Möte 2024-02-21

• Företagsutvecklingsbidrag - Figges marinteknik, RS2023/2301
• Företagsutvecklingsbidrag - Swedish Icons, RS2023/2755
• Företagsutvecklingsbidrag - Wild Nordic Sweden AB, RS2023/2619
• Företagsutvecklingsbidrag - Jennys Salvor AB, RS2023/2091
• Företagsutvecklingsbidrag - Nevado AB, RS2023/1558
• Företagsutvecklingsbidrag - Enerco Mechpart AB, RS2023/2760
• Företagsutvecklingsbidrag - ABN Products AB, RS2023/2436
• Företagsutvecklingsbidrag - Svensk Handel och Produktion AB, RS2023/2251
• Företagsutvecklingsbidrag - Redskaparna i Söderhamn AB, RS2023/2561
• Företagsutvecklingsbidrag - Jimmie Jönsegård, RS2024/55
• Företagsutvecklingsbidrag - Järvsö Trähantverk AB, RS2023/2873

Anna Rosengren, VD Almi GävleDala, informerar om Almi GävleDalas verksamhet. 

Ulf Green, fond manager och Marie Andersson, investment manager, Almi Invest, informerar om Almi Invests verksamhet. 

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om Bokslutsrapport 2023 och månadsrapport januari 2024. 

Verksamhetens resultat uppgick till -362 mnkr vilket var 854 mnkr lägre jämfört med föregående år och 535 mnkr lägre än budget.

Verksamhetens intäkter uppgick till 1 884 mnkr vilket är en minskning med 173 mnkr jämfört med föregående år. Årets utfall var en positiv avvikelse mot budget med 255 mnkr. Den främsta förklaringen till detta är högre riktade statsbidrag än budgeterat.

Verksamhetens bruttokostnader ökade med 9,5 procent jämfört med föregående år, vilket motsvarar 1 188 mnkr,  och uppgick till 13 659 mnkr. Årets utfall var en negativ avvikelse mot budget med 1 033 mnkr. Ökade pensionskostnader främst till följd av inflationsuppräkning, årets lönerevision samt ökat antal köpta timmar av inhyrd personal var i huvudsak förklaringarna till kostnadsökning jämfört med föregående år och budgetavvikelsen. Även utveckling av drivmedelsindex som ökat kostnaderna för köp av kollektivtrafik har påverkat utfallet negativt. Kostnader för inhyrd personal ökade med 184 mnkr jämfört med föregående år och avvek negativt mot budget med 344 mnkr, kostnader för egen personal ökade med 272 mnkr jämfört med föregående år och avvek negativt mot budget med 458 mnkr och kostnader för köpt vård avvek negativt mot budget med 71 mnkr och ökade jämfört med föregående år med 128 mnkr. Denna kostnadsökning hänförs främst till köp av högspecialiserad vård. Kostnader för pensioner inklusive finansiell del ökade jämfört med föregående år med 624 mnkr och avvek negativt mot budget med 24 mnkr.

Verksamhetens nettokostnader ökade med 13,1 procent jämfört med föregående år. 

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökade med 4,7 procent och uppgick till 11 413 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 243 mnkr.

Årets resultat uppgick till -314 mnkr, jämfört med budgeterade -192 mnkr. I årets resultat ingår orealiserade vinster och förluster i pensionsfonden med 371 mnkr.

Hälso- och sjukvårdsnämnden, Hållbarhetsnämnden, Kultur- och kompetensnämnden samt Patientnämnden redovisade underskott medan övriga nämnder redovisade en ekonomi i balans eller överskott.

Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till -680 mnkr. Region Gävleborg hävdar synnerliga skäl med hänvisning till stark finansiell ställning att återställa den del av det negativa resultatet som beror på överinflation på pensionskostnader, 540 mnkr, på längre tid än de tre år som kommunallagen anger. Återställande kommer att ske i takt med utbetalning av pensionsåtagandet vilket är cirka 20 år. Vid ingången av 2023 fanns en ackumulerad resultatutjämningsreserv uppgående till 920 mnkr. Enligt upprättad balanskravsutredning täcks det resterande negativa resultatet, 140 mnkr, av resultatutjämningsreserven. Region Gävleborgs soliditet uppgick till 41,2 % och årets soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner till 4,2 %.

