Möte 2023-12-06

• Företagsutvecklingsbidrag - HälsingeSåpa AB, RS2023/2255
• Företagsutvecklingsbidrag - Tini Garments AB, RS2023/2571
• Företagsutvecklingsbidrag - CargoBeacon AB, RS2023/2074
• Företagsutvecklingsbidrag - Lundbergs svets och smide AB, RS2023/2249
• Företagsutvecklingsbidrag - Sandra Liss AB, RS2023/2257
• Företagsutvecklingsbidrag - Mellanfjärdens Deli AB, RS2023/2394
• Företagsutvecklingsbidrag - Tapetserare M. Boander, RS2023/825
• Företagsutvecklingsbidrag - Hjortsberg Consulting, RS2023/1010
• Företagsutvecklingsbidrag - Slagugglan AB, RS2023/1608
• Företagsutvecklingsbidrag - Infopress AB, RS2023/1350
• Företagsutvecklingsbidrag - Söderlunds Alltjänst handelsbolag, RS2023/2254
• Företagsutvecklingsbidrag - Vallsta Skogsmaskiner Aktiebolag, RS2023/2250
• Företagsutvecklingsbidrag - Marias Of Sweden Fotograf AB, RS2023/1402
• SÅDD - La10cy AB, RS2023/1687
• SÅDD - T&S Engineering intelligence AB, RS2023/2252

Patrik Stenvard (M) och Anna Sundberg (SD) delar ut pris till stipendiaterna. 

Frida Stål (M), ordförande i kultur- och kompetensnämnden, föredrar hur nämnden ska nå en ekonomi i balans 2025.  

Alexander Hägg (M), ordförande i hållbarhetsnämnden, föredrar hur nämnden ska nå en ekonomi i balans 2025. 

Ann-Charlotte Granath (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, föredrar hur nämnden ska nå en ekonomi i balans 2025. 

X-trafik har fått i uppdrag att genomföra besparings- samt intäktsökande åtgärder.

I syfte att minska kostnaderna samt öka intäkterna och få en budget i balans föreslås att trafikreduceringar, drivmedelsförändringar samt prisjusteringar av enkel- och periodbiljetter och biljettutbudsförändring genomförs. De ekonomiska effekterna sammanfattas enligt nedan (under år 2024 erhålls inte en helårseffekt därav redovisas även helårseffekten år 2025).

                                                                        2024             2025
                                                                      (mnkr)         (mnkr)

Trafikreduceringar
(minskad nettokostnad)                                    ca +1,8          ca +2,8¹

Prisjustering samt borttag av tilläggsbiljett
(ökade intäkter)                                                ca +4             ca +5,7¹

Övergång till fossilfri drivmotorström X-tåg
(minskad kostnad)                                            ca +0,7          ca +0,7¹

Drivmedelsbyte busstrafik Hälsingland
(minskad kostnad)                                            ca +7-12       ca + 4,5-8²

__________________________________________________________________

      Summa (cirka)                                        +13,5-18,5      +13,7-17,2
¹ Avser helår
² Avser endast perioden 1 januari 2025 – 15 juni 2025

Johan Welander, avdelningschef inköpsavdelningen, informerar om ärendet Uppförandekod för leverantörer. 

Johan Welander, avdelningschef inköpsavdelningen, informerar om ärendet Inköpspolicy. 

Region Gävleborg upphandlar varor och tjänster för cirka 6 miljarder kronor per år. Den befintliga inköpspolicyn beslutades 2011 och omvärlden har förändrats sedan dess. Regionfullmäktige konstaterade i budgeten för 2023 att det behövdes en ny strategi avseende upphandling. I detta ingår att skapa robusthet i våra leveranskedjor, bland annat genom mer lokalt producerade varor och tjänster. Regionstyrelsen gavs i budgeten i uppdrag att arbeta fram en strategi som ersätter den befintliga inköpspolicyn.

Inköpsavdelningen, Ekonomiförvaltningen, har under året arbetat med att ta fram underlag till den nya inköpspolicyn och dess underliggande dokument. Detta arbete har utgått från de befintliga arbetssätten och hur inköpsverksamheten i en så omfattande organisation som Region Gävleborg bör fungera. Nya frågor som har beaktats är dessa:

• Hur kan Region Gävleborg skapa bättre förutsättningar för lokala aktörer att lägga konkurrenskraftiga anbud?
• Hur kan regionen via upphandlingar säkerställa en god beredskap, med tanke på det som händer i omvärlden och pandemin?
• Vilka möjligheter finns med innovationsupphandlingar?

Inköpspolicyn tar sin utgångspunkt i att regionstyrelsen samordnar och genomför, i enlighet med upphandlingslagstiftningen, samtliga upphandlingar för Region Gävleborg. Upphandlingarna ska vara rättssäkra, ta hänsyn till den totala kostnaden och tillvarata konkurrensen på marknaden.

