Möte 2024-11-05

Ann-Christin Gagge, avdelningschef regional utveckling, informerar om ärendet Staten och kommunsektorn samverkan självstyrelse styrning (SOU 2024:43). 

Region Gävleborg beslutade 2015 om ett direktiv om medel för regionala tillväxtåtgärder (reviderat 2016). De medel som direktivet berör är statliga och Region Gävleborg har sedan regionbildningen 2015 ansvarat för dessa. Direktivet är nu i behov av en revidering.

Ändringarna är delvis av formell/redaktionell art då förordningar ändrats, tillkommit eller utgått. Region Gävleborg har även formellt bytt beteckning från landsting till region. Beteckningen på de statliga medlen har ändrats av regering och riksdag från ’regionala tillväxtmedel’ till ’regionala utvecklingsmedel’.

Ett avsnitt (§ 6) föreslås läggas till för att förtydliga uttolkningen av de förordningar som specifikt styr företagsstöd. Förslagen bygger dels på Tillväxtverkets rekommendationer (handbok) dels på utarbetad praxis. Genom att lägga till detta avsnitt tydliggörs hur Region Gävleborg ska tillämpa användningen av dessa medel.

Gränsen för stöd av mindre betydelse (de minimis) enligt EU:s statsstödsregler har höjts från 200.000 euro till 300.000 euro. Tidigare svenska förordningar uttolkade de minimis till 1.800.000 kronor (motsvarande 200.000 euro). Nuvarande förordning fastställer inget svenskt belopp. Regeringen avser däremot att fastställa en ny växelkurs för EU:s programperiod 2021-2027, där växelkursen 10,50 kronor per euro ska tillämpas. Förvaltningen föreslår mot bakgrund av detta att Region Gävleborgs tillämpning av de minimis-gränsen (300.000 euro) ska vara 3.000.000 kronor.

Direktivet från 2016 samt det föreslagna reviderade direktivet bifogas ärendet.

Företaget hette tidigare Kesam Industrilackering AB. Företaget är en viktig underleverantör till många större industriföretag i regionen och närheten till lackering är en konkurrensfördel för många av dessa. Under 2022 sålde de tidigare ägarna 60% av företaget till MPA koncernen. Företaget ägs nu av MPA Måleriproduktion AB 60%, Micael Andersson 20% och Christer Wallin 20%. Investeringen avser ny produktionslokal 5 000 000 kr, bläster 4 000 000 kr, målningsbox 3 700 000 kr, travers 1 000 000 kr samt el, tryckluft, värmeåtervinning, kokare 1 000 000 kr. Företaget vill i detta investeringsprojekt effektivisera och utöka produktionskapaciteten genom att bygga ut den befintliga produktionslokalen och därmed göra plats för en ny blästerhall och målningsbox. Investeringen kommer leda till att företaget kan ta emot fler och större uppdrag och därmed öka omsättningen och på sikt kunna anställa fler personer.

Främsta skälet till att göra investeringen är att efterfrågan ökar inte minst från försvaret och väntas göra så under många år framöver. Försvaret kräver vattenbaserade färger vilket dagens maskinpark inte klarar av då förbehandling är ett krav då det krävs en extremt ren yta. Finansiering sker med banklån 11 025 000 kr och resterande del från Region Gävleborg. Företaget anser själva att investeringen ger högre produktivitet, lägre miljöpåverkan och bättre ergonomi. Företaget hyr idag en fastighet i Arbrå som de inte är nöjda med då hyresvärden inte vill investera i fastigheten och det är höga energikostnader. Företaget har även verksamhet i Norrborn och faller investeringen ut enligt plan kommer all verksamhet flyttas över till Norrborn. Företaget uppger att förbrukningen på värme i lokalen i Arbrå ligger på ca 490 mvh/år medan den blir noll för lokalen i Norrborn eftersom det finns ett värmeöverskott där sedan tidigare. Förbrukningen av el uppgår till 250 000 kw/år i Arbrå och beräknas minska med 100 000 kw/år i Norrborn tack vare ny lokal och ny utrustning.

