Möte 2026-06-03

Annica Johansson föredrar ekonomisk månadsrapport per april 2026.

Under kvartal 3, 2026 bedöms lånebehovet uppgå till 700 miljoner kronor var av nästan 400 mnkr avser uppskjutna lån från 2025 till följd av en temporär hög kassa inom kapitalförvaltningen. Den höga kassan uppstod i anslutning till köp- och säljaktiviteter (rebalansering).

I enlighet med Regionfullmäktiges beslut 2025-11-26, §424 (RS 2025/2411) har Regionstyrelsen möjlighet att nyupplåna maximalt 700 miljoner kronor under 2026 för att säkerställa likviditeten.

Regionstyrelsen beslutade 2023-11-08 §236 (RS2023/1208) att ge Regiondirektören delegation att nyupplåna och omsätta lån upp till inom vid varje tillfälle av regionstyrelsens beslutade upplåning.

Prognos för årets investeringar uppgår till 789 miljoner. Finansieringen planeras ske i samma takt som utbetalningarna men där löpande avstämningar görs innan nyupplåning eller avyttring av placeringar sker för att minska de finansiella kostnaderna.

I anslutning till rebalanseringsaktiviteter inom kapitalförvaltningen kan det temporärt finnas en hög likviditet som regionen kan nyttja för att undvika kortsiktiga lån. Region Gävleborg har för tillfället lån på 300 mnkr. Ytterligare likviditet behövs för att säkra Regionens likviditet.

Budget- och planeringsförutsättningarna är styrande för Region Gävleborgs arbete med budget 2027 och ekonomisk plan för 2028–2029. Här anges utgångspunkter för arbetet med verksamhetens mål och de politiska prioriteringarna, men också en beskrivning av beslutsprocessen och anvisningar till nämnderna. I dokumentet ingår även de ekonomiska förutsättningarna, som aktuellt ekonomiskt läge, prognostiserad resultatutveckling, ekonomiska planeringsramar till nämnder och styrelse samt preliminära investeringsramar.

Regeringen beslutade i augusti 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera hur statliga åtgärder som motverkar ökande skattesatser och statliga åtgärder som stimulerar skattesänkningar i kommuner och regioner kan utformas. Utredningen skulle också lämna förslag på sådana åtgärder. Utredningen har i mars 2026 överlämnat sitt betänkande till regeringen och Finansdepartementet har skickat det på remiss. Förslag till svar har upprättats.

Azets Revision & Rådgivning har av Region Gävleborgs revisorer fått i uppdrag att granska budget- och ekonomistyrningsprocessen med fokus på hälso- och sjukvård. Syftet med granskningen har varit att bedöma om det finns en ändamålsenlig budget- och ekonomistyrningsprocess som ger förutsättningar för en tydlig styrning av verksamhet och ekonomi i hälso- och sjukvården. Därtill syftar granskningen till att bedöma om regionstyrelsen har tillräcklig uppsikt över den ekonomiska utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde.

Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att det endast delvis finns en ändamålsenlig budget- och ekonomistyrningsprocess som ger förutsättningar för en tydlig styrning av verksamhet och ekonomi i hälso- och sjukvården. Därtill bedömer vi att regionstyrelsen endast delvis har tillräcklig uppsikt över den ekonomiska utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. 

Region Gävleborg har tillsammans med Region Dalarna och Region Värmland (regionerna inom NUTS 2 Norra Mellansverige) tagit fram ett gemensamt underlag till regeringen, inför framtagandet av Sveriges nationella och regionala partnerskapsplan för perioden 2028-2034. Underlaget beskriver Norra Mellansveriges viktigaste utmaningar samt förslag på åtgärder som kan bidra till att möta dessa utmaningar. Underlaget betonar även vikten av ett ändamålsenligt genomförande med fortsatt starkt regionalt inflytande, flexibilitet och flernivåsamverkan för att stärka hållbar utveckling, konkurrenskraft och resiliens i hela Norra Mellansverige.

