Möte 2024-09-11

Bengt Persson, fastighetsdirektör, informerar om fastighetsinvesteringar på sjukhusen. 

Göran Angergård, regiondirektör, informerar om ärendet Nationell samordning och planering inför och under höjd beredskap och krig. Ärendet ska upp för beslut på regionstyrelsen 9 oktober. 

Sverige bygger upp totalförsvaret för att uppnå en samordnad nationell förmåga och en förmåga att verka tillsammans med allierade nationer inom NATO. Sveriges 21 regioner ansvarar för flera samhällsviktiga funktioner såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig.

Regionernas ansvar inom totalförsvaret kräver samverkan med andra regioner, kommuner, privata aktörer samt med statliga myndigheter. Idag saknas gemensamma strukturer för totalförsvarsplaneringen mellan regionerna, vilket resulterar i en fragmenterad planering som är svår att överblicka. Gemensamma strukturer, gemensam planering och gemensamt ansvarstagande är avgörande för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kunna bygga nationell förmåga inför svåra påfrestningar. Samverkan och samarbete mellan regionerna behöver därför utvecklas så att regionernas del i totalförsvaret säkerställs. En ökad samverkan mellan regionerna underlättar också den statliga planeringen och förmågan att möta NATO:s krav inom ramen för Sveriges medlemskap.

Mot denna bakgrund inrättas en gemensam kanslifunktion för samordning och planering av regionernas verksamhet vid höjd beredskap och krig. Funktionen benämns Nationell samordning planering och ledning (NSPL). Kansliet behöver vara en del av en myndighet då det finns särskilda formella krav för dess arbetsuppgifter. Kansliet kommer att tillhöra Region Uppsala som har erbjudit sig att vara värd för verksamheten.

Regionernas deltagande i NSPL baseras på respektive regionstyrelses ansvar och beslutsmandat. För det fortsatta arbetet behöver därför samtliga regioner ta ställning till deltagande i det regiongemensamma arbetet NSPL, för samordning och planering under höjd beredskap och krig. Ledningen ligger fortsatt kvar i respektive regionstyrelse, men regionen deltar i gemensam nationell samordning och planering. Kansliets roll är att stödja regionernas ledning för att stärka den samlade ledningsförmågan.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Ekonomisk månadsrapport. 

Katrien Vanhaverbeke informerar om ärendet Almi-koncernens strukturarbete. Ärendet ska upp för beslut på regionstyrelsen 9 oktober. 

En översyn av Almis koncernstrukturen har resulterat i förslaget att gå från  16 till 8 dotterbolag, enligt den struktur som följer av EUs NUTS 2 områden. Den sammantagna besparingsåtgärden syftar till att skapa större möjlighet till regelefterlevnad genom stärkt kompetens och minskade direkta administrativa kostnader kopplat till styrningen av koncernen och dess dotterbolag. Under hösten behöver samtliga 21 regioner ta politiskt beslut i fullmäktige kring denna förändring, som är tänkt att träda i kraft under 2025.

Förslag på sammanträdesdatum för regionstyrelsen och regionfullmäktige har tagits fram enligt förslag till beslut. Beslut om datum för nämnder och utskott beslutas i respektive instans.

Kommuner och regioner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Grunderna för partistöd regleras i 4 kap. 29 – 32 §§ kommunallagen.

Fullmäktige antog den 31 maj 2022, § 200, ”Reglemente om ekonomiska förutsättningar för partier” som reglerar partistödets omfattning och formerna av det.

I reglementet anges bl.a. att utbetalning av partistöd görs i förskott i januari. Beslut om utbetalning ska fattas av regionfullmäktige minst en gång per år och betalas endast ut till de politiska partier som är representerade i regionfullmäktige.

Mottagare av partistödet ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för sitt huvudsakliga ändamål. Redovisningen ska avse perioden den 1 januari – 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.

Redovisning görs vid regionfullmäktiges sammanträde som infaller före den 30 september.

En särskild granskare, som utses av mottagaren av partistödet, ska granska om mottagarens redovisning ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas redovisningen.

Partistöd kommer inte att betalas ut till parti som inte lämnar redovisning.

