Möte 2023-09-26

Dagordningen godkänns i befintligt skick. 

• Regiondirektörens beslut på delegation – Avskrivning av löneskuld (JB), Dnr RS 2023/2033
• Regiondirektörens beslut på delegation, Lokalanpassning för DT1 och nytt teknikrum för samtliga DT på röntgen, plan 3 och 2, hus 04 Gävle sjukhus, Dnr RS 2023/2063
• Företagsutvecklingsbidrag – Hedenstugan, RS2022/3131
• Företagsutvecklingsbidrag - Slöjdmakarna i Järvså, RS2023/699
• Företagsutvecklingsbidrag - Sund Service Center AB, RS2023/751
• Företagsutvecklingsbidrag - Dellenkilten of Helsingland AB, RS2022/2457
• Företagsutvecklingsbidrag - Dealpotential AB, RS2023/1607
• Företagsutvecklingsbidrag - Almbergs ritningar AB, RS2023/700
• Företagsutvecklingsbidrag - NOAQ Flood Protection AB, RS2023/889
• Företagsutvecklingsbidrag - Stocka Emballage AB, RS2020/980
• Företagsutvecklingsbidrag - Lingman & Co Management AB, RS2023/1553
• Kommersiell service - Söderhamns kommun, RS2023/1249
• Kommersiell service - Axmarby Lanthandel AB, RS2021/1025
• SÅDD - Peppo AB, RS2023/1556

Martin Andersson, ny hälso- och sjukvårdsdirektör, presenterar sig för regionstyrelsen. 

Kristian Wirsén, konsult som gjort översynen av det innovationsstödjande systemet i Gävleborg presenterar översynen. 

Movexum AB är ett inkubatorbolag som är helägt av Region Gävleborg, som också står för basfinansieringen av bolaget. Ett medfinansieringsavtal, som löper till och med slutet av 2024, finns med Gävle kommun, Sandviken kommun, Hudiksvall kommun, Söderhamns kommun och Högskolan i Gävle.  

Bolagets verksamhet har utvecklats väl och behov och efterfrågan på bolagets tjänster i länet har ökat. Detta ger anledning till att basfinansieringen växlas upp och att finansiering från fler partners undersöks. Som ett första steg föreslås en utökad basfinansiering från Region Gävleborg med 1 miljon kronor för 2024, från nuvarande nivå som ligger på 4,8 miljoner kronor. Nästa steg bör vara att ägaren och bolaget vidareutvecklar samverkan och bidrag från medfinansiärerna i nya överenskommelser som kan ersätta de avtal som löper ut 2024. Även finansiering från fler partners bör undersökas.    

Eva Lindberg (S) anmäler jäv då hon är styrelseledamot i Movexum AB. Regionstyrelsen utser Ulla Andersson (V) att tillsammans med ordförande justera paragrafen istället för Eva Lindberg (S). 

Lisa Knutsson Fröjd, enhetschef informationssäkerhet, informerar om ärendet Informationssäkerhet och dataskydd. 

Annica Johansson, Ekonomidirektör, informerar om månadsrapporten för augusti. 

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Revisionsrapport - Intern kontroll i redovisningsrutiner - Manuella utbetalningar. Beslut fattas på regionstyrelsen den 17 oktober. 

Revisorerna i Region Gävleborg har genomfört granskning av löpande intern kontroll i redovisningsrutiner – manuella utbetalningar. Granskningen genomfördes av revisionsbiträdet PwC under 2022 där syftet var att bedöma om regionstyrelsen och nämnderna säkerställer en tillräcklig intern kontroll avseende rutiner för manuella utbetalningar.

Utifrån genomförd granskning är den sammanvägda bedömningen att regionstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt säkerställer en tillräcklig intern kontroll avseende rutiner för manuella utbetalningar.

Johan Sörensson, stabsdirektör, informerar om ärendet Internkontrollplan uppföljning delår 2. 

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av Region Gävleborgs planering för omställning till Nära vård. Revisionsobjekt är hälso- och sjukvårdsnämnden. Granskningen ingår i revisionsplanen för år 2022 och syftar till att bedöma om hälso- och sjukvårdsnämnden har säkerställt att planeringen för omställning till Nära vård styrs och följs upp på ett ändamålsenligt vis.

Utifrån genomförd granskning är den sammanvägda bedömningen att hälso- och sjukvårdsnämnden till en övervägande del säkerställt att planeringen för omställning till Nära vård styrs och följs upp på ett ändamålsenligt vis.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av Region Gävleborgs arbete med att upptäcka, behandla och förebygga depression och ångestsyndrom bland barn och unga. Granskningen syftar till att bedöma huruvida regionen bedriver ett ändamålsenligt arbete med att upptäcka, behandla och förebygga depression och ångestsyndrom bland barn och unga.
 