Genom upphandling möjliggör Region Gävleborg:

• en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling samt säkerställer Region Gävleborgs robusthet
• ett levande lokalt företagsklimat/näringsliv
• utveckling av nya och innovativa lösningar

Ett utkast till nytt inköpsdirektiv, som så småningom ska beslutas av regiondirektören, bifogas ärendet.

En minoritet i regionfullmäktige beslutade den 28 november 2023 att återremittera regionstyrelsens beslut från den 9 november att föreslå en budget. Budgeten återremitteras för ny handläggning.

Med hänvisning till tidigare beslutsunderlag (se bilagor) förblir regionstyrelsen förslag desamma som tidigare.

Beslutet om återremiss innebär att inte heller några av de andra förslag som regionstyrelsen hade lämnat slutligt avgjordes. Det medför följande konsekvenser: Regionens likviditet har varit god under många år till följd av positiva resultat i verksamheten och lägre investeringsnivåer. Det tidigare pensionssystemet där intjänad pension utbetalades när den togs ut 30 år senare har också haft en positiv inverkan på likviditeten. De senaste åren har investeringarna ökat markant och pensionssystemet delvis förändrats vilket fått negativ likvidpåverkan redan under intjänande året.

Under 2023 har Regionen ett negativt resultat i verksamheten och markant ökade investeringar. Dessa faktorer har haft en kraftigt negativ påverkan på likviditeten som minskat under året med ca 610 mnkr fram till oktober.

Regionstyrelsens förslag till budget för 2024 innefattade också beslut om låneramar och en utökad checkräkningskredit, där upplåning om 200 miljoner kronor föreslogs godkännas redan för innevarande år och där utökning av checkräkningskrediten inte var begränsad till att börja förrän 2024. Ett budgetbeslut i november hade möjliggjort tillgång till likviditet för slutet av december och inledningen av januari.

Redan idag har avsaknad av låneramar eller beslut om utökning av checkräkningskrediten tillsammans med en ökad investeringsnivå och underskott i verksamheten medfört att försäljning av placeringar genomförts. I november såldes en räntefond för att kortsiktigt skapa ytterligare likviditet om 270 mnkr.

Konsekvens

Återremissen av budgeten hindrar att Region Gävleborg har erforderliga beslut om ökade kreditramar i tid inför betalningar i slutet av december och inledningen av januari.

I avsaknad av beslut i november om att låna medel för investeringar och att utöka nuvarande checkräkningskredit om behöver likviditet säkras för betalningar i slutet december och januari. Regionens utbetalningar kan klassas som samhällskritiska transaktioner, till följd av mängden individer och företag de påverkar, och behöver säkerställas med god marginal.

Hantering av den uppkomna situationen

Regionstyrelseförvaltningen föreslår av regionen ska sälja av ytterligare placeringar för att skapa en buffert för betalningar i slutet av december och början av januari. Andra alternativ skulle kunna vara att senarelägga betalningar i december även in i januari.

Att avyttra placeringar medför dock en ekonomisk risk då det kan bli aktuellt att avyttra aktiefonder i ett i dagsläget ogynnsamt läge. Region Gävleborg riskerar genom detta att tvingas till förhastade åtgärder samt att gå miste om värdeökningar i placeringsverksamheten.

Regionen har idag inom pensionsmedelsförvaltningen likviditet för att täcka åtaganden som ännu inte betalats av Region Gävleborg. Dessa medel kan med kort varsel bli föremål för utbetalningar då de helt styrs av förvaltarna och de investeringar som löpande sker inom fonderna, varför dessa medel inte kan utgöra en buffert.

Återremissen av budgeten medför att redan vidtagna åtgärder inte är tillräckliga. En marginal på cirka 50 miljoner kronor i december är för lite för en löneutbetalning om över 200 miljoner kronor samt övriga betalningar som sker i slutet av december och början av januari. Ytterligare avyttringar av placeringar inom pensionsmedelsförvaltningen blir nödvändiga för att skapa en säkerhetsmarginal i avvaktan på lagakraftvunna beslut och därefter en administrativ hantering av finansiering. Administrationen riskerar att dra ut på tiden då hantering ska ske runt jul samt sent i julhelgerna. I och med avyttringar i pensionsmedelsförvaltningen för att frigöra likviditet har regionen redan idag utsatts sig för en potentiell finansiell risk och gått miste om en ytterligare vinst på räntemarknaden.  

Återremissyrkande:

Motivering ” att ärendet återremitteras till regionstyrelsen med uppdraget att inarbeta nämndernas åtgärdsplaner för en ekonomi i balans i budgetdokumentet, i enlighet med regionstyrelsens uppdrag.”

Svar på återremissyrkande:

Budget för 2024 är en återhållsam budget där besparingar görs , i form av minskad uppräkning, inom de flesta nämnder förutom Hälso- och sjukvårdsnämnden. På grund av det ekonomiska läget budgeterar vi för ett minusresultat 2024 med ambitionen att ha en ekonomi balans 2025. Parallellt med budget arbetar nämnderna med sina planer för att nå ekonomi i balans, dessa kommer att följas upp av regionstyrelsen i linje med regionstyrelsens uppsiktsplikt.

