Möte 2024-11-28

Region Gävleborg ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten och erbjuda medborgarna i Gävleborgs län en god hälso- och sjukvård. Enligt Region Gävleborgs budget för 2024 ska medborgare i ett land som Sverige ska ha tillgång till en god vård, både i termer av kvalitet och i tillgänglighet. Sjukvården ska därför präglas av hög kvalitet, delaktighet, trygghet och sätta människan i centrum, genom att utgå från dennes specifika behov. Tillgängligheten ska vara god och vården vara likvärdig. Regionens medarbetare ska vara engagerade, känna sig trygga och ha ett stort inflytande över sin arbetssituation. Möjligheten till utveckling ska vara stor och Region Gävleborg en attraktiv arbetsgivare dit många söker sig.

I regionstyrelsens budget och planeringsförutsättningar för 2025-2027 anges att vården ska utvecklas till att klara dagens och morgondagens behov. Särskild vikt kommer kommande år att läggas vid att säkerställa att det finns en långsiktigt hållbar utveckling för hälso- och sjukvården i länet.

Mer behöver göras för att säkerställa en god och tillgänglig primärvård i Region Gävleborg.

Enligt 10 kap. 1 § kommunallagen får fullmäktige i kommuner eller regioner, om det inte i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag.

Av 10 kap. 3 § kommunallagen framgår att om en kommun med stöd av 10 kap. 1 § kommunallagen lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige:

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,
3. utse samtliga styrelseledamöter,
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas,
5. utse minst en lekmannarevisor, och
6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till hälsovalets utförare.

Att möjliggöra för att driva primärvården i aktiebolagsform innebär andra förutsättningar att utveckla hälso- och sjukvården för invånarnas bästa. Regionfullmäktige bör därför i det här skedet fatta beslut om att bilda ett nytt aktiebolag. Bolaget ska vara helägt av Region Gävleborg.

Avgränsning av bolaget i förhållande till det kommunala ändamålet, innehåll, styrning, ledning och tidplan för verksamhetens start ska utredas vidare, för beslut i relevanta forum.

Aktiekapitalet i bolaget ska vid bildandet uppgå till 25 miljoner kr fördelat på 2 500 aktier.

Verksamheten i det nya bolaget ska kunna påbörjas den 1 januari 2026.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ekonomisk månadsrapport oktober. 

Regionstyrelsen ska enligt Kommunallagen 6 kap 1§, samt enligt sitt reglemente, ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen har också ett särskilt ansvar för den ekonomiska förvaltningen. Samtliga nämnder ska därför lämna redovisning av medelsförvaltning till regionstyrelsen för perioderna januari – mars 2025,    januari – augusti 2025 samt januari – december 2025.

Regionstyrelsens budgetram 2025 uppgår enligt regionstyrelsens förslag till Budget 2025 och ekonomisk plan 2026 – 2027 till 3 034,0 mnkr, varav 1 941,8 mnkr till Hälsoval och 234,6 mnkr till tandvård. Regionstyrelsen fördelar resterande ram på 857,6 mnkr till administration och arvoden till förtroendevalda samt regionledning. Den fördelas också till förvaltningar för Ekonomi, Fastighet, Forskning och Samhällsmedicin, HR, IT, Kommunikation, Regional Utveckling samt Regionstab.

Regionstyrelsen fördelar investeringsramen för maskiner och inventarier 2025 på totalt 73,0 mnkr med 25,0 mnkr till Fastighetsförvaltningen samt med 48,0 mnkr till IT-förvaltningen. Investeringsramen för immateriella anläggningstillgångar 2025 på 15,0 mnkr fördelas till IT-förvaltningen.

Region Gävleborg söker stöd för att genomföra projektet Kompetensplanera i Gävleborg. Projekttid är 2025-02-01 - 2028-01-31.

Projektet samfinansieras med ESF.

Projektet syftar till att förbättra kompetensförsörjningen i Gävleborg genom att öka kunskapen och motivationen hos små- och medelstora företag avseende strategisk kompetensplanering. Målet är att öka antalet företag som aktivt arbetar med kompetensplanering och stärka deras förmåga att identifiera sina behov. Genom dessa insatser får det regionala kompetensförsörjningssystemet en djupare förståelse för arbetsmarknadens behov, vilket bidrar till förbättrad samverkan och ökad kapacitet för kompetensutveckling i länet. Projektet främjar livslångt lärande och bättre matchning på arbetsmarknaden.