Den sammanfattande bedömningen efter genomförd granskning är att hälso- och sjukvårdsnämnden till övervägande del bedriver ett ändamålsenligt arbete med att upptäcka, behandla och förebygga depression och ångestsyndrom bland barn och unga.

Kilafors Emballage grundades 1981 och är ett familjeföretag med 11 anställda som tillverkar wellpapp och wellpapp förpackningar. Företaget har enligt dem själva den modernaste maskinpark som idag finns att tillgå och säljer till ca 700 stycken kunder. Investeringen avser inköp av den produktionshöjande maskinen CCM Swiftline till en total kostnad av 11 400 000 kr exklusive moms. Tillverkningen av emballage med tryck har blivit en flaskhals där omställningstiden är alldeles för lång när byte av produkt sker vilket gör att de maskiner företaget har idag står still för mycket och skapar kö i produktionen. Med denna investering minskar omställningstiden vilket ökar kapaciteten och därmed även omsättningen. Energiförbrukningen per producerad enhet minskar också. Företaget investerar kontinuerligt i miljöförbättrande åtgärder och har de senaste åren lyckats minska sin energianvändning med 30 %. Men med tanke på att företaget gör stabila vinstresultat, gjort utdelning på 5 miljoner kr, har obeskattade reserver på 14 754 000 kr, kassa och bank på 8 928 000 kr och endast har 150 000 kr i långfristiga skulder så kan företaget klara av att göra denna investering utan stöd från Region Gävleborg. Företaget har maximala 100 av 100 i kreditbetyg hos Creditsafe. 

Företaget har 17 anställda och är inriktat på maskinbearbetning och flerfunktionssvarvning med kunder i både Sverige och Europa. Investeringen avser multisvarv DMG Mori inklusive driftsättning och automation 4 323 385 kr, robotcell för laddning av multisvarv 2 710 000 kr, automatiserad tvättutrustning för att efterbehandla detaljerna innan leverans och möta kundernas krav på förbättrad renhet 1 500 000 kr, fräsmaskin 1 082 312 kr, maskintillbehör för att automatisk kunna byta jobb i CNC maskinerna samt verktygspaket 808 946 kr. Den totala investeringskostnaden uppgår till 10 424 643 kr exklusive moms. Investeringen görs för att möta den hårda konkurrensen från låglöneländer där företagets enda chans att konkurrera och behålla arbetstillfällen i regionen är att ha hög kvalitet i kombination med en så effektiv produktion som möjligt med hög grad av automatisering. En annan fördel med automatiseringen är att arbetsmiljön förbättrats radikalt då personalen slipper tunga lyft och monotona arbetsmoment samt att skiftarbete upphört med bemanning endast dagtid där företaget låter sina robotar och CNC maskiner jobba tillsammans under dygnets övriga timmar. Investeringarna i ny produktionsutrustning kommer leda till lägre förbrukning av fossila smörjmedel och elförbrukning. Företaget ser en stor möjlighet till expansion av företaget just på grund av kommande investeringar då många internationella kunder söker leverantörer med lågt Co2 avtryck.

Investeringarna väntas leda till 6-8 nya arbetstillfällen under de kommande åren. Företaget uppger att de tar banklån för hela investeringen och har inte gjort några utdelningar under de tre senaste verksamhetsåren. Det är viktigt för företaget ligga lång framme med ny teknik genom samarbetsprojekt med Linköpings universitet kring 3D tillverkning och vara referensföretag för Sandviks utveckling av egna programvaror. Företaget har tidigare investerat i värmeåtervinningssystem för att ta tillvara spillvärme för uppvärmning av lokalen. Det här är en stor och viktig investering för Ljusdal som är stödområde 1. Prioriterat målområde i RUS är Konkurrenskraftigt näringsliv och hållbar arbetsmarknad med effektmålet att Gävleborg har ett brett, diversifierat och inkluderande näringsliv.

Region Gävleborg har fått möjlighet att svara på Länsstyrelsen i Gävleborgs åtgärdsprogram för miljömålen 2023-2027.

Många av åtgärderna är ambitiösa och ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och Region Gävleborgs interna mål- och styrdokument, inkluderande bl.a. Trafikförsörjningsprogrammet och Miljöprogram 2023-2026 med tillhörande miljöledningssystem

Region Gävleborg ställer sig positiv till en fördjupad samordning med Länsstyrelsen inom ramen för den Avsiktsförklaring om samverkan som finns mellan Region Gävleborg och Länsstyrelsen Gävleborg.

