Möte 2025-05-08

Charlotta Östlund, strateg för God och nära vård, Agneta Larsson, chefläkare specialiserad sjukhusvård och Peo Hermansson, chefläkare primärvård och specialist allmänmedicin håller i workshop om framtidens sjukvård del 2.

Ett förslag till strategi mot välfärdsbrottslighet har tagits fram av regionstabsförvaltningen. Strategin ska omfatta samtliga nämnder inklusive de majoritetsägda bolagen.

Syftet med strategin är att Region Gävleborgs ekonomiska medel ska användas till det de är avsedda att användas till och, i förlängningen, att tilliten till Region Gävleborg och välfärdssystemen upprätthålls.

Utgångspunkter i strategin är att:

• Region Gävleborgs välfärdsresurser är en del av samhällets välfärd och våra insatser och åtgärder ska vara till nytta för invånarna som till samhället i stort.
• Region Gävleborg ska söka samarbeten och erfarenhetsutbyten med myndigheter, länets kommuner och andra regioner för att förebygga, förhindra och minimera välfärdsbrottslighet.
• Region Gävleborg ska aktivt arbeta med att avskräcka aktörer från att utföra brott inom välfärdssystemen och mot regionen.
• Samtliga nämnder och majoritetsägda bolag ska ha verksamhetsanpassade arbetssätt och metoder som innebär en hög motståndskraft mot olika typer av välfärdsbrott.

Strategin ska konkretisera hur arbetet mot välfärdsbrottslighet ska påbörjas och utvecklas inom Region Gävleborg och de majoritetsägda bolag under perioden 2025-2027. Arbetet mot välfärdsbrottslighet kommer dock inte vara klart vid utgången av 2027 utan kommer behöva fortsätta även efter denna period men strategin ska ge en initial styrning av arbetet. Strategin har fem utpekade fokusområden, vilka är:

• Fokusområde 1 - Kompetenshöjande insatser, förbättrad lägesbild samt stärkt samverkan
• Fokusområde 2 - Organisatoriska förutsättningar, robusthet och intern kapacitet

• Fokusområde 3 - Processer och rutiner inom inköp/upphandling och uppföljning av externa aktörer enligt LOU, LOV, nationella taxan och tandvårdsstöd

• Fokusområde 4 - Processer och rutiner inom stöd- och bidragshantering

• Fokusområde 5 – Processer och rutiner inom hälso- och sjukvård

Till varje fokusområde ska nämnderna och, i den mån det är möjligt, bolagsstyrelserna ta fram konkreta åtgärder som ska utveckla och stärka arbetet mot välfärdsbrottslighet. Regionstyrelsen ska hålla samman arbetet. Insatserna och åtgärderna ska presenteras och hanteras i en gemensam handlingsplan.

Nämndernas och bolagens arbete inom ramen för detta uppdrag ska vara klart senast vid utgången av 2027. Nämnderna och bolagen ska löpande följa upp sitt arbete mot välfärdsbrottslighet inom ramen för sin internkontroll. Vidare ska regionstyrelsen följa upp det sammanhållande arbetet inom ramen för uppföljning av internkontrollen.

Verksamhetens resultat uppgick till -41 mnkr jämfört med budgeterade -89 mnkr. Budgetavvikelsen uppgick till 48 mnkr och utgjordes av verksamhetens nettokostnader 61 mnkr samt skatter, generella statsbidrag och utjämning -13 mnkr.

Verksamhetens kostnader minskade med 4,6 procent jämfört 2024. Periodens kostnader för pensioner minskade med 504 mnkr jämfört med föregående år, varav 226 mnkr i verksamhetens kostnader och 278 mnkr som finansiella kostnader. De höga kostnaderna föregående år förklarades i huvudsak av den höga inflationsuppräkningen av pensionerna. Inflationen och därmed uppräkningen har sjunkit tillbaka vilket inneburit en minskad kostnad. Arbetet med att begränsa andelen inhyrd personal inom hälso- och sjukvården har fortsatt och resulterat i en minskning av kostnaderna. Jämfört med motsvarande period föregående år har kostnaderna för inhyrd personal minskat med 47 mnkr vilket motsvarar 35 procent. Kostnadsutvecklingstakten i övrigt är dock fortsatt hög.

