Möte 2025-04-15

Onsdagen den 19 maj håller Coompanion Gävleborg sin årsstämma. Alla medlemmar bereds tillfälle att nominera ledamöter till styrelsen. Styrelsen ska bestå av minst fem och högst nio ledamöter samt högst två suppleanter.

I Region Gävleborg används i nuläget en så kallad Vårdgivaranmälan som juridisk grund till förbindelse för Utföraren att följa rutinen ”Allmäntandvård för barn och unga – Region Gävleborg – Platina id 09-618475”. Detta är inte juridiskt prövat men sannolikt inte hållbart. Beställarenheten för tandvård uppfattar att en upphandling enligt LOV skulle innebära:

• Ett tydligare avtalsförhållande mellan Utföraren och Regionen.
• Kvalitetssäkring – godkännandeprocess för anslutning samt regelbunden uppföljning och kontroll.
• Jämlik vård – patient och/eller vårdnadshavare väljer själv Utförare. På så vis ökas patientens inflytande.
• Minskad risk för välfärdsbrott – tack vare tydligare juridisk förbindelse och möjlighet/skyldighet till uppföljning och kontroll.

Region Gävleborgs Hållbarhetsredovisning 2024 är en beskrivning och uppföljning av regionens arbete med att integrera hållbar utveckling, de globala målen och hållbarhetsstrategin (RS 2020/944) i genomförandet av våra uppdrag.

Länsmuseet Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2024.

Hälsinglands museum har lämnat sin årsredovisning för 2024.

Folkteatern Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2024.

Årsredovisningen ger en övergripande bild av Region Gävleborgs verksamhet och ekonomi det gångna året. Den ger återkoppling till fullmäktige och länets invånare om hur mål har uppnåtts och hur uppdrag har utförts.

Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning och rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning.  

Regionen redovisade ett resultat på -47 mnkr, jämfört med budgeterade -367 mnkr. Verksamhetens intäkter uppgick till 1 786 mnkr. Jämfört med föregående år minskade intäkterna med 5,2 procent. Verksamhetens kostnader ökade med 4,3 procent och uppgick till 14 241 mnkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med 5,8 procent och uppgick till 12 455 mnkr. De främsta skälen till kostnadsökningen är ökade pensionskostnader till följd av hög inflationsuppräkning, som sker med eftersläpning, ökade kostnader för egen personal samt ökade kostnader för köpt vård. Kostnader för egen personal ökade med 270 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror, förutom ordinarie löneökningar, främst på att fler medarbetare kunnat anställas i stället för att vara inhyrda. Ett omfattande arbete för att bli mindre beroende av inhyrd personal startade under hösten 2023. Från april 2024 gick Region Gävleborg också in i det nya nationella avtalet för hyrbemanning. Dessa förändringar har inneburit minskade kostnader för inhyrd personal med 227 mnkr jämfört med föregående år, en minskning med 34,0 procent.

Skatter, generella statsbidrag och utjämning ökade med 5,2 procent och uppgick till 12 009 mnkr. Finansnettot uppgick till 399 mnkr. I finansnettot ingår bland annat orealiserade värdeförändringar i värdepapper med 836 mnkr samt räntekostnader hänförliga till Region Gävleborgs pensionsskuld med 476 mnkr. Regionfullmäktige fattade under året beslut om ett villkorat aktieägartillskott till Folktandvården AB om 25 mnkr. En nedskrivning av det villkorade aktieägartillskottet redovisas som en finansiell kostnad.

Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till -858 mnkr. Region Gävleborg hävdar, i likhet med föregående år, synnerliga skäl med hänvisning till stark finansiell ställning. Återställande av den del av det negativa resultatet som beror på överinflation på pensionskostnader, 615 mnkr, kommer att ske på längre tid än de tre år som kommunallagen anger. Återställande kommer att ske under 20 år vilket är den ungefärliga takten för utbetalning av pensionsåtagandet. Överinflation avser den del av inflationsuppräkningen som överstiger Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Förarbeten till kommunallagen (proposition 2003/04:105) säger att om det finns kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse, kan detta innebära stark finansiell ställning. Enligt årsredovisning 2024 beräknas soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner till 2,9 procent. Region Gävleborgs soliditet exklusive ansvarsförbindelse uppgick till 37,6 procent. Därutöver ska det enligt förarbetena finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. Region Gävleborgs kapitalförvaltning, som per den 31 december 2024 hade ett bokfört värde på 7 228 mnkr, utgör sådana realiserbara tillgångar. Vid ingången av 2024 fanns en ackumulerad resultatutjämningsreserv uppgående till 780 mnkr. Enligt upprättad balanskravsutredning täcks det resterande negativa resultatet, 243 mnkr, av resultatutjämningsreserven. Sammanlagt uppgick ackumulerat negativt balanskravsresultat vid utgången av 2024 till 1 155 mnkr avseende åren 2023 och 2024.

Redovisade underskott fanns i Regionstyrelsen med -12,4 mnkr, Hälso- och sjukvårdsnämnden med -540,2 mnkr, Hjälpmedelsnämnden med -3,4 mnkr samt Patientnämnden med -0,1 mnkr.  Övriga nämnder redovisade en ekonomi i balans eller överskott.

I samband med beslut om delårsrapporten i augusti godkände regionfullmäktige ett underskott för Hälso- och sjukvårdsnämnden med 460,0 mnkr, samt för Patientnämnden med 0,4 mnkr. Regionfullmäktige föreslås godkänna ytterligare underskott för Hälso- och sjukvårdsnämnden med 80,2 mnkr.