Föreslagen avgiftshandbok för 2024 innehåller, utöver justeringar som är en konsekvens utav regeringsbeslut, höjd patientavgift på öppenvårdsbesök samt en tillhörande justerad avgift för uteblivna- eller sent avbokade besök. 

Den föreslagna avgiftshandboken för 2024 innehåller även följande förändringar;

• Införande av en avgift för sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling som inte utgör allmän handling
• Tillägg i avgiften för utlämnande av allmänna handlingar
• Förändring i befintlig avgift för internetbaserad kognitiv beteende terapi (IKBT)
• Införande av avgift för asylsökande vid ambulanstransport eller vård av ambulanspersonal på hämtplats.

Ärendet återremitterades på regionfullmäktige den 28 november. 

Återremissyrkande:

”Majoriteten i Region Gävleborg föreslår att ny text ska införas som avhumaniserar människor utan tillstånd. Majoriteten vill även stryka en hänvisning till fullmäktigebeslut 2016-02-03, om rätten till vård som kan anstå - för personer utan tillstånd.  Under den tid som ärendet har beretts i HSN har majoritetspartierna, var för sig, varit ute i media och gett olika versioner av vad strykningarna innebär; dessa olika versioner lämnar utrymme för tolkning och därför krävs det förtydligandet”

Marcus Gard (S) yrkar på att ”ärendet återremitteras till regionstyrelsen med uppdraget att avhjälpa de oklarheter som avser förutsättningar för vård som kan anstå gällande s.k. papperslösa patienter i Gävleborgs län.”

Svar på återremissyrkande:

Avgiftshandboken reglerar vilka avgifter Region Gävleborg tar ut för den vård som ges, avgiftshandboken revideras årligen. I år har ett stort arbete utförts med fokus på att förtydliga skrivningarna och göra handboken mer lättöverskådlig. Som en följd av kostnadsläget i samhället har också vissa avgifter justerats för att följa kostnadsutvecklingen.

Göran Angergård, regiondirektör, informerar om:

- Att konkurrensverket hävdar otillåten direktupphandling av Sussa. 

- Försenad införandeplan Sussa. 

- Polisutredning Sussa. 

Region Gävleborg anser sammantaget att det är ytterst viktigt att energiproduktion ökas snabbt i landet för att klara de ökade energibehov som finns på både kort och lång sikt. I de mellanlånga tidsperspektiven fram till 2035-2040 kan havsbaserad vindkraft spela en avgörande roll för att klara av att skapa tillräckligt med elkraft och effekt. Med en mycket stor andel av förslagen energiproduktion utanför Gävleborgskusten blir det också centralt för oss att den ger direkt effekt till Gävleborg genom anslutningar och möjliga uttag för behoven i länet. De fyra nya alternativa områdena är intressant och behöver utredas vidare med hänsyn till sjöfartens behov samt de kumulativa effekter som ett så stort sammanhängande område i havet utanför Gävleborg kan innebära.

Katrien Vanhaverbeke, regional utvecklingsdirektör, informerar om ärendet Regionalt serviceprogram (RSP) i Gävleborg 2024-2030.

Region Gävleborg har tillsammans med övriga landets regioner fått erbjudande av Regeringen att med stöd från Tillväxtverket ta fram ett Regionalt Serviceprogram.  Det regionala serviceprogrammet ska fungera; dels som stöd för beslut enligt förordningen om kommersiell service och dels som stöd och vägledning för utvecklingsarbete inom området, viss offentlig och kommersiell service på landsbygden. Programmet har tagits fram i bred samverkan med länets kommuner, Länsstyrelsen och övriga relevanta aktörer, under ledning av Region Gävleborg.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Ägardirektiv Tåg i Bergslagen. 

Ägardirektiv för Tåg i Bergslagen uppdateras avseende att Västmanland är Region samt att Dalarnas kommunalförbund inte längre är aktuellt.

Bakgrund

Två av ägarna till Tåg i Bergslagen, Region Västmanland och Region Örebro län fattade under 2020 beslut om nya ägardirektiv. Region Dalarna och Region Gävleborg gjorde det inte.

Region Dalarna planerar att fatta beslut under tidigt 2024.

Ändringarna i ägardirektivet är endast av formaliakaraktär och avser att Region Västmanland är region samt att Dalarnas kommunalförbund inte längre är aktuellt.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Månadsrapport oktober. 

Regionstyrelsens budgetram 2024 uppgår enligt regionfullmäktiges beslut om Budget 2024 och ekonomisk plan 2025 - 2026 den 28 - 29 november 2023 till 2 826,0 mnkr, varav 1 839,6 mnkr till Hälsoval och 220,8 mnkr till tandvård. Regionstyrelsen fördelar resterande ram på 765,6 mnkr till administration och arvoden till förtroendevalda samt regionledning. Den fördelas också till förvaltningar för Ekonomi, Fastighet, Forskning och Samhällsmedicin, HR, IT, Kommunikation, Regional Utveckling samt Regionstab.