År 2022 beslutade årsmötet för Central Sweden ideell förening att genomföra en verksamhetsöversyn. Syftet med översynen var att aktualitetspröva föreningens uppdrag samt att utreda om föreningens styrning och ledning är effektiv samt ändamålsenlig. Målet med översynen var att utgöra underlag för beslut om hur föreningens verksamhet ska bedrivas efter år 2023.

WSP har genomfört en utredning, som omfattar intervjuer genomförda under hösten 2022. Intervjuer har gjorts med fokusgrupper, enskilda tjänstepersoner samt förtroendevalda i föreningens medlemsregioner och kontoret i Bryssel.

En styrgrupp bildades för att ansvara för översynen och har bestått av medlemmarnas regionala utvecklingsdirektörer eller motsvarande. Styrgruppen har behandlat resultatet från utredningen och föreslår stadgeändringar med syfte att göra föreningens styrning och ledning mer effektiv och ändamålsenlig.

Stadgeändringarna utgörs av följande fyra övergripande åtgärder:

1. Inrätta en gemensam prioriteringsprocess
2. Inrätta ett forum för dialog om EU-frågor och beredning av medlemmarnas inriktningsbeslut för verksamheten
3. Renodla styrelsens uppdrag
4. Anta ny uppdragsbeskrivning för kontoret i Bryssel

Förslaget antas slutgiltigt av föreningens årsmöte.

Hasse Backman, Liberalerna, föreslår i sin motion följande:

• att Region Gävleborg, till vårdpersonalen i Region Gävleborg som jobbar i frontlinjen med Coronapatienter, utbetalar en extra ekonomisk ersättning på 500 kronor per arbetspass.

• att motionen snabbehandlas vid regionfullmäktiges första sammanträde 2021.

Regionstyrelsen svarar:
Vid tiden för Coronapandemin genomfördes ett antal extra utbetalningar till personalen, i form av lönepåslag/extra ersättning och/eller bonus. Vi kan därför konstatera att personalen även fått ekonomiska erkännanden för sina heroiska insatser under den tuffa pandemin. Därutöver på personalsidan har vi i den sittande majoriteten genomfört en extrasatsning på 60 miljoner kronor för 2023. Detta för att alla våra medarbetare ska nå upp till det så kallade riktmärket på 4,1 procent.

Önskemålet om att motionen ska snabbehandlas har inte uppfyllts, men ligger utanför den nuvarande majoritetens kontroll och ansvaret faller på föregående politiska majoritet.

Henrik Olofsson (SVG) föreslår:

• att regiondirektören får i uppdrag att ta fram förutsättningarna för att bilda en personalnämnd utifrån den modell man har i region Skåne
• att regiondirektören får lägga fram ett förslag till regionfullmäktige senast maj 2022
• att personalutskottets frågor ses över och överförs till en ny personalnämnd
• att personalnämnden ska bestå av alla partier
• att målet för personalnämnden ska vara att få en utvecklande personalpolitik
• att personalnämnden kan införas från 2023

Regionstyrelsen svarar:

Under 2021 genomfördes ett arbete kring politisk organisation och villkor i Region Gävleborg (POVRG) och beslut fattades i frågan 2022. Förslaget om en personalnämnd framfördes och behandlades under arbetets gång. Frågan anser därmed vara hanterad.

Den politiska majoriteten delar alltjämt motionärens bild kring att regionen behöver bli en attraktivare arbetsgivare och delar problembilden kring hyrpersonal. Ett antal satsningar på medarbetarna har gjorts under 2023 så som en extra lönesatsning för att nå upp till märket samt kontinuitetsersättning för allmänsjuksköterskor. Detta är bara två exempel på hur den nya majoriteten arbetar med medarbetarfrågorna.

Regionens arbete med en förbättrad arbetsmiljö följs enligt budget 2023 upp via  följande aspekter:

· Trivsel på jobbet

· Personalomsättning

· Rekryteringsförmåga

Henrik Olofsson (SVG), Yvonne de Winter (SVG) och Bernt Larsson (SVG) föreslår: 

• Att kravet på minst en specialist i allmänmedicin (allmänläkare) ska finnas fysiskt på plats när hälsocentralen är öppen åter skrivs in i Hälsovalshandboken.

Regionstyrelsen svarar:

Våren 2021 beslutades den nya Hälsovalshandboken för Region Gävleborg, av den föregående majoriteten. I den förändrades kraven på specialistläkarkompetensen i primärvården.

