Möte 2021-01-20

Trafikverket redovisade 30 oktober 2020 regeringsuppdraget att ta fram ett inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2022–2033 respektive 2022–2037 vilket nu är på remiss fram till den 29 januari 2021. Huvudsyftet med inriktningsplaneringen är att ge ett underlag för bedömning av ekonomiska ramar, och vägledning för prioritering av, möjliga åtgärder i transportinfrastrukturen för dessa perioder.

Region Gävleborg har tagit del av ovanstående delbetänkande och anser att det är angeläget att förtydliga rättsläget inom klinisk forskning med avseende personuppgiftsbehandling och dataskyddsförordningen.

Region Gävleborg håller med om författarnas bedömning att nya bestämmelser i patientdatalagen (2008:355) som tillåter att personuppgifter behandlas för att beräkna hur många personer som, genom att uppfylla på förväg uppställda kriterier, kan ingå i en studie inom klinisk forskning samt i förtydligande syfte tillägga att tillämpningsområdet omfattar också personuppgiftsbehandling för att utföra sådana antalsberäkningar.

Region Gävleborg har inget att invända i delbetänkandet och uppmuntrar förtydligandet av rättsläget gällande personuppgiftsbehandlingar inom klinisk forskning som följd av dataskyddsförordningen.

Regionstyrelsen beslutade 2020-12-09 att vaccination mot covid-19 ska utföras gratis för alla medborgare i Gävleborg. Regionstyrelsen tidigare beslut kompletteras med beslutsförslaget: Uteblivna intäkter för vaccin och vaccination finansieras med riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården

Enligt Världshälsoorganisation WHO är vaccin ett viktigt medel för att begränsa det nya coronaviruset sars-cov-2 samt covid-19, den sjukdom som viruset orsaker. I Sverige arbetas det för fullt med förberedelserna inför vaccination under ledning av Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten kommer också att ta fram rekommendationer för vilka personer som ska erbjudas vaccination mot covid-19. En grundprincip är att de personer som har störst behov av att få skydd mot svår sjukdom bör erbjudas vaccination först. Det mest troliga är att vaccinerna kommer att levereras stegvis i begränsade volymer någon gång tidigt på nyåret.

Sedan 2013 regleras nationella vaccinationsprogram genom smittskyddslagen (2004:168). Nationella vaccinationsprogram delas in i allmänna vaccinationsprogram (för hela befolkningen) och särskilda vaccinationsprogram (för definierade riskgrupper). Regioner och kommuner är skyldiga att erbjuda befolkningen vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram. Vaccinationer som ges inom ramen för nationella program ska vara kostnadsfria för individen, och registreras i det nationella vaccinationsregistret. I dagsläget är det inte klart hur vaccinationsprogram mot covid-19 kommer att klassas, och således inte om det ska vara kostnadsfritt.

Preliminära resultat visar mycket goda resultat av de vacciner som tagits fram. Målsättningen är att så många som möjligt vaccinerar sig. Som ett led i detta vill vi redan nu garantera befolkningen avgiftsfri vaccination för att undanröja eventuella ekonomiska skäl för att man inte vill vaccinera sig.

Kostnad
Enligt gällande avgiftshandbok tas grundavgift ut med 250 kr per vaccinationstillfälle. Priset för vaccindosen varierar beroende på regionens inköpskostnad. Priset gäller för alla åldrar och ingår inte i högkostnadsskyddet. Influensavaccination är avgiftsfri för personer från och med de år de fyller 65 år samt för personer som ingår i riskgrupper enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation. Förslaget innebär att vaccinationen och vaccinationsdosen för Covid-19 ska vara avgiftsfri för alla personer.


Finansiering
De uteblivna intäkterna finansieras med riktade statsbidrag. Vaccinationsdosen tillhandahålls kostnadsfritt av Staten. Regionen erhåller 275 kr per vaccinationstillfälle för att täcka kostnader för personal och sjukvårdsmaterial. Dessutom tillkommer bidrag för förberedelser och logistik samt prestationsbaserad ersättning.