Underlaget ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 12 juni. Underlaget betonar vikten av fortsatt regional involvering i det fortsatta arbetet med planen. Föreslagna åtgärder behöver prioriteras och dimensioneras utifrån budgetförutsättningar som ännu inte är klarlagda.

Förslaget till underlag går fram till likalydande beslut i tre politiska församlingar i Region Gävleborg, Region Dalarna och Region Värmland. Förankringsarbete är genomfört, men hantering föreslås säkerställas genom ordförande i händelse av att justeringar i denna process blir nödvändigt.

Destination Hälsingland AB söker stöd för att genomföra projektet Go X. Projekttid är 2026-08-01 – 2030-06-30. Projektet samfinansieras med ERUF. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Destination Hälsingland, Coompanion Gävleborg, Gästriklands Besöksnäring ek. för. och Hela Sverige ska leva X-ing Gävleborg.

Projektet syftar till att stärka små och medelstora företags (SMF) konkurrenskraft i Gävleborg, bredda näringslivet och skapa hållbara samverkansmodeller och inkubatorsliknande miljöer. Efter projekttiden finns en plattform med ett systematiserat arbetssätt för samverkan och samhandling kring paketering av hållbara besöksnäringsupplevelser som har testats i 4 pilotbygder och kan nyttjas av besöksnäringen. Upplevelsepaketen presenteras och marknadsförs mot en lokal, regional, nationell och internationell marknad.

Region Gävleborg beslutade 2024 (RS2024/2460) om en revidering av direktiv om medel för regionala utvecklingsåtgärder. De medel som direktivet berör är statliga och Region Gävleborg har sedan regionbildningen 2015 ansvarat för dessa. Direktivet är nu i behov av ytterligare en revidering för att tydliggöra regionens hållning i relation till företagens ekonomi och särskilt aktieutdelningar. NKI-undersökningar har visat att sökande ibland upplever regionens hållning som otydlig gällande sökande företags ekonomi.

Utgångspunkten är att föreliggande direktiv ska komplettera de statliga förordningarna som styr företagsstöd. I förordningarna som styr företagsstöd är det redan tydligt att inte mer offentliga medel ska betalas ut än vad som behövs i varje enskilt fall. ”Stöd som lämnas får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras” (SFS 2022:1467 27§) respektive ”Stöd som lämnas får inte vara större än vad som behövs för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.” (SFS 2022:1467 19§).

En relevant faktor som däremot inte explicit hanteras i de nationella förordningarna är frågan om aktieutdelningar. När ett företag har genomfört aktieutdelningar är det en form av för god ekonomi vid tillfället för utdelningen snarare än tillfället för ansökan. En ny mening introduceras i direktivets 6§ som slår fast att Region Gävleborg ”Om inte särskilda skäl föreligger gör ett avdrag från potentiellt beviljat belopp motsvarande vad som delats ut de senaste tre åren.”

Ytterligare en mindre ändring föreslås som går ut på att ta bort begreppet ”stor” i inledningen av 6§ och istället, som redan sker i praxis, tydliggöra att regionens bedömning handlar om att jämföra storleken på sökt belopp med den positiva effekt för regional utveckling som åtgärden förväntas åstadkomma.

RISE Research Institutes of Sweden AB söker stöd för att genomföra projektet MIGHTY EDIH 2.0. Projekttid är 2027-01-01 - 2030-09-30.

Projektet samfinansieras med ERUF.

Projektet MIGHTY EDIH 2.0 är ett samverkansprojekt mellan RISE Research Institutes of Sweden AB och samverkansparterna Sandbacka Science Park (Sandvikens kommun), Stiftelsen Compare Karlstad Competence Area samt Stiftelsen Dalarna Science Park. Projektet utgör en fortsättning och vidareutveckling av projektet MIGHTY EDIH Start och syftar till att ytterligare stärka den digitala och hållbara omställningen hos små och medelstora företag samt offentlig sektor i Norra Mellansverige (NMS). Projektet bygger vidare på den etablerade regionala EDIH strukturen som kopplar aktörer i NMS till ett europeiskt nätverk av digitala innovationshubbar och EU initiativ. Genom samordnade och behovsanpassade insatser ska projektet öka målgruppernas digitala mognad, med särskilt fokus på artificiell intelligens och cybersäkerhet för stärkt konkurrenskraft, innovation och utveckling av hållbara affärsmodeller.

