Möte 2024-04-10

Enligt 7-8 § arkivlagen (1990:782) ska regionens arkivmyndighet verkställa föreskriven tillsyn hos de myndigheter, aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, stiftelser eller motsvarande som står under arkivmyndighetens tillsyn. Arkivmyndigheten ska genom tillsyn kontrollera att myndigheterna, bolagen etc. fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 i § arkivlagen. I Region Gävleborg är regionstyrelsen arkivmyndighet. Regionarkivet fungerar som operativt verkställande organ under arkivmyndigheten. För att fullgöra de uppgifter kopplade till arkivmyndighetens tillsyn, som följer av bestämmelser i arkivlagen, föreslås att särskilt utsedd tillsynsarkivarie i regionarkivet, på uppdrag av arkivmyndigheten, ska verkställa föreskriven tillsyn. Tillsynsarkivarien föreslås årligen upprätta en handlingsplan för tillsynen, självständigt genomföra tillsynen samt rapportera resultatet av genomförd tillsyn i en sammanfattande rapport till arkivmyndigheten. Tillsynsarkivarien kan föreslå åtgärder till de myndigheter, bolag etc. som varit föremål för tillsyn. Tillsynsarkivarien kan föreslå berörda myndigheter att fatta vissa beslut beroende på utfallet av genomförd tillsyn.

I början av 2000 talet gjordes den första större anskaffning av nya fordon till Transitio. Det var Reginafordon på uppdrag av bla regionerna runt Mälardalen, i Bergslagen och Värmland. Fordonen leasefinansierades genom ett antal leasekontrakt med Handelsbanken Finans allt eftersom de levererades.

Aktuella leasekontrakt har löpt på under snart 20 år inklusive en första förlängningsperiod om 4 år och till årsskiftet 2024/2025 är det dags för en sista möjlig förlängningsperiod på åtta år. I samband med detta har Handelsbanken meddelat att man önskar avsluta leasefinansieringarna och ej acceptera den sista förlängningsperioden. För Transito och hyrestagarna innebär den sista leaseperioden mindre förmånliga villkor vad gäller räntemarginal och amorteringsprofil varför det även ur detta perspektiv är aktuellt att refinansiera fordonen på annat sätt.

Följande fordon omfattas av refinansieringen, Reginafordon 9061 (två vagnars fordon).

I början av 2000 talet gjordes den första större anskaffning av nya fordon till Transitio. Det var Reginafordon på uppdrag av bla regionerna runt Mälardalen, Bergslagen och Värmland. Fordonen leasefinansierades genom ett antal leasekontrakt med Handelsbanken Finans allt eftersom de levererades.

Aktuella leasekontrakt har löpt på under snart 20 år inklusive en första förlängningsperiod om 4 år och till årsskiftet 2024/2025 är det dags för en sista möjlig förlängningsperiod på åtta år. I samband med detta har Handelsbanken meddelat att man önskar avsluta leasefinansieringarna och ej acceptera den sista förlängningsperioden. För Transito och hyrestagarna innebär den sista leaseperioden mindre förmånliga villkor vad gäller räntemarginal och amorteringsprofil varför det även ur detta perspektiv är aktuellt att refinansiera fordonen på annat sätt.

I regionfullmäktiges beslut för avgiftshandbok 2024 (Dnr HSN 2023/1312) beslutades även att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden, att utreda förutsättningarna för att införa en avgift för tolk vid uteblivet eller sent avbokat besök och att Hälso- och sjukvårdsnämnden senast i februari 2024 återrapporterar till regionstyrelsen vad utredningen visar.

Utredningens resultat visar på att det finns möjligheter till att införa en specifik patientavgift vid utebliven tolkkontakt i samband med ett uteblivet- eller sent avbokat besök. Liknande patientavgift finns införd i en annan region. Ett fortsatt arbete som behöver utredas om en patientavgift skall införas är avgiftens storlek samt konstruktion.

I enlighet med Regionfullmäktiges beslut RF §362 2023 har Regionstyrelsen möjlighet att nyupplåna maximalt 1 000 miljoner kronor under 2024 för att säkerställa likviditeten.