Regionstyrelsen fördelar investeringsramen för maskiner och inventarier på totalt 45,0 mnkr med 36,0 mnkr till Fastighetsförvaltningen samt med 9,0 mnkr till IT-förvaltningen.

Regionstyrelsen ska enligt kommunallagen 6 kap 1§ samt enligt sitt reglemente, ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Regionstyrelsen har också ett särskilt ansvar för den ekonomiska förvaltningen. Samtliga nämnder ska därför lämna redovisning av medelsförvaltning till regionstyrelsen för perioderna januari-mars 2024, januari- augusti 2024 samt januari-december 2024.

Redovisning av medelsförvaltning under 2023 beslutades av regionstyrelsen i december 2022 (§253). För att anpassa tidpunkten för redovisning av medelsförvaltning för perioden januari-december 2023 till datum för nämndernas sammanträden i februari 2024, ska redovisning ske senast den 16 februari 2024.

Almi moderbolag har, efter överläggningar med de regionala ägarna Region Gävleborg och Region Dalarna, översänt bifogade förslag till ägaranvisning och anslag för Almi Företagspartner GävleDala AB år 2024.

Ägaranvisningar beslutade inför 2022 gäller till dess att ägarna överlämnar en ny anvisning till bolaget. Anvisningarna föreslås kvarstå utan ändringar.

Regionfullmäktige har beslutat att ägaranvisningar och anslag till Almi GävleDala AB endast ska beslutas av regionfullmäktige om det är av principiell betydelse (RF 2021 §480).

Enligt kommunallagen 6 kap. 1 § ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet, verksamhet enligt avtalssamverkan, verksamhet i kommunala bolag samt verksamheter i kommunalförbund som regionen är medlem i.

Uppsiktsplikten ska förstås som en övergripande granskning av legalitet, effektivitet, budgetstyrning och ekonomi i stort. Uppsikten bör vara likformig och normalt sett inte omfatta detaljer.

För att regionstyrelsen på ett strukturerat sätt ska kunna uppfylla de krav som ställs utifrån lagstiftningen föreslås att styrdokumentet – Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt antas.

Albin Yxell (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i personalutskottet så ny ersättare måste väljas. 

Albin Yxell (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i hälsovalsutskottet så ny ersättare måste väljas. 

Region Gävleborg söker stöd för att genomföra projektet Hållbar Affärsinnovation.

Projektperioden är 2023-11-01 – 2026-10-31.

Projektet Hållbar Affärsinnovation i Gävleborg syftar till att den offentliga inköps/ upphandlingsprocessen skall vara ett hållbart, effektivt verktyg för att driva och utveckla innovationskapaciteten i den egna regionen, nationellt och nordiskt. Inköp är en strategisk ledningsfråga och måste in i befintliga strategier. Omställningen till en cirkulär ekonomi och ett fossilfritt samhälle är beroende av att offentlig sektors konsumtionsmönster ändras, där inköpen är nyckeln.

RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN AB söker stöd för att genomföra projektet MIGHTY EDIH - start. Projektperioden är 2023-11-01 - 2027-02-28.

Projektet är ett samverkansprojekt mellan RISE Research Institutes of Sweden AB och samverkansparterna Sandbacka Science Park (Sandvikens kommun), Stiftelsen Compare Karlstad Competence Area samt Stiftelsen Dalarna Science Park.

I projektet MIGHTY EDIH – start byggs strukturen för en Europeisk Digital Innovationshub i Norra Mellan Sverige som kopplar regionala aktörer till ett nätverk av ca 200 europeiska hubbar. Samtliga hubbar har i uppdrag att gemensamt öka användningen av Artificiell Intelligens (AI), Cyber Säkerhet (CS) och Högprestanda Datorer (HPC) hos målgruppen samt främja digital tillämpning och transformation på bred front i linje med hållbar omställning. Den europeiska digitala innovationshubben MIGHTY (Mid Sweden Industry och GovTec) ska bidra till digital och hållbar omställning hos små och medelstora företag. MIGHTY EDIH – start har sin spets inom tillverkande industri och offentlig sektor, men är öppen för samtliga typer av små och medelstora företag samt offentlig sektor.

Sustainable Steel Region söker stöd för att genomföra projektet On demand lokal och hållbar tillverkning av kritiska reservdelar och komponenter 2033. Projektperioden är 2024-01-15 - 2027-12-31.

Projektet är ett samverkansprojekt där Sustainable Steel Region är koordinerade projektpart. Övriga samverkansparter är Högskolan i Gävle, Högskolan i Dalarna, Karlstad Universitet, Region Dalarna, RISE, Sandvikens kommun (Sandbacka SP), Paper Province, Enerco Mechpart AB, Västerdalarnas Mekaniska Industri AB, Triton Valsteknik AB, Alderholmens Mekaniska AB, SSAB EMEA AB, Lasertech LSH AB, IVALDI, Holmen Iggesund Paperboard AB samt Complete Solution Seffle AB.

