Val av justerare
Fastställande av dagordning
Nyhetsbrev - NSPL
NSPL – Nyhetsbrev nr. 3 2026
Redovisning av delegeringsbeslut
Enligt 6 kap. 9 § kommunallagen ska regionstyrelsen i årliga beslut för varje helägt eller delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.
Enligt reglementet för regionstyrelsen ska styrelsen fortlöpande ha uppsikt över verksamheten i de företag som Region Gävleborg är hel- eller majoritetsägare, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för Region Gävleborg.
Ägarstyrningen över bolagen sker i dag genom löpande uppföljningar och ägardialog, inhämtande av uppgifter, bland annat avseende verksamhet, ekonomi och intern kontroll, samt genom representation i bolagens styrande forum.
Region Gävleborg har idag tre helägda bolag, Folktandvården AB, Movexum AB och Region Gävleborg Din Hälsocentral AB.
Slutrapport - Projekt Bolagsbygget
Utbildning - Cybersäkerhetslagen (2025:1506)
Slutrapport - FVIS
Årsrapport 2025 - Visselblåsning - Region Gävleborg
Region Gävleborg är regionalt utvecklingsansvarig enligt lag om regionalt utvecklingsansvar 2010:630 och svarar på EU-kommissionens samråd med utgångspunkt i detta uppdrag.
Region Gävleborg välkomnar EU-kommissionens ambitioner att förenkla, förtydliga och aktualisera gruppundantagsförordningen (hädanefter GBER). Region Gävleborg ser fortfarande att förslaget till uppdaterad GBER inte helt svarar mot de behov som finns att arbeta med statsstöd i det regionala utvecklingsarbetet.
Region Gävleborg ser två allvarliga brister i det uppdaterade förslaget. Dels saknas särskilt utrymme i GBER att ge statsstöd till allmänfrämjande aktörer som faller under definitionen av ”företag”. Dels saknas möjlighet att ge offentligt stöd till redundansutbyggnad för bredband.
Utvecklingsutskottet fick information om ärendet den 23 mars (§26).
Regionala utvecklingsmedel (anslag 1:1) inkluderar projektmedel, företagsstöd, stöd till kommersiell service samt medel för uppföljning och utvärdering. Med de förutsättningar som anges i regleringsbrevet är bedömningen att beslutsmålet avseende beslut som tas under 2026 bör vara 102 miljoner kronor, utan fördelning mellan stödformerna. Se vidare bifogat underlag
Beslutsmål 2026 anslag 1:1, regionala utvecklingsåtgärder.
Inriktningen av de regionala utvecklingsmedlen, anslag 1:1, styrs av den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Därutöver styrs anslaget mer kortsiktigt av inriktningsbeslut som gäller i två år, men revideras årligen. Inriktningsbeslutet syftar till att stödja ett proaktivt arbete med de regionala utvecklingsmedlen så att portföljen av företagsstöd, projektmedel samt kommersiell service används på bästa möjliga sätt för att nå måluppfyllelse enligt RUS.
Uppföljning och analys av pågående regionala utvecklingsinsatser utgör underlag till inriktningsbeslutet. För 2026-2027 är åtta prioriteringar utpekade och vid bedömning av insatser som ska finanserias med 1:1-medel är det meriterande om en eller flera av prioriteringarna är uppfyllda.
Ögonmottagningen på Hudiksvalls sjukhus behöver nya lokaler. Nuvarande lokaler är trånga och upplevs av verksamheten som icke ändamålsenliga för både patienter och medarbetare. Antalet ögonpatienter ökar, och begränsningar i lokalernas storlek och flöden innebär att köerna växer. Med större och bättre anpassade lokaler kan verksamheten utökas och möta det ökande patientflödet och förebygga att köerna växer.