Region Stockholm har tagit fram ett samrådsförslag på ny regional utvecklingsplan. Den regionala utvecklingsplanen är både en regional utvecklingsstrategi, RUS, i enlighet med lagen om regionalt utvecklingsansvar (SFS 2010:630) och en regionplan i enlighet med plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och är upprättad med stöd i dessa lagar.

Region Gävleborg är remissinstans och lägger i förslaget till yttrande störst vikt på de funktionella samband som finns med omgivande regioner, däribland Gävleborg. Det storregionala sammanhanget har potential att utvecklas och skulle då med fördel kunna utgöra en styrka och vägvisare i fortsatt storregionalt samarbete.

Projektets syfte är att främja inkludering och stötta unga människor från olika bakgrunder att utveckla sina entreprenöriella färdigheter. Projektet kommer aktivt arbeta med inkludering av barn och unga med olika bakgrund och förutsättningar. Genom utveckling av befintliga läromedel och utbildningar, och genom att skapa medvetenhet om vad fördelarna med inkludering och mångfald ger inom företagande och entreprenörskap bidrar projektet till en entreprenörskapsmiljö där inkludering och mångfald finns med som en naturlig del i det entreprenöriella tänket. Fler startar företag som arbetsgivare eller blir entreprenöriella arbetstagare med ett inkluderande tankesätt i regionen. Projektet skapa en hållbar och inkluderande tillväxt och kommer leda till minskad arbetslöshet, ökad insikt om effekterna av inkludering och mångfald, ge ekonomisk tillväxt, ökad innovationsgrad och bidra till samhällsförbättring.

GreenIron grundades 2018 och är ett svenskt onoterat bolag med välrenommerade svenska långsiktiga ägare såsom FAM och Almi Green Tech med flera. Efter ett antal år av framgångsrika tester är GreenIron nu redo att industrialisera GreenIrons vätgasbaserade teknologi, för koldioxidfri och energieffektiv återvinning av metaller och mineraler. Företaget har utvecklat och patenterat (7 st patent varav 6 är globala) en ugnsteknik som kan omvandla/reducera en stor mängd olika metalloxider till rena metaller med hjälp av vätgas i stället för kol och koks. Fördelen att använda vätgas är att restprodukten blir drygt 300 liter vanligt vatten per ton metall istället för 2 ton CO2 som fossilbaserade tekniker ger.

Enligt företagets egna beräkningar så kommer anläggningen i Sandviken sänka Sveriges totala koldioxidutsläpp med 1% och då oräknat av att världen slipper bryta malmen till metallen som återvinningen återför till produktionen. Tekniken har många användningsområden men till en början kommer företaget att fokusera på återvinning av återoxiderande restprodukter från den nordiska metallindustrin såsom glödskal. Idag läggs dessa på deponi eller används som fyllnadsmassa. Investeringen avser uppbyggnad av en den första fullskaleanläggning för att kunna komma i drift så fort som möjligt. Kostnaderna som de ansöker om gäller mark och anläggning, Externa tjänster samt maskiner och inventarier. Anläggningen kommer att lokaliseras i Aleimas industripark i Sandviken där de tecknat ett hyreskontrakt.

Etableringen av denna anläggning kommer även att generera nya arbetstillfällen. Platsen kommer även att bli GreenIrons Show-Plant dit potentiella kunder från hela världen kan komma för att se att den nya tekniken verkligen fungerar i fullskalig miljö. Finansieringen kommer att ske med egna medel genom nyemission och med det ansökta stödet från Region Gävleborg. Hälften av det föreslagna bifallsbeloppet finansieras av anslag 1:1 och andra hälften finansieras av Region Gävleborgs ramprojekt företagsstöd cirkulär ekonomi (ERUF- medel). Prioriterat målområde i RUS är 3.4 Hög kunskap och innovationsförmåga och effektmålet att Gävleborg har hög innovationskraft som möter samhällsutmaningar.

Niklas Hermansson, strateg, informerar om ärendet Samråd Del av Sätra 11:1 m.fl., Stationsläge Gävle Västra. 

Livsmiljö Gävle, Gävle kommun har remitterat förslag till detaljplan avseende Stationsläge Gävle Västra. Stationsläget Gävle Västra ska bli en central knutpunkt för kollektivtrafik med en sömlös integration mellan stadens kollektivtrafiknät och en ny järnvägsstation. Målet är att underlätta hållbara resor från dörr till dörr genom en smidig övergång mellan buss och tåg. Gävle Västra kommer att vara en viktig entréplats och ska ha en välkomnande utformning med hög kvalitet på arkitekturen.