I samband med delårsrapporten i augusti uppdrog Regionstyrelsen till Hälso- och sjukvårdsnämnden att redovisa åtgärder för en ekonomi i balans 2025. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade den 20 februari en åtgärdsplan, HSN §23 2025, som har överlämnats till Regionstyrelsen.

Regionfullmäktige föreslås också att godkänna underskott för Regionstyrelsen med 12,4 mnkr samt Hjälpmedelsnämnden med 3,4 mnkr. Regionstyrelsens underskott beror främst på omklassificeringar av investeringar till driftkostnader. Hjälpmedelsnämndens underskott beror främst på ökade hjälpmedelskostnader.  Enligt samverkansavtalet för den gemensamma nämnden skall under- och överskott delas mellan parterna.

I december 2023 beslutade Regionstyrelsens om regler för Regionstyrelsens uppsiktplikt. Enligt reglerna ska Regionstyrelsen genom ett beslut om nämndernas medelsförvaltningar för perioden januari till december pröva om uppsiktsplikten är uppfylld.

Kommunens uppgifter för färdtjänst och riksfärdtjänst kan överlåtas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten som enligt lagen om kollektivtrafik (2010:1065) ansvarar för kollektivtrafiken i länet. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten tar då över kommunens ansvar för färdtjänst och riksfärdtjänst.

Landstinget/Regionen har sedan 2003 beslutat om färdtjänst och riksfärdtjänst åt Söderhamns kommun men resor till och från daglig verksamhet har varit undantagna. I tillämpningsanvisningarna för färdtjänst i Gävleborgs län finns beskrivet att dessa resor inte ingår utan är ett kommunalt ansvar. Tillämpningsanvisningar kommer att revideras under året för att bland annat tydliggöra att avsteg kan göras efter särskild överenskommelse.

Överlåtelsen för tillståndsgivningen för färdtjänst till och från daglig verksamhet för Söderhamns kommun ska gälla från den 1 juni 2025 och tillsvidare.

Region Gävleborg hyr 9 fordon av typ Regina av fordonsägaren AB Transitio.

AB Transitio har tillsammans med andra berörda parter genomfört en omfattande utredning gällande Reginaflottans status och framtid. Denna utredning samt ett sedan fortsatt genomfört arbete har resulterat i en rekommendation att genomföra livslängdssäkrande aktiviteter för att säkerställa att Reginafordonen kan vara i drift under hela den planerade tekniska livslängden, vilket för X-trafiks fordon är till åren 2031-2034 beroende på när fordonen togs i drift.

Nedan område med tillhörande aktiviteter har identifierats för att säkra livslängden. Mer utförliga beskrivningar av respektive område och aktivitet finns under avsnitt ”Ärendet”.
 

1. Tekniska uppgraderingar

2. Serviceavtal

3. Underhållsåtgärder

4. Fördjupade utredningar

5. Förvaltning

6. Övriga aktiviteter

Av de identifierade områdena så innebär område ”1. Tekniska uppgraderingar” investeringar, vilka detta investeringsbeslut avser. Kostnader kopplade till övriga områden (2. - 6.) utgörs av projekt- och förvaltningkostnader, alternativt regleras inom X-trafiks trafikavtal.  

Ett genomförande av identifierade aktiviteter möjliggör även för ett eventuellt senare beslut om livslängdsförlängning alternativt anskaffning av nya fordon. Att anskaffa nya fordon utgör dock inte ett ersättande alternativ till de livslängdssäkrande aktiviteterna.

Uppskattad hyrespåverkande kostnad av redan beslutade - samt nu tillkommande livslängdssäkrande investeringar inklusive tre procents ränta uppgår för X-trafiks Reginafordon till cirka 118 miljoner SEK. Beräknat över återstående teknisk livslängd.

Detta beslut avseende livslängdssäkrande investeringar omfattar cirka 56 miljoner SEK för X-trafiks Reginaflotta eller motsvarande 6,2 miljoner SEK per fordon. Inräknat relativ kostnad för andel av reservfordon samt ett riskpåslag om 5% blir den totala hyrespåverkande kostnaden för den livslängdssäkrande investeringen cirka 61 miljoner SEK för X-trafiks Regina flotta.

De 61 miljoner SEK utgör ett takbelopp inom vilket beslut om genomförande av olika investeringar/aktiviteter sedan kan tas på tjänstemannanivå efter rekommendation från AB Transitios styrgrupp fordon.

Tåg i Bergslagen AB hyr 23 stycken fordon av typ Regina av fordonsägaren AB Transitio.

AB Transitio har tillsammans med andra berörda parter genomfört en omfattande utredning gällande Reginaflottans status och framtid. Denna utredning samt ett sedan fortsatt genomfört arbete har resulterat i en rekommendation att genomföra livslängdssäkrande aktiviteter för att säkerställa att Reginafordonen kan vara i drift under hela den planerade tekniska livslängden vilket är till åren 2031-2034 beroende på när fordonen togs i drift.

Nedan område med tillhörande aktiviteter har identifierats för att säkra livslängden. Mer utförliga beskrivningar av respektive område och aktivitet finns under avsnitt ”Ärendet”.

1. Tekniska uppgraderingar
2. Serviceavtal
3. Underhållsåtgärder
4. Fördjupade utredningar
5. Förvaltning
6. Övriga aktiviteter

Av de identifierade områdena så innebär område ”1. Tekniska uppgraderingar” investeringar, vilka detta investeringsbeslut avser. Kostnader kopplade till övriga områden (2. - 6.) utgörs av projekt- och förvaltningkostnader, alternativt regleras inom Tåg i Bergslagens trafikavtal.