CirEko AB (svb) söker stöd för att genomföra projektet Cirkulärt & Hållbart småstadsutbud NMS. Projekttid är 2025-01-01--2028-04-30.

Projektet samfinansieras med bland annat ERUF.

Projektet är ett samverkansprojekt med samverkansparterna Företagssamverkan i Hudik City Ek. för., Handel Söderhamn, Torsby kommun och Unika Ludvika Handelsplats AB.

Projektet kommer att genomföra målgruppsanpassade utvecklingsinsatser för små- och medelstora företag som verkar på konsumentmarknaden i Norra Mellansverige, så att de företagen i högre grad har blivit en del av en hållbar cirkulär ekonomi och marknad.

Företagen, som bland annat organiseras genom åtta handelsföreningar, har genom deltagandet breddat sitt utbud av varor, tjänster och samarbeten, samt blivit mer resurseffektiva, utifrån den cirkulära ekonomin och hållbarhet. De har utvecklat sin kommunikation som svarar mot den allt mer klimat- och hållbarhetsmedvetna konsumenten. Ett koncept har utvecklats som kan spridas till andra orter/handelsföreningar.

Movexum AB söker stöd för att genomföra projektet Entreprenörs och innovationslyftet Gävleborg. Projekttiden är 2025-01-01 – 2027-12-31.

Projektet samfinansieras med ERUF.

Projektet Entreprenörs- och innovationslyftet Gävleborg syftar till att testa och utvärdera mer riktade insatser, inspirera och engagera nya entreprenörer i Gävleborgs län att utveckla och utmana sina affärsidéer. Genom att arrangera idétävlingar inom utmaningsdriven innovation och utveckla entreprenörsmatchningsprocessen nås fler potentiellt blivande entreprenörer. Stärkt innovationssamverkan med Högskolan i Gävle samt mellan företagsfrämjande aktörer säkerställer att idébärare får skräddarsytt stöd baserat på aktuell fas i entreprenörsresan.

Stiftelsen Dalarna Science Park söker stöd för att genomföra projektet Focus Industry GI. Projekttid är 2025-01-01--2028-03-31.

Projektet samfinansieras med bland annat ERUF.

Projektet är ett samverkansprojekt med samverkansparterna Företagsutbildarna i Sverige ekonomisk förening, Industriellt Utvecklingscenter Dalarna Aktiebolag, RISE Research Institutes of Sweden AB, Sandvikens kommun, Stål & verkstad, Sustainable Steel Region och The Paper Province ekonomisk förening.

Projektet syftar till att implementera verktyg, metoder och arbetssätt som ökar det regionala innovationssystemets effektivitet och, som en följd av detta, företagens förmåga att gemensamt utveckla innovationer som ökar den regionala omställningstakten.

Genom att kartlägga företagens relationer och utvecklingssamarbeten samt deras öppenhet för förändring och samarbete identifieras innovationspotential i gränslandet mellan företag som inte är uppenbara för de enskilda företagen.  Företagens förmåga att växla ut nyttan av mångfald, digitalisering och cirkulär ekonomi är de parametrar som avgör öppenheten för nya samarbeten. Informationen lagras i en databas och åskådliggörs i olika kartbilder där kopplingar mellan företagen och potentiella innovationssamarbeten blir synliga.

Projektet är nära kopplat till regionerna i Norra Mellansveriges arbete med ECIV, PRI NMS och Vanguard och skall utgöra en grund för europeiska samarbeten i konkreta innovationsprojekt till nytta för regionala företag.

Region Gävleborg har tagit del av och getts möjlighet att yttra sig över remiss, Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning (SOU 2024:43). Region Gävleborgs ställningstagande till utredningens förslag redovisas nedan. Ytterligare synpunkter framgår av bifogat förslag till yttrande.

11.10 Länsstyrelsernas roll i samverkan

Region Gävleborg avstyrker förslaget om inrättande av ett regionalt kommunråd under länsstyrelsens ledning.