I dagsläget ligger ögonmottagningen i hus 09, som är i dåligt skick och planeras att rivas efter genomförande av Framtidsbygget. Avdelningar har successivt flyttats ut, antingen i tillfälliga lösningar i avvaktan på färdigställande av en ny vårdbyggnad, eller till nya och permanenta lösningar.
Region Gävleborg behöver genomföra kompletterande HPV-vaccination för personer födda 2001 eller senare enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Totalt beräknas cirka 10 000 personer omfattas under perioden 2026–2027
Demokratiberedningen har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2025.
Länsmuseet Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2025.
Hälsinglands Museum har lämnat sin årsredovisning för 2025.
Folkteatern Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2025.
Region Gävleborgs Hållbarhetsredovisning 2025 är en beskrivning och uppföljning av regionens arbete med att integrera hållbar utveckling, de globala målen och hållbarhetsstrategin (RS 2020/944) i genomförandet av våra uppdrag.
Årsredovisningen ger en övergripande bild av Region Gävleborgs verksamhet och ekonomi det gångna året. Den ger återkoppling till fullmäktige och länets invånare om hur mål har uppnåtts och hur uppdrag har utförts.
Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning och rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning.
Uppföljning av mål i Regionstyrelsens årsplan 2025, helår
Ekonomisk månadsrapport per februari 2026
Tidplan - Budget 2027 och ekonomisk plan 2028-2029
Hälsovalkontoret upprättar årligen en reviderad upplaga av Handbok Hälsoval på uppdrag av Regionfullmäktige som fastställer Handbok Hälsoval vid sitt sammanträde i maj-juni.
Avdelningschef vid Hälsovalskontoret beslutade i april 2025 att genomföra en fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma inom lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Slutrapporten enligt ärendet, bilaga1.
För att avlasta regionstyrelsen vid rutinärenden och möjliggöra en effektiv och rättssäker förvaltning har regionstyrelsen möjlighet att delegera beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamöter eller anställda inom Region Gävleborg.
För att effektivisera hanteringen rörande rätt till radering (rätten att bli bortglömd) med stöd av dataskyddsförordningen föreslås att rätten att fatta beslut enligt artiklarna 12.5 och 15-21 I EU:s dataskyddsförordning delegeras till Chefsjurist och Regionjurist.
Arbetstagare i aktiebolag med minst tjugofem (25) anställda äger, i enlighet med lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda (LSA), rätt att utse styrelseledamöter och suppleanter.
Nämnden för styrelserepresentation har beträffande kommunala och regionala aktiebolag meddelat undantag från nämnda lag. Dessa undantag har förenats med villkor i syfte att tillgodose arbetstagarnas intresse av insyn och inflytande. Syftet med denna reglering är att säkerställa arbetstagarnas insyn och inflytande i bolagens verksamhet. Arbetstagarrepresentanter har rätt att närvara, yttra sig och ta del av styrelsehandlingar men har ingen rösträtt.
Antalet arbetstagarrepresentanter ska uppgå till två (2) ordinarie representanter samt en (1) ersättare för var och en av dessa.
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av arbetet med civilt försvar. Granskningens syfte är att bedöma om arbetet med civilt försvar bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med tillräcklig intern kontroll.
Revisionen har lämnat följande rekommendationer:
I en motion föreslår Eva Lindberg (S) med flera följande:
Svar på motionen
För Region Gävleborg är det av vikt att barn och unga ska ges likvärdiga möjligheter att ta del av den kultur Region Gävleborg tillhandahåller. Det säkerställs genom prioriteringar i kulturplanen, där vikten av barns och ungas rätt till kultur lyfts fram.