Samrådstiden är 17 juni – 30 augusti. Region Gävleborg har dock begärt och erhållit förlängd svarstid till och med den 16 september 2024.

Olof Linde, strateg, informerar om ärendet Samråd för Kustpaketets delsträcka Njutånger-Mehedeby. 

Svenska kraftnät har remitterat förslag om nya luftledningar samt ledningsåtgärder för 400 kV mellan transmissionsnätsstationen Nässe i Sollefteå kommun, Västernorrlands län, och en anslutningspunkt vid Mehedeby i Tierps kommun, Uppsala län till Region Gävleborg. Sista svarsdag är 30 september och regionstyrelsen hinner därför inte svara på remissen.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av somatisk vård för personer inom beroendevården. Granskningens syfte är att bedöma om hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställer att patienter inom beroendevården erhåller somatisk vård.

Utifrån genomförd granskning är PwC´s sammanfattande bedömning att hälso- och sjukvårdsnämnden till övervägande del säkerställer att patienter inom beroendevården erhåller somatisk vård.

Med utgångspunkt från de iakttagelser som framkommit i granskningen lämnar PwC följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:
 

• Se över övergripande styrdokument så att dessa även utgör en styrning för att uppmärksamma och tillgodose somatiska behov hos målgruppen.
• Nämnden bör klargöra huruvida tillhandahållande av allmänmedicinsk läkarkompetens åligger vuxenpsykiatrin och beroendevården. Detta för att minska risken för att gjorda satsningar inom kort nedprioriteras med argumentet att det inte ingår i uppdraget, och att budget inte finns för detta.

I en motion föreslår Carina Ohlson (C)
 

• Att utreda kostnader för platser för tillnyktringsenhet på sjukhusen i Gävle, Bollnäs och Hudiksvall.
• Att bereda fysisk plats för dessa tillnyktringsenheter.
• Att snarast införa detta eftersom att LOB är en vårdlag och inte en strafflagstiftning.

I en motion föreslår Hans Henrik Hellström (S)
 

• Att alla länsbor av Region Gävleborg erbjuds en hälsoundersökning det år en fyller 60 år.

I en motion föreslår Magnus Svensson och Elisabeth Carlson Cederholm (C):

• Att  Region Gävleborg skall ha tre avgiftsfria hälsosamtal för våra medborgare. 

• Att Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med Hälsovalsutskottet beslutar vilka åldersintervall som skall gälla.

I en motion föreslår Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Mona Davik, Henrik Berglund Persson, Shida Kinuka Karlsson, Elisabeth di Paolo-Sandberg, (S):

• Att analys- och uppföljningsavdelning Samhällsmedicin får i uppdrag att analysera vilka informationsåtgärder före graviditet som kan vara verkningsfulla för att minimera risken att fostret utsätts för påverkan av ohälsosamma levnadsvanor innan konstaterad graviditet.
• Att ett stärkt föräldraskapsstöd med mer riktade insatser mot familjer med förhöjd risk för ohälsa utarbetas i samverkan mellan berörda verksamheter i Region Gävleborg och kommuner i länet.
• Att riktad information tillgängliggörs på olika språk, både som text och tal, och i olika kanaler.

Initiativärende:

Efter att hälsocentralen i Ljusne lades ned har det blivit en väldigt stor försämring för ljusneborna när det gäller tillgängligheten till vården. Många äldre har fått det mycket svårare att ta sig till vården på ett smidigt sätt för att till exempel lämna prover eller få ett sår omlagt.

Detta skulle kunna avhjälpas om regionen öppnade en distriktssköterskemottagning i Ljusne, åtminstone en dag i veckan. Distriktssköterskan skulle då kunna hjälpa invånarna med bland annat blodprover, lägga om sår, ge injektioner och vaccinationer och ge värdefulla råd.

Då skulle invånarna i Ljusne få lite av den goda och nära vård som de så väl behöver och har rätt till.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

• att en distriktssköterskemottagning öppnas i Ljusne för att tillgängliggöra vården - i synnerhet med tanke på våra äldre ljusnebor.

