Möte 2025-12-03

Regionstyrelsen ska enligt Kommunallagen 6 kap 1§, samt enligt sitt reglemente, ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen har också ett särskilt ansvar för den ekonomiska förvaltningen. Samtliga nämnder ska därför lämna redovisning av medelsförvaltning till regionstyrelsen för perioderna januari – mars 2026, januari – augusti 2026 samt januari – december 2026.

Utifrån att sammanträdestidplanen för 2027 behöver ta hänsyn till många frågor, finns svårigheter med att så här långt i förväg besluta om tidpunkt för perioden januari – december. Den får därför beslutas under hösten 2026.

Regionstyrelsens budgetram 2026 uppgår enligt regionstyrelsens förslag till Budget 2026 och ekonomisk plan 2027 – 2028 till 2 973,5 mnkr, varav 2 022,7 mnkr till Hälsoval och 242,6 mnkr till tandvård. Regionstyrelsen fördelar resterande ram på 708,2 mnkr till administration och arvoden till förtroendevalda samt regionledning. Den fördelas också till förvaltningar för Ekonomi, Fastighet, Forskning och Samhällsmedicin, HR, IT, Kommunikation, Regional Utveckling samt Regionstab.

Regionstyrelsen fördelar investeringsramen för maskiner och inventarier 2026 på totalt 63,0 mnkr med 35,0 mnkr till Fastighetsförvaltningen samt med 28,0 mnkr till IT-förvaltningen. Investeringsramen för immateriella anläggningstillgångar 2026 på 15,0 mnkr fördelas till IT-förvaltningen.

Dalarna Science Park söker stöd för att genomföra projektet Svensk ull i framtidens industri. Projekttid är 2025-11-07 – 2028-11-06.

Projektet syftar till att integrera hela den svenska ullens värdekedja i en storskalig, resilient och spårbar systemdemonstrator i Forsa, Hudiksvall. Anläggningen ska samla värdekedjan från insamling och klassificering till tvätt, spinning och produktutveckling. Systemdemonstratorn planeras ha en initial kapacitet på 100 ton tvättad råvara per år, med målet att skala upp till 500 ton, motsvarande hälften av Sveriges ullproduktion. På sikt ska konceptet skalas upp till Norden och Baltikum med potential på 6 000 ton. Projektet syftar inte bara till att bygga industriell kapacitet, utan också till att skapa en strategisk resurs för Sveriges omställning till cirkulär ekonomi, stärkt totalförsvar, landsbygdsutveckling och framtidens hållbara industri.

Projektet samfinansieras med Vinnova.

Movexum AB söker stöd för att genomföra projektet SPARK – energi­innovationer för hållbara industrier och samhällen. Projekttiden är 2026-04-01 – 2029-09-30. Projektet samfinansieras med ERUF. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Movexum AB och Högskolan i Gävle

Projektet SPARK - energiinnovationer för hållbara industrier och samhällen syftar till att ge företag och offentliga aktörer i Gävleborg bättre förutsättningar att driva den gröna omställningen. Genom samverkan mellan industri, akademi, energibolag och startups skapar projektet en regional struktur för utveckling inom energiområdet.

Projektet kopplar samman behovsägare med innovativa lösningar, etablerar testbäddar och pilotkunder samt erbjuder affärsutveckling, kapitalstrategier och specialiststöd till små och medelstora företag. Genom ett acceleratorprogram för energiinnovationer sprids kunskap, metoder och resultat. SMF får möjlighet att snabbare testa och skala sina lösningar, offentliga aktörer utvecklar sin beställar­kompetens, och industrin stärker sin förmåga till grön omställning. Tillsammans leder detta till kortare väg från idé till marknad, ökad konkurrenskraft och minskad klimatpåverkan.

Sandvikens kommun söker stöd för att genomföra projektet Hållbar konkurrenskraft i SMF genom grön omställning, ökad cirkularitet och innovationsförmåga. Projekttid är 2026-01-01 – 2029-09-30. Projektet samfinansieras med ERUF och Sandvikens kommun.