Företaget har tidigare fått konsultstöd för energikartläggning i ramprojekt företagsstöd cirkulär ekonomi och det aktuella stödärendet kan också ingå som en del av ramprojekt företagsstöd cirkulär ekonomi vilket medför att hälften av det föreslagna bifallsbeloppet finansieras av anslag 1:1 och andra hälften finansieras av ramprojektet. Vad gäller social hållbarhet så utgör företaget en bra inkörsport på arbetsmarknaden med enkla instegsjobb i samarbete med arbetsförmedlingen för att kunna erbjuda grupper som har det tufft på arbetsmarknaden som utrikes födda och människor med funktionsnedsättning ett jobb. Idag finns det 3 kvinnor och 23 män anställda på företaget. På egen hand har företaget inte så god ekonomi för en så stor investering men koncernen ser ut att ha råd att skjuta till pengar för att göra investeringen och det har gjorts stora utdelningar från koncernens moderbolag. Men och andra sidan avser företaget ta stora lån och företaget ägs endast till 60% av koncernen. Företagets kommentar kring koncernens goda ekonomi är att deras företag ett normalår gör en vinst på lite under en miljon kr vilket gör att det blir en lång återbetalningstid innan investeringen har gått med vinst. Varje företag i koncernen ses som självständiga enheter som ska kunna finansiera sina investeringar på egen hand genom att ta lån från banken. Det är också en viktig investering för Bollnäs kommun som väntas resultera i tre nya arbetstillfällen och det finns en tydlig klimatnytta med investeringen. Prioriterat målområde i RUS är Samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi med effektmålet att Gävleborg har ett näringsliv som ställt om till en cirkulär och mer biobaserad ekonomi.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om den ekonomiska månadsrapporten för september. 

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet Gävleborg har upprättat förslag till budget 2025 och ekonomisk plan 2026–2027. Budgetförslaget är upprättat utifrån oförändrad skattesats på 11,51 kronor. Det budgeterade resultatet för 2025 uppgår till -251 mnkr, medan planerat resultat för 2026 är 15 mnkr och för 2027 uppgår till 12 mnkr.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Fördelning av budgetramar inom Regionstyrelsen 2025.

I enlighet med Regionfullmäktiges beslut RF §362 2023 har Regionstyrelsen möjlighet att nyupplåna maximalt 1 000 miljoner kronor under 2024 för att säkerställa likviditeten.

Regionstyrelsen har i beslut i RS §236 2023 gett Regiondirektören en delegation att nyupplåna och omsätta lån upp till inom vid varje tillfälle av regionstyrelsens beslutade upplåning.

Investeringsramen för 2024 uppgår till 1 129 miljoner kronor där utbetalningarna bedöms ske jämt fördelat under året. Finansieringen planeras ske i samma takt som utbetalningarna men där löpande avstämningar görs innan nyupplåning eller avyttring av placeringar sker för att minska de finansiella kostnaderna. Prognosen för årets investeringar bedöms uppgå till 860 mnkr.

Region Gävleborg har under 2024 upplånat 200 mnkr, vilket skedde i kvartal 1. För kvartal 2 beslutades att ytterligare 300 mnkr fick upplånas vilket inte skedde till följd av ökade erhållna statsbidrag och en lägre investeringstakt.

Upplåning

För kvartal 4 bedöms maximalt lånebehov uppgå till 400 mnkr. 

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Låneram 2025 och  kvartal 1 2025

Utgångspunkt för finansiering av Region Gävleborgs investeringar är att de över tid ska finansieras i samma takt som årets avskrivningar och resultat, det vill säga egenfinansieras. Lånefinansiering ska därför endast förekomma vid högre investeringsnivåer.

Om likviditetsbehov uppstår ska Region Gävleborg kortsiktigt nyttja checkräkningskrediten. Vid långvarigt likviditetsbehov ska finansiering ske genom långfristig upplåning alternativt försäljning av placerade medel inom kapitalförvaltningen. Val av finansiering beror på hur lång period som likviditetsbehovet bedöms finnas samt rådande marknadsläge.

Behovet av finansiering 2025 bedöms till maximalt 1 000 mnkr. Skuldförvaltning ska ske enligt policy för finansförvaltning och regler till policy för finansförvaltning, men kan under uppbyggnadsfasen avvika mot limiter för löptider för ränte- och kapitalbindning beroende på rådande marknadsläge.

