Möte 2024-02-01

• Företagsutvecklingsbidrag - Svenska Aerogel AB, RS2023/2610
• Företagsutvecklingsbidrag - Hedesunda Camping AB, RS2023/2620
• Företagsutvecklingsbidrag - Helsinge Fältservice AB, RS2023/2336
• Företagsutvecklingsbidrag - Ergogreaser Nordic AB, RS2023/2621
• Företagsutvecklingsbidrag - Elias Fyhr, RS2023/2585
• Företagsutvecklingsbidrag - IKI by anna AB, RS2023/2300
• Företagsutvecklingsbidrag - Wennberg fastigheter och hotell AB, RS2023/2523
• Företagsutvecklingsbidrag - Glasskupan i Järvsö AB, RS2023/2379
• Företagsutvecklingsbidrag - Bok & Tryck Andersson AB, RS2023/2704
• Företagsutvecklingsbidrag - SWH Svensk Webbhandel AB, RS2023/2296
• SÅDD - Head on Nails AB, RS2023/2474
• SÅDD - Swing Low AB, RS2023/2273
• SÅDD - Linkapp AB, RS2023/2792
• SÅDD - Aktiebolag Solask Energi, RS2023/2412

Syftet med Region Gävleborgs säkerhetspolicy är att tydliggöra vilket förförhållningsätt till säkerhet som gäller för allt arbete inom Region Gävleborg.

Säkerhetspolicyn omfattar all verksamhet i Region Gävleborg och likriktar säkerhetsarbetet även i hel- och majoritetsägda bolag. Säkerhetspolicyn gäller i alla regionens verksamheter.

Säkerhetsarbetet i Region Gävleborg syftar till att:

• skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare, resenärer, medarbetare, förtroendevalda, uppdragstagare och studerande.
• bedriva ett systematiskt informationssäkerhetsarbete för att skydda Region Gävleborgs informationstillgångars konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.

Region Gävleborg har ett förhållningssätt som främjar och utvecklar en hög säkerhets- och riskmedvetenhet. Hela koncernen arbetar fortlöpande, med beaktande av en föränderlig samtid, med att stärka säkerhetskulturen i organisationen. Detta i syfte att Region Gävleborg ska fungera tillfredsställande oavsett inre eller yttre händelser och omständigheter.

Säkerhetspolicyn har inte reviderats sedan 2009. Sedan dess har omvärlden förändrats vilket den nya policyn tar hänsyn till.

Dokumentstyrning är ett samlande begrepp för de åtgärder vi som organisation tar för att styra hur vi arbetar med dokument. För att systematisera den styrningen brukar de flesta större organisationer anta ett regelverk för dokumentstyrning. Region Gävleborg har sedan 2016 en rutin för dokumentstyrning, som reglerar främst praktisk hantering kring vissa dokument i regionens dokument- och ärendehanteringssystem Platina.

Det finns idag ett behov av att ta ett större grepp med mer övergripande styrning för frågan, framförallt för hur regionen arbetar med styrdokument. Styrdokument är sådana dokument som skapar styreffekter. Dessa är i allmänhet antingen ämnade att antingen påverka beteenden (till exempel en instruktion för hantering av e-post) eller att få någonting att ske (exempelvis en strategi).

Dokumentstyrning – Regel ämnar tydliggöra ansvar för styrdokument vad gäller bland annat skapandet av styrningen, beslutet av densamma och att hålla styrningen aktuell. Mandaten för på vilken nivå olika dokument får skapas förtydligas också. I och med den nya regeln förändras de dokumentkategorier som regionen använder och den övergripande styrningen görs teknikneutral. Det införs också ett krav på att, innan man skapar ett nytt styrdokument, göra en analys kring huruvida ny styrning verkligen behövs, och i så fall om ett nytt styrdokument är det lämpligaste verktyget för att uppnå den styrningen. Detta för att på sikt minska den totala mängden styrdokument.

Regeln kommer på förvaltningsnivå åtföljas av en rutin som reglerar den praktiska hanteringen.

Dokumentstyrning – Regel föreslås träda i kraft först 2024-09-01, för att ge verksamheten tid till den tekniska utveckling och utbildning som krävs för att praktiskt kunna genomföra beslutet.

Region Gävleborg upphandlar varor och tjänster för cirka 6 miljarder kronor per år. Den befintliga inköpspolicyn beslutades 2011 och omvärlden har förändrats sedan dess. Regionfullmäktige konstaterade i budgeten för 2023 att det behövdes en ny strategi avseende upphandling. I detta ingår att skapa robusthet i våra leveranskedjor, bland annat genom mer lokalt producerade varor och tjänster. Regionstyrelsen gavs i budgeten i uppdrag att arbeta fram en strategi som ersätter den befintliga inköpspolicyn.