Nuvarande politiska majoritet ser det som av största vikt att vi kan erbjuda en god och nära vård för hela länets invånare, en tillgänglig vård som präglas av hög kvalitet, delaktighet, trygghet och som sätter människan i centrum. Därför har vi i den politiska ledningen sedan dess arbetat för att Region Gävleborg ska återinföra kravet på att ha allmänspecialist på plats under öppettider. I och med beslut i Regionfullmäktige 2023-06-21 så kommer den nya skrivningen, under 2.2 Bemanning och kompetens i Hälsovalshandboken för 2024, att innebära fysisk läkarmottagning med minst en (1) specialist i allmänmedicin under öppettider hos utföraren.

Arbetet med att förbättra tillgänglighet till vården för länets invånare fortsätter. En större översyn av Hälsovalshandboken görs från hösten-23 i samverkan, för att skapa bättre förutsättningar för aktörerna, höja kvaliteten och bättre matcha patienternas behov. Patienterna ska känna sig trygga i vetskapen om att rätt kompetens finns tillgänglig på hälsocentralerna.

Svar på initiativärendet:

Initiativärendet väcker en viktig frågeställning som vi ämnar titta mer på. I hälso- och sjukvårdsnämnden pågår sedan tidigare ett arbete med att minska andel inhyrd personal. Frågan om bisysslor för regionens medarbetare hanteras dock i personalutskottet och ärendet skickas därför vidare för fortsatt hantering där.

Initiativärendet:

Region Gävleborg har, liksom många andra regioner, skenande kostnader för hyrpersonal. Det har nu inletts ett nödvändigt arbete för att minska kostnaderna, men tjänstledighet för bisyssla är inte inkluderat, som åtgärd, i det arbetet.

I regionen kan verksamheter bevilja tjänstledighet för att personalen ska kunna arbeta som hyrpersonal trots att det i praktiken innebär ökade kostnader, försämrad kvalitet och patientsäkerhet när kontinuiteten försvagas. Det orsakar orättvisor och en försämrad arbetsmiljö med bristande utvecklingsarbete som följd när arbetsbelastningen för regionens övriga anställda ökar.

Verksamheterna accepterar även bisysslor som innebär att en anställd kan arbeta för en annan arbetsgivare med samma arbetsuppgifter under sin ledighet och detta kan utgöra en så kallad arbetshindrande bisyssla.

Inom Region Gävleborg används en rutin för bisyssla, som gäller till och med 2024-01-31 och som utgår från lagstiftningen om förtroendeskadlig bisyssla, arbetshindrande bisyssla och konkurrerande bisyssla.

I rutinen framgår hur bisyssla ska anmälas och hanteras. En förtroendeskadlig bisyssla kan inte godkännas, en arbetshindrande bisyssla ska bedömas utifrån arbetsgivarens perspektiv och gällande konkurrerande bisyssla/verksamhet framgår det att bisysslor med samma ”kundkrets” och utbud som regionen tillhandahåller och som finansieras av offentliga medel inte är tillåtna. Andra kommuner och regioner betraktas inte som konkurrenter, men medarbetare får inte sälja sin kompetens till dem genom privata bemanningsföretag då det ses som konkurrerande verksamhet.

Alla företag som avser lägga anbud vid en upphandling på regionens verksamhet är att betrakta som konkurrenter samt de leverantörer som godkänts för att bedriva hälso- och sjukvård inom Hälsoval Gävleborg.

Trots den gällande rutinen tycks regionens verksamheter bevilja tjänstledighet för att arbeta som inhyrd vårdpersonal samt för bisysslor som kan anses vara arbetshindrande. Troligen görs detta med anledning av verksamhetens rädsla att annars förlora medarbetaren.

Då kontinuitet är helt avgörande för god kvalitet och patientsäker vård blir inhyrd personal ett problem. Rutiner påverkas, effektiviteten minskar, kontaktytor blir otydliga, omvårdnad och vård blir lidande samt att kostnaderna bara fortsätter att öka. Samtidigt påverkas arbets- miljön påtagligt för övriga anställda som får ta ett större ansvar och genom att de tvingas dra ett tyngre lass och bära allt det som den inhyrda personalen inte gör eller kan bära.

En kartläggning över bisysslor behöver genomföras inom regionen. Liksom en översyn av beviljade tjänstledigheter, för att arbeta som hyrpersonal. Denna kartläggning ska även innehålla en genomgång av anmälningar av bisyssla i regionens verksamheter och hur dessa har hanterats. Hur många inom regionen som är tjänstlediga på helt eller deltid för att sedan arbeta som hyrpersonal hos oss själva alternativt hos en konkurrent samt har en bisyssla som kan ses som arbetshindrande.