Regionstyrelsen har i beslut i RS §236 2023 gett Regiondirektören en delegation att nyupplåna och omsätta lån upp till inom vid varje tillfälle av regionstyrelsens beslutade upplåning. I samma beslut fick Regiondirektören nyupplåna maximalt 400 miljoner kronor för första kvartalet 2024.

Investeringsramen för 2024 uppgår till 1 129 miljoner kronor där utbetalningarna bedöms ske jämt fördelat under året. Finansieringen planeras ske i samma takt som utbetalningarna men där löpande avstämningar görs innan nyupplåning eller avyttring av placeringar sker för att minska de finansiella kostnaderna.

Upplåning

För kvartal 1 finns en låneram om 400 mnkr där 200 mnkr nyupplånades under januari 2024. Ingen ytterligare upplåning bedöms nödvändig under kvartal 1.

För kvartal 2 bedöms maximalt lånebehov uppgå till 300 mnkr. 

En revidering av fördelningsmodellen i förbundsordningen för KSA föreslås. För Region Gävleborg bedöms det innebära marginellt lägre kostnader.

Beslut om revidering av fördelningsmodellen (del av KSA Förbundsordningen) fattades av förbundsfullmäktige februari 2022. Under processen har styrelsen därutöver bedömt ett behov av revidering av förbundets ändamål och uppgift.

KSA Förbundsordning 3.0 har behandlats i sin helhet av förbundets styrelse som lade fram förslaget till förbundsfullmäktige för beslut den 8e februari 2024.

Vid sammanträde den 8 februari 2024 har Förbundsfullmäktige för Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg beslutat att anta KSA Förbundsordning 3.0 med reviderad fördelningsmodell och att föreslå medlemsregionerna att göra detsamma.

Förbundsordningen är förbundets överordnade styrande dokument och är gällande efter beslut i respektive medlemsregions fullmäktigeförsamling vunnit laga kraft.

Reviderad förbundsordning föreslås tillämpas vid förbundets budgetbeslut inför 2025.

Fördelningsmodellen anger hur medlemsregionerna sinsemellan fördelar förbundets kostnader. Revideringen handlar i huvudsak om fördelning av beredskapsavgiften, vilket fortsatt ska utgöra 30 procent av förbundets intäkt. I delen som kallas beredskapsavgift är en nyhet, att tidigare nyttjande, används som faktor, utöver geografi och befolkning. Förändringen uppfattas uppfylla uppsatta kriterier, att vara enkel, transparent, förutsägbar, rättvis, styra mot effektiv verksamhet och ge incitament att använda KSA.

Förbundsordningen innehåller även tillägg under 3 § Ändamål och uppgift i att förbundet kan samverka och teckna avtal för regionernas räkning, med andra parter.

Därutöver även smärre justeringar till följd av reviderad fördelningsmodell och förtydliganden angående valprocessen.

Årsredovisningen ger en övergripande bild av Region Gävleborgs verksamhet, hållbarhet och ekonomi det gångna året. Den ger återkoppling till fullmäktige och länets invånare om hur mål har uppnåtts och hur uppdrag har utförts.

Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning och rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning.

För att beskriva Region Gävleborgs miljö- och hållbarhetsarbete kompletteras årsredovisningen med en hållbarhetsredovisning. Redovisningens utformning utgår från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen är upprättad enligt GRI standard 2016, tillämpningsnivå core.

Regionen redovisade ett resultat på -314 mnkr, jämfört med budgeterade -192 mnkr. Det negativa resultatet förklaras till stor del av minskade statsbidrag,

ökade kostnader för inhyrd personal och inflationseffekter. Verksamhetens resultat uppgick till -392 mnkr vilket var 854 mnkr lägre jämfört med föregående år och 535 mnkr lägre än budget. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökade jämfört med budget. Ökningen av skatteintäkterna berodde främst på ökat skatteunderlag med anledning av en fortsatt stark arbetsmarknad.

Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till -680 mnkr. Region Gävleborg hävdar synnerliga skäl med hänvisning till stark finansiell ställning att återställa den del av det negativa resultatet som beror på överinflation på pensionskostnader, 540 mnkr, på längre tid än de tre år som kommunallagen anger. Överinflation avser den del av inflationsuppräkningen som överstiger Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Återställande kommer att ske under 20 år vilket är den ungefärliga takten för utbetalning av pensionsåtagandet. Förarbeten till kommunallagen (proposition 2003/04:105) säger att om det finns kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse, kan detta innebära stark finansiell ställning. Enligt årsredovisning 2023 beräknas soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner till 4,2 procent. Region Gävleborgs soliditet exklusive ansvarsförbindelse uppgick till 41,2 procent. Därutöver ska det enligt förarbetena finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. Region Gävleborgs pensionsfond, som per den 31 december 2023 hade ett bokfört värde på 6 533 mnkr, utgör sådana realiserbara tillgångar. Vid ingången av 2023 fanns en ackumulerad resultatutjämningsreserv uppgående till 920 mnkr. Enligt upprättad balanskravsutredning täcks det resterande negativa resultatet, 140 mnkr, av resultatutjämningsreserven.

I samband med beslut om delårsrapporten i augusti godkände regionfullmäktige ett underskott för Hälso- och sjukvårdsnämnden med 650,0 mnkr, för Hållbarhetsnämnden med 60,0 mnkr, för Kultur- och Kompetensnämnden med 2,4 mnkr samt för Patientnämnden med 0,3 mnkr. Regionfullmäktige föreslås godkänna ytterligare underskott för  Hälso- och sjukvårdsnämnden med 19,0 mnkr samt för Patientnämnden med 0,1 mnkr.

I december 2023 beslutade Regionstyrelsens om regler för Regionstyrelsens uppsiktplikt. Enligt reglerna ska Regionstyrelsen genom ett beslut om nämndernas medelsförvaltningar för perioden januari till december pröva om uppsiktsplikten är uppfylld.

Regionfullmäktige beslutade den 28 november 2023 i budgeten för 2024 att ge regionstyrelsens i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för länets hälso- och sjukvård. Regionstyrelsen beslutar den 10 april 2024 att genomföra denna.

Detta uppdrag syftar till att säkerställa en långsiktig balans mellan behoven av hälso- och sjukvården i länet och den vård som Region Gävleborg ska erbjuda. I den första delen fokuseras på att kartlägga behoven och olika aspekter på kommande krav på hälso- och sjukvård. Denna del ska leda fram till en utredning om hur hälso- och sjukvården bör utformas för att på bästa sätt möta dessa förväntningar. Denna ska kunna ligga till grund för strategiska ställningstaganden kring utformningen av länets hälso- och sjukvård fram mot 2030 och vidare mot 2040.

Uppdraget ska genomföras av regiondirektören. Den första delen ska redovisas inför regionstyrelsemötet den 9 oktober 2024.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat Trafikverkets Inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026—2037, rapport 2024:003. Inriktningsunderlaget är upprättat av Trafikverket i enlighet med regeringens direktiv 2023-06-15, Uppdrag att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037.

Huvudsyftet med inriktningsplaneringen är att ge ett underlag för bedömning av ekonomiska ramar, och vägledning för prioritering av, möjliga åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden.

Remissvaren ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 15 april 2024. 

En översyn av fastighetens behov och verksamhetens behov genomfördes 2022, och ett programarbete genomfördes och resulterade i programhandlingar, vilka låg till grund för kalkylering av ombyggnationer ur både fastighetsperspektiv och verksamhetsperspektiv, samt installation av solcellsanläggning på byggnadens tak. Genomförandebeslut på totalt 19 500 tkr (inklusive solcellsanläggning 700 tkr) fattades av regionfullmäktige i mars 2023 (RS 2022/2846).

Efter marknadsutsättning av ombyggnationerna har framkommit att kostnaderna för ombyggnationerna överstiger beslutet. För att inte överskrida det beslutade beloppet har fastighetsförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen gemensamt arbetat igenom ursprungliga behovsanalyser, och gemensamt prioriterat nya förutsättningar som ligger till grund för ett reviderat ärende.

Regionala utvecklingsmedel (anslag 1:1) inkluderar projektmedel, företagsstöd, stöd till kommersiell service samt medel för uppföljning och utvärdering. Med de förutsättningar som anges i regleringsbrevet är bedömningen att beslutsmålet avseende beslut som tas under 2024 bör vara 108 miljoner kronor, utan fördelning mellan stödformerna. Se vidare bifogat underlag Beslutsmål 2024 Anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder.

