Möte 2024-03-12

1. Regionstyrelsen utser Marie-Louise Dangardt (S) att tillsammans med ordförande justera protokollet. 
2. Justeringen sker senast den 26 mars. 

Ebba Bjerkander, kontorschef Central Sweden, informerar om Central Swedens verksamhet.

Katarina Wijk, Forsknings- och utvecklingsdirektör, informerar om ärendet Remiss - Betänkande Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76). 

Utredningens förslag innebär att det på regional nivå inom hälso- och sjukvården skapas förutsättningar för vidareanvändning av personuppgifter för vårdändamål och klinisk forskning. Att det, med hänsyn till det kommunala självstyret, ska vara frivilligt att tillämpa reglerna. Vidare att det införs ett nytt ändamål i patientdatalagen som avser behandling av personuppgifter för vård av en annan patient än den som personuppgifterna avser. Att patienten ska kunna motsätta sig tillgängliggörande av personuppgifter till en precisionsmedicinsk databas*. Att möjliggöra direktåtkomst förforskare i regionerna, för etikprövade kliniska studier. 

Kunskap finns i hälsodata, mot den bakgrunden tillstyrker Region Gävleborg i huvudsak utredningens författningsförslag om ökade möjligheter till vidareanvändning av hälsodata. Förslagen öppnar upp nya dimensioner av användning av hälsorelaterade uppgifter som anses som angelägna. Eftersom EHDS (European Health Data Space) fokuserar på vidareanvändning av hälsorelaterade uppgifter över nationsgränser behöver Sverige en motsvarande reglering. Vidareanvändning av hälsodata inom hälso- och sjukvården är fundamentalt för att främja utvecklingen av effektiva vårdprocesser och för att stödja forskning.

Region Gävleborg ställer sig positiv till utredningens förslag om lagstiftning som innebär möjlighet till utveckling av precisionsmedicin och förenklingar gällande vidareanvändning av hälsodata för etikprövad klinisk forskning genom direktåtkomst.

Utredningen är omfattande, men innehåller ett begränsat antal förslag. Givet utredningens omfattning (1184 sidor) har Region Gävleborg valt att kommentera ett urval och lämnar i huvudsak synpunkter avseende författningsförslagen.

Katarina Wijk, Forsknings- och utvecklingsdirektör, informerar om ärendet Utvecklingsplan för länets sjukvård. 

Fredrik Jonsson, Avdelningschef juridikavdelningen, informerar om ärendet Redovisning visselblåsning 2023. 

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Årsredovisning 2023. 

Årsredovisningen ger en övergripande bild av Region Gävleborgs verksamhet, hållbarhet och ekonomi det gångna året. Den ger återkoppling till fullmäktige och länets invånare om hur mål har uppnåtts och hur uppdrag har utförts.

Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning och rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning.

För att beskriva Region Gävleborgs miljö- och hållbarhetsarbete kompletteras årsredovisningen med en hållbarhetsredovisning. Redovisningens utformning utgår från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen är upprättad enligt GRI standard 2016, tillämpningsnivå core.

Regionen redovisade ett resultat på -314 mnkr, jämfört med budgeterade -192 mnkr. Det negativa resultatet förklaras till stor del av minskade statsbidrag,

ökade kostnader för inhyrd personal och inflationseffekter. Verksamhetens resultat uppgick till -392 mnkr vilket var 854 mnkr lägre jämfört med föregående år och 535 mnkr lägre än budget. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökade jämfört med budget. Ökningen av skatteintäkterna berodde främst på ökat skatteunderlag med anledning av en fortsatt stark arbetsmarknad.

Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till -680 mnkr. Region Gävleborg hävdar synnerliga skäl med hänvisning till stark finansiell ställning att återställa den del av det negativa resultatet som beror på överinflation på pensionskostnader, 540 mnkr, på längre tid än de tre år som kommunallagen anger. Överinflation avser den del av inflationsuppräkningen som överstiger Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Återställande kommer att ske under 20 år vilket är den ungefärliga takten för utbetalning av pensionsåtagandet. Förarbeten till kommunallagen (proposition 2003/04:105) säger att om det finns kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse, kan detta innebära stark finansiell ställning. Enligt årsredovisning 2023 beräknas soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner till 4,2 procent. Region Gävleborgs soliditet exklusive ansvarsförbindelse uppgick till 41,2 procent. Därutöver ska det enligt förarbetena finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. Region Gävleborgs pensionsfond, som per den 31 december 2023 hade ett bokfört värde på 6 533 mnkr, utgör sådana realiserbara tillgångar. Vid ingången av 2023 fanns en ackumulerad resultatutjämningsreserv uppgående till 920 mnkr. Enligt upprättad balanskravsutredning täcks det resterande negativa resultatet, 140 mnkr, av resultatutjämningsreserven.