Ett genomförande av dessa aktiviteter möjliggör även för ett eventuellt senare beslut om livslängdsförlängning alternativt anskaffning av nya fordon. Att anskaffa nya fordon utgör dock inte ett ersättande alternativ till de livslängdssäkrande aktiviteterna.

Uppskattad hyrespåverkande kostnad av redan beslutade[1] - samt nu tillkommande livslängdssäkrande investeringar inklusive tre procents ränta uppgår för Tåg i Bergslagens 23 Reginafordon till cirka 334 miljoner SEK. Beräknat över återstående teknisk livslängd. Detta beslut avseende livslängdssäkrande investeringar omfattar cirka 145,5 miljoner SEK eller motsvarande 6,3 miljoner SEK per fordon. Inräknat relativ kostnad för andel av reservfordon samt ett riskpåslag om 5% blir den totala hyrespåverkande kostnaden för den livslängdssäkrande investeringen cirka 158 miljoner SEK.

De 158 miljoner SEK utgör ett takbelopp inom vilket beslut om genomförande av olika investeringar/aktiviteter sedan kan tas på tjänstemannanivå efter rekommendation från AB Transitios styrgrupp fordon.

För att ge en uppfattning om hur de uppskattade hyrespåverkande kostnaderna fördelas per delägare avseende de livslängdssäkrande aktiviteterna har procentsatser för 2024-års fördelning av fordonshyran i Tåg i Bergslagen AB använts i tabellen nedan. Fordonshyran, för de fordon som används i trafik, fördelas utifrån tågkilometer och antal stopp per delägare och därmed kan den procentuella fördelningen och därmed även beloppen i tabellen nedan komma att ändras i det fall tågkilometer och antal stopp förändras framöver.

Tåg i Bergslagen AB ägs gemensamt av Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Västmanland och Region Örebro län. I december 2023 beslutades på ägarmöte att se över bolagets styrdokument och en arbetsgrupp utsågs för att ta fram förslag på förändringar. Arbetsgruppen har under arbetets gång också resonerat med kollegor inom ekonomi, juridik och kollektivtrafikmyndighet samt med bolagets verkställande direktör. Vidare har en jämförelse mot Mälardalstrafikens, nyligen uppdaterade, styrdokument gjorts samt synpunkter hämtats in från bolagets styrelse.

Modernisering och förenkling av språket samt redaktionella ändringar har gjorts i samtliga styrdokument. I huvudsak omfattar justeringarna aktieägaravtalet, med exempelvis förtydligande om ansvarsfördelning, nytt avsnitt om arvoden och ersättningar samt omarbetning kring avtalstid, förlängning och utträde. I bolagsordningen har förtydligande kring att utse revisionsfirma gjorts samt justering av gräns för strategiska investeringar. I ägardirektivet är bolagets rullande plan ändrad till fyra år.

Transitio genomförde under åren 2002 och 2003 leasingtransaktioner med amerikanska banker som investerare avseende spårfordon. Avtalen löper med ordinarie löptid på c:a 28 år. Intäkter och kostnader kopplade till transaktionerna debiteras löpande till hyrestagarna av fordonen som omfattas av avtalen.

Uppdragsgivande regioner har ställt säkerhet i form av borgen för avtalens fullgörande. I händelse av att det kan uppkomma gynnsamma förutsättningar för att avsluta avtalen i förväg föreslås regionfullmäktige besluta att ingå avtal för att avsluta transaktionerna om detta inte medför några ökade kostnader eller behov av utökade säkerheter för Region Gävleborg.

Regionfullmäktige beslutade den 29 januari 2025 att bilda ett regionägt aktiebolag av de offentligt drivna hälsocentralerna inom Region Gävleborg, diarienummer RS 2024/2640. I samma ärende uppdras till regionstyrelsen att ta fram underlag om vilken verksamhet som ska bedrivas i bolaget.

Bolagsordning (bilaga 1)

Bolagsordningen är det formella dokument som bland annat anger ramen inom vilken bolaget ska agera samt ändamålet med bolaget. Bolagsordningen reglerar dessutom aktiekapitalets storlek, styrelsens sammansättning, årsstämman samt revision. Bolagsordningen registreras hos Bolagsverket vid bildandet av bolaget.

Ägardirektiv (bilaga 2)

Ägardirektivet är det dokument där ägaren kan styra vad bolaget har mandat att besluta om samt vad bolaget får göra. Ägardirektivet reglerar förhållandet med ägaren samt vilka frågor som alltid ska betraktas som principiella och där regionfullmäktige ska ta ställning. I ägardirektivet beskrivs även avgränsningen av den verksamhet som bolaget ska bedriva.

Det nya bolaget ska bedriva primärvård, men kommer inte att ansvara för primärvård som i dag inryms i Hälso- och sjukvårdsnämndens reglementsenliga uppdrag. Avgränsningen är först och främst det så kallade basuppdraget enligt Handbok Hälsoval.