Regionstyrelsen beslutade 2021-01-07 om att personal inom vården tilldelas ett engångsbelopp för sin arbetsinsats under 2020 mot bakgrund av arbetsbelastningen på personalen under Coronapandemin.

Regionstyrelsen tidigare beslut kompletteras på så sätt att ”Tilläggsanslaget finansieras genom att ta prognostiserat överskott 2020 i anspråk” ändras till ”Tilläggsanslaget finansieras av minskade pensionskostnader inom Regionstyrelsen”
Av det prognostiserade resultatet på 341 mnkr beror 93 mnkr på minskade pensionskostnader, främst med anledning av en förändring i pensionsförvaltarens, KPA:s, värderingsmodell. Enligt KPA:s pensionsskuldsberäkning från december kommer bokslutet att innebära ytterligare minskade pensionskostnader med i storleksordningen 18 mnkr.”

Coronapandemin till i Gävleborg under mars 2020. Antal inneliggande patienter med diagnosen Covid-19 ökade kraftigt under april. För att klara den snabba ökningen av vårdbehovet krävdes en snabb omställning av vården och dess stödfunktioner. Särskilda vårdavdelningar inrättades, intensivvården förstärktes och behovet av skyddsutrustning blev akut. Nya vårdrutiner infördes och hygienkraven höjdes. Belastningen på personalen inom den direkta vården och stödfunktioner ökade kraftigt. Som helhet genomfördes kollektiv kraftansträngning för att klara det ökade vårdbehovet. Under juli minskade antalet inneliggande patienter för att sjunka till en relativt låg och hanterbar nivå under augusti. Hälso- och sjukvårdens stabsläge avvecklades. Under senare delen av hösten har smittspridningen återigen tagit fart. Antalet patienter har ökat kraftigt och belastningen på vårdorganisationen har varit hög. Detta har medfört att arbetssituationen blivit mycket svår. Många medarbetare har tvingats till extraordinära arbetsinsatser.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår personalutskottet att personal inom vården tilldelas ett engångsbelopp med 10 000 kr för sin arbetsinsats under 2020. Den slutliga utformningen av tilldelningen utreds skyndsamt av personalutskottet som underlag för fortsatta beslut. Regionstyrelsen har beslutat 2020-01-07, § 3 att personal inom vården tilldelas ett engångsbelopp kr för sin arbetsinsats under 2020 mot bakgrund av arbetsbelastningen på personalen Coronapandemin. Regionstyrelsen har också gett personalutskottet i uppdrag att besluta om de slutliga detaljerna vad gäller utformning och gränsdragning. Regionstyrelsen har också gett personalutskottet i uppdrag att besluta om de slutliga detaljerna vad gäller utformning och gränsdragning.

Regionstyrelsen beslutade 2020-12-09 om rubricerade. Kompletteringen gäller kostnader och finansering.

Enligt Världshälsoorganisation WHO är vaccin ett viktigt medel för att begränsa det nya coronaviruset sars-cov-2 samt covid-19, den sjukdom som viruset orsaker. I Sverige arbetas det för fullt med förberedelserna inför vaccination under ledning av Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten kommer också att ta fram rekommendationer för vilka personer som ska erbjudas vaccination mot covid-19. En grundprincip är att de personer som har störst behov av att få skydd mot svår sjukdom bör erbjudas vaccination först. Det mest troliga är att vaccinerna kommer att levereras stegvis i begränsade volymer någon gång tidigt på nyåret.


Preliminära resultat visar mycket goda resultat av de vacciner som tagits fram. Målsättningen är att så många som möjligt vaccinerar sig. Som ett led i detta, och med erfarenheter från vaccination mot vanlig säsonginfluensa, vill vi erbjuda de som inte själv kan ta sig till våra vaccinationscentra gratis resor.

Kommunallagen (2017:725) tar i 6 kap. 1 § upp att ”Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller Regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.”. Vidare anger 6 kap. 6 § att ”Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller i annan författning som gäller för verksamheten.” samt ”de ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt”.