I samband med beslut om delårsrapporten i augusti godkände regionfullmäktige ett underskott för Hälso- och sjukvårdsnämnden med 650,0 mnkr, för Hållbarhetsnämnden med 60,0 mnkr, för Kultur- och Kompetensnämnden med 2,4 mnkr samt för Patientnämnden med 0,3 mnkr. Regionfullmäktige föreslås godkänna ytterligare underskott för  Hälso- och sjukvårdsnämnden med 19,0 mnkr samt för Patientnämnden med 0,1 mnkr.

I december 2023 beslutade Regionstyrelsens om regler för Regionstyrelsens uppsiktplikt. Enligt reglerna ska Regionstyrelsen genom ett beslut om nämndernas medelsförvaltningar för perioden januari till december pröva om uppsiktsplikten är uppfylld.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Ekonomisk månadsrapport februari. 

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Låneram kvartal 2 2024.

I enlighet med Regionfullmäktiges beslut RF §362 2023 har Regionstyrelsen möjlighet att nyupplåna maximalt 1 000 miljoner kronor under 2024 för att säkerställa likviditeten.

Regionstyrelsen har i beslut i RS §236 2023 gett Regiondirektören en delegation att nyupplåna och omsätta lån upp till inom vid varje tillfälle av regionstyrelsens beslutade upplåning. I samma beslut fick Regiondirektören nyupplåna maximalt 400 miljoner kronor för första kvartalet 2024.

Investeringsramen för 2024 uppgår till 1 129 miljoner kronor där utbetalningarna bedöms ske jämt fördelat under året. Finansieringen planeras ske i samma takt som utbetalningarna men där löpande avstämningar görs innan nyupplåning eller avyttring av placeringar sker för att minska de finansiella kostnaderna.

Upplåning

För kvartal 1 finns en låneram om 400 mnkr där 200 mnkr nyupplånades under januari 2024. Ingen ytterligare upplåning bedöms nödvändig under kvartal 1.

För kvartal 2 bedöms maximalt lånebehov uppgå till 300 mnkr. 

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg – förbundsordning 3.0 med fördelningsmodell. 

En revidering av fördelningsmodellen i förbundsordningen för KSA föreslås. För Region Gävleborg bedöms det innebära marginellt lägre kostnader.

Beslut om revidering av fördelningsmodellen (del av KSA Förbundsordningen) fattades av förbundsfullmäktige februari 2022. Under processen har styrelsen därutöver bedömt ett behov av revidering av förbundets ändamål och uppgift.

KSA Förbundsordning 3.0 har behandlats i sin helhet av förbundets styrelse som lade fram förslaget till förbundsfullmäktige för beslut den 8e februari 2024.

Vid sammanträde den 8 februari 2024 har Förbundsfullmäktige för Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg beslutat att anta KSA Förbundsordning 3.0 med reviderad fördelningsmodell och att föreslå medlemsregionerna att göra detsamma.

Förbundsordningen är förbundets överordnade styrande dokument och är gällande efter beslut i respektive medlemsregions fullmäktigeförsamling vunnit laga kraft.

Reviderad förbundsordning föreslås tillämpas vid förbundets budgetbeslut inför 2025.

Fördelningsmodellen anger hur medlemsregionerna sinsemellan fördelar förbundets kostnader. Revideringen handlar i huvudsak om fördelning av beredskapsavgiften, vilket fortsatt ska utgöra 30 procent av förbundets intäkt. I delen som kallas beredskapsavgift är en nyhet, att tidigare nyttjande, används som faktor, utöver geografi och befolkning. Förändringen uppfattas uppfylla uppsatta kriterier, att vara enkel, transparent, förutsägbar, rättvis, styra mot effektiv verksamhet och ge incitament att använda KSA.

