Möte 2025-06-17

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har den 11 april 2025 beslutat om Riksavtal för utomlänsvård. Regionerna ombeds behandla rekommendationen och inkomma med beslut om rekommendationen senast den 15 augusti 2025.

Region Gävleborg föreslås överlåta RegNet till kommunerna i nätet vederlagsfritt. Nätet har inget bokfört värde och stora investeringsbehov bedöms framöver, vilket skulle kräva en organisation kring ägandet och drivandet av nätet.

För att avlasta regionstyrelsen vid rutinärenden och möjliggöra en effektiv och rättssäker förvaltning har regionstyrelsen möjlighet att delegera beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamöter eller anställda inom Region Gävleborg.

För att effektivisera hanteringen av ansökningar inom ramarna för valfrihetsystem enligt lagen om valfrihet (2008:962) föreslås tre punkter läggas till i regionstyrelsens delegationsordning.

Hälsocentralen Sjöstaden AB org.nr 559524-5043, inkommer den 28 april med ansökan om godkännande för att ingå avtal för Hälsoval med Region Gävleborg.

Av ansökan framgår att mottagningen ska vara lokaliserad på Alderholmsgatan 7 i Gävle. Vårdgivaren har en önskan om att starta verksamheten 1 september 2025.

Av ansökan ingående information har Hälsovalskontoret handlagt ansökan och med stöd av Ekonomiavdelningen kunnat styrka att den ekonomiska stabilitet som krävs är styrkt. I övrigt bedömer Hälsovalskontoret att Hälsocentralen Sjöstaden AB uppfyller de krav som ställs i enlighet med Handbok Hälsoval 2025 för att bli godkänd i Hälsoval Region Gävleborg.

Hälsovalskontoret har gjort tillämpliga kontroller även utifrån ett välfärdsbrottslighetsperspektiv i sin bedömning.

Representanter för Hälsovalskontoret har träffat ägarna i dialogmöte 19 maj och säkerställt att vårdgivaren är väl informerad och införstådd med det ansvar och krav som Handbok Hälsoval ställer på vårdgivaren.

Med grund i ansökan och handläggning föreslår Hälsovalskontoret Regionstyrelsen att godkänna ansökan och teckna avtal med vårdgivaren.

Region Gävleborg har fått möjlighet att yttra sig över Klimat- och näringslivs-departementets promemoria ”En samlad myndighetsfunktion för ökad effektivitet och minskad sårbarhet i statens arbete med statsstöd” senast 2025-08-29.

Sammanfattningsvis välkomnar Region Gävleborg regeringens initiativ att inrätta en samlad myndighetsfunktion för hantering av statsstöd. Vi ser positivt på de föreslagna åtgärderna för att öka effektiviteten, rättssäkerheten och minska sårbarheten i statens arbete med statsstöd. Vi ser fram emot att bidra till och samarbeta med den nya myndighetsfunktionen för att främja regional utveckling och innovation.

Regionalfonden i Norra Mellansverige har erbjudits möjligheten att genomföra en omprogrammering som innebär dels möjlighet att bredda programmet till nya mål, dels ger tekniska fördelar i det fortsatta genomförandet.

Den sammantagna bedömningen för Norra Mellansverige är att såväl nya specifika mål som de föreslagna tekniska fördelarna förbättrar möjligheterna till ett bra genomförande av programmet. En förändring av regionalfondsprogrammet för Norra Mellansverige föreslås därför genomföras i samverkan mellan de tre regionerna och förvaltande myndighet, Tillväxtverket.

Region Gävleborg har enligt förordning (SFS 2024:1243) möjlighet att bevilja stöd för att främja tillgången till grundläggande kommersiell service. Syftet med stöden är att kunna behålla och utveckla den kommersiella servicen på landsbygden. Stöden finansieras via riktade medel från Tillväxtverket och med Region Gävleborgs regionala utvecklingsmedel.