Enligt Finansieringsplan 2022-2030 ska regionstyrelsen årligen fastställa en inriktning för regionala utvecklingsmedel. Inriktningen ska styra hur de regionala utvecklingsmedlen ska användas under de kommande två åren. Föreslagen inriktning utgår från inriktningsbeslutet för 2023-2024. Ytterligare underlag är RUS, finansieringsplanen, styrelsen och nämndernas årsplaner 2024-2026 samt rapporten Regionalt utvecklingsarbete i Gävleborg, uppföljning av projekt och insatser 2023.

Föreslagen prioriterad inriktning 2024-2025 sammanfattas i rubrikerna; en region med tillväxt, funktionell geografi; civilsamhället samt medfinansiering i projekt. Se vidare bifogat Inriktningsbeslut 2024-2025 för regionala utvecklingsmedel (anslag 1:1).

Under hösten 2023 och vintern 2024 har arbetet med att revidera Hälsovalshandboken inför 2025 pågått. I Hälsovalsutskottet har diskussioner förts som ledde till tre ändringar. Dessa tre ändringar har skickats på remiss till samtliga politiska partier i Regionfullmäktige, pensionärsorganisationer, funktionsrättsorganisationer, samtliga utförare inom Hälsoval, Hälso-och sjukvårdsförvaltningen och länets kommuner.

De tre ändringar som skickades på remiss gäller:

• Kontinuitet och samordning, avsikten är att i Hälsovalshandboken 2025 understryka vikten av kontinuitet och samordning av vården för individen. Området beskrivs under en ny rubrik ” Kontinuitet och samordning” i Hälsovalshandboken 2025
• Samverkan mellan utförare, detta lyfts upp som en ny punkt i Hälsovalshandboken 2025 för att förtydliga möjligheterna till samverkan.
• Filialverksamhet, i Hälsovalshandbok 2024 finns ingen tydlig beskrivning av uppdraget för filial och ersättning. För att säkerställa en fortsatt drift av nuvarande filialer och skapa förutsättningar för framtida etableringar av filialer så behöver uppdraget kravställas och ersättas.

Det har inte framkommit något i svaren på remissen som går emot ovan förslag.

Utöver dessa ändringar så har även ändringar i skrivningar i Hälsovalshandboken av språklig karaktär beretts i Hälsovalsutskottet.

Samtliga ändringar i Hälsovalshandboken för 2025 finns i dokumentet ändringsdokument Hälsovalshandbok 2025.

Länsmuseet Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2023.

Hälsinglands museum har lämnat sin årsredovisning för 2023.

Stiftelsen Folkteatern Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2023.

Region Gävleborg har fått möjlighet att lämna synpunkter över betänkandet Ökad kontroll i tandvårdssektorn.

Utredningen har haft i uppdrag att analysera och bedöma om det är lämpligt att införa tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning för privata vårdgivare som är anslutna till det statliga tandvårdsstödet och vilka regeländringar och andra förutsättningar som i så fall krävs.

Utredningen har också haft i uppdrag att analysera hur myndigheternas möjlighet att genomföra kontroller och vid behov stoppa utbetalningar till vårdgivare kan förbättras, och lämna förslag på hur det kan ske.

I uppdraget har det också ingått att analysera och lämna förslag på hur myndigheter kan få en stärkt möjlighet att kontrollera vem som har utfört vården.

Region Gävleborg har tagit ställning till utredningen och ställer sig bakom de slutsatser och förslag som utredningen presenterar i stort, då de bör ses som en del i arbetet mot välfärdsbrottslighet samt förbättrar kvaliteten och patientsäkerheten inom tandvården ytterligare.

Ett av förslagen anser vi behöver belysas närmare, 11.9 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd. Om förslaget genomförs finns risk att patientsäkerheten fortsatt äventyras.

Region Gävleborg anser att:

• det är positivt att remissens förslag vill tydliggöra förutsättningarna för vårdgivare som vill vara del av tandvårdsstöd
• kravet på legitimation bör utformas som ett absolut krav. Detta då Region Gävleborg anser att ansvar inte kan delegeras till icke-legitimerad personal. Eventuell fördelning av arbetsuppgifter ska vara just det, en fördelning där ansvaret fortfarande ligger på legitimerad behandlare. 
• det kommer att vara svårt att kontrollera dessa delegationer.

Daniel Hermansson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i hälsovalsutskottet så ny ledamot behöver väljas. 