Förbundsordningen innehåller även tillägg under 3 § Ändamål och uppgift i att förbundet kan samverka och teckna avtal för regionernas räkning, med andra parter.

Därutöver även smärre justeringar till följd av reviderad fördelningsmodell och förtydliganden angående valprocessen.

Johan Sörensson, stabsdirektör, informerar om ärendet Uppföljning internkontrollplan RS år 2023. 

Johan Sörensson, stabsdirektör, informerar om ärendet Samordning av arbetet mot välfärdsbrottslighet. 

Välfärdsbrottslighet har snabbt utvecklats till en stor utmaning för kommuner och regioner. Det gäller även Region Gävleborg. Hoten och utmaningarna med välfärdsbrottslighet sträcker sig över alla verksamhetsområden och funktioner, vilket också gör att de ekonomiska konsekvenserna som en region kan drabbas av är mycket stora. Samtidigt är välfärdsbrottsligheten i grunden inte helt nya brottstyper. De flesta av sätten välfärdsbrottslighet utövas på är inte nya och det finns redan existerande motmedel mot dem.

Det är dock självklart så att det nu finns fler individer än tidigare som har viljan och förmågan att utöva dessa brott, dels för att samhällsklimatet har förändrats, dels för att metoderna att begå brotten, inte minst genom nya möjligheter att använda digitala hjälpmedel, har utvecklats. På det sättet är det nödvändigt att utveckla förmågan att förebygga, upptäcka och utreda dessa brott. Delvis behöver det ske genom samverkan och kunskapsutveckling tillsammans med andra. Delvis behöver det ske genom att bygga ut Region Gävleborgs kompetens och interna samordning.

För att Region Gävleborg ska bli ännu mer motståndskraftigt mot välfärds­brottslighet kommer en arbetsgrupp, till den 15 maj, arbeta fram en analys och förslag om vad som behöver göras.

Det är med stor sannolikhet så att arbetet för att dels samordna det arbete som redan pågår, dels stärka detta med implementering av nya arbetssätt, kommer att kräva insatser som inte ryms i nuvarande funktioners arbetsuppgifter. Sådan samordning, exempelvis genom en utsedd koordinator, behöver finansieras genom att kostnaderna kan räknas hem, genom att regionen undviker att bli utsatt för ekonomisk skada till följd av dessa brott, med minst motsvarande belopp. Ett sådant underlag ska räknas fram till nästa regionstyrelsemöte i april 2024, och kommer sannolikt leda till ett förslag om att en sådan funktion inrättas.

Region Gävleborg upphandlar varor och tjänster för cirka 6 miljarder kronor per år. Den befintliga inköpspolicyn beslutades 2011 och omvärlden har förändrats sedan dess. Regionfullmäktige konstaterade i budgeten för 2023 att det behövdes en ny strategi avseende upphandling. I detta ingår att skapa robusthet i våra leveranskedjor, bland annat genom mer lokalt producerade varor och tjänster. Regionstyrelsen gavs i budgeten i uppdrag att arbeta fram en strategi som ersätter den befintliga inköpspolicyn.

Inköpsavdelningen, Ekonomiförvaltningen, har under året arbetat med att ta fram underlag till den nya inköpspolicyn och dess underliggande dokument. Detta arbete har utgått från de befintliga arbetssätten och hur inköpsverksamheten i en så omfattande organisation som Region Gävleborg bör fungera. Nya frågor som har beaktats är dessa:

• Hur kan Region Gävleborg skapa bättre förutsättningar för lokala aktörer att lägga konkurrenskraftiga anbud?
• Hur kan regionen via upphandlingar säkerställa en god beredskap, med tanke på det som händer i omvärlden och pandemin?
• Vilka möjligheter finns med innovationsupphandlingar?

Inköpspolicyn tar sin utgångspunkt i att regionstyrelsen samordnar och genomför, i enlighet med upphandlingslagstiftningen, samtliga upphandlingar för Region Gävleborg. Upphandlingarna ska vara rättssäkra, ta hänsyn till den totala kostnaden och tillvarata konkurrensen på marknaden.

Genom upphandling möjliggör Region Gävleborg:

• en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling samt säkerställer Region Gävleborgs robusthet
• ett levande lokalt företagsklimat/näringsliv
• utveckling av nya och innovativa lösningar

Ny målrelaterad ersättning, Vårdgarantin 0- Telefontillgänglighet, införs för att stimulera utförarna till att samma dag patienten söker hjälp för ett hälsoproblem skall hen få kontakt med hälsocentralen. Det blir ett tydligare krav med uppföljning telefontillgänglighet och syfte, mått, mål, ersättning samt uppföljning för alla utförare i Hälsoval.