I samband med beslut om delårsrapporten i augusti godkände regionfullmäktige ett underskott för Hälso- och sjukvårdsnämnden med 650,0 mnkr, för Hållbarhetsnämnden med 60,0 mnkr, för Kultur- och Kompetensnämnden 2,4 mnkr samt för Patientnämnden 0,3 mnkr. Regionfullmäktige föreslås täcka ytterligare underskott för  Hälso- och sjukvårdsnämnden med 19,0 mnkr samt för Patientnämnden med 0,1 mnkr.

En lösning för en tillfällig barnakut beslutades 2022, och innebar att lokaler för barn, inklusive smittflöde, skulle etableras med hjälp av moduler som placerades på innergården mellan hus 04 och hus 29 och byggas ihop med övriga akutmottagningen. Tidplanen för genomförande var skyndsam och planen var att den nya barnakuten skulle vara klar i oktober 2023.

Sommaren 2023 inträffade dock stormen Hans, som orsakade skador på både moduler och byggnationer på grund av inträngande vatten, och innebar att projektet försenades.

Förseningen har inneburit ökade kostnader på grund av förlängd projekttid, framför allt ökade byggherrekostnader och projekteringskostnader, jämfört med ursprunglig kalkyl. Dessa ökade kostnader har tillsammans inneburit att den i projektet beräknade riskpengen har tagits i anspråk för att täcka en del av de ökade kostnaderna, samtidigt som materialpriser ökat mer på grund av världsmarknadsläget än vad som uppskattades vid tidpunkten för ursprungliga beslut. Sammantaget behövs därför ett tillägg till ursprunglig investering.

I samband med pandemin uppstod akut behov av separata smittflöden vid akutmottagningen som skyndsamt behövde hanteras. En tillfällig modullösning för spot check etablerades för att snabbt lösa nya lokalbehov på grund av att patientflöden måste separeras med perspektiv på ett särskilt smittflöde. Detta var en kortsiktig lösning, som dock fortsatt att användas för spot check i avvaktan på nya förutsättningar.

Brister avseende arbetsmiljö och patientsäkerhet i flöden kopplade till spot checkens modullösning (pandemilösning) har dokumenterats, kopplat till både inomhusmiljö och yttre miljö. Utifrån situationen tog de fackliga organisationerna kommunal och vårdförbundet kontakt med arbetsgivaren för att säkerställa att åtgärder vidtogs utifrån en ohållbar situation.  Åtgärden beslutades att samplaneras tillsammans med barnakuten och barnflödet som är direkt sammankopplade vid akutmottagningen och i påverkan på samma verksamheter vid genomförande.

Utkast och förslag för en ny spot check har därefter tagits fram i samverkan mellan fastighetsorganisationen och berörda verksamheter för att säkerställa arbetsmiljö och patientsäkerhet. Olika alternativa placeringar och utformningar på en spotcheck har studerats där slutgiltigt förslag förordats.

Region Gävleborg har i rollen som regionalt utvecklingsansvarig en samordnande, sektorsövergripande roll mellan aktörer på lokal, regional, nationell nivå i det regionala utvecklingsarbetet. Detta statliga uppdrag regleras genom årliga regeringsbeslut (villkorsbrev) med krav på återrapportering och uppdrag. Föreliggande villkorsrapport avser denna återrapportering för verksamhetsåret 2023. Region Gävleborg ska återrapportera sitt uppdrag till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och Tillväxtverket senast 21 februari 2024.

Rapporten innehåller sammanfattning av verksamheten inom regional utveckling. Den följer strukturen i regeringsbeslutet som beskriver uppdraget för 2023. Tillväxtverket har tillhandahållit en mall för återrapporteringen som har använts. Återrapporteringen är strukturerad i enlighet med rubrikerna i Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Rubrikerna överensstämmer till sitt innehåll i hög grad med Gävleborgs prioriteringar i det regionala utvecklingsarbetet.