Projektet syftar till att etablera en systemdemonstrator i Norra Mellansverige för att visa hur on demand manufacturing med additiva tillverkningsmetoder kan göra industrin mer robust och resurseffektiv. Genom att börja med kritiska reservdelar och skapa ett samarbete mellan behovsägare, originaltillverkare och lokala tillverkare, strävar man efter att utveckla och sprida konceptet nationellt och internationellt. Systemdemonstratorn fokuserar på att ersätta fysiska komponenter med digital information och identifiera behov och hinder. Projektet ämnar också påverka företag och allmänheten för att främja omställning och disruptiv förändring inom industrin.

Region Gävleborg har getts möjlighet att yttra sig över remissen/utredningen Effektiv och behovsbaserad digital vård, Ds 2023:27.

Kort sammanfattning av remissen:

Utredningen har som övergripande uppdrag att utreda hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård, med god tillgänglighet där samtliga aktörer tillsammans arbetar för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård. Kontinuitet och samordning är begrepp som brukar förknippas med primärvården.

Egna ställningstaganden. I remissvaret ställer sig Region Gävleborg överlag positiv till remissen och förslagen som ges.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning i syfte att granska om regionstyrelsen säkerställt att fastighetsunderhåll bedrivs ändamålsenligt och med tillräcklig intern kontroll. Granskningen genomfördes 2019 och resulterade i en rapport som tillställdes Regionstyrelsen. Under 2022 genomförde PwC en uppföljning av den tidigare granskningen, avgränsat till de brister som framkommit i granskningen år 2019.

Den sammanfattade bedömningen efter genomförd granskning är att regionstyrelsen i begränsad utsträckning bedriver ett ändamålsenligt arbete med tillräcklig intern kontroll i fastighetsunderhållet.

Regionstyrelsen konstaterar att ett av de områden som varit föremål för granskning bedöms vara till övervägande del säkerställt.

Stig Zettlin föreslår i en motion:

• Att ge uppdrag till regionstyrelsen att utreda var, när och hur en flygplats, fungerande på rimlig nivå kan återupprättas i Region Gävleborg.
   

Regionstyrelsen svarar:

Den politiska majoriteten delar motionärens syn på behovet av en flygplats i regionen, särskilt som Gävleborg är det enda län i Sverige som saknar en beredskapsflygplats. Trafikverket fick under föregående år ett uppdrag från regeringen att utreda förutsättningarna för att göra en flygplats i länet till beredskapsflygplats. Två alternativ var just Gävle flygplats, även kallad Rörbergs flygplats samt Söderhamns flygplats, tidigare F15 flygflottilj. Regionen blev ombedd från Trafikverket att uttala sig i frågan.

Regionstyrelsens ordförande, Patrik Stenvard (M), inkom med en skrivelse till Trafikverket med ställningstagande från Region Gävleborg att Trafikverket bör lyfta in Gävle flygplats som en av de svenska beredskapsflygplatserna. Gävle flygplats har kapacitet för tunga plan att landa samt har ett bra geografiskt läge nära länets största akutsjukhus. Förordningen av Gävle flygplats var utifrån sjukvårdens behov vilket är den prioritering som ligger inom regionens ansvarsområde och uppdrag.

Trafikverket kunde konstatera att Gävle kommun ställde sig negativa till en flygplats i kommunen. Regionstyrelsens ordförande har försökt initiera en dialog med kommunstyrelsens ordförande för att diskutera frågan vidare. Utifrån Gävle kommuns ställningstagande ansåg Trafikverket att Söderhamns flygplats var bättre lämpad som beredskapsflygplats, det är dock upp till Söderhamns kommun att genomföra de nödvändiga investeringar som krävs. Det bedöms finnas stora finansiella och praktiska utmaningar att hantera för att göra Söderhamns flygplats till en fungerande flygplats.

Frågan om att utreda var, när och hur en fungerande flygplats kan återupprättas i Region Gävleborg har hanterats i ärendet med Trafikverket. Regionstyrelsen har tagit ett klart ställningstagande för Gävle flygplats och uppmanat Gävle kommun till vidare dialog varför motionen anses vara besvarad.

I en motion föreslår Stig Zettlin och Jan Näsholm (-)

1. Att ge Regionstyrelsen uppdrag att utarbeta strategier och genomföra åtgärder och lägga förslag i motionens anda.
2. Att genomföra detta i samarbete med berörda primärkommuner. 

Regionstyrelsen svarar:

Vindkraftsetableringar prövas för närvarande av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer respektive av kommunerna enligt Miljöbalken och plan- och bygglagen. För att ett tillstånd ska beviljas behöver vindkraftsetableringens bedömas uppfylla de krav och riktlinjer som finns, bland annat för omgivningspåverkan. Kommunerna har dessutom enligt miljöbalken möjlighet att lämna veto gällande vindkraftsutbyggnad.  