Regionstyrelsen kommer under 2025 att successivt besluta att uppdra till regiondirektören att ta upp nya lån inom låneramen. Under första kvartalet 2025 får 400 mnkr upplånas. Regiondirektören får sedan återkomma till regionstyrelsen inför att ytterligare behov bedöms uppkomma.

Region Gävleborgs interna miljöpris, Fröhuset, delas årligen ut till någon/några medarbetare eller verksamhet inom organisationen som uppmuntran för förtjänstfulla insatser för miljön. Priset ska uppmärksamma goda insatser för miljön såsom initiativ, förändrade arbetssätt eller beteenden som bidrar till en positiv påverkan på miljön och som kan spridas vidare inom Regionen för att utveckla vårt interna miljöarbete.

Det har inkommit fem nomineringar. Specialistläkare Frida Ridderstedt tillsammans med övriga medarbetare på ÖNH-mottagningen Hudiksvall, föreslås som mottagare av 2024 års miljöpris.

Linkonpriset är en utmärkelse inom Region Gävleborg som går till antingen en enskild medarbetare eller en hel grupp. Priset delas ut som en uppmuntran för goda arbetsinsatser. Det kan handla om insatser som kan inspirera andra, större förändringsarbeten eller något som berör enstaka patienter, vårdtagare eller studenter. För 2024 har antal nomineringar lämnats in. Centrala samverkansgruppen (Cesam), har till uppgift att föreslå regionstyrelsen vem/vilka som ska tilldelas Linkonpriset.

Utdelning av priset sker vid regionfullmäktiges sammanträde 26 november 2024.

Centrala samverkansgruppen föreslår att Linkonpriset 2024 tilldelas Kristin Redenvik, Medicinsk sekreterare på medicin akut Gävle Sandviken med motiveringen:

Kristin har på ett enastående sätt infört nya arbetssätt i och med digitala systemet Clinic24. Hon har tagit på sig ledartröjan i den digitala omställningen och fått hela medicinkliniken att se möjligheter i Min vård Gävleborg och Clinic24.

Hon är nytänkande, strukturerad, engagerad och inger ett stort förtroende som medfört att kollegor från olika yrkesgrupper vågat prova nya arbetssätt.

Den psykiska ohälsan i landet ökar vilket leder till ökad efterfrågan av stödpersoner till patienter som vårdas utifrån tvång. Nuvarande arvodesregler har ej haft någon årlig uppräkning eller justerats sedan de antogs i regionfullmäktige den 12 juni 2018, §122 (RS 2018/844).

Rekryteringsbehovet av stödpersoner är stort. På grund av ökade samhällskostnader som t.ex. drivmedel finns det svårigheter att rekrytera och behålla befintliga stödpersoner. Med anledning av detta finns behov av att justera arvodesreglerna så att de är likvärdiga med övriga patientnämnder i landet. Detta arvodesreglemente ersätter tidigare beslut i fullmäktige (RS 2018/844). Patientnämnden hanterar årlig revidering med procentuell uppräkning av arvodesreglementet.

I Regionfullmäktigebeslutet om budgetramen för tandvård 2018 framgår att man sedan 2014 succesivt har ökat åldern för åldersansvar för barn- och ungdomstandvård med ett år per år under åren 2014-2017 så att 2017 gäller åldersansvaret till och med 23 år. Under 2018 utökades åldersansvaret för barn- och ungdomstandvård till att gälla till och med 24 år. 4,0 mnkr beslutades i budgeten för det utökade åldersansvaret för barn- och ungdomstandvård.

Detta innebär att Region Gävleborg har avgiftsfri barn- och ungdomstandvård som gäller ett år ytterligare än vad som anges i Tandvårdslagen.

Tandvårdslagen 7§ anger för vilken åldersgrupp Folktandvården ska svara för regelbunden och fullständig tandvård.

Folktandvården ska svara för:

1. regelbunden och fullständig tandvård för personer till och med det år då de fyller 23 år,
2. specialisttandvård för personer från och med det år då de fyller 24 år, och
3. övrig tandvård för personer från och med det år då de fyller 24 år i den omfattning som regionen bedömer lämplig.