Baldersnäs Din Hälsocentral har varit stängd mellan 1 oktober – 31 december 2022 för att fullfölja vaccinationsåtagande av covid-vaccination i Bollnäs Kommun.

Denna stängning fortsatte efter ansökan från Din Hälsocentral Baldersnäs och beviljades av Regionstyrelsen gälla som längst till 1 september 2023.

Sedan den 1 september 2023 har verksamheten öppnat, dock inte i full omfattning utan med avsteg gällande kompetens och öppettider som beskrivs i Handbok för hälsoval.

Den 29 augusti 2023 beviljade Regionstyrelsen avsteg gällande kompetens och öppettider som beskrivs i Handbok för hälsoval, avsteget gällde som längst till 30 november 2023.

Din Hälsocentral Baldersnäs har ansökt om fortsatt avsteg gällande öppettider till och med 30 juni 2024.

Din Hälsocentral Baldersnäs kommer hållas öppet och erbjuda mottagningsbesök till distriktssköterska och allmänspecialist två dagar i veckan. Viss provtagning kan utföras på distriktssköterskemottagningen. Övriga dagar hänvisas alla besök för patienter listade på Baldersnäs Din Hälsocentral till Arbrå Din Hälsocentral.

Om personalsituationen förbättras innan den 30 juni 2024 så kan tiden för avsteg förkortas. Baldersnäs Din Hälsocentral kommer ha en kontinuerlig dialog med Hälsovalskontoret kring om tiden för avsteg kan förkortas.

Demokratiberedningen har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2023.

Ellinor Netsö (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg så ny ersättare behöver väljas.

Johanna Myrin Hillströms (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i personalutskottet så ny ersättare behöver väljas. 

Revisorerna i Region Gävleborg har genomfört en granskning av regionstyrelsens och nämndernas protokoll. Syftet med granskningen är att bedöma om hantering av protokoll sker på ett ändamålsenligt sätt.

Granskningen som genomfördes av revisionsbiträdet PwC under hösten 2023 har besvarat följande revisionsfrågor:

• Styrs området i tillräcklig grad genom regioninterna styrdokument?
• Upprättas protokoll utifrån krav i lagstiftning och regioninterna styrdokument?
• Ger protokollen tillräcklig information för att säkerställa allmänhetens insyn och förståelse för vad som beslutas?

Revisionsrapporten överlämnades av regionfullmäktige den 12 december 2023 till regionstyrelsen för beredande av svar. Enligt beslutet ska svar senast ha inkommit till regionfullmäktiges sammanträde i april 2024.

Mona Davik (S) föreslår i en motion:

• Att Region Gävleborg utreder och kostnadsberäknar ett regionalt högkostnadsskydd.
• Att Region Gävleborg tar fram ett förslag på plan för införande av regionalt högkostnadsskydd för tandhälsa.

Regionstyrelsen svarar:

Vi delar motionärens bild och önskan om en mer jämlik tandvård. En dålig tandhälsa kan ha stor påverkan på livskvalitén. Det kan också orsaka andra, ibland mer allvarliga, sjukdomar i kroppen.

Regeringen utreder just nu på hur det går att förstärka tandvårdens högskostnadskydd så att det mer liknar högkostnadsskyddet i vården. Där ska de äldre med sämst munhälsa prioriteras. Detta är ett tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn (S 2022:12).  Utredningen har fått nya direktiv om att analysera och lämna förslag som kan stärka tandvårdens högkostnadsskydd.

Den politiska majoriteten ser positivt på den nationella utredningen och ser fram emot uppdragets redovisning som ska ske senast 31:a oktober 2024. Med anledning av den nationella utredningen ser vi ingen anledning att påbörja en regional utredning. Vi vill dock framhålla att vi är positivt inställda till någon form av högkostnadsskydd i tandvården.