Bland annat framgår av kulturplanen att eget skapande, kulturella och konstnärliga upplevelser väcker tankar och aktiverar sinnen. Dessa erfarenheter ger barn och unga möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter samt utforska och uttrycka känslor. De kan själva pröva sätt att uttrycka idéer. Att uppmuntra barns och ungas nyfikenhet och kreativitet är centralt i detta perspektiv. Det ger förutsättningar att våga skapa och bli trygg kulturbesökare. Vidare ska kulturaktörerna främja barns och ungas tillgång till konst och kultur, där kulturarv och språkutveckling ingår. Kulturaktörerna arbetar med kultur för, med och av barn och unga. Detta gäller både i egna lokaler och inom den uppsökande verksamheten i länet. De ska ta hänsyn till barns och ungas trygghet, säkerhet och särskilda behov samt strävar efter att ha samråd med barn och unga för att fånga upp åsikter och önskemål. En regional samverkansplattform finns etablerad mellan länets kulturaktörer och kommuner i syfte att bidra till att barn och unga erbjuds möjlighet att möta professionell konst och kultur. Plattformen underlättar och stärker kunskaps- och erfarenhetsutbyte, lärande och utbud för skola samt förskola.
En annan central del är att det finns en bra samverkan etablerade med civilsamhället och föreningslivet. Tillgången till kompetenta och trygga ledare inom barn- och ungdomsverksamheter är avgörande. Därför har vi säkerställt en flerårig satsning i samverkan med SISU Gävleborg i syfte att utveckla modeller och metoder för att skapa bättre förutsättningar för föreningar att både rekrytera och ta tillvara unga ledares kompetens. Målgruppen är lokala föreningar (idrott och kultur) och ungdomar som vill bli ledare samt unga ledare i lokala föreningar.
Ovanstående prioriteringar bedöms sammantaget ha en mer gynnsam effekt för barn och ungas kulturskapande än inrättandet av ett generellt kulturpris för barn och unga mellan 7-17 år.
I en motion föreslår Eva Lindberg (S) med flera följande
Svar på motionen
Region Gävleborg delar motionärernas uppfattning om att tidiga insatser är avgörande för barns hälsa och framtida levnadsvanor. De skillnader som finns mellan olika BVC-enheter och mellan Gävleborg och riket är väl kända och följs redan upp inom ramen för regionens ordinarie folkhälsoarbete. Region Gävleborg arbetar systematiskt med att följa utvecklingen av barnfetma och övervikt. Detta sker bland annat genom:
1. Barnhälsovårdens återkommande uppföljningar, som följer barns utveckling från födsel till fem års ålder med en tydlig struktur och enhetliga metoder.
2. Samhällsmedicins epidemiologiska analyser, som regelbundet belyser skillnader i barns hälsa mellan geografiska områden och vårdgivare.
3. Samverkan med länets kommuner, bland annat inom ramen för arbetet med jämlik hälsa, tidiga insatser och hälsofrämjande miljöer i förskola och skola.
Motionens problembeskrivning överensstämmer med den variation som redan uppmärksammats i regionens ordinarie uppföljning. Frågan är därför integrerad i pågående utvecklingsarbete. I sammanhanget är det viktigt att skilja mellan två områden:
Den första är det förebyggande arbetet, som är en del av hälso- och sjukvårdens grunduppdrag. Här kan vi konstatera att Region Gävleborg redan idag arbetar aktivt med tidiga och förebyggande insatser inom Barnhälsovården och i samverkan med kommunerna. Detta inkluderar systematiska hälsobesök, stöd i levnadsvanor samt riktade insatser i områden där behov identifierats genom epidemiologisk analys.
Det andra området är själva behandlingen av obesitas, vilket styrs av nationella riktlinjer. Det innebär att när det gäller behandling av övervikt och fetma hos barn ska regionen utgå från Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar. Det sker helt inom ramen för den nationella kunskapsstyrningen. Region Gävleborg arbetar inte med att ta fram egna behandlingsprogram, utan följer de nationella rekommendationerna.
För att säkerställa att regionens arbete ligger helt i linje med dessa riktlinjer planeras en GAP-analys. Det är en metod för att jämföra en organisations nuvarande prestation mot dess önskade eller förväntade prestation. Den kommer att ge underlag för nödvändiga uppdateringar av Region Gävleborgs rutiner och säkerställa att behandlingskedjan fungerar likvärdigt i hela länet.