Självklart kan det finnas behov av undantag för bisyssla för att jobba som till exempel hyrpersonal det kan vara till exempel vara att medarbetaren är specialist med en särskild kompetens.


Vänsterpartiet yrkar därför:

• att en systematisk genomgång av bisysslor genomförs
• att tjänstledighet för att arbeta som hyrpersonal ej ska tillåtas vare sig på del- eller heltid förutom i undantagsfall
• att beslut om bisyssla ej ska få delegeras från förvaltningschefs nivå
• att beslut om bisyssla ska redovisas till regionstyrelsen kvartalsvis

Svar på initiativärendet

Vi delar bilden av den svåra ekonomiska situation som Region Gävleborg likt övriga regioner befinner sig i. Vi delar även bilden av att det är politiken som behöver fatta nödvändiga beslut om åtgärder för att en gång för alla få en ekonomi i balans.

Många av de åtgärder som rör en ekonomi i balans hanteras i budgeten, så även frågan om eventuell anslagsfinansiering.

Initiativärendet

Region Gävleborgs ekonomi är ytterst ansträngd med ett förväntat underskott på ungefär 1 miljard kronor i år. Den sittande regeringen ämnar inte tillföra nödvändiga resurstillskott till Sveriges regioner, vilket krävs för att regionerna ska kunna leverera hållbar och jämlik välfärd till hela folket. Snarare är det kraftiga nedskärningar som väntar då regionernas underskott bedöms bli 20 miljarder kronor, vilket är högre än under krisen på 1990-talet; samtidigt som staten ålägger regionerna nya riktlinjer på ökade ambitioner.

Vänsterpartiet menar att det behövs ett tydligt politiskt ansvarstagande i det svåra ekonomiska läge som vi befinner oss i; det går inte att delegera ett beslutsfattande till tjänstepersoner eller ålägga andra att ta ansvar. Det är politiken som måste ta sitt ansvar och fatta beslut om åtgärder. En möjlig åtgärd, som regionen kan genomföra, är en minskning av kostnaderna för den interna administrationen.

New public managements intåg i den offentliga sfären har inneburit ökad administration, kontroll och byråkrati och har lett till minskad tillit, så även inom Region Gävleborgs verksamheter. Det så kallade köp- och säljsystemet är inget som regionen måste tillämpa inom de egna verksamheterna.  

I dag skickas fakturor mellan olika verksamheter och enheter inom regionen. Köp- och säljsystemet är kraftigt kostnadsdrivande och därför påbörjades en avveckling/utfasning under den förra majoriteten. Inom Region Gävleborg skickas fakturor för röntgenundersökningar, laboratoriekostnader, arbetskläder, lokalhyror, patienters måltider m.m. mellan egna vårdavdelningar och mottagningar och den centrala administrationen.
I avtal med privata vårdutförare är det skäligt men inom regionens sjukhus är internfakturering inte rimligt.  

Mot bakgrund av ovanstående yrkar Vänsterpartiet:

att köp- och säljsystemet ska avvecklas inom Region Gävleborg och att anslagsfinansiering ska införas senast 1 januari, 2024.

Ingen skall behöva vara rädd för att besöka våra sjukhus.

Torsdagen den 31 augusti 2023 meddelade Tidöpartierna att de har för avsikt att gå vidare med förslaget om anmälningsplikt. Det kan i förlängningen betyda att offentligt anställda blir skyldiga att rapportera till polis och Migrationsverk om det finns elever i skolorna eller patienter på sjukhusen som är papperslösa.

Anders Henriksson (S), ordförande för Sveriges kommuner och regioner, är tydlig med SKRs budskap: ”Kommuner och regioner måste undantas anmälningsplikten.”

De fackförbund som har anställda inom våra verksamheter i välfärdsområdena är tydliga: ”Gå inte vidare med lag om angiveri”.

Barnkonventionen är tydlig: Alla barn skall ha rätt till utbildning, lek och meningsfull fritid.

Anmälningsplikten kan i förlängningen innebära fara för liv. Det är därför av stor betydelse att Region Gävleborg agerar innan beslut fattas; för att visa vilka betydande etiska dilemman och  konsekvenser detta får för våra medarbetare, för våra patienter, för alla i våra verksamheter.

Centerpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet föreslår därför:

Att regionstyrelsen tillskriver regeringen att anmälningsplikt inte ska införas i regional verksamhet.

Göran Angergård informerar om att det kommit information från SKR om kostnader för inhyrd personal. Mer information finns på Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården (skr.se).