Ellinor Netsö (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg så ny ersättare behöver väljas.

Revisorerna i Region Gävleborg har genomfört en granskning av regionstyrelsens och nämndernas protokoll. Syftet med granskningen är att bedöma om hantering av protokoll sker på ett ändamålsenligt sätt.

Granskningen som genomfördes av revisionsbiträdet PwC under hösten 2023 har besvarat följande revisionsfrågor:

• Styrs området i tillräcklig grad genom regioninterna styrdokument?
• Upprättas protokoll utifrån krav i lagstiftning och regioninterna styrdokument?
• Ger protokollen tillräcklig information för att säkerställa allmänhetens insyn och förståelse för vad som beslutas?

Revisionsrapporten överlämnades av regionfullmäktige den 12 december 2023 till regionstyrelsen för beredande av svar. Enligt beslutet ska svar senast ha inkommit till regionfullmäktiges sammanträde i april 2024.

Hans Backman (L) föreslår i en motion:

• att Region Gävleborg tillsammans med Gävleborgs idrottsförbund och Gävleborgs kommuner ska se över förutsättningarna, att som en del av folkhälsoarbetet, stärka barn- och ungdomars möjligheter att röra på sig och idrotta i Gävleborg.

Regionstyrelsen svarar:

Coronapandemin må vara överspelad sedan en tid tillbaka, men denna fråga är otroligt viktig än idag- både ur ett hälsoperspektiv som ett socialt sådant. Deltagande i idrottsaktiviteter ger viktiga möjligheter och förutsättningar för hälsa, välbefinnande, delaktighet och alla delar som Hans Backman beskriver i sin motion.

Inom Region Gävleborg och hälso- och sjukvården pågår ett fortlöpande arbete med att stärka och systematisera hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande insatser som stödjer goda levnadsvanor hos patienter och i befolkningen. Det finns nationella riktlinjer och inom kort även ett vårdprogram för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor där otillräcklig fysisk aktivitet inkluderas. Barn och unga är en målgrupp. Metoden fysisk aktivitet på recept (FaR) ger hälso- och sjukvården möjligheter att förskriva fysisk aktivitet till barn och unga som behöver öka sin fysiska aktivitet. Även här sker samverkan med idrottsrörelsen. Familjestödprogram är en annan insats.

Det finns många aktörer som tillsammans redan nu arbetar för att underlätta och ge befolkningen möjligheter att vara fysiskt aktiva, motionera och att idrotta. Det finns flera etablerade samarbeten mellan aktörer i länet. Det finns också insatser som pågår inom kommunerna och de skräddarsys utifrån lokala förutsättningar och behov. Det finns idrottspolitiska program i alla kommuner i länet där barn och unga är en viktig målgrupp.

Regeringen har som ett ytterligare steg i främjandet av ungdomars tillgång till aktiviteter, valt att satsa särskilt på ungdomarnas aktivitetsutbud inom idrott, kultur och föreningsliv. Det så kallade Fritidskortet, som just nu är under planering/uppförande, kommer ge fler barn ekonomisk möjlighet att ta del av det rika utbud av kultur och föreningsliv som finns, och det kan därför bidra till en minskad ojämlikhet.

Även vi i majoriteten ser att ungdomars deras behov och möjligheter till aktiviteter särskilt behöver beaktas. Regionen kommer därför fortsätta fokusera på att alla barn ska ges likvärdiga möjligheter till att ta del av den kultur regionen tillhandahåller samt att stärka civilsamhällets förutsättningar.

Sammanfattningsvis pågår ett stort antal samarbeten på olika nivåer både nationellt, regionalt och lokalt kring barn och ungas möjligheter att vara fysiskt aktiva.

I en motion föreslår Hans Backman (L)
 

• Att Region Gävleborg etablerar en ungdomsmottagning i Hofors i anslutning till Hofors hälsocentral.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Ungdomsmottagningen västra Gästrikland (Sandviken, Hofors och Ockelbo) är en sedan länge väl etablerad verksamhet och vänder sig till ungdomar och unga vuxna i åldersgruppen 13-23 år, med syfte att erbjuda tidiga och riktade insatser för att förebygga och möta ohälsa hos barn och unga. Det övergripande målet är att främja fysisk, psykisk, social och sexuell utveckling och hälsa bland barn och unga. Ett hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, genus- jämställdhets- samt HBTQ-perspektiv skall genomsyra verksamheten.