Finansnetto utgjordes i huvudsak av orealiserade värdeförändring i kortfristiga finansiella placeringar med -398 mnkr samt finansiell del av pensionskostnader -160 mnkr.

Periodens resultat uppgick till -584 mnkr, jämfört med budgeterade -250 mnkr.

Återbetalning av det kortfristiga lån uppgående till 200 mnkr som upptogs 2024 har skett i januari 2025.

Hjälpmedelsnämnden och Finansieringen redovisar negativ budgetavvikelse medan Regionstyrelsen och övriga nämnder redovisar positiv budgetavvikelse för perioden.

I helårsprognosen uppgår verksamhetens resultat till -229 mnkr jämfört med budgeterade -45 mnkr. Pensionskostnaderna minskar jämfört med 2024, men kostnadsutvecklingstakten är enligt prognosen fortfarande hög jämfört med budget.

Prognostiserad balanskravsutredning indikerar att resultatet efter balanskravsjusteringar uppgår till +/-0. I början av året inleddes ett arbete med att förändra andelen av olika tillgångsslag inom kapitalförvaltningen för att hålla dessa inom beslutade nivåer. Försäljning har till viss del redan genomförts och beräknas med nu kända fakta fortsätta under året. En bedömning av effekterna innebär ett nollresultat efter balanskravsjusteringar. Den osäkerhet som råder i omvärlden med konflikter samt utvecklingen av världshandeln kan dock innebära att förutsättningarna snabbt förändras.

Beslut om hantering av eventuella underskott fattas i samband med årsredovisningen.

Samordningsförbundet Gävleborg har inkommit med årsredovisning för 2024. Varje medlem ska pröva om styrelsen beviljas ansvarsfrihet.

Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för räkenskapsåret 2024. Som underlag till årsredovisningen finns även revisorns revisionsberättelse.

Enligt revisorns bedömning så har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, driftredovisning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året.

Regionstyrelsen beslutade den 9 oktober 2024 om årsplan för 2025-2027. Enligt Region Gävleborgs beslut ska årsplaner följas upp per den 31 mars, 31 augusti och 31 december 2024.

Regionstyrelsen är det ledande politiska förvaltningsorganet och ansvarar för den strategiska planeringen av verksamheten. Den har det samlade ansvaret för organisationens utveckling och ekonomiska ställning.

Regionstyrelsen ansvarar även för det regionala utvecklingsuppdraget och har regeringens uppdrag att samordna framtagandet och genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin.

Region Gävleborg har fått möjlighet att yttra sig över betänkandet Kommunal anslutning till utbetalningsmyndighetens verksamhet (SOU 2025:20) och ställer sig i huvudsak positiv till syftet med förslaget – att förhindra felaktiga utbetalningar och bekämpa välfärdsbrottslighet – men ser betydande svårigheter med de föreslagna lösningarna.

Att värna medborgarnas förtroende för välfärdssystemen är en central uppgift för såväl stat som kommuner och regioner. Region Gävleborg prioriterar arbetet mot välfärdsbrottslighet högt och ser positivt på utökad samverkan mellan stat, region och kommun i detta arbete. Det är viktigt att varje skattekrona används rätt och att felaktiga utbetalningar kan förhindras utan att rättssäkerheten eller det kommunala självstyret åsidosätts.

Regionen bedömer dock att det är svårt att fullt ut ta ställning till något av de föreslagna alternativen, då konsekvenserna av förslagen inte är tillräckligt belysta.

Region Gävleborg saknar idag en övergripande politisk styrning för hur bidrag till organisationer ska hanteras. Syftet med att anta en regionövergripande regel för hur bidragsgivning ska gå till är att säkerställa en rättssäker hantering samt öka tydligheten och likvärdigheten kring hur regionens nämnder hanterar bidrag. Ett led i detta är att formalisera de demokrativillkor som sökande organisationer måste uppfylla för att kunna söka bidrag. Regeln syftar också till att stärka regionens förebyggande arbete mot välfärdsbrottslighet och förtydligar även möjligheten för regionen att återkräva felaktigt utbetalda bidrag.