Regeringen lanserade den uppdaterade Livsmedelsstrategin 2.0 i mars 2025 och därefter påbörjades arbetet med att uppdatera Gävleborgs handlingsplan för Sveriges Livsmedelsstrategi. Länsstyrelsen i Gävleborg och LRF Gävleborg har tillsammans med Region Gävleborg genomfört en uppdatering. Den nya livsmedelsstrategin 2.0 ersätter inte den nuvarande strategin utan förstärktes med följande områden: ökad robusthet i livsmedelskedjan, exportfrämjande samt svensk kvalitet och gastronomi.

Förändringar som gjorts i Gävleborgs handlingsplan för Sveriges livsmedelsstrategi 2025-2030: Utvecklat handlingsplanen kopplat till robusthet och beredskap, alla mål ligger kvar med samma numrering som tidigare men mål 6 har delats i undermål. Den lokala gastronomin – stolthet över våra traditioner har lyfts fram i en egen text. Åtgärder har flyttats till egna åtgärdsprogram för alla organisationer och nya indikatorer har skapats för de flesta mål, vilket underlättar uppföljning och utvärderingen framåt.

Under 2023 beslutades på hälso- och sjukvårdsförvaltningen att införa kontinuitetstillägg för grupperna sjuksköterskor (grund- och specialistutbildade), barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor med syfte att fasa ut inhyrd personal. Tillägget utvärderades 2025 med goda resultat.

Som ett steg i Region Gävleborgs fortsatta arbete med att minska beroendet av hyrpersonal, föreslås därför att undersköterskor ska omfattas av kontinuitetstillägget. Förslaget är tänkt att bygga på samma regelverk som för sjuksköterskor vilket bland annat innebär att de som omfattas arbetar i regionens dygnet runt verksamheter.

Både JESS Fastigheter AB och Svarvab AB ägs till 50% av Joel Eriksson och 50% av Stefan Sandkvist och ses därför som ett företag i bedömningen av ekonomin. I dagsläget hyr Svarvab AB sina lokaler, men byggnaden är till salu och därmed kan kontraktet sägas upp med kort varsel. Därför avser JESS Fastigheter AB bygga en verkstadslokal med Svarvab AB som enda hyresgäst där den totala investeringskostnaden uppgår till 21 211 572 kr. Svarvab AB har 7 anställda och tillverkar svarvade detaljer enligt kundens ritningar i olika material.

Den nya byggnaden kommer att vara mycket bättre anpassad till verksamheten än befintlig lokal och det kommer även finnas plats att kunna utöka verksamheten vid behov. Med tanke på att de båda företagen idag knappt har några långfristiga skulder och högt eget kapital så finns möjlighet att finansiera en större del av investeringen på egen hand än sökt belopp men samtidigt är det en mycket stor och viktig investering för företaget som genererar en hög regional utveckling för Ljusdal kommun som är utpekat av Tillväxtverket som stödområde 1.

Under avsnittet kostnader och finansiering redogörs mer ingående kring företagens ekonomi och ärendet beskrivs mer ingående under avsnittet ärende. Hälften av det föreslagna bifallsbeloppet finansieras av anslag 1:1 och andra hälften finansieras av ramprojekt företagsstöd cirkulär ekonomi. Prioriterat målområde i RUS är konkurrenskraftigt näringsliv och hållbar arbetsmarknad med effektmålet att Gävleborg har ett brett, diversifierat och inkluderande näringsliv.

En god arbetsmiljö är en grundläggande förutsättning för hållbart arbete och välmående medarbetare. Rätt utrustning spelar en viktig roll i att förebygga belastningsskador, olyckor och ohälsa. Arbetsskor utgör en central del av den personliga utrustningen i många verksamheter, där komfort, säkerhet och funktionalitet behöver samverka.