Användning av mark och vattenområden är en fråga som kommunerna har att hantera i den fysiska planeringen. Kommunerna ska i sina översiktsplaner ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.  

Sammantaget innebär ovanstående att det redan i dagsläget finns system för att hantera vindkraftsetableringarnas placering och omgivningspåverkan. 

Omfattningen av fiskeuttag i Östersjön regleras av EU samt i Sverige av Havs- och vattenmyndigheten. Havs och vattenmyndigheten är den myndighet som ansvarar för kontrollen av uppgifter om svenska fiskets fångster, kvotuppföljningen och för vård av bestånd som är nationellt förvaltade. När kvoten för fisket på ett visst bestånd är uppfiskad beslutar Havs- och vattenmyndigheten om fiskestopp. 

 Region Gävleborg samverkar redan med såväl primärkommuner som andra aktörer inom både vindkraft och fiske frågor. Den regionala utvecklingsstrategin inrymmer såväl näringsliv, turism och energiförsörjning och ger ett bra stöd för  att arbeta för att utvecklingen sker på ett hållbart sätt. Något behov av ytterligare strategier inom de föreslagna områdena förekommer därför inte i dagsläget.

I en motion föreslår Hasse Backman (L)

• Att Region Gävleborg tillsammans med Länsstyrelsen ansöker hos regeringen om att Gävleborg ska bli ett Pilotlän med att införa covidpass.

Regionstyrelsen svarar:

 
Sedan motionen inkom har Coronapandemin tack och lov klingat av. Från den 1dec 2021 trädde Folkhälsomyndighetens beslut in om att vaccinationspass skulle införas vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Regionen följde dessa föreskrifter och råd.
WHO meddelade i maj 2023 att covid-19 inte längre uppfyllde villkoren för att betraktas som ett internationellt akut hot mot människors hälsa.
 

I en motion föreslår Henrik Olofsson, Bernt Larsson och Kent Olsson (SVG)

• Att Region Gävleborg tar fram en utredning på hur stort missbruk som finns i vår region i samarbete med kommunerna.
• Att regiondirektören får i uppdrag att förbereda Region Gävleborgs medlemskap i ECAD.
• Att medlemskap kan ske under 2023

Regionstyrelsen svarar:

Prevalens av skadligt bruk och beroende behandlas idag i nationella utredningar och rapporter. Exempelvis i Samsjuklighetsutredning SoU 2021:93 och CANs (Centralförbund för alkohol och narkotikaupplysning) Rapport 209. Resultaten från dessa föranleder inte att prevalensfrågan i vårt län behöver ytterligare utredning. Det är även relativt utrett hur verksamheter och insatser inom området kan utvecklas. Samsjuklighetsutredningen, Myndigheten för vårdanalys, SKR samt FoU Välfärds arbete om intoxikationer i Söderhamn berör frågan. Resultaten från dessa parter och utredningar tyder snarare på att fokus för arbetet med skadligt bruk och beroende bör vara på hur insatser och samarbetsformer kan utvecklas och implementeras.

ECAD (European Cities Against Drugs) är ett nätverk som främst riktar sig till kommuner och städer. Flera av Gävleborgs kommuner deltar i nätverket. Regionen deltar i andra nätverk nationellt och regionalt där förebyggande arbete mot skadligt bruk och beroende bedrivs utifrån vår organisations uppdrag. I Gävleborg har Länsstyrelsen samordningsansvar för länets ANDTS-arbete (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel om pengar) och för framtagande av ANDTS strategi samt handlingsplaner i samverkan med andra aktörer i länet. Där är regionen en aktiv samverkanspart. Ett samarbete som pågår är Gävleborg mot narkotika som initierades 2021 av Länsstyrelsen (landshövding Per Bill) tillsammans med Polismyndigheten och regionområdeschef Catarina Bowall.

Marie-Louise Zumaeta Bäckström frågar/beskriver enligt nedan:

• Idag är det minst tre års väntetid för att få komma till specialisttandvård. Sen upp till 2 års väntetid för att få tex en käkledsoperation. Detta är inte rimligt. Många personer med behov av specialisttandvård får sina tänder förstörda på grund av bettfel under denna långa väntetid. Detta är något som måste åtgärdas omgående för att inte dra ut längre tid för de vårdsökande. Ungdomar som har bettfel som behöver åtgärdas kan dröja så pass länge att det inte längre ingår i gratis tandvård (under 23 år). Annars måste denna ålder också höjas eller att det ska vara gratis om man blev uppsatt på kö innan denna ålder tills det är åtgärdat även om man hinner bli äldre än 23.