Hälsovalskontoret upprättar årligen en reviderad upplaga av Handbok Hälsoval på uppdrag av Regionfullmäktige som fastställer Handbok Hälsoval.

Region Gävleborg har en personalpolicy från 2017 som föreslås ersättas av nu upprättad policy. Anledningen är ett behov av uppdatering och utveckling utifrån de förändringar som har skett sedan den förra policyn fastställdes.

Regionala utvecklingsmedel (anslag 1:1) inkluderar projektmedel, företagsstöd, stöd till kommersiell service samt medel för uppföljning och utvärdering. Med de förutsättningar som anges i regleringsbrevet är bedömningen att beslutsmålet avseende beslut som tas under 2024 bör vara 112 miljoner kronor, utan fördelning mellan stödformerna. Se vidare bifogat underlag Beslutsmål 2025 anslag 1:1, regionala utvecklingsåtgärder.
 

Inriktningen av de regionala utvecklingsmedlen, anslag 1:1, styrs av den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Därutöver styrs anslaget mer kortsiktigt av inriktningsbeslut som gäller i två år, men revideras årligen. Inriktningsbeslutet syftar till att stödja ett proaktivt arbete med de regionala utvecklingsmedlen så att portföljen av företagsstöd, projektmedel samt kommersiell service används på bästa möjliga sätt för att nå måluppfyllelse enligt RUS.

Uppföljning och analys av pågående regionala utvecklingsinsatser utgör underlag till inriktningsbeslutet. För 2025-2026 är sju prioriteringar utpekade och vid bedömning av insatser som ska finanserias med 1:1-medel är det meriterande om en eller flera av prioriteringarna är uppfyllda.

Sandvikens kommun söker stöd för att genomföra projektet Industri 4.0/5.0 och Twin Transition i SMF. Projekttid är 2025-08-01 - 2029-09-30. Projektet samfinansieras med ERUF.
 

Syftet med projektet är att stötta små och medelstora tillverkande företag i den parallella omställningen mot både grön och digital utveckling (Twin Transition). Genom praktiskt stöd, Learning Labs, coachning och utbildningsinsatser ämnar projektet stärka företagens digitala infrastruktur, höja medvetenheten om cybersäkerhet och skapa bättre förutsättningar för att implementera avancerade teknologier som stödjer den gröna transformationen.

Högskolan i Gävle söker stöd för att genomföra projektet Realtidsanalys och optimering med digitala tvillingar. Projekttid är 2025-09-01--2028-12-31. Projektet samfinansieras med ERUF.

Syftet med projektet är att adressera den digitala och gröna omställningen, Twin Transition, med fokus på små och medelstora företag. Syftet är att stärka hållbar tillväxt, digitalisering och innovationsförmåga genom användning av digitala tvillingar för realtidsanalys och optimering. Digitala tvillingar kan bidra till att reducera svinn, minska utsläpp, sänka energiförbrukning, öka tillgänglighet och främja cirkuläritet.

Projektet gör forskningsresultat tillgängliga för innovation, inventera nuvarande och framtida marknadsbehov i leverantörskedjan och tillgängliggöra ett Twin Transition-labb där digitala tvillingar används för att demonstrera och optimera hållbara lösningar.

Långsiktigt bidrar projektet till hållbar tillväxt genom utveckling av gröna produkter, affärsmöjligheter och ökad konkurrenskraft. Resultaten sprids via digitala plattformar såväl som regionala event för att maximera samhällsnyttan.

Region Gävleborg söker stöd för att genomföra projektet Kreativa kuggar. Projekttid är 2025-09-01 - 2029-06-30.

Projektet samfinansieras med ERUF.

Projektet är ett samverkansprojekt mellan Region Gävleborg och samverkansparterna Högskolan i Gävle, Företagsutbildarna i Sverige ek. förening, RISE Research Institutes of Sweden AB som syftar till att stärka små och medelstora företags hållbara tillväxt och konkurrenskraft inom kulturella och kreativa branscher (KKB) samt besöksnäringen i Gävleborg. Genom kunskapshöjande insatser, affärsutveckling, nätverkande och samverkan ska projektet bidra till fler etablerade och växande företag. Fokus ligger på att öka företagens affärskompetens, innovationsförmåga och hållbara utveckling, samt att förbättra tillgången till marknader och resurser. Projektet adresserar även behovet av ett mer anpassat stöd från det företagsfrämjande systemet, som genom projektet får stärkt kunskap om branschernas specifika villkor.