Den verksamhet som omfattas av ägardirektivet hade under 2024 kostnader om cirka 1 300 miljoner kronor. Bolaget kommer bedriva icke momspliktig verksamhet. Momsen blir därmed inte avdragsgill i bolaget, vilket innebär att momsen på momsbelagda utgifter blir en kostnad. Region Gävleborg erbjuder vårdgivarna inom vårdvalssystemet momskompensation, men beroende på bolagets kostnadsstruktur är det troligt att momskompensationen inte fullt ut täcker den ökade kostnaden, främst på grund av att personal är inhyrd och inte anställd. Under 2024 var intäkten i den aktuella verksamheten 1 140 miljoner kronor.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har vid sitt sammanträde 20 februari 2025 beslutat om ett yttrande till regionstyrelsen avseende det pågående arbetet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har identifierat ett antal centrala aspekter att beakta i den fortsatta processen:

• Patientsäkerhet
• Tillgänglighet och kontinuitet
• Medarbetare och arbetsvillkor
• Ekonomiska konsekvenser
• IT- och informationshantering
• Juridiska aspekter och ansvarsfördelning

Regionstyrelsen konstaterar att enligt 4 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska den offentligt finansierade hälso- och sjukvårdsverksamhet vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet. Det pågående arbetet med bolagisering av primärvården är ett led i att säkerställa att detta – och alla andra krav i samma lag – efterlevs. De aspekter som Hälso- och sjukvårdsnämnden anger är således redan omhändertagna i de delprojekt inom projektet Bolagsbygget som har redovisats för regionstyrelsen, även om arbetet fortfarande är i ett tidigt skede. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar i nästan alla delar av arbetet och har ett särskilt ansvar för det delprojekt som handlar om den närmare utformningen av verksamheten i det nya bolaget.

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande kommer att kunna beaktas löpande under arbetet. I nuläget kan det läggas till handlingarna.

Återremissyrkande:

• Att konsekvens- och riskanalys rörande verksamheten och ekonomin redovisas innan beslut fattas samt att allt arbetsmaterial rörande bolagisering redovisas.
• Genom återremittering av ärendet vill den socialdemokratiska gruppen motverka ett kortsiktigt framhastat beslut och på så sätt bidra till att ärendet blir mer allsidigt och korrekt berett än vad som nu är fallet.

Svar på återremiss:

Bolagsordningen och övriga styrdokument har beretts i regionstyrelsen 2025-02-13 och 2025-03-13 samt även i Hälso- och sjukvårdsnämnden 2025-02-20. Samtliga partier har också varit inbjudna till dialog kring styrdokumenten för ytterligare hantering, oppositionen har dock valt att inte närvara på dessa.  

Med anledning av kommande bolagisering av primärvården behöver reglemente om ekonomiska förmåner för förtroendevalda revideras med följande tillägg:

• Arvode för ordförande i Region Gävleborg Din hälsocentral AB med 35 procent av riksdagsmannaarvode.
• Arvode till vice ordförande i Region Gävleborg Din hälsocentral AB och vice ordförande i Folktandvården Gävleborg AB med 10 procent av riksdagsmannaarvode.
• Halv- eller heldagsarvode till ledamöter i bolagets styrelse.

Återremissyrkande:

Genom återremittering av ärendet vill den socialdemokratiska gruppen motverka ett kortsiktigt framhastat beslut och på så sätt bidra till att ärendet blir mer allsidigt och korrekt berett än vad som nu är fallet.

Svar på Återremiss:

Ärendet har beretts på regionstyrelsen 13/3 tillsammans med ärende RS 2025/259 och även debatterats i regionfullmäktige, så ärendet är således berett. Då bolaget startas mitt i mandatperioden ges inte utrymme att som brukligt bereda ärendet i PORVG-arbetet. Vid önskan om att justera arvodena för kommande mandatperioder föreslås vidare hantering i PORVG-arbetet.

Detta ärende avser om- och tillbyggnad av hus 29 inom ramen för Framtidsbygget. Om- och tillbyggnationen innebär att hälso- och sjukvården ges utökade lokalytor för akutmottagning, akutvård, ambulansintag, gynmottagning samt för NSF (Nyfödd Sammanhållen Familj) som omfattar förlossning, BB- och neonatalvård. Genom att utveckla lokalerna i deras nuvarande läge, kan befintliga prioriterade flöden inom akutsjukvården på Gävle sjukhus behållas. Investeringen beräknas uppgå till 1 147 000 tkr.

Återremissyrkande:

Att ärendet ska lämnas till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning, att det redovisas vilka andra, mer kostnadseffektiva, alternativa lösningar som skulle kunna vara aktuella, att det ska redovisas vilka investeringar som uteblir eller som behöver skjutas på med anledning av de kraftigt ökade kostnaderna.

Svar på Återremiss:

Kostnaden för om- och tillbyggnad av hus 29 kommer att tas inom ram för kommande investeringar för Framtidsbygget. Ärendet har beretts på samma sätt som tidigare investeringsärenden. Som följd av det ekonomiska läget och det osäkra omvärldsläget görs ständigt nya bedömningar kring regionens investeringar för att dessa ska hanteras på ett ansvarsfullt och ekonomiskt hållbart sätt.

Region Gävleborg saknar idag en övergripande politisk styrning för hur bidrag till organisationer ska hanteras. Syftet med att anta en regionövergripande regel för hur bidragsgivning ska gå till är att säkerställa en rättssäker hantering samt öka tydligheten och likvärdigheten kring hur regionens nämnder hanterar bidrag. Ett led i detta är att formalisera de demokrativillkor som sökande organisationer måste uppfylla för att kunna söka bidrag. Regeln syftar också till att stärka regionens förebyggande arbete mot välfärdsbrottslighet och förtydligar även möjligheten för regionen att återkräva felaktigt utbetalda bidrag.