Dokumentstyrning är ett samlande begrepp för de åtgärder vi som organisation tar för att styra hur vi arbetar med dokument. För att systematisera den styrningen brukar de flesta större organisationer anta ett regelverk för dokumentstyrning. Region Gävleborg har sedan 2016 en rutin för dokumentstyrning, som reglerar främst praktisk hantering kring vissa dokument i regionens dokument- och ärendehanteringssystem Platina.

Det finns idag ett behov av att ta ett större grepp med mer övergripande styrning för frågan, framförallt för hur regionen arbetar med styrdokument. Styrdokument är sådana dokument som skapar styreffekter. Dessa är i allmänhet antingen ämnade att antingen påverka beteenden (till exempel en instruktion för hantering av e-post) eller att få någonting att ske (exempelvis en strategi).

Dokumentstyrning – Regel ämnar tydliggöra ansvar för styrdokument vad gäller bland annat skapandet av styrningen, beslutet av densamma och att hålla styrningen aktuell. Mandaten för på vilken nivå olika dokument får skapas förtydligas också. I och med den nya regeln förändras de dokumentkategorier som regionen använder och den övergripande styrningen görs teknikneutral. Det införs också ett krav på att, innan man skapar ett nytt styrdokument, göra en analys kring huruvida ny styrning verkligen behövs, och i så fall om ett nytt styrdokument är det lämpligaste verktyget för att uppnå den styrningen. Detta för att på sikt minska den totala mängden styrdokument.

Regeln kommer på förvaltningsnivå åtföljas av en rutin som reglerar den praktiska hanteringen.

Dokumentstyrning – Regel föreslås träda i kraft först 2024-09-01, för att ge verksamheten tid till den tekniska utveckling och utbildning som krävs för att praktiskt kunna genomföra beslutet.

Region Gävleborg upphandlar varor och tjänster för cirka 6 miljarder kronor per år. Den befintliga inköpspolicyn beslutades 2011 och omvärlden har förändrats sedan dess. Regionfullmäktige konstaterade i budgeten för 2023 att det behövdes en ny strategi avseende upphandling. I detta ingår att skapa robusthet i våra leveranskedjor, bland annat genom mer lokalt producerade varor och tjänster. Regionstyrelsen gavs i budgeten i uppdrag att arbeta fram en strategi som ersätter den befintliga inköpspolicyn.

Inköpsavdelningen, Ekonomiförvaltningen, har under året arbetat med att ta fram underlag till den nya inköpspolicyn och dess underliggande dokument. Detta arbete har utgått från de befintliga arbetssätten och hur inköpsverksamheten i en så omfattande organisation som Region Gävleborg bör fungera. Nya frågor som har beaktats är dessa:

• Hur kan Region Gävleborg skapa bättre förutsättningar för lokala aktörer att lägga konkurrenskraftiga anbud?
• Hur kan regionen via upphandlingar säkerställa en god beredskap, med tanke på det som händer i omvärlden och pandemin?
• Vilka möjligheter finns med innovationsupphandlingar?

Inköpspolicyn tar sin utgångspunkt i att regionstyrelsen samordnar och genomför, i enlighet med upphandlingslagstiftningen, samtliga upphandlingar för Region Gävleborg. Upphandlingarna ska vara rättssäkra, ta hänsyn till den totala kostnaden och tillvarata konkurrensen på marknaden.

Genom upphandling möjliggör Region Gävleborg :

• en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling samt säkerställer Region Gävleborgs robusthet
• ett levande lokalt företagsklimat/näringsliv
• utveckling av nya och innovativa lösningar

Syftet med Region Gävleborgs säkerhetspolicy är att tydliggöra vilket förförhållningsätt till säkerhet som gäller för allt arbete inom Region Gävleborg.

Säkerhetspolicyn omfattar all verksamhet i Region Gävleborg och likriktar säkerhetsarbetet även i hel- och majoritetsägda bolag. Säkerhetspolicyn gäller i alla regionens verksamheter.