Regionstyrelsen svarar:

Efter inhämtad information från Folktandvården, svarar regionstyrelsen enligt följande på medborgarförslaget;

De prioriterade fall inom tandvården, vilka inte kan anstå, bereds plats inom tre månader. Det kan till exempel handla om bettavvikelser där tillväxten hos barn måste tas till vara som vid stora överbett, där tänder ligger fel-lagrade i käken och inte kommer fram- alternativt kan skada angränsande tänder. Det kan också röra sig om fall där ett eller flera tandanlag saknas. Normala bett med sneda tänder behöver inte behandlas lika skyndsamt. De kräver snarare att alla permanenta tänder har kommit fram och att munhälsan är god. Det föreligger ingen risk att tänder blir förstörda under kötiden.

Alla patienter behöver inte behandlas inom specialisttandvården. De kan istället, efter konsultation hos specialisttandläkare, starta eller få hela sin behandling utförd inom allmäntandvården. Det kan till exempel gälla barn som behöver tandreglering, viss protetik, bettfysiologi och så vidare.

När åldern för ”Fri tandvård” höjdes från 19 år till 24 år tillfördes inga utökade resurser vad gäller lokaler och personal inom specialisttandvården. Detta bidrog till att kötiderna förlängdes. Coronarestriktioner med arbetstidsförkortning, uppskjutna operationer och att patienter/medarbetare inte fick besöka våra kliniker (även vid minsta förkylningssymtom) ökade på kötiderna ytterligare.

Tillgången på specialistutbildade tandläkare som söker arbete utanför storstäderna är liten. Efterfrågan och lönenivåer är högre i storstäderna, vilket gör att det är svårare för oss att rekrytera nya medarbetare.

FTV Gävleborg har därför sedan 15 år aktivt arbetat med att själva specialistutbilda tandläkare inom flera kompetensområden.

FTV Gävleborg arbetar också aktivt med att ha goda interna utbildningsmöjligheter genom att Specialisttandvården ger kurser, erbjuder auskultationstillfällen, är ute på konsultationer i Allmäntandvården och erbjuder meriteringstandläkartjänster. Dessutom arbetar FTV Gävleborg för att ha en god arbetsmiljö med ett öppet klimat där allas förmågor och idéer tas till vara till förmån för att tillgodose länets invånare.

Regionstyrelsen, vars strävan alltid är en god och nära vård som utförs i rimlig tid, bedömer således (utifrån inkomna synpunkter från expertis inom Folktandvården) att Specialisttandvården, trots ett högt tryck, ska kunna möta den efterfrågan på tandvård som finns hos medborgarna. Att det inte alltid går att ge önskad vård direkt, och att det därför finns prioriteringar utifrån hur allvarliga fallen bedöms vara, får i sammanhanget ses som önskvärt att åtgärda för att korta köerna ytterligare. Men det bedöms samtidigt inte utgöra någon risk för patientsäkerheten eller patienters långsiktiga munhälsa, av professionen själva.

Sen kan det givetvis vara en olägenhet för den enskilde att ha en längre väntetid, även vid mindre akuta besvär. Ungdomar som fått vänta länge på behandling och därmed fallit utanför åldersgränsen för avgiftsfri tandvård bör i vissa fall ändå ges möjlighet till avgiftsfrihet. Detta i de fall där Folktandvården bedömer att den tidigare väntetiden varit orsak till den problematik som, i det senare läget, uppstått och behöver behandlas hos patienten. Därför genomför också regionen olika insatser för att bli en mer attraktiv arbetsgivare.

De insatser som görs för att öka regionens attraktivitet som arbetsgivare, inom tandvård, innefattar olika möjligheter till vidareutbildning och ett stort fokus på ett gott arbetsklimat. Detta kan förhoppningsvis öka tillgången på kompetent personal och därigenom minska kötiderna framöver.

Kostnaderna för hyrpersonal fortsätter att öka kraftigt och fakturorna för inhyrning av personal blir många. Åtgärder planeras för att minska kostnader och hyrberoende men det räcker inte, mer behöver göras.

Det finns regioner som har utfört extra granskningar av fakturor från hyrpersonal och då har flertalet fel, och därmed också felaktiga kostnader, uppdagats.

En region genomförde en granskning av 500 fakturor (ca 60 % av totala antalet), för april månad, år 2023. Av dessa fakturor var hela 80 % felaktiga. De felaktiga kostnaderna uppgick sammantaget till 1 miljon kronor och genom den extra granskningen kunde regionens kostnader minskas.

Vi yrkar därför :

• att extra och fördjupade granskningar ska göras av fakturor för hyrpersonal.

Svar på initiativärende: 

 Region Gävleborg hanterar alla beställningar och fakturor som avser inhyrd personal i inköpssystemet Proceedo. Det innebär att samtliga fakturor automatiskt kontrolleras av inköpssystemet mot det som har beställts och tidrapporterats avseende

1.      Avtalat timpris per artikel (normaltid, jourtid, OB tid m m)

2.      Tidrapporterade (och av verksamheten godkända) antal timmar

I det fall en faktura har ett felaktigt pris per artikel stoppas automatiskt fakturan i inköpssystemet och ett mail går till funktion med avtalskännedom som i sin tur kontaktar leverantören.