Inköpsavdelningen, Ekonomiförvaltningen, har under året arbetat med att ta fram underlag till den nya inköpspolicyn och dess underliggande dokument. Detta arbete har utgått från de befintliga arbetssätten och hur inköpsverksamheten i en så omfattande organisation som Region Gävleborg bör fungera. Nya frågor som har beaktats är dessa:

• Hur kan Region Gävleborg skapa bättre förutsättningar för lokala aktörer att lägga konkurrenskraftiga anbud?
• Hur kan regionen via upphandlingar säkerställa en god beredskap, med tanke på det som händer i omvärlden och pandemin?
• Vilka möjligheter finns med innovationsupphandlingar?

Inköpspolicyn tar sin utgångspunkt i att regionstyrelsen samordnar och genomför, i enlighet med upphandlingslagstiftningen, samtliga upphandlingar för Region Gävleborg. Upphandlingarna ska vara rättssäkra, ta hänsyn till den totala kostnaden och tillvarata konkurrensen på marknaden.

Genom upphandling möjliggör Region Gävleborg :

• en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling samt säkerställer Region Gävleborgs robusthet
• ett levande lokalt företagsklimat/näringsliv
• utveckling av nya och innovativa lösningar

Ett utkast till nytt inköpsdirektiv, som så småningom ska beslutas av regiondirektören, bifogas ärendet.

Processen med att ta fram en ny turism- och besöksnäringsstrategi påbörjades hösten 2022. Processen inleddes med interna dialoger på Region Gävleborg och därefter dialoger med samtliga kommuner i Gävleborg samt med Länsstyrelsen. Även en enkätundersökning bland besöksnäringsföretagen utfördes.

Ett remissutkast skickades ut till berörda parter i juni-2022. Remissvaren indikerade att det fanns olika tolkningar kring vilken typ av dokument strategin skulle vara och att det fanns en stor otydlighet kring de olika aktörernas roller och ansvar när det gäller turism och besöksnäring. Vidare saknades några väsentliga områden i strategin.

Beslut togs i KKN i november 2022, kring att förlänga processen för att fördjupa dialogerna med kommunerna och få en samstämmighet kring strategin.

I februari 2023 genomfördes ett uppstartsevent i Bollnäs för den förlängda processen. Därefter genomfördes fördjupade dialoger med kommunerna mellan februari och augusti 2023. Utifrån inspel från kommundialogerna skrevs strategin om.

Den 27 oktober 2023 hölls en remissdialog på Bollnäs Folkhögskola kring det nya dokumentet. Det rådde samstämmighet och nöjdhet kring den nya strategin och endast mindre justeringar genomfördes efter dialogen.

Ägardirektiv för Tåg i Bergslagen uppdateras avseende att Västmanland är Region samt att Dalarnas kommunalförbund inte längre är aktuellt.

Bakgrund

Region Örebro län fattade under 2020 beslut om nya ägardirektiv. Resterande regioner, dvs. Region Dalarna, Region Västmanland och Region Gävleborg gjorde det enligt uppgift från Tåg i Bergslagen inte.

Region Dalarna planerar att fatta beslut under tidigt 2024.

Ändringarna i ägardirektivet är endast av formaliakaraktär och avser att Region Västmanland är region samt att Dalarnas kommunalförbund inte längre är aktuellt.

Nuvarande logistik- och serviceorganisation utgår från lokaler i hus 02, 05 och hus 10. Lokalerna är slitna och alltför små, och brister i arbetsmiljön föreligger. Det saknas vidare förutsättningar för att upp­fylla ett antal lagkrav kopplade till bl a avfallshantering.

Ur ett helhetsperspektiv för sjukhusområdet behöver de nya logistiklokalerna vara färdigställda innan arbetet med planerat nytt vårdblock kan påbörjas, då grävarbeten, kulvertanslutningar och byggtrafik annars blir alltför omfattande och medför alltför stora risker för både projektens genomförande och för den ordinarie, pågående verksamheten på sjukhusområdet.

Programarbete har utförts för nya logistiklokaler i hus 05, i syfte att utröna omfattning, form och yta som krävs för att tillgodose och uppfylla rådande krav och behov för att verksamheten ska kunna genomföras enligt uppställda krav. Därefter har en entreprenadvalsanalys genomförts, i syfte att säkerställa planeringsförutsättningar och förväntningar inklusive tid för genomförande, ekonomi och kvalitet.

Nästa steg utgörs av framtagande av systemhandlingar och bygghandlingar, i syfte erhålla ett kalkylerbart underlag för en byggnadsinvestering. Om det i ett senare skede fattas beslut att genomföra investeringen i nytt logistikcenter kommer utgiften för system och bygghandlingar att ingå i den. Om det i senare skede beslutas att inte genomföra investeringen i nytt logistikcenter så är utgiften för system och bygghandlingar utan värde och behöver i sin helhet kostnadsföras på innevarande år.

Genomförandet av projektet sker inom ett arbetsområde med svår bygglogistik, vilket ställer stora krav på både byggherre och entreprenör att förebygga störningar på verksamheten.