12.3.1 Regionalisering av Socialstyrelsen

Region Gävleborg avstyrker förslaget att utreda en regional organisation av Socialstyrelsen.

12.3.2 Utvecklad samverkan mellan staten och regionerna genom samverkansregionerna

Region Gävleborg avstyrker förslaget att införa en tvingande bestämmelse om att samverkan i en samverkansregion ska ske via en gemensam nämnd eller ett kommunalförbund.

12.4.3 Handlingsoffentlighet bör gälla hos SKR men den närmare regleringen behöver utredas

Region Gävleborg ställer sig bakom SKR:s yttrande gällande detta förslag.

13.7 En formaliserad ordning för överläggningar bör införas

Region Gävleborg tillstyrker förslaget att regeringens överläggningar med kommunsektorn ska formaliseras i lag.

15.10.1-4 Deltagande på distans

Region Gävleborg tillstyrker förslagen, med tillägget att förslaget i 15.10.3 bör utvidgas till att omfatta alla typer av digitala ordningsregler för såväl fullmäktige som nämnderna.

En översyn av den politiska organisationen föreslås inför mandatperioden som inleds den 1 januari 2027. I översynen ska också tas fram förslag till arbetsordning för regionfullmäktige, styrelsens och nämndernas reglemente, reglemente för ekonomiska förutsättningar för partier samt arvodesreglemente.

Samverkansnämnden beslutade på sitt möte den 27 september 2024 att rekommendera sjukvårdsregionens regioner att godkänna de reviderade bilagorna kopplade till avtal om samverkan inom Sjukvårdsregion Mellansverige som gäller från den 1 januari 2021 och tillsvidare.

De reviderade bilagorna är;
- 2a Avtal om vård vid universitetssjukhus i sjukvårdsregionen mellan regioner i Sjukvårdsregion Mellansverige 2025-2028
- 2b Appendix 1 Pris och ersättningsmodell Mellansverige
- 3 Avtal om vård vid sjukhus i sjukvårdsregionen mellan regioner i Sjukvårdsregion Mellansverige 2025-2028
 

Avtalet om samverkan i Sjukvårdsregion Mellansverige har till syfte att:
- Stärka Sjukvårdsregion Mellansverige som samverkansområde
- Erbjuda invånarna i Sjukvårdsregion Mellansverige tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor och bidra till en god hälsa, samt till ett effektivt resursutnyttjande av sjukvårdsregionens hälso- och sjukvård.

Samordningsförbundet Gävleborg har inkommit med årsredovisning för 2023. Varje medlem ska pröva om styrelsen beviljas ansvarsfrihet.

Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för räkenskapsåret 2023. Som underlag till årsredovisningen finns även revisorns revisionsberättelse.

Enligt revisorns bedömning så har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, driftredovisning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året.

Ansökan inkom Hälsovalskontoret 25 oktober. Avstegsansökan grundar sig i att berörd hälsocentral Arbrå Din hälsocentral är helt hyrläkarberoende och svar på avrop för aktuella veckor uteblivit för Arbrå Din hälsocentral och Baldersnäs Din hälsocentral.

Baldersnäs Din hälsocentral saknar alltjämt helt förutsättning att hålla hälsocentralen öppen för befolkningen. Baldersnäs Din hälsocentral har tidigare lämnat en egen ansökan om fortsatt avsteg från Handbok Hälsoval 2024 gällande bemanning och kompetens samt öppettider (RS 2024/2268) och hänvisar för närvarande sina listade patienter till Kilafors Din hälsocentral och Arbrå Din hälsocentral.

Kilafors Din hälsocentral har avtal med två stycken läkare under aktuella veckor, en specialist i allmänmedicin (hyr) och en ST-läkare.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning gällande det pågående arbetet avseende Framtidsbygget för år 2023. Granskningen syftar till att ge en lägesbild av investeringsprojektet Framtidsbygget.

Den kartläggande granskningen har tagit fasta på följande frågeställningar:

• Sker en löpande uppföljning och rapportering till regionstyrelsen?
• Har regionstyrelsen säkerställt att rekommendationerna i översynen har implementerats?
• Hur ser det ekonomiska utfallet ut och vilken är den totala prognosen för Framtidsbygget?
• Följer genomförandet beslutad tidplan och budget?