Säkerhetsarbetet i Region Gävleborg syftar till att:

• skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare, resenärer, medarbetare, förtroendevalda, uppdragstagare och studerande.
• bedriva ett systematiskt informationssäkerhetsarbete för att skydda Region Gävleborgs informationstillgångars konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.

Region Gävleborg har ett förhållningssätt som främjar och utvecklar en hög säkerhets- och riskmedvetenhet. Hela koncernen arbetar fortlöpande, med beaktande av en föränderlig samtid, med att stärka säkerhetskulturen i organisationen. Detta i syfte att Region Gävleborg ska fungera tillfredsställande oavsett inre eller yttre händelser och omständigheter.

Säkerhetspolicyn har inte reviderats sedan 2009. Sedan dess har omvärlden förändrats vilket den nya policyn tar hänsyn till.

Internkontrollplanen utgår från riskanalyser utförda inom Regionstyrelseförvaltningens funktionsområden. De årliga riskanalyserna utgår från identifierade risker som har bäring på Regionens mål och som därmed behöver beaktas för att målen ska kunna uppnås. De mest väsentliga av dessa risker följs upp särskilt i en internkontrollplan. Vissa kritiska risker, exempelvis ekonomiska risker och risker kopplade till framtidsbygget, tas inte upp i internkontrollplanen utan rapporteras och presenteras löpande för regionstyrelsen.

Kommunallagen (2017:725) tar i 6 kap. 1 § upp att ”Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller Regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.”. Vidare anger 6 kap. 6 § att ”Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller i annan författning som gäller för verksamheten.” samt ”de ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt”.

Regionens reglemente för uppföljning, RS 2019/116, anger att nämnder och bolag ska besluta om en internkontrollplan inför varje verksamhetsår. Omfattningen av internkontrollplanen ska svara väl mot nämndens och bolagsstyrelsens krav på intern styrning och kontroll.

Direktivet ”Intern styrning och kontroll på tjänstemannanivå - Region Gävleborg” tar upp att internkontrollplanen ska vara en integrerad del av riskanalysarbetet och att framtagna internkontrollplaner ska ligga till grund för årlig rapportering till styrelse och respektive nämnder.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde den 26 januari 2024 beslutat om rekommendationer till regionerna samt att regionerna inkommer till SKR om regionens beslut om rekommendationerna.

Gott vaccinationsskydd är en viktig förutsättning mot svår sjukdom och död, och Region Gävleborg har valt att följa SKR´s tidigare rekommendationer om avgiftsfri vaccination mot covid-19 för alla. Nu ändrar Folkhälsomyndigheten rekommendationerna gällande vilka som bör vaccinera sig mot covid-19. Detta tillsammans med ändrade ekonomiska förutsättningar mellan SKR och regeringen, gör att SKR nu rekommenderar regionerna att ta ut avgift för de grupper som inte omfattas av Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Framtidsbygget är samlingsnamnet för ett antal stora om- och nybyggnationer av sjukhusen i Hudiksvall och Gävle. Det är en omfattande modernisering av sjukhusen som planeras, som omfattar cirka 120 000 kvadratmeter och som utgör en byggnadsinvestering på miljardbelopp. På Hudiksvalls sjukhus pågår sedan tidigare genomförande av Framtidsbygget etapp 1 och etapp 2.

Detta ärende avser pågående ombyggnation inom etapp 1 av hus 07/08, som framför allt omfattar centraloperation och därtill hörande verksamheter, samt akutmottagning, ambulanshall och ÖNH. För etapp 1 har totalt 512 000 tkr tidigare beviljats av regionfullmäktige.

Under våren 2023 genomfördes en genomlysning av den del av etapp 1 som avser akutmottagningen. Efter beslut i styrgruppen för Framtidsbygget om ny layout har omprojektering genomförts, och den ursprungliga slutkostnadskalkylen reviderats. Ny slutkostnadsprognos uppgår till 530 000 tkr.

För att genomföra etapp 1 enligt beslutade underlag, krävs därmed ett tillägg på 18 000 tkr som innebär tillkommande kostnader, utöver tidigare beviljade 512 000 tkr.