Tandvårdslagen 15a§ säger att tandvård som avses i 7§ 1 ska vara avgiftsfri för patienten. Uppkommer kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tandvårdsbesök, får avgift tas ut av patienten enligt grunder som regionen bestämmer. Regionen får också ta ut avgift, om patienten på begäran ges tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat.

Den 5 juni 2024 överlämnade Regeringen en proposition till Riksdagen där åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården föreslås sänkas från 23 till 19 år. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Region Gävleborg tar i samband med detta förslag om ändring i Tandvårdslagen ställning till att från den 1 januari 2025 följa den åldersgräns som Tandvårdslagen anger för avgiftsfri barn- och ungdomstandvård.

Föreslagen avgiftshandbok för 2025 innehåller, utöver justeringar som är en konsekvens utav regeringsbeslut, höjda avgifter på uteblivna- eller sent avbokade besök eller åtgärder, en avgift för utebliven språktolkkontakt samt ett tillägg i avgiften för sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling som inte utgör allmän handling.

Regionstyrelsen har tidigare givit HR-direktören i uppdrag att sammanfatta hur väl Region Gävleborgs löneläge inom ett antal yrkeskategorier står sig i jämförelse med övriga regioner och andra relevanta arbetsgivare. En rapport är framtagen med ett antal slutsatser som kommer att användas som utgångspunkter i Region Gävleborgs framtida arbete med lönebildning. Ett långsiktigt arbete med lönebildningen är en av flera åtgärder som bidrar till att säkerställa framtida personalförsörjning.

Förutom grundlön så utgår ersättningar såväl enligt centralt som lokalt avtal vilket gör helhetsersättningen är större än grundlönen. Ett förslag på hur en reviderad ersättningsmodell för tjänstgöring under obekväm arbetstid ska tas fram i syfte att säkerställa adekvat personalförsörjning och underlätta bemanningen vid dygnet runt verksamheter vilket bidrar till en god och säker vård för länets invånare.

Finansdepartementet har erbjudit Region Gävleborg att lämna remissvar på betänkandet Nätt och jämnt - Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn. Förslag till svar har upprättats.

För att avlasta styrelsen rutinärenden och möjliggöra en effektiv och rättssäker förvaltning har styrelsen möjlighet att delegera beslutanderätt i visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott ledarmötet eller anställda inom region Gävleborg. 

Regionstyrelsens nuvarande delegationsordning antogs 2016 och har sedan dess genomgått ett flertal revideringar. Tidigare har de flesta delegationer getts till regiondirektören med möjlighet till vidaredelegationer. Detta har över tid lett till ett svåröverblickat regelverk. Ambitionen med denna delegationsordning är att istället övergå till en ordning med direkta delegationer där beslutanderätten kan utläsas i ett samlat dokument. Delar av det som tidigare funnits beskrivit i föregående delegationsordning lyfts ut och regleras istället i Finansförvaltning Policy och Regel, Kapitalförvaltning Policy och Regel samt Instruktion för regiondirektören.

Med anledning av översynen av regionstyrelsens delegationsordning flyttas regiondirektörens firmateckningsrätt från delegationsordningen till Instruktion för regiondirektören. Detta för att firmateckningsrätten är en befogenhet att utföra verkställighet, snarare än ett beslutsförfarande. I samband med detta revideras också 3 § som hade en felaktig paragrafhänvisning samt 13 § med nu gällande roller.

Beslutet behöver träda i kraft i samklang med besluten för de styrdokument som nämns i punkt 3 i beslutsförslagen ovan, då samtliga av dessa reglerar beslut eller befogenheter relaterade till varandra.

Av kommunallagen (11 kap) framgår att Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande.

Denna policy tillsammans med tillhörande regler ersätter tidigare "Direktiv för förvaltning av pensionsfond". Policyn utgör det övergripande styrinstrument för regionens kapitalförvaltning och tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan regionfullmäktige och regionstyrelsen. Den ska även ge vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer hos regionen och externa kapitalförvaltare.

Kapitalförvaltning regel ska ge ett förtydligande till policyn och tydliggör arbetsfördelning inom tjänstemannaorganisationen. I regel till policyn hanteras även hur kapitalet får förvaltas.