Detta underlag syftar till att skapa tydliga förutsättningar för beslut kring tillhandahållande av arbetsskor, med utgångspunkt i arbetsmiljöansvar, likabehandling och verksamhetens behov. För att säkerställa en likvärdig och rättssäker hantering föreslås att arbetsgivaren tillhandahåller arbetsskor inom de verksamheter där behovet kan motiveras utifrån arbetsmiljö, säkerhet eller hygien.

Revisionen har genomfört en uppföljande granskning av 1177 och regionens arbete med digitala invånartjänster. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att hälso- och sjukvårdsnämnden endast delvis har säkerställt att 1177:s respektive Min vård Gävleborgs tjänster bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med tillräcklig intern kontroll.

I en motion föreslår Eva Lindberg (S), Marie-Louise Dangardt (S), Daniel Johansson (S), Lena Åman (S), Kristoffer Hansson (S), Bente Sandström (S) och Hans Hellström (S) följande

• Att Region Gävleborg tillsätter en utredning för ökad jämlikhet inom verksamheter under Kultur- och kompetensnämnden enligt ovan beskrivning.

Svar på motionen

Vi delar motionärernas uppfattning om vikten av jämlika villkor för barns och ungas tillgång till kultur och fritidsaktiviteter. Frågorna som lyfts av motionärerna är dock redan en tydlig del av kultur- och kompetensnämndens uppdrag. I den regionala kulturplanen 2023–2026 är jämlikhet och vidgat deltagande centrala mål. Nämnden arbetar aktivt för att fler barn och unga ska kunna ta del av kultur, bland annat genom satsningar på avgiftsfria och subventionerade verksamheter samt stöd till föreningslivet.

Vidare stärker regeringens satsning Fritidskortet, som lanserades hösten 2025 och riktar sig till barn mellan 8 och 16 år, möjligheterna för fler att delta i fritids- och kulturaktiviteter oavsett socioekonomisk bakgrund. Mot denna bakgrund bedöms en särskild utredning inte tillföra ytterligare mervärde.

I en motion föreslår Eva Lindberg (S), Marie-Louise Dangardt (S), Daniel Johansson (S), Lena Åman (S), Kristoffer Hansson (S), Bente Sandström (S) och Hans Hellström (S) följande

• Att ovan nämnda uppdrag syftande till att öka självfinansieringsgraden av kulturen upphävs och avslutas.

Svar på motionen 

Vi delar motionärernas uppfattning om att barns och ungas tillgång till kultur är en central jämlikhetsfråga. Vårt arbete inom kulturpolitiken har därför ett fortsatt fokus på att stärka möjligheterna för barn och unga att ta del av kultur och eget skapande.

Uppdraget om att öka kulturinstitutionernas självfinansieringsgrad står inte i motsats till detta. Införda avgifter, exempelvis vid Länsmuseet, har gett positiva resultat och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av verksamheten. Genom riktade satsningar och samverkan med skola och civilsamhälle kan barns och ungas tillgång säkerställas även när avgifter förekommer.

Det är av stor vikt att våra kulturinstitutioner har stabila ekonomiska förutsättningar för att kunna utveckla kvalitet och bredd i sitt erbjudande.

I en motion yrkar Ulla Andersson (V), Kristina Sjöström (V), Alf Norberg (V), Petra Modée (V), Lars-Göran Langeborg (V) och Yvonne Oscarsson (V) följande

• Att snabbspår för äldre införs på regionens akutmottagningar.
• Att det görs en översyn av på vilka övriga sätt äldres vårdbehov kan underlättas för att förhindra att de behöver komma in via akutmottagning och hur man kan förkorta eventuella väntetider på akuten.