Regionstyrelsens Utvecklingsutskott föreslår att Regionstyrelsen bevilja Företags­utbildarna i Sverige ek. för. stöd för att genomföra projektet KTP Transformation, enligt ansökan inkommen 2023-12-12. Stödet uppgår till 28,44 % av faktiska kostnader och 28,44 % av totalfinansieringen, dock med högst 2 900 024 kronor.

Beslutet har fattats med stöd av förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken.

Projektet Hållbar samutveckling genom ekonomiska ekosystem syftar att skapa förutsättningar för en ekonomiskt robust förening med egna intäkter, och upparbetade förmågor att driva utveckling tillsammans med medlemsföretag samt verka systempåverkande i sin bransch. Föreningen består av ett 20-tal små skogs- och träföretag. Arbetet sker horisontellt, med utarbetad metodik, där grupper av företag utvecklar och innoverar nya värdekedjor och lösningar för att möjliggöra hållbart skogsbruk, som i sin tur möjliggör leveranser av högkvalitativa råvaror till Voxkedjan.

Projektet är sprunget ur behov hos små företag och bidrar till förändring på ett nytt sätt där företag i samverkan är drivande. Det har föregåtts av en förstudie med Ovanåkers kommun som projektägare och där kommunen har agerat möjliggörare. Detta visar på vikten av samverkan mellan offentlighet och företag. I föregående arbete har även potential i samarbete med HiG uppmärksammats. Potential kan även finnas i samarbete med KTP och Byggdialog Dalarna m.fl.

Projektets verksamhet utgör kärnan i Smart specialisering och området Bioekonomi, genom den samverkan mellan företag som växt sig allt starkare. Här finns specialisering och kunnande, genom att projektet fångar och växlar upp den spetskompetens inom skoglig bioekonomi som finns i små företag.

Region Gävleborg är delägare i Tåg i Bergslagen AB och auktoriserad revisor Josefine Ros Skottheim vid KPMG AB är vald revisor för bolaget.

Vald revisor önskar bli entledigad som revisor för bolaget. Tåg i Bergslagen AB har enligt sin bolagsordning möjlighet att utse ett revisionsbolag i stället för en namngiven revisor och KPMG AB föreslås att väljas till revisor.

Bolaget kommer att hålla en extra bolagsstämma den 13 mars för att välja ny revisor. Enligt aktieägaravtalet mellan de fyra delägarna i Tåg i Bergslagen (Region Gävleborg, Region Dalarna, Region Örebro län och Region Västmanland) ska styrelserna hos respektive part gemensamt nominera de som ska väljas av bolagsstämman för en mandattid om fyra år.

Ellinor Netsö (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg så ny ersättare behöver väljas.

I en motion föreslår Maria Molin (M):

- Att utreda förutsättningarna för att åter ge möjlighet till utbildning till tandhygienist i Gävleborg antingen som uppdragsutbildning eller som ett program på högskolan.

Regionstyrelsen svarar

Den politiska majoriteten instämmer med motionären om vikten av att säkra kompetensförsörjningen inom tandvården i Gävleborg. I motionen lyfts frågan om att utreda möjlighet att åter öppna upp utbildning utgående från Högskolan i Gävle som uppdragsutbildning eller separat program.

Folktandvården Gävleborg (FTV) har sedan tidigare vidtagit vissa insatser för att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. 2018 togs kontakt med akademichefen för arbetsliv och hälsa vid Högskolan i Gävle. Högskolan hade då en vilande examensrätt som eventuellt kunde aktiveras. Vid mötet gjordes en övergripande analys vilken visade på behov av relativt stora insatser för att säkra den akademiska kompetens som krävs för att aktivera examensrätten till en treårig tandhygienistutbildning. Samtidigt jobbade Sveriges Folktandvårdsförening aktivt för att säkra ett återöppnande av Tandhygienistprogrammet vid Karlstads Universitet. FTV såg i det läget risker med att jobba för ytterligare ett utbildningsprogram innan öppnandet i Karlstad var säkrat. Parallellt med detta upphandlade FTV ett mindre antal utbildningsplatser på tandhygienistprogrammet vid Högskolan i Jönköping.