Regionstyrelsen fastställde sammanträdesdagar för 2024 den 29 augusti. Med anledning av att regionfullmäktige har beslutat att ändra den årliga budgetprocessen så att beslut om budget och ekonomisk plan samt skattesats fattas på hösten måste regionstyrelsen tidigarelägga sammanträdesdatum från 12 november till 5 november.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning i syfte att granska om regionstyrelsen säkerställt att fastighetsunderhåll bedrivs ändamålsenligt och med tillräcklig intern kontroll. Granskningen genomfördes 2019 och resulterade i en rapport som tillställdes Regionstyrelsen. Under 2022 genomförde PwC en uppföljning av den tidigare granskningen, avgränsat till de brister som framkommit i granskningen år 2019.

Den sammanfattade bedömningen efter genomförd granskning är att regionstyrelsen i begränsad utsträckning bedriver ett ändamålsenligt arbete med tillräcklig intern kontroll i fastighetsunderhållet.

Regionstyrelsen konstaterar att ett av de områden som varit föremål för granskning bedöms vara till övervägande del säkerställt.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning avseende hantering av synpunkter och klagomål.

Granskningens syfte är att granska om patientnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har ett ett ändamålsenligt sätt att hantera synpunkter från patienter och att det sker med en god intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är den samlade bedömningen att patientnämnden till övervägande del och hälso- och sjukvårdsnämnden i begränsad omfattning har ett ändamålsenligt sätt att hantera synpunkter och klagomål från patienter och att det sker med en god intern kontroll.

Svar på revisorernas rekommendationer finns i bilaga "Svar på revisionsrapport - Hantering av synpunkter och klagomål". 

Från Regionfullmäktige har rubricerad revisionsrapport överlämnats till regionstyrelsen för beredande av svar.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg, genomfört en granskning av regionens lönehantering och löneutbetalningsprocess.

Ett antal kontrollfrågor var styrande för granskningen:

- Finns en fungerande löneprocess med en tydlig roll- och ansvarsfördelning

- Finns fungerande nyckelkontroller med tillhörande kontrollaktiviteter i löneprocessen inom ett antal givna områden

-Säkerställer regionstyrelsen att rutinerna fungerar genom att kontrollerna testas regelbundet

- Förekommer avvikelser vid avstämning mellan lönesystem och huvudbok samt mot till skatteverket inlämnade deklarationer.

Svar på revisorernas rekommendationer finns i bilaga "Svar - Revisionsrapport - Granskning av lönehantering och löneutbetalningsprocessen".

·         Marie-Louise Zumaeta Bäckström frågar/beskriver enligt nedan:

Idag är det minst tre års väntetid för att få komma till specialisttandvård. Sen upp till 2 års väntetid för att få tex en käkledsoperation. Detta är inte rimligt. Många personer med behov av specialisttandvård får sina tänder förstörda på grund av bettfel under denna långa väntetid. Detta är något som måste åtgärdas omgående för att inte dra ut längre tid för de vårdsökande. Ungdomar som har bettfel som behöver åtgärdas kan dröja så pass länge att det inte längre ingår i gratis tandvård (under 23 år). Annars måste denna ålder också höjas eller att det ska vara gratis om man blev uppsatt på kö innan denna ålder tills det är åtgärdat även om man hinner bli äldre än 23.

Regionstyrelsen svarar:

Efter inhämtad information från Folktandvården, svarar regionstyrelsen enligt följande på medborgarförslaget;

De prioriterade fall inom tandvården, vilka inte kan anstå, bereds plats inom tre månader. Det kan till exempel handla om bettavvikelser där tillväxten hos barn måste tas till vara som vid stora överbett, där tänder ligger fel-lagrade i käken och inte kommer fram- alternativt kan skada angränsande tänder. Det kan också röra sig om fall där ett eller flera tandanlag saknas. Normala bett med sneda tänder behöver inte behandlas lika skyndsamt. De kräver snarare att alla permanenta tänder har kommit fram och att munhälsan är god. Det föreligger ingen risk att tänder blir förstörda under kötiden.

Alla patienter behöver inte behandlas inom specialisttandvården. De kan istället, efter konsultation hos specialisttandläkare, starta eller få hela sin behandling utförd inom allmäntandvården. Det kan till exempel gälla barn som behöver tandreglering, viss protetik, bettfysiologi och så vidare.

När åldern för ”Fri tandvård” höjdes från 19 år till 24 år tillfördes inga utökade resurser vad gäller lokaler och personal inom specialisttandvården. Detta bidrog till att kötiderna förlängdes. Coronarestriktioner med arbetstidsförkortning, uppskjutna operationer och att patienter/medarbetare inte fick besöka våra kliniker (även vid minsta förkylningssymtom) ökade på kötiderna ytterligare.

Tillgången på specialistutbildade tandläkare som söker arbete utanför storstäderna är liten. Efterfrågan och lönenivåer är högre i storstäderna, vilket gör att det är svårare för oss att rekrytera nya medarbetare.

FTV Gävleborg har därför sedan 15 år aktivt arbetat med att själva specialistutbilda tandläkare inom flera kompetensområden.

FTV Gävleborg arbetar också aktivt med att ha goda interna utbildningsmöjligheter genom att Specialisttandvården ger kurser, erbjuder auskultationstillfällen, är ute på konsultationer i Allmäntandvården och erbjuder meriteringstandläkartjänster. Dessutom arbetar FTV Gävleborg för att ha en god arbetsmiljö med ett öppet klimat där allas förmågor och idéer tas till vara till förmån för att tillgodose länets invånare.