Svar på motionen

Vistelsetiderna på akutmottagningarna har haft en tendens till att ibland bli längre för äldre, särskilt äldre sköra patienter, än för andra patientgrupper. Detta arbetar verksamheten med kontinuerligt och sedan 2018 används ett uppdaterat triageverktyg som bättre tar hänsyn till äldre sköra patienter. Verktyget tillser att patienter med större behov prioriteras vid läkarbedömning, vilket bidrar till en mer rättvis vårdprocess. Parallellt pågår ett aktivt arbete med omvårdnad på akutmottagningarna, med bland annat fokus på teamarbete mellan sjuksköterskor och undersköterskor samt tillsynsronder för att säkra att alla patienters behov blir tillgodosedda. Som ett led i utvecklingsarbetet finns även redan identifierat att utveckla ytterligare bedömningsverktyg, till exempel för trycksår- och fallprevention, för att bättre kunna identifiera patienters individuella behov.

Under slutet av 2025 kom Länsledning fram till att tillsätta en biståndshandläggare på akutmottagningen i Gävle, med planerad utökning till övriga kommuner och akutmottagningar. Funktionen syftar till att proaktivt ge patienter och anhöriga information om behov som finns nu eller som kan uppstå framåt, vilket kan bidra till att minska onödiga inläggningar. Arbetet utgår från patientens – människans behov och utformas med detta som utgångspunkt.

Det är också fortsättningsvis prioriterat att äldre sköra patienter möts med ett proaktivt arbete inom primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården, i nära samverkan med akutsjukvården – med fokus på patientens behov. Arbetet utvecklas fortlöpande för att stärka samverkan och förebygga behovet av akutvård.

Ett initiativärende från Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Marie-Louise Dangardt (S), Lars Öberg (S) och Ulla Andersson (V) har inkommit med följande yrkande

• Att regionstyrelsen beslutar att uppdraget att utreda kostnaderna och förutsättningarna för att erbjuda arbetsskor till berörda arbetsgrupper kompletteras så att utredningen uttryckligen omfattar transportsektorn, lokalvård samt övriga serviceyrken inom Region Gävleborgs verksamheter.

Svar på initiativärendet

Ändamålsenliga arbetsskor kan vara en viktig del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet för medarbetare med fysiskt belastande arbetsuppgifter. Mot bakgrund av detta gav regionstyrelsen i budget 2026 i uppdrag att utreda kostnader och förutsättningar för att erbjuda arbetsskor till berörda arbetsgrupper inom Region Gävleborg.

Inriktningen i det pågående arbetet är att samtliga medarbetare som omfattas av arbetskläder inom regionens verksamheter ska omfattas av utredningen om arbetsskor. Lokalvårdsverksamheten inom Region Gävleborg bedrivs genom extern upphandling och därmed inte omfattas av regionens interna arbetsgivaransvar på samma sätt som regionens egna verksamheter.

Ett kompletterande beslut enligt initiativärendet bedöms därför inte tillföra uppdraget någon ytterligare tydlighet eller förändring i sak.

Anteckning

Sammanträdet ajourneras mellan kl. 10.55 - 11.00.

Ett initiativärende från Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Marie-Louise Dangardt (S), Lars Öberg (S) och Magnus Svensson (C) har inkommit med följande yrkanden

• Ge regiondirektören i uppdrag att samlat redovisa hur säkerhetsaspekter i dag beaktas vid upphandlingar, byggprocesser och exploatering som berör samhällsviktig eller känslig infrastruktur.
• Uppdraget ska belysa: hur ansvar och roller är fördelade, vilka rutiner och styrdokument som används, hur säkerhetsbedömningar genomförs i praktiken, samt om det finns behov av förtydligad styrning eller gemensamma riktlinjer.
• Redovisningen ska syfta till att säkerställa en enhetlig, systematisk och långsiktigt hållbar hantering av säkerhetsaspekter inom Region Gävleborg.

Svar på initiativärendet

Region Gävleborg har etablerade rutiner, styrdokument och arbetssätt för att beakta säkerhetsaspekter vid upphandlingar, byggprojekt och investeringar i teknisk infrastruktur. Säkerhetskrav hanteras genom relevanta riktlinjer, informationssäkerhetsrutiner samt genom involvering av berörda sakkunniga funktioner utifrån projektens riskbild och innehåll.

