Hoppa över navigering
  1.   1

    Val av justerare

  2.   2

    Fastställande av dagordningen

  3.   3

    Anmälningar för kännedom

  4.   4

    Redovisning av delegeringsbeslut

  5.   5

    Staten och kommunsektorn samverkan självstyrelse styrning (SOU 2024:43)

  6. Region Gävleborg beslutade 2015 om ett direktiv om medel för regionala tillväxtåtgärder (reviderat 2016). De medel som direktivet berör är statliga och Region Gävleborg har sedan regionbildningen 2015 ansvarat för dessa. Direktivet är nu i behov av en revidering.

     

    Ändringarna är delvis av formell/redaktionell art då förordningar ändrats, tillkommit eller utgått. Region Gävleborg har även formellt bytt beteckning från landsting till region. Beteckningen på de statliga medlen har ändrats av regering och riksdag från ’regionala tillväxtmedel’ till ’regionala utvecklingsmedel’.

     

    Ett avsnitt (§ 6) föreslås läggas till för att förtydliga uttolkningen av de förordningar som specifikt styr företagsstöd. Förslagen bygger dels på Tillväxtverkets rekommendationer (handbok) dels på utarbetad praxis. Genom att lägga till detta avsnitt tydliggörs hur Region Gävleborg ska tillämpa användningen av dessa medel.

     

    Gränsen för stöd av mindre betydelse (de minimis) enligt EU:s statsstödsregler har höjts från 200.000 euro till 300.000 euro. Tidigare svenska förordningar uttolkade de minimis till 1.800.000 kronor (motsvarande 200.000 euro). Nuvarande förordning fastställer inget svenskt belopp. Regeringen avser däremot att fastställa en ny växelkurs för EU:s programperiod 2021-2027, där växelkursen 10,50 kronor per euro ska tillämpas. Förvaltningen föreslår mot bakgrund av detta att Region Gävleborgs tillämpning av de minimis-gränsen (300.000 euro) ska vara 3.000.000 kronor.

     

    Direktivet från 2016 samt det föreslagna reviderade direktivet bifogas ärendet.

  7. Företaget hette tidigare Kesam Industrilackering AB. Företaget är en viktig underleverantör till många större industriföretag i regionen och närheten till lackering är en konkurrensfördel för många av dessa. Under 2022 sålde de tidigare ägarna 60% av företaget till MPA koncernen. Företaget ägs nu av MPA Måleriproduktion AB 60%, Micael Andersson 20% och Christer Wallin 20%. Investeringen avser ny produktionslokal 5 000 000 kr, bläster 4 000 000 kr, målningsbox 3 700 000 kr, travers 1 000 000 kr samt el, tryckluft, värmeåtervinning, kokare 1 000 000 kr. Företaget vill i detta investeringsprojekt effektivisera och utöka produktionskapaciteten genom att bygga ut den befintliga produktionslokalen och därmed göra plats för en ny blästerhall och målningsbox. Investeringen kommer leda till att företaget kan ta emot fler och större uppdrag och därmed öka omsättningen och på sikt kunna anställa fler personer.

     

    Främsta skälet till att göra investeringen är att efterfrågan ökar inte minst från försvaret och väntas göra så under många år framöver. Försvaret kräver vattenbaserade färger vilket dagens maskinpark inte klarar av då förbehandling är ett krav då det krävs en extremt ren yta. Finansiering sker med banklån 11 025 000 kr och resterande del från Region Gävleborg. Företaget anser själva att investeringen ger högre produktivitet, lägre miljöpåverkan och bättre ergonomi. Företaget hyr idag en fastighet i Arbrå som de inte är nöjda med då hyresvärden inte vill investera i fastigheten och det är höga energikostnader. Företaget har även verksamhet i Norrborn och faller investeringen ut enligt plan kommer all verksamhet flyttas över till Norrborn. Företaget uppger att förbrukningen på värme i lokalen i Arbrå ligger på ca 490 mvh/år medan den blir noll för lokalen i Norrborn eftersom det finns ett värmeöverskott där sedan tidigare. Förbrukningen av el uppgår till 250 000 kw/år i Arbrå och beräknas minska med 100 000 kw/år i Norrborn tack vare ny lokal och ny utrustning.

     

    Företaget har tidigare fått konsultstöd för energikartläggning i ramprojekt företagsstöd cirkulär ekonomi och det aktuella stödärendet kan också ingå som en del av ramprojekt företagsstöd cirkulär ekonomi vilket medför att hälften av det föreslagna bifallsbeloppet finansieras av anslag 1:1 och andra hälften finansieras av ramprojektet. Vad gäller social hållbarhet så utgör företaget en bra inkörsport på arbetsmarknaden med enkla instegsjobb i samarbete med arbetsförmedlingen för att kunna erbjuda grupper som har det tufft på arbetsmarknaden som utrikes födda och människor med funktionsnedsättning ett jobb. Idag finns det 3 kvinnor och 23 män anställda på företaget. På egen hand har företaget inte så god ekonomi för en så stor investering men koncernen ser ut att ha råd att skjuta till pengar för att göra investeringen och det har gjorts stora utdelningar från koncernens moderbolag. Men och andra sidan avser företaget ta stora lån och företaget ägs endast till 60% av koncernen. Företagets kommentar kring koncernens goda ekonomi är att deras företag ett normalår gör en vinst på lite under en miljon kr vilket gör att det blir en lång återbetalningstid innan investeringen har gått med vinst. Varje företag i koncernen ses som självständiga enheter som ska kunna finansiera sina investeringar på egen hand genom att ta lån från banken. Det är också en viktig investering för Bollnäs kommun som väntas resultera i tre nya arbetstillfällen och det finns en tydlig klimatnytta med investeringen. Prioriterat målområde i RUS är Samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi med effektmålet att Gävleborg har ett näringsliv som ställt om till en cirkulär och mer biobaserad ekonomi.

  8.   8

    Ekonomisk månadsrapport

  9. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet Gävleborg har upprättat förslag till budget 2025 och ekonomisk plan 2026–2027. Budgetförslaget är upprättat utifrån oförändrad skattesats på 11,51 kronor. Det budgeterade resultatet för 2025 uppgår till -251 mnkr, medan planerat resultat för 2026 är 15 mnkr och för 2027 uppgår till 12 mnkr.

Det finns ingen information att visa

Inget protokoll har publicerats

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.