Regionstyrelsen, vars strävan alltid är en god och nära vård som utförs i rimlig tid, bedömer således (utifrån inkomna synpunkter från expertis inom Folktandvården) att Specialisttandvården, trots ett högt tryck, ska kunna möta den efterfrågan på tandvård som finns hos medborgarna. Att det inte alltid går att ge önskad vård direkt, och att det därför finns prioriteringar utifrån hur allvarliga fallen bedöms vara, får i sammanhanget ses som önskvärt att åtgärda för att korta köerna ytterligare. Men det bedöms samtidigt inte utgöra någon risk för patientsäkerheten eller patienters långsiktiga munhälsa, av professionen själva.

Sen kan det givetvis vara en olägenhet för den enskilde att ha en längre väntetid, även vid mindre akuta besvär. Ungdomar som fått vänta länge på behandling och därmed fallit utanför åldersgränsen för avgiftsfri tandvård bör i vissa fall ändå ges möjlighet till avgiftsfrihet. Detta i de fall där Folktandvården bedömer att den tidigare väntetiden varit orsak till den problematik som, i det senare läget, uppstått och behöver behandlas hos patienten. Givetvis kan undantag, där ungdomar i ett första skede tackat nej till behandling och sedan ändrat sig, komma att behöva införas.

Regionen genomför olika insatser för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. De insatser som görs för att öka regionens attraktivitet som arbetsgivare, inom tandvård, innefattar olika möjligheter till vidareutbildning och ett stort fokus på ett gott arbetsklimat. Detta kan förhoppningsvis öka tillgången på kompetent personal och därigenom minska kötiderna framöver.

Gällande det politiska beslutet att vissa patientnära yrkesgrupper premierats inom ramen för Framtidsbygget, frågar Barbro Andersson följande:

• Är alla medarbetare och arbetsuppgifter lika mycket värda i Region Gävleborg?
• Att värdera olika yrkesgrupper olika hör det verkligen hemma i regionens arbete med att utveckla kvaliteten i välfärden?

Regionstyrelsen svarar:

 Tack för medborgarförslaget som belyser ett viktigt område. Regionen arbetar succesivt med att skapa goda arbetsvillkor, möjligheter till kompetensutveckling och trygghet på arbetsplatsen. Vi uppskattar engagemang kring frågor som övertidsersättning, då den speglar ett stort ansvarstagande och pliktkänsla. Vi vill därför också vara tydliga med att alla arbetsinsatser erkänns och uppskattas oavsett innehåll från Region Gävleborgs sida. Vi är alla en del av regionens viktiga arbete, och alla människor utanför och inom organisationen är lika mycket värda.

Vårt mål är att alltid attrahera och behålla kompetent personal varför vi har valt ett individuellt och differentierat lönesystem. Arbetets svårighetsgrad och medarbetarnas kompetens har därför större genomslag jämfört med tidigare. Alla kan påverka sin lön, genom utveckling och prestation, inom lönspännvidden. Regionen har också valt att, trots svåra ekonomiska tider, genomföra löneökningar utefter riktmärket på 4,1 procent.

Valet att premiera vissa yrkesgrupper i patientnära arbete ska inte ses som en exkludering av andra yrken, utan en särskild satsning på just den gruppen.

Vi ser fram att utveckla arbetet med löneöversynen under kommande år. Vår ambition är givetvis att alla ska känna sig sedda, uppskattade och vara tillfreds med sin lönesituation- även om vi aldrig kommer kunna lova allt till alla. Men genom att själv kunna påverka sin löneutveckling ges alla samma chans att påverka lönen positivt, oavsett svårighetsgrad i arbetet.

Patrik Stenvard (M) och Ann-Charlotte Granath (M) föreslår:

• Att Region Gävleborg arbetar fram ett regionalt idrottsprogram och
• Att detta görs tillsammans och i samförstånd med idrottsrörelsen i länet

Hållbarhetsnämnden svarar:

Majoritetspartierna ser vikten av att invånarna i Gävleborg har en trygg och meningsfull tillvaro med ett stort utbud av idrott och kultur, då detta bidrar positivt till att skapa en god folkhälsa. En stärkt folkhälsa är nyckeln till en välmående region. Civilsamhället har en viktig roll vad gäller idrott, kultur och föreningsverksamhet. Region Gävleborg behöver framåt lägga fokus på barn och ungas hälsa samt arbeta för att stärka civilsamhällets förutsättningar.

Region Gävleborg har ett folkhälsoansvar genom organisationens olika uppdrag. Till exempel handlar det om att följa upp folkhälsans utveckling. Region Gävleborg samordnar och driver även gemensamma utvecklingsprocesser utifrån aktuell forskning och folkhälsoläge i samverkan med aktörer i länet. Region Gävleborg ger årligen stöd till föreningar genom regionala verksamhetsbidrag, bland annat till idrottsföreningar. Kommunerna har liksom Region Gävleborg ett stort folkhälsoansvar som bland annat innebär att ta initiativ för ökad fysisk aktivitet. Det finns idrottspolitiska program i samtliga kommuner i länet.