Säkerhetsbedömningar genomförs inom ramen för planering, projektering och upphandling där hänsyn tas till bland annat samhällsviktig verksamhet, känslig infrastruktur och informationssäkerhetsrelaterade aspekter.

Säkerhetsområdet utvecklas kontinuerligt utifrån förändrade omvärldsförutsättningar, regelverk och verksamhetsbehov. Uppföljning och utveckling av rutiner och arbetssätt sker därför löpande inom ramen för ordinarie verksamhetsutveckling och befintliga styrprocesser.

Mot denna bakgrund bedöms de frågeställningar som lyfts i initiativärendet redan omhändertas inom verksamheten och initiativärendet föreslås därför anses besvarat.

Ett initiativärende från Eva Lindberg (S), Ulla Andersson (V) och Magnus Svensson (C) har inkommit med följande yrkanden

• Att regiondirektören uppdras att säkerställa att riktade utbildningsinsatser för chefer genomförs i syfte att säkerställa tillräcklig kompetens att uppmärksamma, bemöta och hantera indikationer på våld i nära relationer, inklusive mäns våld mot kvinnor, inom ramen för arbetsgivaransvaret.
• Att Region Gävleborg, när sådan utbildning genomförts, inför att mäns våld mot kvinnor uppmärksammas i medarbetarundersökningar och medarbetarsamtal, som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och i syfte att tidigt kunna erbjuda stöd och insatser.

Svar på initiativärendet

Regionstyrelsen delar initiativtagarnas uppfattning om att våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som kan få långtgående konsekvenser för den som drabbas. Våldsutsatthet påverkar inte bara individens hälsa och livssituation utan kan även få betydelse för arbetsförmåga, sjukfrånvaro och trygghet på arbetsplatsen.

Som arbetsgivare har Region Gävleborg ett ansvar att uppmärksamma när en medarbetare behöver stöd och att agera utifrån de skyldigheter som följer av arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvaret. Det är därför viktigt att chefer har kunskap om hur våld i nära relationer kan påverka medarbetare, vilka signaler som kan uppmärksammas och vilket stöd som finns att erbjuda.

Region Gävleborg arbetar redan idag med dessa frågor inom ramen för det ordinarie arbetsgivararbetet. På intranätet finns information och stödmaterial riktat till både chefer och medarbetare. Där beskrivs hur chefer kan agera vid oro för att en medarbetare utsätts för våld, hur samtal kan föras och vilka stödresurser som finns att tillgå. Frågorna hanteras också inom ramen för arbetsmiljöarbetet och de stödinsatser som finns för chefer i deras arbetsgivarroll.

Regionstyrelsen delar uppfattningen att chefer behöver ha förutsättningar att hantera situationer där våld i nära relationer påverkar en medarbetares arbetssituation. Samtidigt bedöms det viktigt att skilja mellan arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och stöd i arbetslivet och den enskildes privata förhållanden. Medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar bör i första hand fokusera på arbetsförhållanden, arbetsmiljö och sådant som direkt rör arbetssituationen. Vid misstanke om eller kännedom om våldsutsatthet ska chefer däremot kunna erbjuda stöd och vägledning utifrån befintliga rutiner och stödstrukturer.

Mot den bakgrunden bedömer regionstyrelsen att initiativärendets intentioner redan omhändertas inom ramen för Region Gävleborgs befintliga arbetsmiljö- och arbetsgivararbete.

Göran Angergård informerar om sommarplaneringen inom hälso- och sjukvården samt rekryteringar och tillsättande av tjänster. 

Under sammanträdet väcktes ett initiativärende från Ulla Andersson (V), Marie-Louise Dangardt (S) och Magnus Svensson (C) med följande yrkande

• Att en fördjupad uppföljning görs av samtliga kvarvarande fysioterapeuter som verkar inom lag om ersättning för fysioterapi (1993:1652).