Riktlinjer för Region Gävleborgs stöd till grundläggande kommersiell service är framtagna i syfte att förtydliga begrepp och tolkningar av förordningen. Vidare framgår Gävleborgs prioriterade orter samt hur Region Gävleborg hanterar stöd till grundläggande kommersiell service. Det finns fyra stödtyper att söka inom ramen för förordningen och Region Gävleborg tar beslut om ansökningar till dessa. De fyra stödtyperna beskrivs i riktlinjerna.

För stödtyp hemsändningsbidrag innebär riktlinjerna att bidraget medger hemsändning en gång per vecka och hushåll samt att det krävs att individen inte kan ta sig till butiken själv pga ålder eller nedsättning av funktionsförmågor. Avstånd ska dock inte längre vara en begränsad faktor för att beviljas hemsändning.  I klartext innebär det att det ska räcka med att inte ha förmåga att ta sig själv till butiken, oavsett hur kort eller långt avståndet är.

Riktlinjerna utgör kompletterande regelverk för kommersiell service, utöver förordningen (SFS 2024:1243) och Regionalt serviceprogram för Gävleborg 2024–2030 (RSP), vilket antogs av regionstyrelsen 2023-12-06 (§277).
 

Riktlinjerna har tagits fram efter dialog med Gävleborgs kommuner och i samverkan med andra regioner.

Vanguardinitiativet är ett nätverk som bildades 2013 och ska främja den europeiska industrins internationella konkurrenskraft genom storskaligt samarbete inom områden som utpekas i regionernas smarta specialiseringsstrategier. Nätverket består idag av 35 medlemsregioner där de svenska regionerna utgörs av Region Gävleborg, Region Dalarna och Region Värmland.

Sammanfattningsvis kan sägas att Region Gävleborgs medverkan i Vanguard givit visst utbyte mellan myndighetsorganisationer och innovationsfrämjande aktörer, men det har hittills inte mynnat ut i konkreta teknikutvecklande projekt bland företag. Enligt flera av Norra Mellansveriges innovationsfrämjande aktörer har de värdefulla internationella relationer och samarbeten på andra sätt och andra nivåer och att de är minst lika fruktsamma. Regionala utvecklingsförvaltningen delar denna bedömning.

I dagsläget är Gävleborg, Dalarna och Värmland de enda medlemsregionerna i Sverige. Övriga svenska regioner som tidigare varit medlemmar har lämnat Vanguard. Kostnaden för medlemskapet uppgår, 2025, till 12 500 euro. 

Revisorerna i Region Gävleborg har genomfört granskning i syfte att bedöma om regionstyrelsen har en tillräcklig intern kontroll avseende Framtidsbyggets kostnadsutveckling. Granskningen genomfördes av revisionsbiträdet PwC augusti 2024.

Ett antal kontrollfrågor var styrande för granskningen:

• Har tillräckliga kalkylunderlag legat till grund för upphandlingen av byggnationer?
• Har kontroller genomförts för att säkerställa att en lämplig konstandskontrollrutin har upprättats?
• Finns tydliga rutiner för hantering av beställning av tillägg, ändringar och avgående arbete (s.k. ÄTA) och har dessa följts?
• Görs analys av orsaker till ev. kostnadsökning?
• Har regionstyrelsen säkerställt att en tillräcklig ekonomisk uppföljning och rapportering (inkluderat slutkostnadsprognoser för enskilda genomförandebeslut samt för Framtidsbygget som helhet)?