Insatser kan bestå av individuella besök, par- familjesamtal, gruppverksamhet, utåtriktat arbete och samverkan/nätverksträffar med andra aktörer. Verksamheten erbjuder besök både fysiskt, digitalt, enskilt och/eller i grupp, och vi ser gärna att föräldrar eller vårdnadshavare är involverade i vården av ungdomen.

Verksamheten håller en mycket hög tillgänglighet och vi ser att vi möter en hög andel av de ungdomar som finns i vårt upptagningsområde. Ungdomsmottagningen i västra Gästrikland arbetar utåtriktat mot högstadieskolor och gymnasieskolor i området, med stor variation beroende på behov och det som efterfrågas från skolorna. Sedan många år har verksamheten en barnmorska placerad på gymnasieskolan i Sandviken en dag/vecka. 

Verksamheten är mycket uppskattad och välbesökt och sker i nära samarbete med Elevhälsan på skolan. Verksamheten möjliggör närhet och tillgänglighet för många ungdomar i området, då ungdomar från både Hofors och Ockelbo går i gymnasieskolor utanför hemkommunen. På Ungdomsmottagningen västra Gästrikland erbjuds kontakt med barnmorska, kurator, dietist och läkare.                                                              

Nuvarande verksamhet tillgodoser behovet av Ungdomsmottagningens tjänster även för ungdomar boende i Hofors. Verksamheten är tillgänglig veckans alla dagar via telefon, Mina vårdkontakter, digitalt via MVG (Min vård Gävleborg) och webbokade besök. Detta är lättillgängliga plattformar som passar våra ungdomar bra.

I en motion föreslår Lars Öberg (S):

- Att Region Gävleborg utreder näringslivets behov av kompetenser under den kommande 10-årsperioden.

- Att Region Gävleborg utökar sitt utbildningssortiment på länets folkhögskolor i enlighet med vad ovan nämnda utredning visar.

- Att Region Gävleborg utreder behovet av en ny folkhögskola med inriktning mot den nya gröna industrins behov.

- Att Region Gävleborg avsätter medel för fler platser på befintliga folkhögskolor.

- Att Region Gävleborg samverkar med länets utbildningsförbund och kommuner för att säkerställa att näringslivets behov av framtida arbetskraft möts.

Kultur- och kompetensnämnden svarar:

Vi delar motionärens syn angående den långvariga utmaningen som Gävleborg står inför, med hög arbetslöshet och låg utbildningsgrad bland länets invånare. Det är ett historiskt arv som vi avser vara av stor vikt att bryta.

Våra folkhögskolor spelar en viktig roll i att erbjuda en andra chans till utbildning för dem som av olika skäl behöver det och utgör ett viktigt verktyg för att öka anställningsbarheten hos dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Därför har den politiska majoriteten i budgeten för 2024 gett kultur- och kompetensnämnden i uppdrag att anpassa folkhögskolornas utbud:
 

”Folkhögskolornas utbildningsutbud utvecklas för att bättre matcha arbetsmarknadens behov, samt för att främja utbildningsutbudet för bristyrken och för att förebygga arbetslöshet efter studier.”

Vi kan med glädje konstatera att folkhögskolorna tar uppdraget på allvar. En intensivutbildning till IT-tekniker i samarbete med Sandviken Datacenter Academy (SDCA) har nu integrerats i det ordinarie kursutbudet på Västerbergs folkhögskola. Under en pilotperiod har man sett att över 80 % av deltagarna som fullföljt kursen fortsatt till arbete. Man ser nu över möjligheten att införa utbildningen även i Bollnäs.

Folkhögskolor med Lärarassistentutbildning i Samverkan (FLiS) har efter en undersökning konstaterat att de flesta som får jobb får det som elevassistenter. Västerberg folkhögskola har efter dialog kring budgetuppdraget tagit fasta på denna undersökning och kommer från och med höstterminen 2024 utöka Lärarassistentutbildning till Lärar- och elevassistentutbildning – genom lätta justeringar i utbildning breddas den för att öka anställningsbarheten hos deltagarna.