Projektet Hållbar konkurrenskraft i SMF genom grön omställning, ökad cirkularitet och innovationsförmåga syftar till att stärka små och medelstora företags förmåga att möta ökade krav på hållbarhet, energieffektivisering och cirkularitet. Genom kompetenshöjning, digital utveckling och innovationsstöd ska företagen rustas för att kunna ställa om, skapa nya affärsmodeller och öka sin konkurrenskraft i en snabbt föränderlig marknad.

Region Gävleborg menar att det är en allvarlig brist i förslagen att mekanismer för öronmärkning av medel för regional utveckling på regional nivå saknas annat än till Europas fattigaste regioner. För att sammanhållningspolitiken ska fylla sitt syfte i hela Europa och verka sammanhållande behöver förslagen säkerställa ändamålsenlig tilldelning av medel till samtliga regionkategorier, även så kallade ”övergångsregioner”.

Region Gävleborg vill i sammanhanget påminna om den historiska dynamiken i EU-budgeten med sammanhållningspolitiken som viktigt kompensatoriskt komplement till excellensbaserad politik. En kompensatorisk logik säkerställer medel till regional utveckling i regioner som inte står sig i konkurrensutsatta utlysningar och där den ekonomiska utvecklingen är svagare. En avsaknad av kompensatorisk regional logik riskerar att koncentrera resurser till starkare regioner inom medlemsländer.

Region Gävleborg har tagit del av Trafikverkets huvudrapport – Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 – inklusive bilagor och underlagsrapporter.

Regionsamarbetet Botniska korridoren har sedan starten i början av 2000-talet framgångsrikt stärkt norra och mellersta Sveriges infrastruktur, särskilt järnvägarna, med betydande resultat såsom EU-medfinansiering om över 200 miljoner euro och inkludering i EU:s TEN-T-korridorer.

Samarbetet stärker främst regionernas konkurrenskraft och den gröna omställningen samt stärker kopplingen mellan norra och södra Sverige.

Följande regioner ingår i regionsamarbetet:

Region Dalarna
Region Gävleborg
Region Järmtland Härjedalen
Region Norrbotten
Region Västerbotten
Region Västernorrland
Region Örebro län

Den nuvarande finansieringen avslutas under 2026 och för en fortsättning efterfrågar Botniska korridoren ett inriktningsbeslut innan årsskiftet 2025 för att säkerställa fortsatt engagemang i samarbetet från 2027.

Central Sweden inriktning 2026-2027 bestämmer Central Swedens övergripande tematiska inriktning för verksamhetsåren 2026-2027.

Almi moderbolag har, efter överläggningar med de regionala ägarna Region Gävleborg, Region Dalarna och Region Värmland, översänt bifogade förslag till anslag för Almi Företagspartner Norra Mellansverige AB för 2026.

Anslaget föreslås vara oförändrat under 2026. Region Gävleborgs andel av finansieringen är 15 %, det vill säga 6 284 349 kronor. Kostnaden för samverkan i projekt för särskilda insatser för tillväxt är 984 805 kronor och finansieras via regionala utvecklingsmedel (statligt anslag 1:1).

Regionfullmäktige beslutade i juni 2025 att införa vårdval för barn och unga (RS 2025/770), i enlighet med lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Ett nytt avtal mellan Region Gävleborg och FTV AB har tagits fram utifrån revideringar till följd detta beslut.

I en motion föreslår Socialdemokraterna följande

• Att Region Gävleborg inom ramen för den pågående omställningen till god och nära vård stärker primärvården med nödvändiga resurser och kompetenser, och ger förutsättningar för tvärprofessionellt och tvärsektoriellt samarbete, för att möta barns och ungas psykiska vårdbehov.

Svar på motionen

Det råder stor enighet om att tidigare insatser för barn är oerhört viktiga. Oftast kommer de tidigaste signalerna om att barn är i behov av olika form av stöd och hjälp, från BVC och under de tidiga åren i förskola och skola. Barn- och ungdomspsykiatrin har en särskilt funktion i barnhälsoöverläkare som särskilt ska beakta barnen och tvärsektoriellt arbete kring denna målgruppen, bland annat med primärvården.