Högskolan i Gävle söker stöd för att genomföra projektet Energilager på hjul för fler företagsetableringar och ökad regional nätutnyttjande.

Projekttid är 2025-08-01 – 2028-12-31.

Projektet samfinansieras med ERUF.

Projektet ”Energilagring på hjul för fler företagsetableringar och ökat regional nätutnyttjande” har som syfte att identifiera hinder och hitta lösningar för att de batterier som finns i elfordon skall kunna tillgängliggöras för ellagring och balansering av elnätet när fordonen inte är i drift. Omställningen till ett fossilfritt samhälle, en fossilfri industri och transportsektor kommer innebära behov att ta ut allt högre effektuttag från elnätet. Det är viktigt att framtida kapacitetsbehov av grön el kan tillgodoses för att möjliggöra samhällets omställning och samtidigt säkra näringslivets behov och konkurrenskraft. Målet är att variationer i utbud och efterfrågan på effekt i elnätet ska kunna stabiliseras lokalt och regionalt. På detta sätt kan belastningen på elnätet jämnas ut och en större del av den lokala produktionen också konsumeras lokalt.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte beretts färdigt, § 61.

I bifogad sammanfattning framgår vilka motioner som den 22 april 2025 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 77 st.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt, § 95.

I bifogad sammanfattning framgår vilka medborgarförslag som den 22 april 2025 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 4 st.

En sammanställning över besvarade medborgarförslag bifogas också i ärendet.

De förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg har genomfört en granskning av styrprocesser utifrån mål och andra styrdokument. Granskningens syfte är att bedöma om regionstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig struktur för styrning och uppföljning av de styrdokument som finns i regionen samt om styrelsen och nämnderna följer denna struktur.

Revisorerna har angett att regionstyrelsen bör:

- följa reglementet för uppföljning avseende att årligen följa upp fullmäktiges beslut, återrapportera tillämpningen av policyer, föreskrifter, strategier och direktiv samt utvecklingen inom beslutade planer och program. Om styrelsen inte anser att reglementet är ändamålsenligt bör styrelsen initiera en justering av reglementet.
 

- följa implementeringen av den nya dokumentstyrningen så att alla gamla styrdokument hanteras utifrån de nya reglerna och kommande förvaltningsvisa rutiner.

I en motion föreslår Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Mona Davik (S), Henrik Berglund Persson (S), Shida Kinuka Karlsson (S), Marcus Gard (S) och Elisabeth di Paolo-Sandberg (S)

• Att Region Gävleborg och Folktandvården Gävleborg utvecklar tandvårdens förmåga och arbete med att bedöma risken för karies utvecklas med hänsyn till barnets socioekonomiska omständigheter.

Initiativärende:

På uppmaning av det politiska styret i Region Gävleborg har en konsult anlitats för ca 2,3 miljon kronor, i syfte att hålla i den så kallade bolagiseringsprocessen. Konsulten anlitades nästan ett halvår innan det politiska beslutet fattades i fullmäktige. Trots att konsulten varit anlitad under lång tid fanns inget av konsultens arbete med i förslaget till beslut.

Varken ansvarig nämnd eller vi som oppositionspartier har fått se de risk- och konsekvensanalyser som är gjorda och inte heller något annat av det framtagna materialet. Även journalister har nekats ta del av materialet.

Då upphandlingen av konsulten stred mot rådande upphandlingslagstiftning anmälde vi detta till Konkurrensverket. Trots det påbörjades en ny upphandling i strid mot gällande lagstiftning. När det sedan uppmärksammades verkar upphandlingen blivit avbruten och konsulten fick en projektanställning istället. Tjänsten som projektanställd projektledare för bolagsbygget annonserades inte ut i något forum utan anställningen verkar ha blivit undertecknad samma dag som det beslutades att konsultens tjänster skulle omvandlas till en projektanställning. 2,3 miljoner kronor är nu nedlagda på konsultkostnader, undantaget kostnaderna för Sironarapporten.

