Möte 2019-12-10

Regionstyrelsen beslutade 2019-02-27 (§30) att Beslutsmålet 2019 för Anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ska vara 112 mkr. Fördelningen mellan stöden beslutades till 66 mkr till projektmedel och 44 mkr till företagsstöd, med en möjlighet till 10 procentenheters maximal omfördelning mellan stödformerna. 2 mkr ska gå till uppföljning och utvärdering enligt Regeringens anvisningar.


Under året har Utvecklingsutskottet följt utvecklingen av beslutade medel. För projektmedel har inte inkomna ansökningar kommit upp i sin andel av beslutmålet. Förklaringar till detta är att strukturfondernas programperiod är på väg att löpa ut och att det därmed inte är så många stora Regionalfondsprojekt som söker medfinansiering. Många stora projekt är också redan igångsatta och flera aktörer saknar kapacitet att driva ytterligare projekt. Därtill kan aktörer ha begränsade medfinansieringsmöjligheter, bland annat som en följd av kommunernas ansträngda ekonomiska läge.


Söktrycket på företagsstöd har varit högt genomgående över året. Inkomna ansökningar överskrider det för företagsstöd uppsatta beslutsmålet. För att i högre grad bidra till uppfyllelse av det totala beslutsmålet föreslås därför en omfördelning, från projektmedel till företagsstöd.

Orbaden Spa och Konferensanläggning (Orsjö AB) har under många år expanderat sin verksamhet och ser en fortsatt ökning under kommande år. För att möta efterfrågan för gästerna krävs en ständig förnyelse för att öka attraktionskraften. Gäster som t.ex efterfrågar lokaler för bröllop och andra högtider men inte vill bo kvar har inte kunna erbjudits lokaler. Genom att öka antalet konferensrum kommer det bli möjligt att erbjuda även detta.
Företaget erbjuder boende i alla prisklasser från enklare rum till exklusiva sviter. I anslutning till hotellet finns en spaavdelning. Idag finns 65 rum och 150 bäddar och en restaurang med plats för 150 personer.

Köket byggdes för en omsättning på 8 miljoner och idag omsätter företaget 40 miljoner. Restaurangen har stora begränsningar och har blivit ett stort problem i företagets utveckling. Genom en ombyggnation kan man erbjuda fler sittplatser i restaurangen där man ser en ökning av antalet matgäster som inte övernattar. Det finns även en ökad efterfrågan på konferenser och inte går att tillgodose med nuvarande lokaler.
Investeringen avser även en nybyggnad med konferensdel och fyra hotellrum. Där kommer det även finnas en utställningslokal med både fasta och tillfälliga utställningar.

Ung företagsamhet profilerar sig som en av de främsta föreningarna i Sverige gällande entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Processutbildningen UF-företagande erbjuds gymnasieelever under ett år på gymnasiet.
Projektet handlar om att utbilda barn och unga med särskilt fokus på hållbart företagande för att göra ett samhällsentreprenöriellt tänkande till en naturlig del i företagandet. På så sätt får vi fler att arbeta mot FN:s globala mål och Agenda 2030. Genom att ungdomar och barn uppmuntrats att väva in ett hållbart tänk i sitt företagande, sitt entreprenörskap och i sitt kreativa tänkande, får de ett nytt mindset redan i ung ålder som kan ge stor effekt framåt. Både lärare och elever kommer få ökad kompetens inom hållbart företagande och modeller och material för detta kommer att tas fram.

Projektet avser även utvidga UFs verksamhet till att omfatta de Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmen. Ambitionen är att i högre utsträckning arbeta över program-/ämnesgränserna för att på så sätt hitta nya spännande vinklingar på företagsidéerna.
Projektet ligger i linje med den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) och målområdet Stärkta individer. De affärsidéer som uppstår i UF-företagen kan också komma att falla in under samtliga insatsområden inom smart specialisering.