Regionens reglemente för uppföljning, RS 2019/116, anger att nämnder och bolag ska besluta om en internkontrollplan inför varje verksamhetsår. Omfattningen av internkontrollplanen ska svara väl mot nämndens och bolagsstyrelsens krav på intern styrning och kontroll.
Direktivet Intern styrning och kontroll på tjänstemannanivå - Region Gävleborg tar upp att internkontrollplanen ska vara en integrerad del av riskanalysarbetet och att framtagna internkontrollplaner ska ligga till grund för årlig rapportering till styrelse och respektive nämnder.
Internkontrollplanen utgår från riskanalyser utförda inom Regionstyrelseförvaltningens funktionsområden. De årliga riskanalyserna visar på samtliga identifierade risker som kan ha bäring på Regionens mål och som därmed behöver beaktas för att målen ska kunna uppnås. De mest väsentliga av dessa risker följs upp särskilt i en internkontrollplan.

I en motion föreslår Henrik Olofsson (SVG):

-          Att regionfullmäktige anordnar en temadag om multiresistenta bakterier.

-          Att man genomför dagen blandat med information, föredragningar och gruppaktiviteter med målet att öka kunskapen om multiresistenta bakterier i vården.

 

 

 

Regionstyrelsen svarar:

Regionfullmäktiges presidium planerar och beslutar, i samråd med partiernas gruppledare, innehållet vid fullmäktiges sammanträden avseende informationer, utbildningar, temadagar mm.

Förslaget om en temadag kring multiresistenta bakterier hänskjuts därför till gruppledarträffen för avgörande.

 

I en motion föreslår Maria Molin (M)

·  Att Region Gävleborg under en försöksperiod inrättar ett eller flera antibyråkratiseringsråd, med inspiration av den danska meningssamlingen, dit medarbetare kan lämna förslag på regler som bör avskaffas.

 

 

 

Regionstyrelsen svarar:

Byråkrati har aldrig ett egenvärde. Att effektivisera administrationen inom Region Gävleborg är en viktig del av det ordinarie arbetet. Det ska vara lätt för varje medarbetare att vardagligen hitta nya lösningar. Att gå åt motsatt håll och byråkratisera antibyråkratiseringsarbetet vore olyckligt. 

Samtidigt bedriver Region Gävleborg verksamhet som i hög grad behöver vara regelstyrd. Inte minst inom hälso- och sjukvården, där i synnerhet patientsäkerhetsomsorgen har lett till en mycket stor mängd författningar. Det gäller även bland annat i det regionala utvecklings­arbetet, som till stor del finansieras av EU-medel eller statliga medel, med en mängd villkor som ska följas. Det krävs även många egna administrativa bestämmelser för att styra en så stor organisation som Region Gävleborg. Detta till exempel för att säkerställa likvärdighet och för att minimera riskerna för oegentligheter.

Att kontinuerligt arbeta med att se över rutiner, metoder, arbetssätt och instruktioner är viktigt för att utveckla och förenkla arbetet. 2020 redovisades en rapport om Region Gävleborgs dokumentstyrning. I denna konstaterades bland annat att Regionen i dag har så många som 70-80 styrande dokument som har beslutats av regionfullmäktige eller regionstyrelsen. Därutöver finns det i de olika förvaltningarna sammanlagt över 25 000 riktlinjer, rutiner och instruktioner som tar sin utgångspunkt i de politiskt beslutade dokumenten. Vidare visade analysen att det finns behov av att tydliggöra dokumentstyrningen, utforma styrdokumenten så att de blir enklare att följa och tillgängliggöra styrdokumenten. Analysen framhåller att situationen inom hälso- och sjukvården är bättre än på andra håll i organisationen.

Det arbete som har genomförts hittills visar att det behövs en fördjupad analys kring Region Gävleborgs regelstyrning för att utveckla struktur och tydlighet vad gäller styrdokument. Detta arbete behöver ske på en regionövergripande nivå och pågår.

Det är i nuläget inte meningsfullt att nagelfara enskilda regler längst ut i våra verksamheter, eftersom det inte ska förväntas av våra medarbetare att känna till om de har sitt ursprung i regioninterna regler eller i författningar som Region Gävleborg inte förfogar över. Ett sådant förfaringssätt riskerar att leda till att medarbetarna lägger tid på ännu mer administration för att granska gällande regler, utan att det med självklarhet resulterar i nytta på sikt.