Granskningen har varit kartläggande till sin karaktär och innehåller enbart iakttagelser.

I en motion föreslår Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Mona Davik, Marie-Louise Dangardt, Lars Öberg, Daniel Johansson och Marcus Gard (S):

1. Att Region Gävleborgs analys- och uppföljningsavdelning Samhällsmedicin uppdras att utreda hur kostnader och antal tjänster som åtgår för att hantera upphandlingar och administration av inhyrd personal utvecklas.
2. Att sådana kostnader (ovan) tas med i kalkyler och rapporter som avser kostnader för inhyrd personal inom Region Gävleborg.

Joakim Westlund (C) yrkar i en motion:
 

• att regionfullmäktiges arbetsordning revideras så att regionfullmäktiges presidium beslutar om arrangemang och aktiviteter utanför den ordinarie föredragningslistan i samband med regionfullmäktiges sammanträden.

I en motion yrkar Petra Modée, Lars-Göran Langeborg, Ulla Andersson, Kristina Sjöström samt Alf Norberg (V) följande:

• Att X-trafik får i uppdrag att utreda och utveckla organiserad samåkning som en del av den allmänna kollektivtrafiken.
• att det finansieras inom ramen.

I en motion yrkar Vänsterpartiet följande

• Att jämställdhetsperspektivet integreras i hälso- och sjukvårdens styrsystem.
• Att vårdpersonalen utbildas i jämställdhet inom vården på ett strukturerat sätt.
• Att regionens ledningsgrupp ska genomgå utbildning i jämställd vård. Motion Fullmäktige i Region Gävleborg 2023-02-27 Jämställd vård
• Att Samhällsmedicin tillsammans med ett antal verksamhetsområden (tex kardiologin och ögon) tar fram en arbetsmetod för att komma tillrätta med de strukturella skillnaderna i vård mellan kvinnor och män.
• Att all vårdstatistik ska vara könsuppdelad.
• Att det varje år väljs ut verksamheter som det görs strukturella genomgångar av ur ett jämställdhetsperspektiv av den vård som givits. Genomgångarna redovisas för regionstyrelsen.
• Att en genomgång görs ur ett jämställdhetsperspektiv av förskrivning av läkemedel.

Regionfullmäktige beslutade 2023-03-30 §48 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

I en motion yrkar Vänsterpartiet följande

• Att mobila sjuvårdsteam införs i Region Gävleborg. 

Regionfullmäktige beslutade 2023-03-30 §52 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

I en motion yrkar Magnus Svensson (C) och Elisabeth Carlson-Cederholm (C) följande

• Att Region Gävleborg börjar göra mer av det texten ovan beskriver
• Att Region Gävleborg inför personaldriven verksamheter och vårdenheter.

Regionfullmäktige beslutade 2023-03-30 §56 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

I en motion föreslår Socialdemokraterna följande

• Att Region Gävleborg i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården (God och nära vård) till barn stärker samverkan med socialtjänsten.
• Att Region Gävleborg i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården (God och nära vård) och tandvården till barn stärker samordningen mellan verksamheterna.

Regionfullmäktige beslutade 2023-04-27 §96 att motionen överlämnas till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Lars Öberg, Mona Davik, Daniel Johansson, Kristina Michelson och Marcus Gard föreslår:

• Att Region Gävleborgs analys- och uppföljningsavdelning Samhällsmedicin uppdras att undersöka om det finns ett mörkertal i psykisk ohälsa i familjer med låg socioekonomisk status och ställning i länet.

I en motion föreslår Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Marie-Louise Dangardt (S), Lars Öberg (S), Mona Davik (S), Daniel Johansson (S), Marcus Gard (S):

• Att Region Gävleborg ger regionstyrelsen uppdrag och mandat att leda och utvärdera relevanta upphandlingsprocesser.

Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Marie-Louise Dangardt (S), Lars Öberg (S), Mona Davik (S), Daniel Johansson (S), Marcus Gard (S)  föreslår i en motion:

• Att Region Gävleborg ställer krav på att avrop endast får ske på korta kontrakt eller till och med endast deltider för att skapa bättre incitament att anställa.
• Att Region Gävleborg ställer krav på att försök att anställa ska göras först, innan avrop får ske.
• Att Region Gävleborg ändrar delegationsordningar så att avrop av personal kräver godkännande högre upp i organisationen.
• Att Region Gävleborg säkerställer att regelverket för direktupphandling efterlevs.