I en motion föreslår Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg, Yvonne Oscarsson, Lars B Andersson, Gabriella Eidhagen (Vänsterpartiet):

• att Region Gävleborg ska införa särskilda arbetsvillkor
• att det genomförs en kraftig satsning på förbättrad arbetsmiljö, med delaktighet och inflytande för personalen
• att grundbemanningen ökar
• att resursteam införs

Initiativärende:

På Hudiksvalls sjukhus har en läkare som är dömd för sexuella övergrepp arbetat. Han anmäldes för sexuella trakasserier av en patient och dömdes. Läkaren har därefter fått arbeta kvar i drygt ett år trots nya uppgifter om olämpligt utförda undersökningar av patienter. Han har undersökt patienters bröst och ljumskar trots att det inte har behövts. Kollegor till läkaren berättar att de har övervakat honom på grund av oro för nya övergrepp.

Enligt Hudiksvalls tidning upplever medarbetarna att ärendet har mörklagts av ledningen och pekar ut den utredning som gjorts som högst bristfällig. Utredningen ska enbart ha byggts på granskning av patienters journaler och inget mer. Om mediauppgifterna stämmer är det mycket oroväckande. Varje patient måste kunna känna sig trygg i mötet med undersökande vårdpersonal och när de besöker vården i Region Gävleborg.

För att återupprätta förtroendet, som vi menar har skadats av det som skett, menar vi att ärendet måste granskas. Vi vill att en utredning tillsätts. Varför har läkaren fått arbeta kvar så länge trots uppgifter om olämpliga, kränkande undersökningar?  Varför har inte medarbetarnas uppgifter tagits på allvar?

Patienter och medarbetare måste kunna känna sig trygga i den vårdmiljö de vistas i och de ska veta att om något händer, som inte ska få hända, så ska det tas på största allvar och att det ska undersökas grundligt.

I den oberoende utredning  som vi föreslår ska tillsättas ska personer självklart avidentifieras.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

• att en ny, oberoende utredning tillsätts för att granska vad som har skett i fallet med läkaren i Hudiksvall.
• att den bristfälligt gjorda utredningen ska granskas och att medarbetare ska ges möjlighet att redovisa vad de har upplevt.
• att utredningen ska presenteras för regionstyrelsen och innehålla åtgärder så att eventuella felaktigheter inte upprepas.

Svar initiativärende:

Den politiska ledningen ser mycket allvarligt på händelser som kan påverka patienters och medarbetares trygghet i vården. Det aktuella ärendet har redan hanterats inom ramen för gällande rutiner och ansvarsfördelning. En ytterligare, oberoende utredning på regionstyrelsens initiativ bedöms inte vara förenlig med detta. Region Gävleborg arbetar kontinuerligt med att stärka patientsäkerheten och medarbetares arbetsmiljö, inklusive rutiner för att uppmärksamma och agera vid misstanke om olämpligt beteende. Mot denna bakgrund avslås initiativet.

Grundläggande för primärvården är dess personal, att den trivs, vill arbeta i den och att personalen känner att de har makt och inflytande över arbetet. För kontinuitet och kvalitet behövs vårdpersonal som vill vara anställda hos regionen.

Den etiska stress för patientsäkerheten som införandet av Cosmic inneburit har slitit hårt. I dag söker många sig bort från primärvården på grund av det misslyckade införandet av Cosmic samt att primärvården ska bli ett affärsdrivande bolag. Även avvecklingen av hyrpersonal har slagit hårt. Intresset bland läkarna att följa med in i det nya bolaget måste sägas vara mycket lågt. I dag finns det hälsocentraler som inte har någon fastanställd läkare.

Det står Gävleborgarna dyrt då vi behöver en välfungerande primärvård med tillsvidare anställd vårdpersonal som ger kontinuitet och därmed den bästa vården.

Region Gävleborg behöver satsa på primärvården, på dess kvalitet och utveckling. Personalen genomför ett gediget och professionellt arbete. Vi menar att de ökade kostnader som bolagiseringen medför på drygt 100 miljoner kronor / år, utan att en endaste krona går till vården , istället ska läggas på en handlingsplan för utveckling av primärvården.