Det finns många aktörer som tillsammans arbetar för att underlätta och ge befolkningen möjligheter att vara fysiskt aktiva, motionera och att idrotta. Det finns flera etablerade samarbeten mellan Gävleborgs idrottsförbund, Region Gävleborg och Gävleborgs kommuner bland annat i form av Regional mötesplats social hållbarhet, sociala investeringar samt IOP (idéburet offentligt partnerskap) där fokus bland annat varit rörelsesatsningen i skolan, skapa ”brygga” mellan skola och föreningsliv samt aktiv och meningsfull fritid.

Region Gävleborgs ambitioner och strategiska utvecklingsområden inom fysisk aktivitet samt rörelse i samverkan med regionala idrottsföreningar genom bland annat verksamhetsbidrag kan med fördel arbetas fram i samverkan med regionala aktörer. En dialog med idrottsrörelsen i länet är betydelsefull för att utröna på vilket sätt detta viktiga samverkansarbete kan utvecklas.

Jennie Forsblom, Lili André, Peter Åkerström och Lars Österberg, Kristdemokraterna föreslår:

·         att Region Gävleborg tar bort egenansvar för rollator och inför lån av rollator för våra innevånare över 80 år genom Hjälpmedel SAM

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Vi tar frågan om våra äldres välfärd på stort allvar. Varje år faller ca 100000 äldre i Sverige varav ca 70000 behöver läggas in på sjukhus. Region Gävleborg ligger glädjande nog lägst av alla i Folkhälsomyndighetens statistik för 2017-2021- gällande antal individer per 100000 invånare, över 65 år, som drabbats av fallolyckor.

Det vi vet om fallolyckor, utifrån bland annat underlag hos Socialstyrelsen, är att fysisk träning är den mest effektiva förebyggande åtgärden för äldre. Genom regionens förebyggande åtgärder, bland annat styrka hela livet, minskar risken för att våra äldre drabbas. Det krävs, utifrån evidens och beprövad erfarenhet, en kombination av gång, balans och funktionell träning- inte enbart styrketräning. Även arbetet i att motverka undernäring eller att genomföra omgivningsanpassningar i hemmet kan vara andra exempel på hur vi minskar risken för fallolyckor bland äldre. Med detta sagt har givetvis rullatorer även en funktion i att underlätta rörelsefriheten och därmed minska risken för ensamhet hos många äldre.

Vi vill fortsätta arbeta brett och mångdimensionerat inom SAM, och hela tiden vara beredda att göra justeringar för att följa samhällsutvecklingen. Varje förändring kräver noga överväganden och kunna påvisa goda positiva effekter för att motiveras. Hjälpmedel som Rollator tilldelas idag utifrån behov och är kopplad till exempelvis individens kognitiva förmåga, tal eller rörelsesvårigheter. Målbilden är att vi ska skapa största möjliga nytta, för flest antal individer i det olycksfrämjande arbetet, där också fallolyckor ingår. Om den sociala aspekten av rullatorer också skall prioriteras som en faktor vid tilldelning, krävs först och främst ett påvisande av att ålder har en starkt positiv korrelation med indivders behovs (givet rörlighet för en viss åldersgrupp, även inkluderat en socialinkluderande kontext). En sådan breddad behovsbild behöver också styrkas till den grad att en ny gränsdragning vid en specifik ålder i detta fall kan motiveras.

Regionens tilldelningsprinciper är en fråga vi hyser stor respekt för då det påverkar många människor i sin vardag. Vi finner idag (med nuvarande kunskapsläge) att vi inte kan ta ställning för ett bifallande, men dessa frågor kommer fortlöpande att beaktas inom regionens arbete inom hjälpmedel.

I en motion föreslår Henrik Olofsson, Bernt Larsson och Kent Olsson (SVG):

• Att Region Gävleborg tar fram en utredning på hur stort missbruk som finns i vår region i samarbete med kommunerna.
• Att regiondirektören får i uppdrag att förbereda Region Gävleborgs medlemskap i ECAD.
• Att medlemskap kan ske under 2023

Regionstyrelsen svarar:
Prevalens av skadligt bruk och beroende behandlas idag i nationella utredningar och rapporter. Exempelvis i Samsjuklighetsutredning SoU 2021:93 och CANs (Centralförbund för alkohol och narkotikaupplysning) Rapport 209. Resultaten från dessa föranleder inte att prevalensfrågan i vårt län behöver ytterligare utredning. Det är även relativt utrett hur verksamheter och insatser inom området kan utvecklas. Samsjuklighetsutredningen, Myndigheten för vårdanalys, SKR samt FoU Välfärds arbete om intoxikationer i Söderhamn berör frågan. Resultaten från dessa parter och utredningar tyder snarare på att fokus för arbetet med skadligt bruk och beroende bör vara på hur insatser och samarbetsformer kan utvecklas och implementeras.