Av kommunallagen (11 kap) framgår att Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande.

Denna policy tillsammans med tillhörande regler ersätter tidigare "Direktiv för finansförvaltningen". Policyn utgör det övergripande styrinstrument för regionens finansförvaltning och tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan regionfullmäktige och regionstyrelsen. Den ska även ge vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer hos regionen och externa parter.

Finansförvaltning Regel ska ge ett förtydligande till policyn och tydliggör arbetsfördelning i tjänstemannaorganisationen. I regler till policyn hanteras även hur regionens likviditet får hanteras och hur upplåning får ske.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte beretts färdigt, § 61.

I bifogad sammanfattning framgår vilka motioner som den 23 oktober 2024 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 86 st.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt, § 95.

I bifogad sammanfattning framgår vilka medborgarförslag som den 23 oktober 2024 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 5 st.

En sammanställning över besvarade medborgarförslag bifogas också i ärendet.

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg har PWC granskat regionens arbete avseende att behålla och utveckla medarbetare och chefer.

Utifrån genomförd granskning är den samlade bedömningen att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden till övervägande del säkerställer att ändamålsenliga åtgärder vidtas för att behålla samt utveckla medarbetare och chefer. Av rapporten framkommer vidare att kravet på mål och strategier är helt uppfyllt och att det till övervägande del sker ett systematiskt arbete för att behålla och utveckla regionens medarbetare. Systematiken kring chefer framkommer inte lika tydligt och behöver därför utvecklas. Uppkomna behov åtgärdas på ett tillfredsställande sätt. Dock behöver tydligare uppföljning av åtgärdernas effekter implementeras.

Mot bakgrund av genomförd granskning lämnar revisorerna följande rekommendationer till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare utifrån:

• att komplettera mål- och strategidokument med vilka mål samt åtgärder som särskilt avser chefernas roll och förutsättningar.
• att tydligare kommunicera vilka konkreta åtgärder som vidtas för att behålla och utveckla medarbetare samt chefer.
• att en översyn av stödfunktionerna sker i syfte att stämma av vilket faktiskt behov av stöd som cheferna har och hur formerna för stöd ska utformas på ett effektivt vis. Det innebär även en översyn av hur chefer kan avlastas administrativa uppgifter för att frigöra tid för deras chefsuppdrag.
• att åtgärder vidtas i syfte att uppmärksamma och säkerställa en god arbetsmiljö för chefer där en del är att se över antalet medarbetare per chef.
• att formerna för regionstyrelsens uppföljning av åtgärder för att behålla och utveckla medarbetare och chefer utvecklas. Detta mot bakgrund av att kompetensförsörjning har identifierats som ett väsentligt område i regionstyrelsens riskanalys.

Joakim Westlund (C) föreslår i en motion:

• Att delegationsordningar och andra styrande dokument förändras så att det klargörs enligt ovan att regionen som huvudprincip ska vara öppen och transparent när media eller allmänhet vill ta del av allmänna handlingar.
• Att det i delegationsordningar och andra styrande dokument klargörs att regionens huvudprincip är att media och allmänhet har rätt att få ta del av handlingar som delgivits ledamöter i en nämnd eller styrelse inför ett sammanträde. Den enda som äger rätt att neka ett utlämnande är nämndens eller styrelsens ordförande efter konsultation från jurist.

Regionstyrelsen svarar:

Öppenhet och transparens är viktiga ledord för offentlig sektor och rätten att ta del av allmänna handlingar är en av de bärande pelarna för rättsstaten.

Handlingars offentlighet regleras framförallt i Tryckfrihetsförordning (1949:109) och Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Här framgår att offentlighet alltid är huvudregeln för allmänna handlingar, samt vad som utgör allmänna handlingar. Regionens styrdokument återspeglar idag de förhållanden som finns i lagtexten och tydliggör att offentlighet är huvudprincipen för allmänna handlingar.

Region Gävleborg får begäran om att lämna ut många hundra allmänna handlingar varje år. Merparten av dessa handlingar lämnas ut i sin helhet, medan vissa begäran nekas helt eller delvis. Både när en begäran resulterar i att handlingarna lämnas ut och när de nekas ska det ha föregåtts av en prövning av om handlingarna är allmänna och om de i så fall omfattas av sekretess. Nekande av utlämning får endast ske i de fall lagen medger det.