Initiativärende

Under 2023 valde regionmajoriteten bestående av Sd, M, Kd och Sjvp att stänga ner webbsändningarna från regionsstyrelsen och därmed har de digitala kanaler som spridit information vårat politiska arbete i regionstyrelsen tystnat. Det minskar chansen för insyn för medborgarna, organisationer och media i Gävleborg att följa oss. För att hitta nya vägar för insyn och ökad transparens behöver vi politiskt agera. Många kommuner och regioner har öppna möten för medborgare så de kan närvara. Det är inte lika bra som digitala möten som når ut till nästan alla men ett fullgott alternativ.

Centerpartiet yrkar därför att

- Regionstyrelsen sammanträden öppnas upp för medborgare och andra ska få insyn i det politiska arbetet.

Svar på initiativärende

Av 6 kap. 25§ kommunallagen framgår att en nämnds sammanträde ska hållas inom stängda dörrar.

Det arbete som bedrivs i regionstyrelsen lyfts vidare till regionfullmäktige för granskning och beslut.

Invånare i länet samt media är välkomna att delta i regionfullmäktiges sammanträden, antingen personligen eller via webbsändning. Dessutom har både allmänheten och media rätt att begära ut handlingar från regionstyrelsens sammanträden.

Vi har, sedan webbsändningarna av regionstyrelsen upphörde, inte noterat något betydande intresse från allmänheten för öppna sammanträden eller webbsändningar. Även om intresset är lågt är det tydligt att de nuvarande lokalerna som används av regionstyrelsen inte är lämpliga för öppna sammanträden. För att möjliggöra sådana skulle vi behöva överväga att byta till mer passande och större lokaler. Att göra en sådan investering utan efterfrågan skulle inte vara ekonomiskt försvarbart.

Samtliga partier i regionstyrelsen bör ha förmåga att själva sprida information om det politiska arbetet utanför styrelsens sammanträdanden.
 

Initiativärende

Hittills har regeringen inte agerat tillräckligt kraftfullt för att häva sjukvårdskrisen i landets regioner. I lördags 2024-02-10 gav emellertid statsministern ett nytt besked, när han utlovade att regeringen och samarbetspartiet kommer presentera en budget som säkerställer extra ekonomiskt stöd till regionerna i landet, för att dessa ska slippa göra omfattande nedskärningar i sjukvården och ej behöva varsla personal.

Inom kort påbörjas budgetprocessen i Region Gävleborg (RG), vilken bland annat innehåller beredning och beslut om planeringsförutsättningar för 2025-2026. Detta nödvändiggör ett klargörande från regeringen om den exakta innebörden av statsministerns utfästelse.

Mot bakgrund av ovan beskrivna yrkar Socialdemokraterna följande:

1. Att RG tillskriver regeringen för att be regeringen att skyndsamt klargöra omfattningen av det kommande ekonomiska stödet till regionerna; hur stödet i detalj ska utformas och vilken inriktning som avses (riktat eller generellt bla); när stödet kan vara regionerna till handa.
2. Att hälso- och sjukvårdsdirektören därpå uppdras att analysera (omfattning, utformning, tidplan) hur stödet därmed påverkar RGs strategiska plan om ändrade vårdnivåer och utbudspunkter samt RG tidplan för kostnadsanpassningar.

Svar på initiativärende

Vi är tacksamma för de extra statsbidrag statsministern aviserat. Region Gävleborgs ekonomi har dock varit dålig under en längre tid, de underskott som fanns innan pandemin finns fortfarande kvar och dessa löses inte med tillfälliga extra medel. Vilket pandemin är ett talande exempel på, regionen mottog då rekordstora statsbidrag men underskotten kvarstår dock idag. Vi i den politiska ledningen anser att en långsiktigt hållbar ekonomisk plan behövs samt att ta reda på var underskotten uppstår.  

Initiativärende

Allt fler svenskar smittas av den fästingburna infektionen TBE. Smittan har ökat över hela landet och spritt sig till nya områden, bland annat till länet. Smittskyddsläkaren i Gävleborg konstaterar att TBE blir allt vanligare i Gävleborg, att det har skett en successiv ökning av antalet fall av TBE i Gävleborg sedan 2013 samt att ökningen säkerligen kommer att fortsätta.