Vi vill att Socialstyrelsens riktlinjer om 1 100 invånare/ allmänspecialist ska beslutas styra utvecklingen av primärvården. Att en handlingsplan ska tas fram för att nå målet. Handlingsplanen ska tas fram i samarbete med de fackliga organisationerna. En del av handlingsplanen ska vara inriktad på en kraftig utökning av tillsvidare anställda läkare som också kan arbeta som handledare. Den ska även innehålla en kraftig långsiktig successiv utökning av utbildningstjänster samt satsningar på att utbilda handledare.

Det behövs också satsningar på sjuksköterskor, undersköterskor och medicinska sekreterare. Här kan t.e.x utbildning, fortbildning, arbetsplatsnära forskning vara del av planen liksom fler specialisttjänster. Även kontinuitetstillägg bör finnas med.

För drygt 100 miljoner kronor, vilket utgör cirka 10 procent av budgeten för den egna primärvården, kan vi få till en primärvård där vårdpersonalen vill bli tillsvidareanställda, där de trivs och orkar och vill arbeta kvar. Det är vi skyldiga dem efter införandet av Cosmic. Därför bör även bolagiseringen blåsas av den kostar såväl i förtroende som i pengar och dåligt rykte.

Låt oss istället lägga de 100 miljonerna kronorna på en utveckling av primärvården.

Utifrån ovanstående yrkar vi att:

1. Ett mål om 1100 invånare /allmänspecialist införs i primärvården
2. Att en handlingsplan arbetas fram tillsammans med berörda fackliga organisationer
3. Handledning av utbildningsläkare ska ge kännbara lönetillägg samt avsatt tid för regelbunden handledarutbildning
4. Det måste bli mer attraktivt att som utbildningsläkare välja allmänmedicin som specialitet, genom ett lönelyft för ST-läkare
5. En satsning görs för att rekrytera läkare som också kan arbeta som handledare
6. Antalet utbildningstjänster kraftigt utökas
7. En satsning på att utbilda handledare genomförs

Överetableringar av hälsocentraler gynnar ingen i förlängningen, utom möjligen de som enbart är där för att tjäna pengar på vården.

I dag finns det 40 hälsocentraler i Gävleborg medan det i Dalarna med ungefär samma förutsättningar finns det 30 st.

I centrala Gävle finns det redan 9 stycken hälsocentraler. Det är knappast ytterligare en hälsocentral som behövs där ändå är ytterligare en hälsocentral på väg att etableras ett kvarter från den redan befintliga hälsocentralen, Din HC Gävle Strand. Det betyder ytterligare kostnader för lokaler, kontroll, administration och en ännu värre personalbrist. Det behövs inte en ytterligare HC i centrala Gävle.

På mindre orter som t.ex. Ljusne finns ingen hälsocentral medan det i centrala Söderhamn finns hela fyra hälsocentraler.

Samtidigt som det är överetableringar av hälsocentraler i flera centralorter i regionen så saknas det eller riskerar att saknas hälsocentraler på grund av personalbrist på andra håll i regionen. Hälsocentralen Linden i Bergvik te.x har svårt att rekrytera och har fått överföra viss verksamhet till hälsocentralen på söderhamns sjukhus.

Primärvården går dessutom med stora underskott och vi ser tyvärr också att det finns en personalflykt pg.a. hög arbetsbelastning i primärvården. Svårigheter att rekrytera sätter sina spår och våra egna medarbetare riskerar att få betala ett högt pris för det.

Utifrån ovanstående menar vi att vi måste ta hänsyn till personalbristen, personalens arbetsmiljö och de underskott som finns i primärvården. Men också för att möjliggöra etableringar där det i dag saknas hälsocentral som tex Ljusne eller där de riskerar en nedstängning på grund av svårigheter att rekrytera. 

Utifrån ovanstående yrkar vi att:

1. Ett etableringsstopp omedelbart införs för nya hälsocentraler i centrala Gävle
2. En genomgång görs för att se om fler centrala orter i regionen behöver ett etableringsstopp
3. Om så är fallet uppdra till förvaltningen att komma med ett underlag och beslutsförslag till regionstyrelsen resenärer.