Sveriges regioners ansvarar för flera samhällsviktiga funktioner, såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig. Regionernas ansvar inom totalförsvaret kräver samverkan med andra regioner, kommuner, privata aktörer och statliga myndigheter. För att undvika en splittrad planering av totalförsvaret krävs gemensamma strukturer, gemensam planering och gemensamt ansvarstagande. Samverkan och samarbete mellan regionerna har utvecklats i syfte att säkerställa regionernas del i ett robust totalförsvar. En ökad samverkan mellan regionerna underlättar också den statliga planeringen och förmågan att möta NATO:s krav inom ramen för Sveriges medlemskap. Hälso- och sjukvården har en central plats i totalförsvaret. En fungerande sjukvård i fred är en förutsättning för en fungerande sjukvård i krig.

Den regiongemensamma beredningsfunktionen

Med beaktande av det finns ett behov av att samverka i syfte att bidra till nå ett robust totalförsvar beslutade har samtliga 21 regioner 2025 beslutat att delta i nationell samordning och planering av hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap och krig (NSPL). Av besluten framgår att det arbete som krävs för att realisera detta kommer att samordnas och utvecklas i en gemensam beredningsfunktion. Funktionen benämns Nationell samordning planering (NSPL). Kansliets roll är att stödja regionerna för att stärka den samlade ledningsförmågan under höjd beredskap och vid krig. Regionerna deltar i gemensam nationell samordning och planering, men ledningen av de verksamheter som behövs under höjd beredskap och krig ligger fortsatt kvar hos respektive regionstyrelse.  Beslutsfattande åligger respektive region.

Region Uppsala kommer att vara att vara värd för den regiongemensamma beredningsfunktionen. Region Uppsala kommer att ansvara för att information som beredningsfunktionen NSPL hanterar behandlas på ett säkert sätt utifrån gällande lagar och regler, att säker kommunikation upprätthålls och att verksamheten bedrivs i säkra lokaler. Vidare ansvarar Region Uppsala för att beredningsfunktionens personal vid behov genomgår säkerhetsprövning.

Samverkan genom avtal

Kommunallagen ger regioner möjlighet att samverka via kommunalförbund, gemensam nämnd och samverkansavtal. En kommunalrättslig samverkan genom avtal bedöms kunna ge den flexibilitet som krävs för att alla regioner, med dess individuella förutsättningar, ska kunna bidra i arbetet med att uppnå en ledningsförmåga under höjd beredskap och vid krig.

Av avtalet framgår bland annat:

• avtalets parter 
• vilka uppgifter och tjänster som avtalet omfattar
• avtalstiden
• ordning för lösandet av tvister mellan parterna
• ekonomiska villkor och former för redovisning med mera, samt 
• villkoren för avtalets upphörande

Enligt 6 § arkivförordningen (1991:446) och Region Gävleborgs direktiv för hantering av arkiv ska nämnderna samråda med arkivmyndigheten inför förändringar av organisation, förvaltning eller arbetssätt om förändringen påverkar förutsättningarna för arkivvården. Arkivmyndigheten ska efter initierat samråd bedöma om den föreslagna förändringen är förenlig med arkivlagstiftningen och uttala sig i ärendet. Kultur- och kompetensnämnden har meddelat att nämnden har för avsikt att låna ut delar av sitt arkiv till stiftelsen Hälsinglands museum. Kultur- och kompetensnämnden har 2025-01-28, § 10, dnr KKN 2024/68 fattat beslut om att inför utlån initiera samråd med arkivmyndigheten.

Arkivmyndigheten avråder nämnden från att överföra arkiv till Hälsinglands museum. Den samlade bedömningen framgår av bilagan ”Arkivmyndighetens svar på samråd”.

Region Gävleborg har tagit fram en strategi – Strategi för ett tillgängligt Gävleborg – Rumslig närhet, digital tillgänglighet och fysisk mobilitet med målår 2045. Syftet med strategin är att ge vägledning och styrning i länets gemensamma arbete med att utveckla och säkra en god och hållbar tillgänglighet för länets invånare, besökare och näringsliv. Strategin ska bidra till uppfyllande av effektmålen i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Strategi för ett tillgängligt Gävleborg ersätter tidigare Infrastrukturprogram från 2013.

Förslaget till strategi har varit ute på remiss under perioden 8 maj – 15 september 2024, efter beslut i Hållbarhetsnämnden. Strategin fick ett positivt mottagande och svarsfrekvensen var god, med yttranden från bland andra flertalet av länets kommuner, kringliggande regioner och berörda nationella myndigheter. Inkomna synpunkter har hanterats och förslaget till strategi har därefter slutbearbetats.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av systematiskt patientsäkerhetsarbete. Granskningens syfte har varit att bedöma om hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställer ett ändamålsenligt patientsäkerhetsarbete som bygger på analyser, lärande och utveckling av säker vård.

Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att hälso- och sjukvårdsnämnden till övervägande del säkerställer ett ändamålsenligt patientsäkerhetsarbete som bygger på analyser, lärande och utveckling av säker vård.

Lena Holm, Forsbacka, har lämnat in ett medborgarförslag om tandläkarbussen:

• Tandläkarbussen som besöker SÄBOs i Hälsingland och Bergby i Gästrikland är viktig. Vi behöver den i hela vår region för att göra tandvård möjlig för många/alla som bor på SÄBO. För många som bor på SÄBO så är det svårt att åka till tandläkare. Då är tandläkarbussen en viktig del i människors hälsa och tandvård. Så vi behöver tandläkarbuss i hela region Gävleborg.