Många handlingar som ligger till grund för beslut är redan allmänna, medan vissa inte är det förrän nämnden har färdigbehandlat ärendet. I de fallen finns idag redan fungerande rutiner för när de ändå ska lämnas ut på begäran. Nekande av utlämning beslutas idag av Regionjurist på delegation från nämnd och styrelse. En begäran om allmän handling ska handläggas skyndsamt. Den arbetsgången att endast ordförande i styrelse eller nämnd har rätt att neka ett utlämnande skulle innebära en betydande arbetsbörda för ordförandena, och skapa onödiga ledtider i handläggningen av utlämningsärenden, vilket inte är förenligt med kravet på skyndsamhet.

Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Marie-Louise Dangardt (S), Lars Öberg (S), Mona Davik (S), Daniel Johansson och Marcus Gard (S) föreslår i en motion:

• Att Region Gävleborg stoppar användning av underleverantörer eller F-skattare

Regionstyrelsen svarar:

Vi delar motionärernas bild av att andelen inhyrd personal behöver minska till förmån för fler anställda medarbetare.

Under 2023 och 2024 har arbetet med att minska antalet inhyrda medarbetare intensifierats. 2023 startade ett pilotprojekt med kontinuitetsersättning. Det innebär att inhyrda medarbetare som väljer att ta en anställning i regionen erhåller en anställningsbonus. Vidare innebär det att de medarbetare som jobbat ett visst antal år på samma avdelning erhåller ett lönepåslag baserat på hur många år denne arbetat där. Detta för att premiera kontinuitet.

Alla landets regioner har tecknat ett avtal tillsammans med SKR i syfte att minska kostnaderna för, och antalet, inhyrd personal. Avtalet innebär bland annat ett tak för vad en inhyrd medarbetare får kosta. Detta är någonting vi ser effekter av redan nu, då landets regioner inte kan konkurrera med varandra prismässigt och på så sätt pressa ut prissättningen.

Vidare är vi ödmjuka inför de utmaningar hälso- och sjukvården har inom bemanning. Det är tydligt att Region Gävleborg, likt fler regioner, behöver bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare för att fler ska välja att vara anställd framför att vara inhyrd. Att stoppa underleverantörer och F-skattare ser vi dock inte som en lösning på det faktiska problemet. Det framstår dessutom företagsfientligt och skulle drabba enskilda företagare men inte lösa problemet med att öka sjukvårdens attraktivitet.

Ulf Persson, förvaltningschef hjälpmedel sam och Johan Welander avdelningschef inköpsavdelningen, informerar om ärendet Hyresvärdsupphandling hjälpmedel sam. 

Regionstyrelseförvaltningen har bedömt att hyra externa lokaler för hjälpmedelsnämndens förvaltning gällande färdigvarulager, rekonditionering och utlämning är den mest effektiva lösningen. Behovet är en samlokalerinserng som omfattar en lokalyta om ca 11 600 kvadratmeter och en bedömd årshyra om ca 22 miljoner kronor, en ökning med cirka 13 miljoner kronor årligen. Hyrestiden som avtalas är 10 år med möjlighet till förlängning. Att samlokalisera verksamheterna bedöms ge en effektivisering av verksamheten.

Region Gävleborg ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten och erbjuda medborgarna i Gävleborgs län en god hälso- och sjukvård. Enligt Region Gävleborgs budget för 2024 ska medborgare i ett land som Sverige ska ha tillgång till en god vård, både i termer av kvalitet och i tillgänglighet. Sjukvården ska därför präglas av hög kvalitet, delaktighet, trygghet och sätta människan i centrum, genom att utgå från dennes specifika behov. Tillgängligheten ska vara god och vården vara likvärdig. Regionens medarbetare ska vara engagerade, känna sig trygga och ha ett stort inflytande över sin arbetssituation. Möjligheten till utveckling ska vara stor och Region Gävleborg en attraktiv arbetsgivare dit många söker sig.