ECAD (European Cities Against Drugs) är ett nätverk som främst riktar sig till kommuner och städer. Flera av Gävleborgs kommuner deltar i nätverket. Regionen deltar i andra nätverk nationellt och regionalt där förebyggande arbete mot skadligt bruk och beroende bedrivs utifrån vår organisations uppdrag. I Gävleborg har Länsstyrelsen samordningsansvar för länets ANDTS-arbete (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel om pengar) och för framtagande av ANDTS strategi samt handlingsplaner i samverkan med andra aktörer i länet. Där är regionen en aktiv samverkanspart. Ett samarbete som pågår är Gävleborg mot narkotika som initierades 2021 av Länsstyrelsen (landshövding Per Bill) tillsammans med Polismyndigheten och regionområdeschef Catarina Bowall.

I en motion föreslår Patrik Stenvard (M) och Hans Olsson (M) att:

• Inrätta skogsvårdsprogram på Region Gävleborgs folkhögskolor och att
• detta görs i nära samarbete med skogsbruket i Gävleborg.

 Kultur- och kompetensnämnden svarar:

Region Gävleborgs tre folkhögskolor Västerberg, Bollnäs och Forsa har ett brett utbud av utbildningar som ger behörighet till högskola eller yrkeshögskola men också specifika yrkesutbildningar och särskilda ämnen för de som vill fördjupa sina kunskaper. De yrkesutbildningar som bedrivs idag är;

·         Dramapedagog

·         Lärarassistent

·         Träslöjd och smide

·         Trädgård

·         Guide

·         Behandlingspedagog

·         Servertekniker 

Kultur- och kompetensnämnden är styrelse för de tre folkhögskolorna och ansvarig för det kursutbud som erbjuds. Styrelsen följer löpande arbetsmarknadens behov utifrån bristyrken och kurserna följs även upp gällande söktryck och kvalité. Skolorna finansieras dels genom ett regionbidrag och dels via Folkbildningsrådet som ger respektive skola deltagarveckor som begränsar hur många elever som kan tas in per termin. För tillfället så finns inget utrymme att starta nya utbildningar, utan att lägga ned någon befintlig, inom ramen för de deltagarveckor som tilldelas av Folkbildningsrådet.  

När det finns ekonomisk möjlighet att starta ytterligare en ny utbildning kan inrättande av ett skogsvårdsprogram vara ett alternativ i konkurrens med andra bristyrken som kultur- och kompetensnämnden har att ta ställning till.

Henrik Olofsson (SVG) föreslår:

• att Region Gävleborg prioriterar E4: an i kontakt med andra myndigheter.
• att Region Gävleborg genomför en satsning på att tillsammans med alla kommuner i regionen lyfta fram hur viktig E4:an är för vår region.
• att Region Gävleborg genom sina infrastrukturpengar prioriterar om så att utvecklingen av E4:an till fyrfilsväg kan påskyndas.
• att motionen behandlas så den kan beslutas senast maj 2022.

Hållbarhetsnämnden svarar:

Den politiska majoriteten delar motionärens syn på att E4:an genom vårt län är i behov av upprustning både för trafiksäkerheten och för en smidigare framkomlighet i vårt län. Sträckningen på E4 har under 2021 genomgått en utredning hos Trafikverket för att belysa brister och behov utmed sträckan utifrån nuvarande trafiksituation, samt analyserat sträckan och dess förutsättningar utifrån dagens faktaunderlag om trafiksäkerhet och framkomlighet på väg. I denna utredning framhävs att E4 inte ska omöjliggöras för framtida ombyggnation till fyrfilig väg.

I budget för 2023 gav regionstyrelsen i uppdrag att föra dialog med Trafikverket kring framtida utbyggnad av fyrfältsväg mellan Gävle-Tönnebro-Söderhamn. Regionen har således initierat arbetet med att påtala behovet av att göra E4:an till en fyrfiligmotorväg. Den politiska majoriteten ser gärna bred politisk uppslutning bland samtliga partier i regionen samt ser positivt på att samarbeta med kommunerna i påverkansarbetet mot berörda myndigheter och parter i frågan.

I en motion föreslår Jennie Forsblom, Peter Åkerström, Lili André och Lars Österberg (KD)
 

• Att arbeta för att införa familjecentraler i alla kommuner i Gävleborg.
• Att säkerställa att alla befintliga familjecentraler i länet har mödrahälsovård, barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst samlade.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Det har länge funnits en politisk vilja att etablera familjecentraler i länets samtliga kommuner, och det finns stora fördelar med att samlokalisera de ingående verksamheter som finns beskrivna i den nationella vägledningen för familjecentraler.

Det finns dock flera stora utmaningar för regionens verksamheter att tillhandahålla den kompetens och tillgänglighet som krävs för att upprätthålla en god och nära vård. Både nationellt och inom regionen finns stora utmaningar att rekrytera barnmorskor och att rekrytera till relativt små enheter som ofta riskerar att bli ensamstationer är en ännu större utmaning. Öppnandet av ytterligare enheter riskerar att innebära att annan, befintlig verksamhet, behöver minskas.