Inom ramen för det samarbete som sker i Länsledningen, där chefsrepresentanter från Hälso- och sjukvården, kommunernas socialtjänst samt skolor möts, har man också ett särskilt fokus på målgruppen vilket tydligt framgår i den Välfärdsstrategi som är framtagen. Välfärdsstrategin är antagen av Regionfullmäktige samt alla kommuners kommunfullmäktige vilket innebär att det finns en delad bild av denna.  I Länsledningen finns också tillgång till socioekonomiska analyser från Samhällsmedicin som en del av de prioriteringar som görs i vårt gemensamma arbete. Vidare finns ett samarbete i utskottet för barn och unga som ligger under Nätverk Välfärd.

Ett antal pilotprojekt pågår just nu för att hitta samarbete mellan hälsocentraler, BVC och socialtjänst. Sammanfattningsvis är bedömningen att behovet av tidiga insatser är mycket väl kända och att olika grepp görs för att sätta in rätt resurser i rätt tid genom ett omfattande samarbete bland alla aktörer – både inom regionen och kommunerna.

I en motion föreslår Joakim Westlund (C) följande

• Att regionen definierar vad invånarna ska kunna förvänta sig av hälso- och sjukvården inom ramen för God och Nära Vård.
• Att regionens definition av God och Nära Vård blir utgångspunkt när regionen avgör om det finns behov av en regiondriven hälsocentral eller annan regiondriven verksamhet.
• Att ersättningsreglerna i hälsovalshandboken därefter justeras så att både regiondrivna och fristående hälsocentraler har möjlighet att bedriva den verksamhet som regionen efterfrågar. 

Svar på motionen

Regionstyrelsens uppfattning är att Region Gävleborg har en definierad målbild för arbetet med God och Nära vård. Våra fem kärnvärden visar vägen för att åstadkomma en god och nära vård. Vård och omsorg ska vara; nära, samordnad, resurseffektiv, hälsofrämjande och personcentrerad. Något som också möts upp i målbilden för handbok Hälsoval, som reglerar uppdraget för aktörerna inom hälsovalet.

Nära vård för länets invånare innebär i en vidare bemärkelse förstärkta möjligheter att få  rätt hjälp och stöd i rätt tid, att få stöd i att främja sin egen hälsa, att personens egen kraft tas till vara och att det är sammanhållet och enkelt för mig som invånare.  Primärvården utgör navet i vården och omsorgen, med uppdraget att nära samspela med specialistvård på och utanför sjukhusen, övrig kommunal hälso- och sjukvård och vid behov med socialtjänsten. Möjligheter till filialer och andra flexibla lösningar (tex bedömningsbil, mobila team) utifrån lokala behov är viktiga nya vårdlösningar för att utforma en ändamålsenlig och jämlik vård i hela länet. Valfriheten är en möjlighet för våra invånare, och lokala utformningar av hälsocentralens utbud utifrån lokala behov är viktigt.

Primärvårdens uppdrag regleras inom ramen för Hälsovalet. Politiska prioriteringar ligger till grund för den årliga revidering av handboken som görs i syfte att säkerställa att uppdraget för aktörerna inom hälsovalet bland annat ligger i linje med omställningen till God och Nära vård. Redan idag finns flera av incitamenten inskrivna i hälsovalshandboken, exempelvis  kan en utförare önska om att bedriva en filial i för att tillgodose invånarnas behov av nära vård. Vidare beskrivs i handboken Region Gävleborg, alla länets kommuner och privata vårdaktörers behov av att samverka för att skapa en nära och sammanhållen vård. Avslutningsvis är arbetet med en God och Nära vård, en omställning som kräver modet att våga prova nya lösningar, det kräver att det finns ett utrymme att fatta beslut både på kortare och längre sikt i takt med att arbetet utvecklas och nya erfarenheter görs. 