Projektet ligger i linje med Finansieringsstrategins prioriterade insatser. Samhandling kommer ske med utbildningsanordnare, politiker, företagsrådgivare, offentlig och privat sektor. Ett 30 tal företag kommer att ge uppdrag åt UF-företag att utveckla företagens samhällsengagemang.
Genom att bredda verksamheten till att omfatta även NA och SA programmen kan intressanta programöverskridande samarbeten komma till stånd som kan leda till en breddning av affärsidéer. NA och SA programmen har också en högre andel kvinnor, vilket skapar förutsättningar för en jämnare könsfördelning. Projektet kommer ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv där både social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet beaktas.

Högskolan i Gävle ansöker om projektmedel för projektet Internationella aktörers bidrag till regionala SMEs internationalisering. Projektet ligger i linje med den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) och målområdet Smart samverkan. Projektet utgår från att strategisk samverkan mellan akademi, regionala kluster och främjarorganisation kan utveckla former för hur MBA-utbildningen på Högskolan i Gävle kan bidra till regionala SMEs behov av kunskap riktat mot internationalisering.

Projektet ligger i linje med Finansieringsstrategins prioriterade insatser och samtliga hållbarhetsperspektiv tillgodoses. Projektet ingår i plattformen Hållbara Affärsrelationers (HAR) på Högskolan i Gävle som arbetar med ett fokus på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i företagens processer som stärker konkurrenskraften. Projektets mål är att skapa förutsättningar för internationalisering ur ett jämställdhetsperspektiv genom en plattform för regional kunskapsspridning. Projektet ligger i linje med Regional Innovationsstrategi för Smart specialisering då fokus på jämställdhet och mångfald stärker Smart specialiseringsområdet om ett Hållbart och inkluderande arbetsliv.

Projektet medför en möjlighet att växla upp regionala utvecklingsmedel med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Haga Science center byggs i etapper upp på gamla Hagaskolan i Hofors vid europaväg E16. Science center är ett framtidsmuseum med utställningar, bland annat i samverkan med Tekniska muséet.
Haga Science center ska bidra till att unga gävleborgare och andra besökare utbildar sig inom teknik. De ska också lockas till att verka inom Gävleborgs industri.
Projektet ligger i linje med RUS målområde Smart samverkan, avseende materialteknologiska, digitala och gröna innovationer. Finansieringsstrategins prioriterade insatser för strukturpåverkan uppfylls, genom att olika samhällsaktörer samhandlar för att hantera framtida utmaningar.

Riggtech Entreprenad AB arbetar med borrlösningar, betonghåltagning, markarbeten och entreprenad. De olika metoder som företaget arbetar med är styrd borrning, hammarborrning, horisontell rördrivning, rörtryckning, provtryckning med mera. Företaget har 31 anställda, omsätter 72,3 miljoner kr och finns i Ljusdals kommun.

Syftet med investeringen är att bygga ut verkstaden samt bygga en helt ny tvätthall till en total kostnad av 8 193 555 kr. Företaget befinner sig i en snabb expansionsfas där företaget bara sedan i somras anställt 4 nya medarbetare. Någon lågkonjunktur känner företaget inte av då kunderna nästan uteslutande är kommuner som behöver investera i vatten och avlopp. Verkstadslokalerna som finns idag räcker inte till utan behöver byggas ut med ytterligare 220 kvadratmeter. Den nya tvätthallen är helt nödvändig att bygga dels för att hålla maskinerna fräscha men också för att skydda maskinerna så att de inte fryser sönder under vintern. Tvätthallen kommer att förses med den senaste tekniken för att uppnå högsta möjliga energieffektivitet vilket även skonar miljön. Miljöfrågan är viktig för företaget då det är ett krav från kunderna att fordonen som används måste uppfylla de senaste miljökraven.

Prioriterat insatsområde & fokusområde i enlighet med finansieringsstrategin är breddning av tillväxtföretag under fokusområdet selektering samt främja ökad sysselsättning.