I regionstyrelsens budget och planeringsförutsättningar för 2025-2027 anges att vården ska utvecklas till att klara dagens och morgondagens behov. Särskild vikt kommer kommande år att läggas vid att säkerställa att det finns en långsiktigt hållbar utveckling för hälso- och sjukvården i länet.

Mer behöver göras för att säkerställa en god och tillgänglig primärvård i Region Gävleborg.

Enligt 10 kap. 1 § kommunallagen får fullmäktige i kommuner eller regioner, om det inte i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag.

Av 10 kap. 3 § kommunallagen framgår att om en kommun med stöd av 10 kap. 1 § kommunallagen lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige:

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,
3. utse samtliga styrelseledamöter,
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas,
5. utse minst en lekmannarevisor, och
6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till hälsovalets utförare.

Att möjliggöra för att driva primärvården i aktiebolagsform innebär andra förutsättningar att utveckla hälso- och sjukvården för invånarnas bästa. Regionfullmäktige bör därför i det här skedet fatta beslut om att bilda ett nytt aktiebolag. Bolaget ska vara helägt av Region Gävleborg.

Avgränsning av bolaget i förhållande till det kommunala ändamålet, innehåll, styrning, ledning och tidplan för verksamhetens start ska utredas vidare, för beslut i relevanta forum.

Aktiekapitalet i bolaget ska vid bildandet uppgå till 25 miljoner kr fördelat på 2 500 aktier.

PTJ Voxnadalens hälsocentral inkom 30 januari 2024 med sin första ansökan om att få göra ett tillfälligt avsteg från kravet i Handbok Hälsoval 2024 kap 2.3 bemanning och kompetens, på minst en allmänspecialist under öppettiden, under perioden 1 april till 30 september 2024. Avdelningschef vid Hälsovalskontoret biföll ansökan efter bedömning i samråd med medicinsk rådgivare.

Den 7 juli inkommer PTJ Voxnadalens hälsocentral på nytt med ansökan om att få ett förlängt beslut om avsteg från krav i Handbok Hälsoval 2.3 bemanning och kompetens, från 1 oktober 2024 till och med 31 mars 2025. 

Baldersnäs Din Hälsocentral har varit stängd mellan 1 oktober – 31 december 2022 för att fullfölja vaccinationsåtagandet covid, i Bollnäs Kommun.

Baldersnäs Din Hälsocentral fortsatte vara stängd efter att Regionstyrelsen beviljat förnyad ansökan att gälla som längst till 1 september 2023.

Sedan den 1 september 2023 har verksamheten öppnat, dock inte i full omfattning utan med avsteg gällande kompetens och öppettider som beskrivs i Handbok Hälsoval.

Den 29 augusti 2023 beviljade Regionstyrelsen avsteg gällande kompetens och öppettider som beskrivs i Handbok Hälsoval, avsteget gällde som längst till 30 november 2023.

Baldersnäs Din Hälsocentral har ansökt om fortsatt avsteg gällande öppettider till och med 30 juni 2024.

Under tiden för avsteget kommer Baldersnäs Din Hälsocentral hållas öppen och erbjuda mottagningsbesök till distriktssköterska och allmänspecialist två dagar i veckan. Viss provtagning kan utföras på distriktssköterskemottagningen. Övriga dagar hänvisas alla besök för patienter listade på Baldersnäs Din Hälsocentral till Arbrå Din Hälsocentral.

Om personalsituationen förbättras innan den 30 juni 2024 så kan tiden för avsteg förkortas. Baldersnäs Din Hälsocentral kommer ha en kontinuerlig dialog med Hälsovalskontoret kring om tiden för avsteg kan förkortas.

Baldersnäs Din Hälsocentral inkommer på nytt med ansökan om att få förlänga sitt avsteg och enligt ansökan, till och med 31 december 2024.

På Regionstyrelsens möte den 5 november uppmärksammades att det under “§4 Anmälningar för kännedom” fanns ärenden som enligt delegationsordningen inte följde beslutade delegationsordningar.

Vänsterpartiet föreslår därför att:

• Regionstyrelsen i sin uppsiktsplikt tillser att nämnder och utskott följer beslutade delegationsordningar.
• Fastighets-, teknik och miljöutskottet får utbildning i delegationsordningarna.