I en motion föreslår Socialdemokraterna följande

• Att Region Gävleborg tillskriver regeringen för att delge uppfattningen att vårdpersonal ska undantas kraven på angiveri.

Svar på motionen

Den utredning som utförts gällande informationsplikten presenterades i november 2024. Inget beslut eller förslag till beslut gällande informationsplikten har presenterats, därav finns i dagsläget inget förslag att ta ställning till. Vi avvaktar beslut från regeringen.

I en motion föreslår Socialdemokraterna följande

• Att Region Gävleborg tillskriver regeringen för att delge uppfattningen, att yrkeskategorier i regionsektorn, vid sidan av vårdpersonal, ska undantas kraven på angiveri

Svar på motionen

Den utredning som utförts gällande informationsplikten presenterades i november 2024. Inget beslut eller förslag till beslut gällande informationsplikten har presenterats, därav finns i dagsläget inget förslag att ta ställning till. Vi avvaktar beslut från regeringen.

I en motion föreslår Socialdemokraterna följande:

• Att Region Gävleborg genomför sommarlovsaktiviteter med lunch för barn i Gävleborg enligt ovan beskrivning.
• Att sådana aktiviteter planeras, förbereds och genomförs för åren 2024, 2025 och 2026.

Svar på motionen 

Det står länets kommuner och kulturutövare fritt att anordna dessa aktiviteter och vi ser det som ett positivt initiativ. Barnen är vår framtid därför är det extra viktigt att vi tillsammans har fokus på barn och ungas hälsa.

Fritidskortet för barn och unga är regeringens stora reform för att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter. Det är en av de största folkhälsoreformerna som görs på många år. Att öka barns och ungas rörelse, stärka konditionen och främja kreativt och kulturellt skapande i sociala sammanhang är viktigt här och nu, och är av betydelse för god hälsa genom hela livet. Syftet med fritidskortet är att främja barns och ungas förutsättningar att delta i sådana fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. Fritidskortet har ännu inte lanserats men flera myndigheter arbetar med att förbereda införandet. Enligt förslaget ska det vara möjligt att ansöka om fritidskortet senast från och med den 1 oktober 2025.

I ett initiativärende föreslår Eva Lindberg (S), Ulla Andersson (V) och Magnus Svensson (C) följande:

• Att genomföra en strategisk återhämtningsinsats riktad till vårdpersonal i Region Gävleborg som påverkats av införandet av det nya vårdinformationssystemet Cosmic.
• Att insatsen ska omfatta en engångssumma om 10 000 kronor/person till berörda medarbetare i Region Gävleborg och hos de privata vårdgivarna, som ett erkännande för den särskilda arbetsinsats som gjorts under och i samband med systeminförandet.
• Att summan kan tas ut kontant eller motsvarande ledig tid under innevarande eller nästkommande verksamhetsår.
• Att avgränsning och tillämpning av insatsen sker i samverkan med fackliga organisationer, verksamhetsledning och HR, med utgångspunkt i identifierade belastningar kopplade till Cosmic-implementeringen.
• Att insatsen uppgår till 80 mnkr och finansieras genom resultatutjämningsreserv (RUR), med hänvisning till att åtgärden utgör en strategisk investering i personalhållbarhet, patientsäkerhet och verksamhetsstabilitet.

Svar på initiativärende

Vi i den politiska ledningen har stor respekt för att införandet av det nya journalsystemet blev svårare än vad som förutspåtts och den extra belastning det inneburit för våra medarbetare. Ett stort arbete har utförts och utförs fortfarande för att förbättra systemet och bättre anpassa det till Region Gävleborg.

Flertalet besök från, och dialoger mellan medarbetare och, både tjänstemän och politiker har ägt rum ute i verksamheterna för att ta del av arbetet i Cosmic och öka förståelsen för systemet. Prioriterat denna gång har varit att få ett bättre fungerande system och att förbättra dialogen och förståelsen för att skapa en hållbar arbetsmiljö på sikt. Det tror vi är viktigare än punktinsatser utan långsiktig effekt.