FTV har idag etablerade samarbeten med tandhygienistutbildningarna i Karlstad och Umeå där platser för klinisk träning med handledning erbjuds studenter vid länets kliniker. Vidare har FTV arbetat fram ett stipendieprogram som riktar sig till studenter folkbokförda i någon av länets kommuner som går den distansutbildning till tandhygienist som erbjuds av Karlstads Universitet. Tanken med detta är att underlätta studierna för de som har en anknytning till länet.

FTV erbjuder även ett lärlingsprogram som vänder sig till ungdomar som precis tagit studenten att under handledning få inblick i tandvårdsyrket. Via tjänstgöring på någon av länets kliniker får man se och testa hur tandvården fungerar. Programmet är och har varit en av de viktigaste aktiviteterna för att säkra kompetensförsörjning vad gäller såväl tandläkare som tandhygienister i länet. De flesta av FTVs kliniker har lärlingar som tjänstgör enligt programmet.

Den politiska majoriteten såväl som FTV ser naturligtvis gärna en eventuell utökning av utbildningsmöjligheterna till tandhygienist och för gärna en dialog med Högskolan i Gävle om vilka möjligheter det finns i framtiden att utforma detta.

I en motion föreslår Stig Zettlin (partilös):

·         Att ge regionstyrelsen i uppdrag att genomföra lönejusteringar enligt motionen.

Regionstyrelsen svarar

Region Gävleborg har precis som två tredjedelar av regionerna ett O-tillägg utöver centralt kollektivavtal (HÖK). Samtliga regioner har som Region Gävleborg förstärkta sommarersättningar och tillämpat många andra särskilda ersättningar under pandemin.

 I november 2023 kom den preliminära lönestatistiken som visar hur vårens löneöversyn har påverkat löneläget i förhållande till andra regioner. Region Gävleborg valde att följa det så kallade märket vilket innebär att det totala utfallet av löneöversynen 2023 är bland de högre. Region Gävleborg genomförde även, inom ramen för löneöversyn 2023, en lönesatsning om 1 % för kategorier inom Vårdförbundets avtalsområde.

 För oss i majoriteten kommer arbetet med att se över lönestrukturen inom vården att fortsätta. Kompetens, lång och trogen tjänst och obekväma arbetstider samt skiftarbete med nattjänst ska premieras. För att verksamheterna ska ha förutsättningar att göra detta arbete kommer de ges bättre förutsättningar att säkerställa en lönestruktur som främjar en trygg och säker vård.

Initiativärende:

Det är viktigt och en självklarhet för patienten att den vård som ges ska ha en sammanhållen styrning. Så blir vården bättre, mer patientsäker och mer effektiv.

Det saknas en sådan styrning, inom hälso- och sjukvården, i Region Gävleborg. Idag är den uppdelad mellan regionstyrelsen, som genom hälsovalskontoret ansvarar för primärvårdens regelverk, och hälso- och sjukvårdsnämnden som har ansvaret för övrig vårdverksamhet. Den uppdelade styrningen märks bland annat genom det dubbelkommando som nu finns, gällande hyrpersonal, där hälsovalskontoret har ett krav och hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett annat.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att minska användandet av hyrpersonal och att korta kontraktstider ska användas medan hälsovalshandboken, vilken hälsovalsutskottet och hälsovalskontoret ansvarar för, kräver långa kontrakt.

Enbart det faktum att hälso- och sjukvårdsförvaltningen svarar på remissen för hälsovalshandboken visar på hur fel det blir. Det naturliga hade varit att förvaltningen tagit fram kraven och förutsättningarna för primärvården och då kunnat utgå från en sammanhållen styrning till gagn för såväl patient som vårdpersonal och regionens ekonomi.

Att primärvården i dag är en vårdmarknad och har fri etableringsrätt försvårar självklart styrningen av hälso- och sjukvården. Däremot hindrar det inte att Region Gävleborg, utifrån sina förutsättningar, håller samman styrningen. Därför menar vi att ansvaret för regelverket och granskningen av primärvården flyttas över till hälso- och sjukvårdsnämnden vilket är det mest rimliga och effektivaste sättet att få en sammanhållen styrning.