Folktandvården Region Gävleborg svarar:

De allra flesta som bor på SÄBO eller som har motsvarande omvårdnadsbehov i ordinärt boende har rätt till den uppsökande verksamhet som Folktandvården Gävleborg utför på uppdrag av regionen. Den uppsökande verksamheten omfattar munhälsobedömningar (MHB) och utbildningar till omvårdnadspersonalen.

Vid MHB bedömer tandhygienisten den berättigades munhälsa och ger munhygieninstruktion till individen och/eller till omvårdnadspersonal/närstående. En skriftlig munvårdsplan fastställs på patientens munvårdskort som innehåller en rekommendation om hjälpmedel för munhygien och munvårdspreparat. Vid behov av tandvård på klinik remitteras personen därefter vidare, utifrån egna önskemål om vilken mottagning de önskar. Ofta finns dessutom behov av stödbehandlingar utförd av tandvårdspersonal var 3:e- var 4:e månad.

Folktandvården har utvecklat sitt arbetssätt för att öka tillgängligheten. Detta genom att flera av stödbesöken utförs av tandhygienister och/eller tandsköterskor på SÄBO, i stället för på klinik. Denna verksamhet benämns förebyggande hemtandvård. I ett samverkansprojekt som Folktandvården sedan ett par år har tillsammans med Hofors kommun utför i stället specialutbildade undersköterskor den förebyggande hemtandvården. Det har redan visat sig ge goda resultat för munhälsan. Folktandvårdens mobila tandvårdsklinik (trailern), ökar också tillgängligheten till klinikberoende tandvård. Särskilt för personer som bor på ett SÄBO:s vars geografiska läge ökar avståndet till närmaste Folktandvårdsklinik.  Under 2023 var trailern uppställd på 13 olika platser. Under 2024 får totalt 15 och under 2025 17 platser besök av trailern.

Det finns en grupp patienter som trots faktiska behov, ändå inte kan komma till en klinik eller trailer för att få tandvård. Folktandvården startar därför ett projekt som syftar till att skapa en organisation så att dessa personers tandvårdsbehov istället kan tillgodoses i deras hem. För att samla erfarenheter startas ett pilotprojekt i Gävle kommun under 2025.

I en motion föreslår Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Mona Davik (S), Henrik Berglund Persson (S), Shida Kinuka Karlsson (S) och Elisabeth di Paolo-Sandberg (S):   

• Att Region Gävleborg kompletterar och förstärker den pågående omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård med ett barnrättsperspektiv. 

I en motion föreslår Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Mona Davik (S), Henrik Berglund Persson (S), Shida Kinuka Karlsson (S) och Elisabeth di Paolo-Sandberg (S):

• Att Region Gävleborg utreder och förbereder införande av konceptet hälsobuss   

I en motion föreslår Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Mona Davik (S), Henrik Berglund Persson (S), Shida Kinuka Karlsson (S), och Elisabeth di Paolo-Sandberg (S)

• Att Region Gävleborg vidtar åtgärder för att i större utsträckning inkludera syskon till cancersjuka barn i omvårdnaden, som en del att i ett tidigt stadium förebygga ohälsa och minska lidande hos syskon.
• Att Region Gävleborg säkerställer och kvalitetssäkrar uppföljning av syskon till cancersjuka barn i länet.
• Att Region Gävleborg utreder behov samt möjlighet att införa resursen syskonstödjare i cancervården.

I en motion yrkar Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg, Yvonne Oscarsson (V) följande

• Att mobila sjukvårdsteam införs i Region Gävleborg.

Återremissyrkande:

Denna motion har varken bemötts eller besvarats, därför yrkar vi att motionen ska återremitteras för att beredas och besvaras eller bifallas om det finns en samsyn kring vårt förslag.

Svar på återremissyrkande:

Motionen är beredd och besvarat utifrån att satsen – ” Att mobila sjukvårdsteam införs i Region Gävleborg.” Då detta är någonting som redan är infört och implementerat i Region Gävleborgs verksamhet.  Önskas beredning kring ett annat förslag hänvisas motionären att lämna in ett sådant.

Initiativärende:

På uppmaning av det politiska styret i Region Gävleborg har en konsult anlitats för ca 2,3 miljon kronor, i syfte att hålla i den så kallade bolagiseringsprocessen. Konsulten anlitades nästan ett halvår innan det politiska beslutet fattades i fullmäktige. Trots att konsulten varit anlitad under lång tid fanns inget av konsultens arbete med i förslaget till beslut.

Varken ansvarig nämnd eller vi som oppositionspartier har fått se de risk- och konsekvensanalyser som är gjorda och inte heller något annat av det framtagna materialet. Även journalister har nekats ta del av materialet.

Då upphandlingen av konsulten stred mot rådande upphandlingslagstiftning anmälde vi detta till Konkurrensverket. Trots det påbörjades en ny upphandling i strid mot gällande lagstiftning. När det sedan uppmärksammades verkar upphandlingen blivit avbruten och konsulten fick en projektanställning istället. Tjänsten som projektanställd projektledare för bolagsbygget annonserades inte ut i något forum utan anställningen verkar ha blivit undertecknad samma dag som det beslutades att konsultens tjänster skulle omvandlas till en projektanställning. 2,3 miljoner kronor är nu nedlagda på konsultkostnader, undantaget kostnaderna för Sironarapporten.

2,3 miljoner kronor, men inte en rad, inte ett underlag av det arbete som har tagits fram i bolagiseringsprocessen har presenterats för ansvarig nämnd, regionstyrelse eller ens hälsovalsutskottet.