I de fall en faktura innehåller ett felaktigt antal timmar så stoppar systemet fakturan och ett mail går till den behöriga personen i verksamheten som har kvitterat (lagt in) tidrapporten i inköpssystemet för hantering.

Hela hanteringen har på uppdrag av regionens revisorer granskats av PwC 2017 och 2020. Vid den senaste granskningen 2020 var det framförallt revisionsfråga 4 och 5 som hade bäring på ovanstående frågeställning, se bilagt utdrag ur granskningsrapport.

De båda frågorna fick omdömet Till övervägande delen uppfylld vilket indikerar att nuvarande hantering bedöms tillfredsställande även om man för revisionsfråga 5 anmärkte på att Hälso-och sjukvårdsnämnden inte hade genomfört någon egenkontroll av hur väl den egna verksamheten arbetade med kvitteringen av tidrapporter i inköpssystemet. Sedan dess har hälso- och sjukvårdsnämnden genomfört egenkontroller under både 2021 och 2022. Dessa egenkontroller visade att vissa handhavandefel förekom hos de som kvitterade tidrapporter i inköpssystemet. Felen bedömdes bero på kunskapsbrist. För att avhjälpa det så genomfördes en utbildningsinsats riktad till samtliga personer som kvitterar inhyrd personal. Utbildningen har följts av en utbildningsfilm för att säkerställa att alla som kvitterar vet hur detta skall göras på ett säkert sätt.

Utöver tidigare års granskningar så gjorde regionens revisorer så sent som vid delårsbokslut 2 2023 en särskild granskning av hanteringen av fakturor som avser inhyrd personal. Mot bakgrund av ovanstående bedöms inte att någon ytterligare manuell granskning av fakturerade priser behöver genomföras.

Bilaga: utdrag ur granskningsrapport-inhyrd-personal.

Trots massiv kritik från en mängd olika kommuner och regioner så står regeringen fast vid att utreda införandet av en plikt om att anmäla papperslösa. Förslaget skulle innebära att anställda i välfärden som möter papperslösa människor i sin yrkesutövning ska vara skyldiga att ange dessa till polisen och Migrationsverket. En sådan anmälningsplikt strider mot mänskliga rättigheter, barnkonventionen och mot yrkesetiken inom många välfärdsyrken.

Papperslösa är en utsatt grupp men de har också rättigheter. Till exempel har barn rätt att gå i skola och barn, såväl som vuxna, har rätt till nödvändig vård. Dessa rättigheter kan inte uppfyllas om personalen, som möter papperslösa barn och vuxna, kommer att anmäla dem till myndigheterna. Risken är stor att detta innebär onödigt lidande, exempelvis för de människor som inte kommer att våga söka vård fast de behöver det. 

Det innebär också svårigheter för personalen. Varken läkare, sjuksköterskor eller undersköterskor eller andra inom vårdyrkena ska behöva agera angivare av utsatta människor. Region Gävleborg ska inte delta i detta, och det ställningstagandet behöver kommuniceras ut så att regionens personal och de papperslösa som vistas här inte behöver känna någon oro även om förslaget skulle bli verklighet. I slutändan är det nödvändigt för att kunna leva efter demokratiska principer om alla människors lika värde.

Det rimliga vore att Regionstyrelsen kommunicerar ut till berörda som skulle omfattas av anmälningsplikten att personalen där inte förväntas lyda under plikten att anmäla papperslösa vid ett eventuellt införande av en ny angiverilag.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

• att regionstyrelsen låter meddela att personalen inom Region Gävleborg inte förväntas lyda under plikten att anmäla papperslösa, ifall angiverilagen genomförs.

Svar på initiativärende:

Det finns i idag ingen angiverilag och heller inget förslag eller beslut om att införa en angiverilagstiftning. Det går därför inte att göra annat än att avslå initiativärendet.

Gävleborg har inlett ett arbete med att minska användningen och kostnaderna för hyrpersonal. Det är bra och nödvändigt. I det arbetet måste vi hela tiden se över vad som kan göras och vad andra regioner gör som också vi kan pröva.

Det är nödvändigt dels för att öka patientsäkerheten som hotas när kontinuiteten brister men också för att minska arbetsbelastningen på våra egna anställda som ständigt får skola in nya, ta ett stort ansvar för att alla rutiner, strukturer, journalanteckningar m.m. fungerar som de ska - förutom allt övrigt arbete de måste utföra. Dessutom är det bättre, mycket bättre att lägga pengarna på vår egen personal än att betala hyrpersonal.

Region Västmanland har sedan 1 september 2023 infört ett hyrstopp för personal boende i Västmanland. Vi bör också se om vi kan införa ett liknande hyrstopp i vår region. Det skulle kunna öka kontinuiteten betydligt.

Utifrån ovanstående yrkar vi att:

Region Gävleborg inför hyrstopp för personal boende i Gävleborgs län.