Initiativärende

En tredjedel av personerna från den organiserade brottsligheten i Sverige har en koppling till näringslivet. Det visar en rapport från Stockholms Handelskammare. De kriminella sitter i styrelser som ordförande, styrelseledamöter eller suppleanter. I studien ingår runt 12 700 personer som av polisen bedömts ingå i den organiserade brottsligheten, av dem har 34 procent varit eller är engagerade i företag.

Den kriminella ekonomin uppskattas till 100-150 miljarder per år enligt Polismyndigheten. Detta påverkar stabiliteten i den reguljära ekonomin, skapar osund konkurrens och minskar tilltron i samhället och till våra gemensamma institutioner och de finansiella strukturerna.

Den illegala ekonomin består av illegal produktion och illegala transaktioner på varu- och tjänstemarknaderna. Företag kan vara både brottsoffer och brottsverktyg.

Att stoppa den organiserade brottsligheten är något alla partier säger sig vilja. Åtgärderna kan skilja sig åt men tyvärr verkar det SD-ledda styret i Region Gävleborg inte ta frågan på det allvar som krävs. Detta trots att kopplingen mellan den organiserade brottsligheten, kriminell ekonomi och privata vårdbolag är vanligt förekommande enligt Ekobrottsmyndigheten som meddelar att just hälso- och sjukvård är den organiserade brottslighetens stora gödko. Det är till och med en större inkomstkälla, för dem, än narkotikan. Den organiserade brottsligheten är mest aktiv i områden som inte klassificeras som utsatta. Självklart är den organiserade brottsligheten ett problem för samhället och för näringslivet.

Genom privat ägande av vårdbolag luras skattebetalare på såväl pengar som vård och undergräver förtroendet för välfärdssystemen och dess infrastruktur. De använder patienters vårdbehov för att kunna plocka ut pengar. Bolagen används även för att kunna tvätta pengar från annan kriminell verksamhet.

Även anställda i regionerna utnyttjas till exempel genom att de blir erbjudna en lukrativ bisyssla och blir då möjliggörare för kriminell verksamhet. Det har vi tyvärr sett i andra regioner. De kriminella använder också företag för att kunna lura kommuner och regioner på pengar via upphandlingar och inköp men de använder också så kallade faktureringsföretag som bulvaner. Företaget skulle nämligen kunna aldrig få ett avtal med en kommun eller region på grund av ägarnas kriminella bakgrund, skattebrott med mera.

Den organiserade brottsligheten använder ständigt nya metoder och vi kan konstatera att de har fått ett smörgåsbord av möjligheter genom att sjukvård, skola och omsorg blivit avreglerat och att privatiseringarna getts tillfälle att öka fritt.

Region Gävleborg behöver skärpa kontrollen av vårdbolag, deras ägare, styrelser och deras bokföring. Även kontrollen av företag som vi upphandlar och gör inköp från behöver kontrolleras. Arbetet med kontrollen av bisysslor behöver också skärpas. Samverkan med andra myndigheter måste systematiseras och struktureras liksom med näringslivets organisationer. Sund konkurrens ska råda.

Eventuella utförsäljningar av Region Gävleborgs egna hälsocentraler måste stoppas. Genom att sälja våra offentliga hälsocentraler minskar den demokratiska kontrollen. Möjligheterna för den kriminella ekonomin att tjäna pengar på skattebetalarnas bekostnad ökar. Det riskerar även att gynna den organiserade brottsligheten, som behöver bekämpas på alla plan.

Vi menar att kontrollerna måste skärpas rejält. Mer behöver utföras i egen regi. Samverkan med brottsbekämpande myndigheter och näringsliv måste utvecklas. Alla goda krafter måste samlas för att stoppa den kriminella ekonomin i vår region. Det tjänar vi alla på.