Utifrån den mörkläggning som råder kring bolagiseringsprocessen har vi vänt oss till medborgarnas samlade företrädare i regionfullmäktige angående rekryteringen av projektanställd konsult och de kostnader som det inneburit. Vi har ställt frågor som regionstyret inte ämnar svara på.

Frågorna från Ulla Andersson (V):

• Hur mycket är regionstyrelsens ordförande beredd att lägga på konsultkostnader för att driva fram det ideologiska experimentet med ett affärsdrivande bolag?
• Tillkommer det några andra kostnader utöver de 1,3 miljonerna för 10- månadersavtalet för den nu projektanställda konsulten?
• Menar regionstyrelsens ordförande att det är rimligt att skattebetalarna ska betala 2,3 miljoner kronor för hemligstämplat material?
• Varför anser regionstyrelsens ordförande att det är rimligt att fatta beslut i fel ordning gällande just bolagiseringsprocessen?
• Varför är det viktigt att hålla bolagiseringsprocessen hemlig?

Frågorna från Jan Lahenkorva (S):

• När utlystes tjänsten Projektledare avseende bolagiseringen?
• På vilka forum utlystes nämnda tjänst?

Ingen av frågorna kan sägas beröra enskild medarbetare. Frågorna håller sig till kostnader som är offentlig handling, själva rekryteringsprocessen och hemligstämpling av framtaget material. Frågorna kommer inte att besvaras av de styrande partierna. Vi i oppositionen får alltså inte ställa frågorna i det forum som är Region Gävleborgs högsta beslutande organ, nämligen regionfullmäktige. Så långt är regionstyret beredda att gå för att stoppa insynen och den demokratiska ordningen.

Det här är mycket allvarligt. Region Gävleborg har blivit en mörkläggningens region. Vi uppmanar nu regionstyrelsen och regionfullmäktige att visa öppenhet och transparens gentemot invånarna, deras företrädare och media.

Svar på initiativärende:

Initiativärende:

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och totalt omänskligt, vilket kommer att innebära förödande konsekvenser för lång tid framöver. Det utgör ett brott mot FN-stadgan men innebär också ett ökat säkerhetshot mot oss i Sverige och Europa. Putin är en diktator som är oberäknelig och som nu stöds av USA:s nya regim.

Nu måste vi alla i Europa och Sverige göra vad vi kan för att stödja Ukraina. Sverige har på olika sätt under de här 3 åren, som anfallskriget har pågått, stått på Ukrainas sida och stöttat dem helhjärtat. Det finns en bred politisk enighet i det stödet. Låt oss även här i vår region arbeta aktivt för att stödja Ukraina och landets befolkning i den oerhört svåra, inhumana situationen de lever i.

Genom att inleda ett partnerskap bidrar vi till att skapa trygghet, öka säkerheten och stärka demokratiska och mänskliga rättigheter i Europa. Vi får ökad förståelse för varandra, närmare kontakter och vi kan med våra resurser underlätta livet för ett krigsutsatt folk. Det kan också bidra till en ökad krisberedskap hos oss i Gävleborg och Sverige, och en förbättrad kunskap och förståelse för krishantering och civil beredskap.

Vi föreslår därför att Region Gävleborg undersöker möjligheterna till någon form av partnerskap med en ort, ett län, ett sjukhus, en kulturinstitution, med civilsamhället eller näringslivet i Ukraina. Barn och ungas levnadsvillkor i Ukraina bör ha ett särskilt fokus. Partnerskapet kan utvecklas stegvis utifrån förutsättningarna med dem vi söker samarbete med i Ukraina.

Regionstyrelsen bör också ge ett uppdrag till samtliga nämnder och regionägda bolag att gå igenom sjukvårdsmateriel, hjälpmedel, fordon, verktyg, maskiner och annan utrustning för att se vad som kan skänkas till Ukraina. Även delägda regionbolag som till exempel Hjälpmedel SAM bör uppmanas att se över vad de kan göra.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

1. Att Region Gävleborg undersöker möjligheterna till någon typ av partnerskap i Ukraina.
2. Att regionstyrelsen ger samtliga nämnder i uppdrag att gå igenom sina verksamheter efter material och utrustning med mera som kan skänkas till Ukraina.
3. Att en uppmaning i någon form, i linje med ovan formulerat förslag, skickas till hel- och delägda regionbolag.

Svar på initiativärende:

Initiativärende:

På Hudiksvalls sjukhus har en läkare som är dömd för sexuella övergrepp arbetat. Han anmäldes för sexuella trakasserier av en patient och dömdes. Läkaren har därefter fått arbeta kvar i drygt ett år trots nya uppgifter om olämpligt utförda undersökningar av patienter. Han har undersökt patienters bröst och ljumskar trots att det inte har behövts. Kollegor till läkaren berättar att de har övervakat honom på grund av oro för nya övergrepp.

Enligt Hudiksvalls tidning upplever medarbetarna att ärendet har mörklagts av ledningen och pekar ut den utredning som gjorts som högst bristfällig. Utredningen ska enbart ha byggts på granskning av patienters journaler och inget mer. Om mediauppgifterna stämmer är det mycket oroväckande. Varje patient måste kunna känna sig trygg i mötet med undersökande vårdpersonal och när de besöker vården i Region Gävleborg.

För att återupprätta förtroendet, som vi menar har skadats av det som skett, menar vi att ärendet måste granskas. Vi vill att en utredning tillsätts. Varför har läkaren fått arbeta kvar så länge trots uppgifter om olämpliga, kränkande undersökningar?  Varför har inte medarbetarnas uppgifter tagits på allvar?