Regionstyrelsen beslutar:

1. Att genomföra en strategisk återhämtningsinsats riktad till vårdpersonal i Region Gävleborg som påverkats av införandet av det nya vårdinformationssystemet Cosmic.
2. Att insatsen ska omfatta en engångssumma om 10 000 kronor/person till berörda medarbetare i Region Gävleborg och hos de privata vårdgivarna, som ett erkännande för den särskilda arbetsinsats som gjorts under och i samband med systeminförandet.
3. Att summan kan tas ut kontant eller motsvarande ledig tid under innevarande eller nästkommande verksamhetsår.
4. Att avgränsning och tillämpning av insatsen sker i samverkan med fackliga organisationer, verksamhetsledning och HR, med utgångspunkt i identifierade belastningar kopplade till Cosmic-implementeringen.
5. Att insatsen uppgår till 80 mnkr och finansieras genom resultatutjämningsreserv (RUR), med hänvisning till att åtgärden utgör en strategisk investering i personalhållbarhet, patientsäkerhet och verksamhetsstabilitet.

Beslutsmotivering

Införandet av det nya vårdinformationssystemet Cosmic har inneburit en omfattande omställning för vårdens medarbetare i Region Gävleborg. Genomförandet har ställt höga krav på personalen, inte minst i form av ökad arbetsbelastning, förändrade rutiner, teknisk anpassning och krav på lärande under begränsad tid. Sammantaget har detta skapat ett tryck på vårdpersonalen som förstärkt redan existerande arbetsmiljöutmaningar.

Med hänsyn till den påfrestning som införandet av Cosmic har inneburit föreslås en riktad insats som stärker personalhållbarheten, bidrar till ökad patientsäkerhet och skapar förutsättningar för lärande och återhämtning. Insatsen ska också fungera som ett erkännande av den extra arbetsinsats som krävts av vårdens medarbetare under denna förändringsprocess, även medicinska sekreterare som har gjort en enorm insats skall omfattas.

Regionstyrelsen beslutar om en återhämtningsinsats som innebär att berörd personal får möjlighet att välja mellan ett engångsbelopp om 10 000 kronor eller motsvarande ledighet i form av extra återhämtningsdagar eller dela upp i semester samt i rena pengar. Syftet är att skapa återhämtning, samtidigt som det ger flexibilitet utifrån individuella behov och verksamheternas förutsättningar.

Insatsen riktar sig till vårdpersonal inom patientnära verksamhet och andra funktioner som haft ett operativt ansvar i Cosmic-implementeringen. Fördelning och tillämpning sker i samverkan mellan fackliga organisationer, HR och verksamhetsledning. Även bland de privata arbetsgivarna ska de fackliga organisationerna inkluderas i fördelning och tillämpning.

Totalt avsätts 80 mnkr miljoner kronor för att täcka kostnaderna för insatsen. För att möjliggöra insatsen föreslås att medel tas ur resultatutjämningsreserven  (RUR). Den föreslagna åtgärden motiveras som en strategisk investering i arbetsmiljö, kapacitetsbevarande och långsiktig stabilitet. Genom att stödja återhämtning och förutsättningar för fortsatt kompetensutveckling minskar risken för framtida kostnader relaterade till sjukskrivningar, personalomsättning och försämrad patientsäkerhet.

Region Gävleborg behöver visa att organisationen inte bara ställer krav vid systemförändringar, utan också tar ansvar för konsekvenserna. Införandet av Cosmic är ett avgörande steg för framtidens vård, men det får inte ske på bekostnad av medarbetarnas arbetsmiljö och förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Genom denna insats skickas en signal om respekt, långsiktighet och ledarskap som tar ansvar för både systemen och människorna som ska arbeta i dem.