Utifrån ovanstående yrkar vi därför:
att ansvaret för hälsovalshandboken och hälsovalskontoret överförs till hälso- och sjukvårdsnämnden från regionstyrelsen.

Svar på initiativärende:

Översyn och eventuella förändringar den i politiska organisationen görs inför ny mandatperiod enligt praxis där förslag som dessa kan hanteras. Politiskt har vi varit överens om vikten av att ha en konkurrensneutral hållning mot alla vårdgivare vilket är en fortsatt viktig princip för oss.

Göran Angergård informerar om helårsuppföljningen av årsplan 2023. 

Hittills har regeringen inte agerat tillräckligt kraftfullt för att häva sjukvårdskrisen i landets regioner. I lördags 2024-02-10 gav emellertid statsministern ett nytt besked, när han utlovade att regeringen och samarbetspartiet kommer presentera en budget som säkerställer extra ekonomiskt stöd till regionerna i landet, för att dessa ska slippa göra omfattande nedskärningar i sjukvården och ej behöva varsla personal.

Inom kort påbörjas budgetprocessen i Region Gävleborg (RG), vilken bland annat innehåller beredning och beslut om planeringsförutsättningar för 2025-2026. Detta nödvändiggör ett klargörande från regeringen om den exakta innebörden av statsministerns utfästelse.
Mot bakgrund av ovan beskrivna yrkar Socialdemokraterna följande:

1. Att RG tillskriver regeringen för att be regeringen att skyndsamt klargöra omfattningen av det kommande ekonomiska stödet till regionerna; hur stödet i detalj ska utformas och vilken inriktning som avses (riktat eller generellt bla); när stödet kan vara regionerna till handa.
2. Att hälso- och sjukvårdsdirektören därpå uppdras att analysera (omfattning, utformning, tidplan) hur stödet därmed påverkar RGs strategiska plan om ändrade vårdnivåer och utbudspunkter samt RG tidplan för kostnadsanpassningar.

Allt fler svenskar smittas av den fästingburna infektionen TBE. Smittan har ökat över hela landet och spritt sig till nya områden, bland annat till länet. Smittskyddsläkaren i Gävleborg konstaterar att TBE blir allt vanligare i Gävleborg, att det har skett en successiv ökning av antalet fall av TBE i Gävleborg sedan 2013 samt att ökningen säkerligen kommer att fortsätta.

Barn i länet ska kunna bada och leka i skog och mark utan att riskera TBE med allvarliga följdsjukdomar som hjärnhinneinflammation och i värsta fall döden. Men vaccinet är dyrt. Att få ett fullgott skydd kan kosta uppemot 1200-1600 kronor per person. Det kan innebära att de familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop inte har råd att vaccinera sina barn. Detta och det faktum att vi har två kommuner i länet som av Folkhälsomyndigheten pekas ut som riskområden, det vill säga Gävle och Söderhamn, gör att TBE-vaccin bör erbjudas gratis till länets barn.

Undertecknade yrkar därför att:

• Avgiftsfri TBE-vaccinering för barn införs snarast under 2024.

Socialdemokraterna menar att beslut om utbudsjusteringar, oavsett om det handlar om en utökning eller avveckling av vårdplatser, öppnande eller stängande av hälsocentraler, är frågor som ska avgöras av politiken.

Anledningen är att sådana beslut påverkar medborgarna och deras vardag. Sådana beslut skall självklart föregås av en ordentlig dialog/debatt med såväl direkt berörda som med länets invånare i stort. Varje länsinvånare måste ges möjlighet att sätta sig in i frågorna och genom de folkvalda politikerna påverka utgången av besluten. Därtill måste medborgarna ges möjligheten att utkräva ansvar.

Genom att delegera beslutet att stänga avdelning 10 b på Hudiksvalls sjukhus har såväl länsinvånare som politiker fråntagits möjligheten att sätta sig in i frågan, bedöma hur en stängning påverkar länet och dess invånare. Vi har inte heller getts möjlighet att väga för och nackdelar med en stängning och inte heller getts möjlighet att lägga egna förslag i ärendet.