Små mottagningar är på flera sätt mer sårbara, och verksamheten riskerar att bli fragmentiserad med arbete på flera olika mottagningar.  Detta kan i sin tur påverka arbetsmiljön, patientsäkerheten och även tillgängligheten istället för att som tanken är öka tillgängligheten.    

Det finns goda exempel på familjecentralsliknande verksamheter både nationellt och i vårt eget län. Inom Region Gävleborg kan nämnas att Nordanstig kommun som saknar barnmorskemottagning istället har en kontaktbarnmorska i verksamheten men som är placerad på Barnmorskemottagningen i Hudiksvall. Socialtjänsten finns inte heller fysiskt närvarande på Familjecentralen i Bollnäs, men även här finns det utvecklade arbetssätt att kontakta socialtjänsten utarbetade.

I Ovanåkers kommun pågår för närvarande ett projekt för att hitta en familjecentralsliknande modell med flera ingående aktörer.  

Region Gävleborg har en utmärkt mödravård och barnmorskeverksamhet i hela vårt län, som vänder sig till kvinnor i alla åldrar, men verksamhetens stora problem är som sagt svårigheten att rekrytera personal till länets små enheter. Det som är mest prioriterat för familjen är att få tidigt stöd då barnet är fött och det tillhandahålls via barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst.

Arbete pågår med att se över hur det beskrivna stödet kan erbjudas hela länets befolkning genom alternativ till de regelrätta familjecentralerna.
 

Hans Backman (L) föreslår i en motion:

• Att det med tanke på rådande situation med brist både på vårdplatser och på personal i delar av vårdorganisationen och konstant stort behov av inhyrd personal samtidigt som Region Gävleborg är den region i landet som har näst mest administration inrättas en regional kriskommission i Region Gävleborg.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Vi delar motionärens bild av att andel hyrpersonal i Region Gävleborg är problematisk. Vi är också medvetna om att administrationen vuxit kraftigt i regionen de senaste åren. Sedan motionen skrevs har åtgärder tagits fram för att minska både andelen hyrpersonal och den centrala administrationen.

Inom hälso- och sjukvårdsnämnden har bland annat ett kontinuitetsarbete för allmänsjuksköterskor sjösatts och en åtgärdsplan för att minska andelen övrig hyrpersonal håller i skrivande stund på att arbetas fram.

Gällande administrationen lades i budget 2023 ett uppdrag att minska den centrala administrationen vilket lett till att regionstyrelsen nu får minskad uppräkning med – 2 % för 2024.

Den politiska majoriteten jobbar enligt ovan med att både minska andelen hyrpersonal samt administrationen varför motionen anses vara besvarad.

I en motion föreslår Richard Carlsson och Daniel Persson  (SD)

• Att utreda förutsättningarna för att avskaffa patientavgiften för bland annat patienter som vårdas enligt LPT och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av detta till hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

I Region Gävleborg finns det möjlighet till avgiftsbefrielse under vissa förutsättningar, exempelvis vid mottagningsbesök eller hembesök som sker huvudsakligen på vårdgivarens initiativ.

Under 2022 var det cirka 380 individer/år som vårdats under LPT och totalt antal dagar under LPT för dessa individer uppgick till cirka 25 800 dagar/år. Vid ett slopande av patientavgiften för dessa individer skulle de ekonomiska konsekvenserna bli ca 2 miljoner per år.

2017/2018 var frågan uppe i riksdagen och fick där avslag, gällande ett nationellt beslut om avgiftsfrihet.

Hur regionerna hanterar patientavgift vid tvångsvård skiljer sig således mycket åt. Vissa regioner har patientavgift för sluten tvångsvård men ingen patientavgift för öppen tvångsvård och tvärtom i andra regioner. Vissa regioner har ingen patientavgift för varken öppen eller sluten tvångsvård och vissa regioner tar ut patientavgift för såväl sluten som öppen tvångsvård. Det finns också ett flertal undantag i flera regioner.

Region Gävleborg har en hög ambitionsnivå och kompetens för att ytterligare stärka psykiatrin, även vid mer komplexa fall. Psykiatriverksamheten i Region Gävleborg arbetar med frågor som rör det förebyggande arbetet och effektiva behandlingsmetoder. Målet är att så få individer som möjligt ska tvångsvårdas, genom att man har ett proaktivt förhållningssätt i arbetet. Den bästa tillgängliga kunskapen ska identifieras och implementeras. Tillgången till hälsofrämjande insatser i befolkningen ska vara god. Dessutom ska alltid eventuella brister identifieras och åtgärdas.

Regionen driver ett gemensamt projekt tillsammans med verksamhetsområdet Ambulans-Akut, som rör prehospitalt omhändertagande. Detta inkluderar bland annat utbildningsinsatser, studiebesök och genomförande av mobilt arbete. Målet är att öka kvaliteten och förbättra omhändertagandet inom det prehospitala området. Arbetssättet har varit uppskattat av patienter och närstående och kan förhoppningsvis, tillsammans med god samverkan med ambulanspersonal och polismyndigheten, leda till att vi kan minska antalet tvångsåtgärder framgent.