Svar på initativärende:

Ett arbete kring hur framtidens primärvård ska utformas pågår. Syftet är att öka tillgängligheten, kvalitén, arbetsmiljön, förbättra ekonomin och att vården ska komma närmare medborgarna.

Utifrån regelverket är det inte möjligt att öppna en regiondriven filial med distriktssköterskemottagning i Ljusne då det är ett verksamhetsområde där regionen inte har någon hälsocentral.

Initiativärende:

Nyligen lade Vänsterpartiet fram ett initiavärende i regionstyrelsen om behovet av ett sjukresesystem där patienter inte själva ska behöva ligga ute med stora belopp. På initiativet fick vi följander svar:

”I de fall patienten inte har råd att ligga ute med pengar för sin resa utomläns finns olika lösningar att tillgå. Detta löses oftast i dialog med patienten utifrån vad som är möjligt. Det kan vara att en anhörig är behjälplig och det förekommer även att det går att boka resa via faktura.”

Det är helt orimligt att regionen inte har ett system som garanterar patienten resa till nödvändig behandling.Och det är rent absurt att den politiska ledningen hänvisar till att anhöriga ska betala för resan. Svårt sjuka patienter ska självklart kunna koncentera sig på tillfrisknande, förbättring, rehabilitering och habilitering och inte behöva oroa sig för att inte ha råd att ta sig till nödvändig behandling.

Nyligen fick en lungtransplanterad patient själv lägga ut pengar för sin sjukresa till Göteborg. En annan patient är därför nu mycket oroad för att även hen ska behöva göra det då de pengarna inte finns. Det kan i värsta fall innebära att patienten tvingas avstå från behandlingen. Och det påverkar definitivt hälsan.

Så här kan vi inte ha det. Att vara sjuk är jobbigt nog och att dessutom vara fattig förbättrar inte möjligheterna för ett snabbt tillfrisknande, en viktig rehabilitering eller habilitering. Vården ska vara personcentrerad. Då behöver de administrativa systemen också underlätta det. Därför menar vi att Region Gävleborg behöver se över rutinerna gällande sjukresor vid behandlingar utanför vår egen region.

Utifrån ovanstående yrkar vi därför:

• att Region Gävleborg ska införa ett system där patienter inte behöver ligga ute med pengar för sjukresor när de ska på behandling i en annan region.

Svar på initiativärende:

Som initiativtagaren själv nämner så finns det idag olika sätt att gå till väga för dem som inte har möjlighet att ligga ute med pengar för sin sjukresa. Detta avgörs individuellt från fall till fall beroende på vad som är mest lämpligt för just den enskilde patienten. Risken med att upprätta rutiner för detta är att patienter faller utanför uppsatta ramar, det minskar också den lösningsorientering som finns idag. Slutligen är mer administration är inte vad denna region behöver. 

Göran Angergård, regiondirektör, informerar om:

• Sommaren 2024
• Inhyrd personal
• Cosmic 
• Välfärdsbrottslighet

Personalpolitiken får inte det utrymme och den prioritet den ska ha och behöver ha i Region Gävleborg. Personalförsörjningen är helt avgörande för våra verksamheter, inte minst inom hälso- och sjukvården.

Personalutskottet fyller inte någon egentlig funktion mer än att ge information från HR till politiken. Inga beslut fattas och från politikens sida vet vi inte vad som inte delges. Personalutskottet verkar inte ens bereda ärenden åt regionstyrelsen.

Vi menar att regionen ska lägga ned personalutskottet och istället inrätta en personaldelegation med följande beslutanderätt:

• Styrning av regionens personalpolitik
• Förhandlingar
• Fastställa ramar vid årlig löneöversyn
• Uppföljning av personalekonomisk redovisning
• Övriga personalfrågor
• Tolkning av arvodesregler för förtroendevalda
• Andra grupper av ärenden där regionstyrelsen delegerar sin beslutanderätt

Genom att införa ett sådant arbetssätt skulle personalpolitiken förstärkas och bli en del tydlig del av förtroendevaldas uppdrag som arbetsgivarrepresentanter.

Vi yrkar därför:

• att regionstyrelsens personalutskott avvecklas
• att en personaldelegation inrättas
• att beslutanderätt för personaldelegationen, i linje med punkterna ovan, införs