Demokratins väsen är bestämt av samtalet, förhandlingen, av den ömsesidiga respekten och förståelsen och av det härav framväxande intresset för helheten. Genom att delegera beslutet till förvaltningen har SD, M, KD och Sjukvårdspartiet beskurit demokratins verkningsgrad.

Mot bakgrund av ovan yrkar Socialdemokraterna följande:

• Att beslutet att stänga avdelning 10 b på Hudiksvalls sjukhus upphävs.

Öppenhet och transparens skulle prägla styret i den nya SD-ledda regionledningen. Men så blev det inte. Regionstyrelsens sammanträden är numera stängda för såväl allmänheten som media. Handlingar levereras ofta sent, ärenden dras tillbaka vid sittande möte helt utan förklaring, informationsärenden uteblir liksom konsekvensbeskrivningar. Beslut fattas i andra forum än där de ska tas.

Regionstyrelsen utser ett antal utskott som har till uppgift att bereda ärenden till regionstyrelsen inom sitt sakområde. Den nuvarande regionledningen har i en stor mängd ärenden valt att inte skicka dem för beredning till utskotten, utan ärendet har beretts och avgjorts i regionstyrelsen. Enligt regionstyrelsens ordförande kan utskotten nämligen råka tycka fel, som han själv uttryckte det när kritik framfördes om att utskotten förbigicks.

Ibland delegerar regionledningen ett ärende till ett utskott för att få bort obekväma frågor, som partierna i regionledningen inte är överens om. Men utskottet ska inte ta något beslut i ärendet utan ärendet ska endast “hanteras”. Med den typen av arbetssätt har utskotten förlorat sin funktion och då kan utskotten läggas ned.

Även när det gäller vilken information som ska presenteras saknas underlag till det ärende som informationen ska handla om. Det omöjliggör för ledamöterna att förbereda sig med eventuella frågor.

Vi anser att personalpolitiken måste få ett större utrymme i regionpolitiken då personalfrågor och personalförsörjning är helt avgörande för regionens verksamhet. I dag finns enbart ett personalutskott, utan befogenhet, där information ges men inga beslut fattas. Personalutskottet bereder inte ens personalpolitiska ärenden åt eller från regionstyrelsen.

Genom att inrätta en personaldelegation med beslutanderätt får personalpolitiken en större betydelse. Förtroendevalda i sin arbetsgivarroll kan lägga upp strategier, policys, hantera större frågor och hantera olika ärenden samt bereda ärenden åt regionstyrelsen. Samtidigt som utskotten förlorat sin uppgift som beredande organ har Region Gävleborg stora ekonomiska problem. I de olika utskotten sitter såväl ordinarie ledamöter som ersättare vilka får mötesarvode, blir ersatta för resor och för förlorad arbetsförtjänst.

Vi menar att utskotten i sin nuvarande form saknar funktion och ska därför läggas ned. Samtidigt behöver arbetet med personalfrågor förstärkas och fler beslut behöver tas på en politisk nivå för att styra och påverka den regionala utvecklingen.

Utifrån ovanstående yrkar vi därför:

• att personalutskottet, hälsovalsutskottet, fastighets-, teknik-, och miljöutskottet samt utvecklingsutskottet läggs ned
• att införandet av en personaldelegation med beslutanderätt utreds och inrättas

Under 2023 valde regionmajoriteten bestående av Sd, M, Kd och Sjvp att stänga ner webbsändningarna från regionsstyrelsen och därmed har de digitala kanaler som spridit information vårat politiska arbete i regionstyrelsen tystnat. Det minskar chansen för insyn för medborgarna, organisationer och media i Gävleborg att följa oss. För att hitta nya vägar för insyn och ökad transparens behöver vi politiskt agera. Många kommuner och regioner har öppna möten för medborgare så de kan närvara. Det är inte lika bra som digitala möten som når ut till nästan alla men ett fullgott alternativ.

Centerpartiet yrkar därför att:

• Regionstyrelsen sammanträden öppnas upp för medborgare och andra ska få insyn i det politiska arbetet