Arbetet med att utveckla folkhögskolornas utbud för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov är i full gång och utgör en central prioritet för den politiska majoriteten.

Mona Davik (S) föreslår i en motion:

• Att Region Gävleborg utreder och kostnadsberäknar ett regionalt högkostnadsskydd.
• Att Region Gävleborg tar fram ett förslag på plan för införande av regionalt högkostnadsskydd för tandhälsa.

Regionstyrelsen svarar:

Vi delar motionärens bild och önskan om en mer jämlik tandvård. En dålig tandhälsa kan ha stor påverkan på livskvalitén. Det kan också orsaka andra, ibland mer allvarliga, sjukdomar i kroppen.

Regeringen utreder just nu på hur det går att förstärka tandvårdens högskostnadskydd så att det mer liknar högkostnadsskyddet i vården. Där ska de äldre med sämst munhälsa prioriteras. Detta är ett tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn (S 2022:12).  Utredningen har fått nya direktiv om att analysera och lämna förslag som kan stärka tandvårdens högkostnadsskydd.

Den politiska majoriteten ser positivt på den nationella utredningen och ser fram emot uppdragets redovisning som ska ske senast 31:a oktober 2024. Med anledning av den nationella utredningen ser vi ingen anledning att påbörja en regional utredning. Vi vill dock framhålla att vi är positivt inställda till någon form av högkostnadsskydd i tandvården.

Jan Lahenkorva (S) föreslår i en motion:

• Att avvecklingstiden för en privat hälsocentral måste vara lika lång som etableringstiden för en regiondriven hälsocentral.
• Att frågan om att öppna en regiondriven hälsocentral ska prövas i Hälso- och sjukvårdsnämnden innan beslut om att godkänna en avveckling av en privat hälsocentral kan fattas.

Regionstyrelsen svarar:

I avtal för Hälsoval Primärvård i Region Gävleborg står i §26 Ansökan om förtida utträda ur avtal:

”Region Gävleborg beslutar efter inkommen ansökan om utträde ur avtalet samt vid vilken tidpunkt verksamheten och avtalet upphör att gälla.”

Inför Hälsvalshandbok 2025 föreslås följande tillägg:

”Ett förtida utträde ur avtalet kan dock ske tidigast efter 6 månader från inkommen ansökan till Region Gävleborg. Se vidare §22 Öppnande och stängande av utförare.”

Med nuvarande skrivning i avtalet kan Region Gävleborg besluta om vilken tidpunkt avtalet och verksamheten upphör att gälla. I föreslagen skrivning till avtalet från 2025 förtydligas att ett förtida utträde kan ske tidigast 6 månader efter inkommen ansökan. Dessa skrivningar finns för att se till att befolkningens behov av primärvård hinner täckas innan en verksamhet upphör. 

Regionstyrelsen svarar gällande frågan om att öppna en regiondriven hälsocentral ska prövas i Hälso- och sjukvårdsnämnden innan beslut om att godkänna en avveckling av en privat hälsocentral kan fattas.

Regionfullmäktige genom Hälsovalskontoret äger beslutet om förtida utträde. Regionfullmäktige och Hälso- och sjukvårdsnämnden är två olika myndigheter och har separata processer.

Processerna i de två myndigheterna ska hållas fristående från varandra. Dock kan dialog föras mellan myndigheterna där Hälso- och sjukvårdsnämnden kan få information om att en hälsocentral sökt om förtida utträde.

Stig Zettlin föreslår i en motion:

• Att ge uppdrag till regionstyrelsen att utreda var, när och hur en flygplats, fungerande på rimlig nivå kan återupprättas i Region Gävleborg.

Regionstyrelsen svarar:

Den politiska majoriteten delar motionärens syn på behovet av en flygplats i regionen, särskilt som Gävleborg är det enda län i Sverige som saknar en beredskapsflygplats. Trafikverket fick under föregående år ett uppdrag från regeringen att utreda förutsättningarna för att göra en flygplats i länet till beredskapsflygplats. Två alternativ var just Gävle flygplats, även kallad Rörbergs flygplats samt Söderhamns flygplats, tidigare F15 flygflottilj. Regionen blev ombedd från Trafikverket att uttala sig i frågan.