Vänsterpartiet yrkar därför:

• att Region Gävleborg systematiserar arbetet mot den kriminella ekonomin
• att en särskild arbetsgrupp tillsätts för att leda arbetet mot kriminell ekonomi
• att myndighetssamverkan utvecklas och systematiseras
• att samarbete med näringslivsorganisationerna utvecklas för ett gemensamt arbete mot den kriminella ekonomin

Svar på initiativärende

Region Gävleborg arbetar systematiskt med att förhindra möjligheten till välfärdsbrottslighet inom offentlig och privat sektor. Bland annat att samverkar vi med andra regioner och SKR. Inköpsavdelningen har stärkt sina processer för att stärka motståndskraften och ekonomiavdelningen stärker sina processer vad gäller utbetalningar för att stå emot och upptäcka välfärdsbrottslighet. För att bara nämna några delar i regionens arbete mot välfärdsbrottslighet.

Initiativärende

På Regionstyrelsens möte den 5 november uppmärksammades att det under “§4 Anmälningar för kännedom” fanns ärenden som enligt delegationsordningen inte följde beslutade delegationsordningar.

Vänsterpartiet föreslår därför att:

• Regionstyrelsen i sin uppsiktsplikt tillser att nämnder och utskott följer beslutade delegationsordningar.
• Fastighets-, teknik och miljöutskottet får utbildning i delegationsordningarna.

Svar på initiativärende

Syftet med att delegera styrelsens beslutanderätt är dels att avlasta styrelsen rutinärenden dels att möjliggöra en effektivare förvaltning genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Ärenden som delegeras till ledamot, ersättare eller anställd kan av delegaten hänskjutas till regionstyrelsen, om han eller hon anser att ärendet bör behandlas av styrelsen. Respektive instans ska följa besluten som fattas på delegation och vad man kan och inte kan göra. Delegaterna har ett stort ansvar att fatta beslut på ett korrekt sätt utifrån delegationsordningen.

Initiativärende

Många vårdverksamheter har svårt att rekrytera personal. Vårdplatser har stängts och hälsocentraler planeras nu att stängas på grund av personalbrist. Baldersnäs Din hälsocentral hotas nu av nedstängning även om beslutet ännu ej är fattat.

Den politiska ledningen säger att de har prövat allt som går att pröva, men det har de inte. De har inte provat att erbjuda särskilda arbetsvillkor. Det krävs ett omfattande arbete med riktade insatser för att rekrytera vårdpersonal. Låt oss börja med att pröva det på Baldersnäs Din hälsocentral.

Vänsterpartiet har tidigare tagit initiativ för att införa särskilda arbetsvillkor på arbetsplatser där det är särskilt svårt att rekrytera, som på Baldersnäs HC. Det avslogs då med motiveringen att de skulle annonsera och använda gängse metoder gällande Baldersnäs HC:s bemanning.

Nu har gängse metoder testats och inte lyckats och resultatet är tydligt; Baldersnäs HC hotas nu av nedstängning och cirka 1500 patienter påverkas direkt men egentligen är det många fler då Bollnäsborna inte har vågat lista sig på hälsocentralen då de inte vet hur framtiden för hälsocentralen kommer att se ut och då den bara har varit delvis öppen.

Vårdverksamheter som har extra svårt att rekrytera personal ska kunna erbjuda särskilda arbetsvillkor till de som anställs såsom till exempel arbetstidsförkortning, tid utsatt för arbetsplatsnära forskning, möjlighet till specialisering och utbildning/fortbildning, nya arbetssätt och arbetsmetoder. Även lönetillägg för extra vårdtyngda områden och kontinuitetstillägg bör prövas. Vi menar att dessa särskilda arbetsvillkor även bör kunna erbjudas till våra nuvarande medarbetare i syfte att behålla den kompetens vi redan har.

Vi menar att Region Gävleborg ska pröva att erbjuda särskilda arbetsvillkor på Baldersnäs HC istället för den nedstängningen som nu planeras. Särskilda arbetsvillkor kan vara ett sätt att rekrytera personal till verksamheter där det är och har varit svårt att rekrytera personal. Olika modeller har prövats runt om i landet och det har gett goda resultat. Det bör prövas även inom Region Gävleborg, vilket problematiken på Baldersnäs HC visar.

Vänsterpartiet yrkar därför:

• att särskilda arbetsvillkor prövas att införas på Baldersnäs Din Hälsocentral.

Johan Sörensson, stabsdirektör, informerar om Cosmic som ska införas i Region Gävleborg den 14 januari.