2,3 miljoner kronor, men inte en rad, inte ett underlag av det arbete som har tagits fram i bolagiseringsprocessen har presenterats för ansvarig nämnd, regionstyrelse eller ens hälsovalsutskottet.

Utifrån den mörkläggning som råder kring bolagiseringsprocessen har vi vänt oss till medborgarnas samlade företrädare i regionfullmäktige angående rekryteringen av projektanställd konsult och de kostnader som det inneburit. Vi har ställt frågor som regionstyret inte ämnar svara på.

Frågorna från Ulla Andersson (V):

• Hur mycket är regionstyrelsens ordförande beredd att lägga på konsultkostnader för att driva fram det ideologiska experimentet med ett affärsdrivande bolag?
• Tillkommer det några andra kostnader utöver de 1,3 miljonerna för 10- månadersavtalet för den nu projektanställda konsulten?
• Menar regionstyrelsens ordförande att det är rimligt att skattebetalarna ska betala 2,3 miljoner kronor för hemligstämplat material?
• Varför anser regionstyrelsens ordförande att det är rimligt att fatta beslut i fel ordning gällande just bolagiseringsprocessen?
• Varför är det viktigt att hålla bolagiseringsprocessen hemlig?

Frågorna från Jan Lahenkorva (S):

• När utlystes tjänsten Projektledare avseende bolagiseringen?
• På vilka forum utlystes nämnda tjänst?

Ingen av frågorna kan sägas beröra enskild medarbetare. Frågorna håller sig till kostnader som är offentlig handling, själva rekryteringsprocessen och hemligstämpling av framtaget material. Frågorna kommer inte att besvaras av de styrande partierna. Vi i oppositionen får alltså inte ställa frågorna i det forum som är Region Gävleborgs högsta beslutande organ, nämligen regionfullmäktige. Så långt är regionstyret beredda att gå för att stoppa insynen och den demokratiska ordningen.

Det här är mycket allvarligt. Region Gävleborg har blivit en mörkläggningens region. Vi uppmanar nu regionstyrelsen och regionfullmäktige att visa öppenhet och transparens gentemot invånarna, deras företrädare och media.

Svar på initiativärende:

Arbetet med bolagiseringen redovisas löpande i regionstyrelsen och i hälso- och sjukvårdsnämnden. Vad gäller upphandling av konsult har initiativtagaren fått siffrorna fel, som tidigare redovisats uppgick summan till 888 175 kronor. Alltså inte ens i närheten av 2,3 miljoner som initiativtagaren påstår.

Att debattera en enskild anställd i regionfullmäktige kommer aldrig att bli aktuellt med nuvarande politisk ledning, och vi hoppas inte att det någonsin kommer att förekomma då det är högst olämpligt.

Initiativärende:

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och totalt omänskligt, vilket kommer att innebära förödande konsekvenser för lång tid framöver. Det utgör ett brott mot FN-stadgan men innebär också ett ökat säkerhetshot mot oss i Sverige och Europa. Putin är en diktator som är oberäknelig och som nu stöds av USA:s nya regim.

Nu måste vi alla i Europa och Sverige göra vad vi kan för att stödja Ukraina. Sverige har på olika sätt under de här 3 åren, som anfallskriget har pågått, stått på Ukrainas sida och stöttat dem helhjärtat. Det finns en bred politisk enighet i det stödet. Låt oss även här i vår region arbeta aktivt för att stödja Ukraina och landets befolkning i den oerhört svåra, inhumana situationen de lever i.

Genom att inleda ett partnerskap bidrar vi till att skapa trygghet, öka säkerheten och stärka demokratiska och mänskliga rättigheter i Europa. Vi får ökad förståelse för varandra, närmare kontakter och vi kan med våra resurser underlätta livet för ett krigsutsatt folk. Det kan också bidra till en ökad krisberedskap hos oss i Gävleborg och Sverige, och en förbättrad kunskap och förståelse för krishantering och civil beredskap.