I detta svåra ekonomiska läge som vi befinner oss i, finns inga planer på att ändra avgiften vid psykiatrisk tvångsvård. Men vi ska fortsätta hålla en god dialog med berörda verksamheter och kommer vid behov att återkomma till frågan.

I en motion föreslår Stig Zettlin (partilös):

• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att genomföra lönejusteringar enligt motionen.

Regionstyrelsen svarar:

Region Gävleborg har precis som två tredjedelar av regionerna ett O-tillägg utöver centralt kollektivavtal (HÖK). Samtliga regioner har som Region Gävleborg förstärkta sommarersättningar och tillämpat många andra särskilda ersättningar under pandemin.

 I november 2023 kom den preliminära lönestatistiken som visar hur vårens löneöversyn har påverkat löneläget i förhållande till andra regioner. Region Gävleborg valde att följa det så kallade märket vilket innebär att det totala utfallet av löneöversynen 2023 är bland de högre. Region Gävleborg genomförde även, inom ramen för löneöversyn 2023, en lönesatsning om 1 % för kategorier inom Vårdförbundets avtalsområde.

I en motion föreslår Maria Molin (M):

- Att utreda förutsättningarna för att åter ge möjlighet till utbildning till tandhygienist i Gävleborg antingen som uppdragsutbildning eller som ett program på högskolan.

Regionstyrelsen svarar

Den politiska majoriteten instämmer med motionären om vikten av att säkra kompetensförsörjningen inom tandvården i Gävleborg. I motionen lyfts frågan om att utreda möjlighet att åter öppna upp utbildning utgående från Högskolan i Gävle som uppdragsutbildning eller separat program.

Folktandvården Gävleborg (FTV) har sedan tidigare vidtagit vissa insatser för att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. 2018 togs kontakt med akademichefen för arbetsliv och hälsa vid Högskolan i Gävle. Högskolan hade då en vilande examensrätt som eventuellt kunde aktiveras. Vid mötet gjordes en övergripande analys vilken visade på behov av relativt stora insatser för att säkra den akademiska kompetens som krävs för att aktivera examensrätten till en treårig tandhygienistutbildning. Samtidigt jobbade Sveriges Folktandvårdsförening aktivt för att säkra ett återöppnande av Tandhygienistprogrammet vid Karlstads Universitet. FTV såg i det läget risker med att jobba för ytterligare ett utbildningsprogram innan öppnandet i Karlstad var säkrat. Parallellt med detta upphandlade FTV ett mindre antal utbildningsplatser på tandhygienistprogrammet vid Högskolan i Jönköping.

FTV har idag etablerade samarbeten med tandhygienistutbildningarna i Karlstad och Umeå där platser för klinisk träning med handledning erbjuds studenter vid länets kliniker. Vidare har FTV arbetat fram ett stipendieprogram som riktar sig till studenter folkbokförda i någon av länets kommuner som går den distansutbildning till tandhygienist som erbjuds av Karlstads Universitet. Tanken med detta är att underlätta studierna för de som har en anknytning till länet.

FTV erbjuder även ett lärlingsprogram som vänder sig till ungdomar som precis tagit studenten att under handledning få inblick i tandvårdsyrket. Via tjänstgöring på någon av länets kliniker får man se och testa hur tandvården fungerar. Programmet är och har varit en av de viktigaste aktiviteterna för att säkra kompetensförsörjning vad gäller såväl tandläkare som tandhygienister i länet. De flesta av FTVs kliniker har lärlingar som tjänstgör enligt programmet.

Den politiska majoriteten såväl som FTV ser naturligtvis gärna en eventuell utökning av utbildningsmöjligheterna till tandhygienist och för gärna en dialog med Högskolan i Gävle om vilka möjligheter det finns i framtiden att utforma detta.

Initiativärende:

Gävleborg har inlett ett arbete med att minska användningen och kostnaderna för hyrpersonal. Det är bra och nödvändigt. I det arbetet måste vi hela tiden se över vad som kan göras och vad andra regioner gör som också vi kan pröva.

Det är nödvändigt dels för att öka patientsäkerheten som hotas när kontinuiteten brister men också för att minska arbetsbelastningen på våra egna anställda som ständigt får skola in nya, ta ett stort ansvar för att alla rutiner, strukturer, journalanteckningar m.m. fungerar som de ska - förutom allt övrigt arbete de måste utföra. Dessutom är det bättre, mycket bättre att lägga pengarna på vår egen personal än att betala hyrpersonal.

Region Västmanland har sedan 1 september 2023 infört ett hyrstopp för personal boende i Västmanland. Vi bör också se om vi kan införa ett liknande hyrstopp i vår region. Det skulle kunna öka kontinuiteten betydligt.

Utifrån ovanstående yrkar vi att:
Region Gävleborg inför hyrstopp för personal boende i Gävleborgs län.

Svar på initiativärende:

Hälso- och sjukvårdsnämnden började under 2023 ett intensivt och långsiktigt arbete för att minska andelen hyrpersonal i Gävleborg. Detta genom att motivera fler att ta en anställning hos oss. Det är heller inte lagligt att särskilja medarbetare utifrån bostadsort.