I ett initiativärende föreslår Ulla Andersson (V) och Kristina Sjöström (V) följande:

• Att regionstyrelsen beslutar att nedskrivning av studielån ska bli ett medel för att kunna rekrytera läkare. 
• Att regionstyrelseförvaltningen omedelbart får i uppdrag att ta fram en modell för nedskrivning av studielån för läkare. 
• Att modellen i nästa steg också ska omfatta annan svårrekryterad vårdpersonal.

Svar på initiativärende 

Arbetet med att bli en attraktivare arbetsgivare pågår ständigt, i syfte att skapa en hållbar och attraktiv arbetsmiljö där våra medarbetare trivs och utvecklas samtidigt som de ges möjlighet till återhämtning. Ett av dessa steg är den handlingsplan för primärvården som nu antagits, där riktlinjen om 1100 listade slås fast. Något som länge varit efterfrågat om som nu blir verklighet. Det innefattar våra fast anställda läkare, medan inhyrda läkare inte berörs av detta. Det är ett tydligt steg mot att förbättra arbetsmiljön och att öka vår konkurrenskraft i rekryteringen av läkare.

Vi i den politiska ledningen anser att en långsiktigt förbättrad arbetsmiljö är långt viktigare än små punktinsatser. För oss är det viktigt att fokusera på rätt saker, en ohållbar arbetsmiljö blir inte bättre av nedskrivning av studielån – snarare riskerar det att flytta fokus från de verkliga utmaningarna.

Detta uppdrag syftar till att beskriva hur en långsiktig balans mellan länsbefolkningens behov av hälso- och sjukvård och den vård som Region Gävleborg ska erbjuda kan uppnås.

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg har PWC granskat regionens arbete avseende pensionshantering och pensionsredovisning.

Granskningens syfte har varit att bedöma om regionstyrelsen, genom efterföljsamhet till tidigare givna rekommendationer, säkerställer en ändamålsenlig hantering av pensioner, att det finns ändamålsenliga rutiner för pensionsadministration och att den interna kontrollen är tillräcklig.

Efter den uppföljande granskningen är bedömningen att regionstyrelsen helt uppfyller kraven för tre av fyra revisionsfrågor och att en uppfylls till övervägande del:

• Har revisorernas synpunkter och förslag till åtgärder besvarats av regionstyrelsen? (Helt uppfyllt)
• Har synpunkterna och förslagen åtgärdats? (Helt uppfyllt)
• Finns ändamålsenliga rutiner för pensionsadministration, pensionsredovisning och utbetalning av pensioner till anställda och förtroendevalda? (Helt uppfyllt)
• Sker rapporteringen av pensionsgrundande löneuppgifter till pensionsförvaltaren utan avvikelser? – datatest (Till övervägande del)

Avseende avvikelsekontroll så lämnar revisorerna följande rekommendation till regionstyrelsen i det fortsatta arbetet:

• att regionen inte kontrollerar löneuppgifter som avviker med mindre än 20 000 kronor, varför de påträffade sex avvikelserna inte påträffats i regionens kontroll. Vi rekommenderar således regionen att även kontrollera löneuppgifter som avviker med mindre än 20 000 kronor.

I en motion yrkar Magnus Svensson (C) följande

• Att Region Gävleborg bjuder in kommunala nämndsordföranden med ansvar för kulturskolan samt de kommunala kulturskolecheferna till en dialog om ökad samverkan mellan kommuner samt mellan kommuner och regionen.  

I en motion föreslår Carina Ohlson (C) följande

• Att reskassa behålls som betalningssätt som minst tills det att ”betala med blipp” är redo för införande.

I ett initiativärende föreslår Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Marie-Louise Dangardt (S) Lars Öberg (S) och Ulla Andersson (V) följande

• Regionstyrelsen upprättar och antar tillgångsförteckning som beskrivs i denna handling (nedan).
• Tillgångsförteckningen biläggs det ärende där regionfullmäktige föreslås fatta beslut om överföring av verksamhet/förmögenhet till det nya bolaget Region Gävleborg Din Hälsocentral AB