Sammanfattningsvis delar Region Gävleborg motionens målbild och ser allvarligt på de skillnader som finns i övervikt bland fyraåringar. Samtidigt pågår redan ett omfattande arbete både förebyggande och behandlande, baserat på etablerade strukturer, nationella riktlinjer och samverkan med kommunerna. Ett separat utredningsuppdrag bedöms därför inte tillföra nytta utan riskerar att dubblera befintligt arbete.
Ett initiativärende från Magnus Svensson (C) har inkommit med följande förslag
Svar på initiativärendet
Regeringen utsåg den 5 juni en nationell samordnare med uppdrag att stärka förutsättningarna för frivillig återvandring. Som en del av uppdraget ingår att föra dialog med kommuner, länsstyrelser, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer. Regionerna är viktiga aktörer inom regional utveckling och samordning. Regionens erfarenheter av samverkan i strategiska frågor kan ge värdefulla perspektiv kring arbetet med frivillig återvandring. Den nationella samordnaren har önskat att träffa regionala ledningsgrupper och socialchefsgrupper inom befintliga nätverk och samverkansstrukturer för att:
informera om kommittéuppdraget och vad som avses med frivillig återvandring,
föra en dialog om förutsättningarna för att arbeta med stöd till frivillig återvandring,
initiera ett samtal om hur arbetet med frivillig återvandring kan stärkas.
Region Gävleborg har inte för avsikt att bjuda in till våra samverkansstrukturer. Det står däremot enskilda partier och förtroendevalda, inom såväl region som kommuner, fritt att inom ramen för sina politiska uppdrag själva ta kontakt och ha dialog med nationella företrädare eller samordnare i frågan.
Ett initiativärende från Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Marie-Louise Dangardt (S), Lars Öberg (S) och Ulla Andersson (V) har inkommit med följande förslag
Svar på initiativärendet
Regionstyrelsen delar uppfattningen att överföringen av verksamhet och förmögenhet till bolagsform ska ske med hög transparens, korrekt värdering och god ekonomisk kontroll. Samtidigt konstateras att dessa krav redan har hanterats inom ramen för den genomförda bolagiseringen.
I samband med överföringen av primärvården till Region Gävleborg Din Hälsocentral AB har ett överlåtelseavtal upprättats (RGDH 2026/14), inklusive en likvidavräkning mellan regionen och bolaget. Likvidavräkningen är i nuläget preliminär och kan justeras fram till och med augusti, i enlighet med vad som avtalats mellan parterna.
Mot denna bakgrund bedömer regionstyrelsen att det redan finns ett tillräckligt underlag för att säkerställa en korrekt, transparent och rättssäker överföring. De krav på dokumentation, spårbarhet och ekonomisk redovisning som lyfts i initiativärendet är därmed tillgodosedda genom befintliga avtal och processer.
KPMG har av Region Gävleborgs revisorer fått i uppdrag att följa upp tidigare genomförd granskning av protokoll. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelse och nämnder genom sin styrning och uppföljning i allt väsentligt har vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och styrelsens/nämndens redovisning till revisionen.
KPMG har av Region Gävleborg revisorer fått i uppdrag att granska regionens hantering av fastighetsförvaltning och underhåll. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden endast delvis hanterar fastighetsförvaltningen och underhållet inom Region Gävleborg på ett ändamålsenligt sätt.
KPMG har av Region Gävleborgs revisorer fått i uppdrag att följa upp 2021 års granskning avseende följsamhet till den nationella vårdgarantin inom primärvården. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att regionstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsnämnden endast delvis beaktat 2021 års rekommendationer samt endast delvis vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa följsamhet till den nationella vårdgarantin inom primärvården.
Regiondirektören informerar