Regionstyrelsens ordförande, Patrik Stenvard (M), inkom med en skrivelse till Trafikverket med ställningstagande från Region Gävleborg att Trafikverket bör lyfta in Gävle flygplats som en av de svenska beredskapsflygplatserna. Gävle flygplats har kapacitet för tunga plan att landa samt har ett bra geografiskt läge nära länets största akutsjukhus. Förordningen av Gävle flygplats var utifrån sjukvårdens behov vilket är den prioritering som ligger inom regionens ansvarsområde och uppdrag.

Trafikverket kunde konstatera att Gävle kommun ställde sig negativa till en flygplats i kommunen. Regionstyrelsens ordförande har försökt initiera en dialog med kommunstyrelsens ordförande för att diskutera frågan vidare. Utifrån Gävle kommuns ställningstagande ansåg Trafikverket att Söderhamns flygplats var bättre lämpad som beredskapsflygplats, det är dock upp till Söderhamns kommun att genomföra de nödvändiga investeringar som krävs. Det bedöms finnas stora finansiella och praktiska utmaningar att hantera för att göra Söderhamns flygplats till en fungerande flygplats.

Frågan om att utreda var, när och hur en fungerande flygplats kan återupprättas i Region Gävleborg har hanterats i ärendet med Trafikverket. Regionstyrelsen har tagit ett klart ställningstagande för Gävle flygplats och uppmanat Gävle kommun till vidare dialog varför motionen anses vara besvarad.

En del patienter måste åka för behandling till sjukhus i andra regioner. Till exempel måste patienter som har genomgått lungtransplantation åka till Göteborg för att få sin behandling. Sjukresa erbjuds men patienten får själv lägga ut pengar för biljetten/kostnaden. Det kan bli en stor utgift om man har låg inkomst, vilket många faktiskt har. Det kan i värsta fall innebära att patienten tvingas avstå från behandlingen. Alternativet är att gå till socialtjänsten för att få det att gå ihop.

Egentligen är det nog inte ett alternativ att gå till socialtjänsten för att få hjälp; en person med nytransplanterade lungor har nog fullt upp med att klara sin läkning och tillvaro. Patienter ska inte behöva gå till socialtjänsten för att regionen inte har system för att tillgodose behovet av beviljade sjukresor till andra regioner.

Om personen tvingas ta kontakt med socialtjänsten för att få sin biljett betald, även om regionen står för kostnaden, så måste patienten därefter redovisa biljetten till regionen för att få ersättning som sedan ska betalas tillbaka till socialtjänsten. Så krångligt ska ingen behöva ha det. Att vara sjuk är jobbigt nog och att dessutom vara fattig förbättrar inte möjligheterna för ett snabbt tillfrisknande, en viktig rehabilitering eller habilitering. Vården ska vara personcentrerad. Då behöver de administrativa systemen också underlätta det. Därför menar vi att Region Gävleborg behöver se över rutinerna gällande sjukresor vid behandlingar utanför vår egen region.

Utifrån ovanstående yrkar vi därför:

• att Region Gävleborg ska införa ett system där patienter inte behöver ligga ute med pengar för sjukresor när de ska på behandling i en annan region.

Konsultbolaget Sirona har på SD, M, KD och Sjukvårdspartiets uppdrag föreslagit att primärvården inom Region Gävleborg (RG) ska avyttras och övergå i privat ägande.

En så omfattande omläggning av primärvårdens styrning och ledning måste i tidigast möjliga skede bli föremål för regionstyrelsens (RS) granskning. RS ansvarar för beredning och uppföljning av verksamhetens övergripande inriktning inom RG. Därtill sorterar särsk hälsovalsutskottet under RS ansvar. Utskottet ska på RS uppdrag bl.a. utveckla och följa den administrativa och finansiella delen av Hälsoval inom primärvård, säkerställa konkurrensneutralitet inom hälsovalet samt utveckla och följa upp hälsovalshandboken.

Förslaget att till privat ägande överföra primärvårdsverksamheten inom RG kan inte undanhållas RS hantering. Ovan nämnda konsultbolag måste därför skyndsamt kallas till RS för att förklara utredningens tillvägagångssätt, resultat och slutsatser.

Undertecknade yrkar därför att:

1. Konsultbolaget Sirona snarast kallas till RS för att dels göra reda för utredningens innehåll, dels underställas RS granskning avseende utredningen