Regeringen uppdrog i juni 2019 till Tillväxtverket att utveckla och stärka arbetet med hållbar utveckling inom det regionala tillväxtarbetet inklusive

sammanhållningspolitiken. En nationell utlysning av sammantaget 87 mkr över perioden 2020- 2022 öppnar hos Tillväxtverket 20 februari och stänger 5 mars.

Tillväxtverket har meddelat att Regionalt utvecklingsansvariga, däribland Region Gävleborg har möjlighet att ansöka om medel för genomförande.
Region Gävleborg har startat en behovsinventering som ska visa nulägesbild, planerade insatser och börläge. Denna ska rapporteras till Tillväxtverket och sedan ligga till grund för kommande ansökan.

Region Gävleborg har erbjudits avlämna yttrande avseende Remiss - Digifysiskt vårdval - Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet SOU 2019:42.

Denna utredning har haft som uppgift att lämna förslag som syftar till att på

ett effektivt sätt uppnå målen i hälso - och sjukvårdslagen och då särskilt målen om en vård på lika villkor samt att den som har det största behovet av hälso - sjukvård ska ges företräde till vården.

Utredningen har genom att analysera fem tematiska områden angripit uppdraget - nämligen vårdval, utomlänsvård, digital utomlänsvård, tillståndsprövning och inhyrd personal. Samtliga överlappar och är av relevans för varandra på olika sätt.

Inom samtliga fem områden har utredningen lämnat både förslag, rekommendationer och bedömningar.

Den regionala biblioteksplanen 2020-2021 identifierar sex fokusområden:

- samverkan
- barnrätt
- litteratur
- läsfrämjande
- medie- och informationskunnighet
- mångfald och likabehandling

Enligt bibliotekslagen (2013:801, § 17) ska kommuner och landsting ”anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet”. På Region Gävleborg ansvarar Kultur- och kompetensnämnden för den regionala biblioteksverksamheten inom avdelningen Kultur Gävleborg samt folkhögskolebiblioteken på Bollnäs, Forsa och Västerbergs folkhögskolor. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för sjukhusbiblioteken som har verksamhet både i Gävle och Hudiksvall.

Kultur Gävleborg har haft en dialogprocess för att skapa en ökad förankring samt ökad relevans och legitimitet för den regionala biblioteksplanen.

Kultur Gävleborg har haft samråd med berörda verksamheter inom Region Gävleborg såsom sjukhusbibliotek och folkhögskolor för att mejsla fram prioriteringar och visioner. Dialogen med länets folkbibliotek har genomförts med kommunernas bibliotekschefer vid två tillfällen. Syftet med dialogprocessen har varit att få kunskap om de olika biblioteksverksamheterna och få specifika inspel från varje verksamhet och länets kommuner. Dialogerna har handlat om att tillsammans skapa samsyn, identifiera utmaningar och fundera över länets behov av att vidareutveckla Region Gävleborgs samlade biblioteksverksamhet under planperioden 2020-2021.

Alla dessa aktörer har tillsammans bidragit till framtagandet av den regionala biblioteksplanen.

Dokumentet var ute på remiss 19 juni-30 september 2019 och begäran om anstånd beviljades till och med 22 oktober 2019.

Inbjudna remissinstanser var följande:

- Gävleborgs kommuner
- Högskolan i Gävle
- Gävleborgs regionala funktionshinders-föreningar (Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) Gävleborg och Synskadades Riksförbund (SRF) Gävleborg).

Alla dessa har skickat yttrande.

Remissupplagan av den regionala biblioteksplanen har bearbetats utifrån de 13 inlämnade remissvaren.

Ett förslag till slutversion av den regionala biblioteksplanen 2020-2021 bifogas.

När den regionala biblioteksplanen är antagen ska den delges Kungliga biblioteket.

Inom ramen för sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro och på uppdrag av Samverkansnämnden har det genomförts ett arbete med att ta fram förslag till gemensamma avgifter för de intyg som vården tar fram. Samverkansnämnden rekommenderar respektive region att besluta om att införa de föreslagna intygsnivåerna. Hälso- och sjukvårdsnämnden har behandlat ärendet 2019-10-23.