Patienter och medarbetare måste kunna känna sig trygga i den vårdmiljö de vistas i och de ska veta att om något händer, som inte ska få hända, så ska det tas på största allvar och att det ska undersökas grundligt.

I den oberoende utredning  som vi föreslår ska tillsättas ska personer självklart avidentifieras.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

• att en ny, oberoende utredning tillsätts för att granska vad som har skett i fallet med läkaren i Hudiksvall.
• att den bristfälligt gjorda utredningen ska granskas och att medarbetare ska ges möjlighet att redovisa vad de har upplevt.
• att utredningen ska presenteras för regionstyrelsen och innehålla åtgärder så att eventuella felaktigheter inte upprepas.

Initiativärende:

Beslutsmotivering Kommunallagen (2017:725) ger regionfullmäktige det övergripande ansvaret för att besluta om budget och ekonomiska ramar för Region Gävleborgs (RG) verksamheter. Enligt 11 kap. 8 § ska budgeten fastställas före november månads utgång året innan budgetåret. Lagen föreskriver dock inget hinder för att revidera budgeten under pågående verksamhetsår om förutsättningarna förändras.

Vid väsentliga ekonomiska avvikelser eller oförutsedda händelser som påverkar RGs verksamhet kan fullmäktige, med stöd av 11 kap. 14 §, besluta om en ändring av budgeten genom en tilläggsbudget. En sådan justering kan motiveras av att balanskravet enligt 11 kap. 10 § ska upprätthållas, men också av behovet att säkerställa en fungerande verksamhet i en situation där den ordinarie budgeten inte längre är tillräcklig för att uppfylla RGs lagstadgade skyldigheter.

Förutsättningarna för att fatta beslut om en tilläggsbudget styrs vidare av 8 kap. 3 §, där det framgår att fullmäktige beslutar i frågor av principiell betydelse och större vikt för RG. När en sådan fråga rör resursfördelning som är avgörande för vårdens tillgänglighet, patientsäkerhet och arbetsmiljö kan en tilläggsbudget motiveras utifrån regionens skyldighet att säkerställa en fungerande hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

I en situation där ordinarie budgetramar inte längre motsvarar verksamhetens faktiska behov och där en fördröjning till kommande ordinarie budgetbeslut skulle innebära en risk för vårdens stabilitet och kvalitet, har regionfullmäktige rätt att omfördela medel genom en tilläggsbudget. Detta innebär att ett beslut kan fattas med omedelbar verkan för att hantera den pågående krisen inom primärvården.

Införandet av Cosmic i RGs primärvård har lett till en situation som allvarligt hotar vårdens tillgänglighet, patientsäkerheten och arbetsmiljön för medarbetarna. Systemets bristande funktionalitet och de omfattande störningarna i verksamheten gör att primärvården befinner sig i en akut kris som inte kan hanteras inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Ett beslut i november med ikraftträdande först i januari 2026 är inte relevant för att lösa den nuvarande situationen. Resurser måste tillföras omedelbart under våren för att stabilisera primärvården, avlasta personalen och säkerställa att vården kan bedrivas med bibehållen kvalitet och säkerhet.

De problem som uppstått efter Cosmic-införandet har medfört kraftiga förseningar i patientflöden, svårigheter att dokumentera vårdinsatser på ett patientsäkert sätt och en orimlig administrativ belastning för vårdpersonalen. Verksamheter har tvingats införa nödlösningar, vilket ökar risken för fel i journalföring, försämrar kontinuiteten i vårdkedjan och skapar en ohållbar arbetsmiljö. Patienterna drabbas av längre väntetider och en vård som alltmer präglas av systemets brister snarare än de medicinska behoven.

Personalens arbetsmiljö har försämrats drastiskt till följd av Cosmic-införandet. Många vittnar om att arbetsbördan ökat, att tekniska störningar försvårar det dagliga arbetet och att den psykiska belastningen är orimligt hög. Sjukskrivningstalen ökar, rekryteringsläget försämras och verksamheten går mot en situation där bemanningen blir en kritisk faktor. Utan en omedelbar resursförstärkning riskerar situationen att förvärras ytterligare, vilket i förlängningen hotar både vårdkvalitet och patientsäkerhet.

De konsekvenser som Cosmic-införandet medfört kan inte hanteras genom ett långsiktigt budgetbeslut som träder i kraft först nästa år. Den nuvarande krisen kräver att regionfullmäktige agerar skyndsamt och fördelar medel till primärvården redan under våren. En tilläggsbudget måste fastställas omedelbart för att möjliggöra förstärkta stödfunktioner, utökad bemanning, tekniskt och administrativt stöd samt nödvändiga åtgärder för att stabilisera verksamheten. En utebliven resursförstärkning under våren skulle innebära en fortsatt försämring av vården, med konsekvenser som riskerar att bli långvariga och svåråterkalleliga.

Med hänvisning till ovanstående och med beaktande av Region Gävleborgs ansvar att säkerställa en fungerande primärvård begärs att regionfullmäktige omedelbart beslutar om en tilläggsbudget som kan verkställas utan dröjsmål. Att invänta den ordinarie budgetprocessen är inte ett alternativ, då situationen redan nu utgör ett akut hot mot vårdens stabilitet och patienternas säkerhet.

Förslag till beslut

1. Regionstyrelsen utarbetar förslag till tilläggsbudget för primärvården i syfte att säkerställa produktionskapacitet och tillgänglighet samt garantera en acceptabel arbetsmiljö.
2. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta om tilläggsbudget vid fullmäktiges ordinarie sammanträde 2025-05-06-07.