Vi föreslår därför att Region Gävleborg undersöker möjligheterna till någon form av partnerskap med en ort, ett län, ett sjukhus, en kulturinstitution, med civilsamhället eller näringslivet i Ukraina. Barn och ungas levnadsvillkor i Ukraina bör ha ett särskilt fokus. Partnerskapet kan utvecklas stegvis utifrån förutsättningarna med dem vi söker samarbete med i Ukraina.

Regionstyrelsen bör också ge ett uppdrag till samtliga nämnder och regionägda bolag att gå igenom sjukvårdsmateriel, hjälpmedel, fordon, verktyg, maskiner och annan utrustning för att se vad som kan skänkas till Ukraina. Även delägda regionbolag som till exempel Hjälpmedel SAM bör uppmanas att se över vad de kan göra.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

1. Att Region Gävleborg undersöker möjligheterna till någon typ av partnerskap i Ukraina.
2. Att regionstyrelsen ger samtliga nämnder i uppdrag att gå igenom sina verksamheter efter material och utrustning med mera som kan skänkas till Ukraina.
3. Att en uppmaning i någon form, i linje med ovan formulerat förslag, skickas till hel- och delägda regionbolag.

Svar på initiativärende:

Region Gävleborg arbetar i nära dialog med berörd myndighet för att bistå Ukraina med prioriterad utrustning.  För detta finns en framtagen rutin och regionen har vid ett antal tillfällen skänkt utrustning till Ukraina.

Region Gävleborg har nu en egen skandal liknande den som Anna Kinberg Batra orsakade under sin tid som landshövding i Stockholms län. Att en chef kan kringgå de gällande rekryteringsrutinerna när det gäller annonsering, rekrytering och facklig samverkan och upprepade gånger lyckas handplocka gamla arbetskamrater till nya tjänster är inte acceptabelt. Att dessutom, ovanpå det, ge dem rejäla lönepåslag med upp till 30 procent, enligt mediauppgifter, är allt annat än rimligt. Hela förfarandet är förkastligt!

Detta är en misslyckad rekrytering som står skattebetalarna dyrt. IT-direktören har nu fått lämna sin tjänst med omedelbar verkan och är arbetsbefriad under uppsägningstiden. Lön kommer att betalas ut och de sex första månaderna betalar regionen 110 000 kr/månad och därefter en reducerad utbetalning i upp till 18 månader. Totalt kan hela 1,7 miljoner kronor betalas ut till en chef som misskött sitt uppdrag.

Det är inte rimligt att regionen använder sig av avgångslön för höga chefspositioner. De tjänster som det rekryteras till är tillsvidareanställningar och inte tidsbegränsade, det vill säga att de omfattas av anställningsskydd precis som övriga medarbetare.

I anställningsavtalen framgår att om den anställde chefen missköter sitt uppdrag grovt betalas inte avgångslön ut, då upphävs möjligheten till detta, men det verkar krävas väldigt mycket för att arbetsgivaren inte ska behöva betala ut ett avgångslön.

I Region Gävleborg har det genom åren förekommit att höga chefer fått lämna sina anställningar när de brustit i sitt uppdrag och förlorat arbetsgivarens förtroende. Med skrivningar i anställningsavtalen om avgångslöner har chefen kunnat gå ifrån sin anställning med en väldigt hög ersättning under en lång tidsperiod. Stora summor har betalats ut från regionen.

Det är inte en rimlig ordning. Chefer omfattas av samma anställningstrygghet som sina medarbetare och har betydligt högre lön för sin position och det ansvar de har. Att ovanpå det även avtala om avgångslön menar vi inte är den ordning som regionen, som arbetsgivare, ska använda sig av.

Vi menar alltså att det inte är rimligt att en chef som är tillsvidareanställd och som omfattas av LAS, i sitt anställningsavtal, dessutom ska ha rätt till avgångslön. Vid grov misskötsamhet, då saklig grund finns av personliga skäl, gäller LAS.

Om situationen är så att chefen har ett tidsbestämt förordnande och blir uppsagd innan perioden har passerat, kan det finnas skäl att avtala om en rimlig ersättning.

Under uppsägningstid ska avgångslön utbetalas dock ej längre än 6 månader.

Med anledning av ovan yrkar vi:

Att avgångslön för höga chefer och direktörer endast får utbetalas under uppsägningstiden, dock högst under 6 månader.