Barn i länet ska kunna bada och leka i skog och mark utan att riskera TBE med allvarliga följdsjukdomar som hjärnhinneinflammation och i värsta fall döden. Men vaccinet är dyrt. Att få ett fullgott skydd kan kosta uppemot 1200-1600 kronor per person. Det kan innebära att de familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop inte har råd att vaccinera sina barn. Detta och det faktum att vi har två kommuner i länet som av Folkhälsomyndigheten pekas ut som riskområden, det vill säga Gävle och Söderhamn, gör att TBE-vaccin bör erbjudas gratis till länets barn.

Undertecknade yrkar därför att:

1. Avgiftsfri TBE-vaccinering för barn införs snarast under 2024

Svar på initiativärende

Folkhälsomyndigheten har ingen generell rekommendation för allmän TBE-vaccinering. De rekommendationer som finns för Gävleborg är att fast boende och sommarboende samt personer som vistas i skog och mark och i kustnära områden i Gävle kommun och Söderhamns kommun bör vaccinera sig. Vaccinationsindikationen är mindre angelägen för personer som endast mycket kortvarigt vistas i områden med smittrisk och personer som bor i tätort i riskområden men inte brukar vistas ute i skog och mark. Varje år drabbas cirka 350-600 personer av TBE, de flesta blir helt återställda men ungefär 10 % drabbas av allvarliga komplikationer och en tredjedel får andra långdragna besvär av smittan. I Region Gävleborg har vi under de senaste sex åren rapporterat totalt 25 fall av TBE-smitta, varav tre fall drabbade barn under 18 år. Liknande åtgärd som initiativärendet föreslår har införts i Region Uppsala där barn 3-18 år erbjuds kostnadsfri vaccinering. Åtgärden uppskattas kosta ungefär sex miljoner kronor årligen. Med tanke på den för närvarande låga risken för smitta, och det ekonomiska läget hälso- och sjukvården befinner sig i anser vi att en generell kostnadsfri vaccination för alla under 18 år inte är motiverad i dagsläget. Om Folkhälsomyndigheten ändrar rekommendationerna eller smittrisken förvärras i hela länet kan en framtida vaccinering bli aktuell.

Initiativärende

Öppenhet och transparens skulle prägla styret i den nya SD-ledda regionledningen. Men så blev det inte. Regionstyrelsens sammanträden är numera stängda för såväl allmänheten som media. Handlingar levereras ofta sent, ärenden dras tillbaka vid sittande möte helt utan förklaring, informationsärenden uteblir liksom konsekvensbeskrivningar. Beslut fattas i andra forum än där de ska tas.

Regionstyrelsen utser ett antal utskott som har till uppgift att bereda ärenden till regionstyrelsen inom sitt sakområde. Den nuvarande regionledningen har i en stor mängd ärenden valt att inte skicka dem för beredning till utskotten, utan ärendet har beretts och avgjorts i regionstyrelsen. Enligt regionstyrelsens ordförande kan utskotten nämligen råka tycka fel, som han själv uttryckte det när kritik framfördes om att utskotten förbigicks.

Ibland delegerar regionledningen ett ärende till ett utskott för att få bort obekväma frågor, som partierna i regionledningen inte är överens om. Men utskottet ska inte ta något beslut i ärendet utan ärendet ska endast “hanteras”. Med den typen av arbetssätt har utskotten förlorat sin funktion och då kan utskotten läggas ned.

Även när det gäller vilken information som ska presenteras saknas underlag till det ärende som informationen ska handla om. Det omöjliggör för ledamöterna att förbereda sig med eventuella frågor.

Vi anser att personalpolitiken måste få ett större utrymme i regionpolitiken då personalfrågor och personalförsörjning är helt avgörande för regionens verksamhet. I dag finns enbart ett personalutskott, utan befogenhet, där information ges men inga beslut fattas. Personalutskottet bereder inte ens personalpolitiska ärenden åt eller från regionstyrelsen.

Genom att inrätta en personaldelegation med beslutanderätt får personalpolitiken en större betydelse. Förtroendevalda i sin arbetsgivarroll kan lägga upp strategier, policys, hantera större frågor och hantera olika ärenden samt bereda ärenden åt regionstyrelsen.

Samtidigt som utskotten förlorat sin uppgift som beredande organ har Region Gävleborg stora ekonomiska problem. I de olika utskotten sitter såväl ordinarie ledamöter som ersättare vilka får mötesarvode, blir ersatta för resor och för förlorad arbetsförtjänst.

Vi menar att utskotten i sin nuvarande form saknar funktion och ska därför läggas ned. Samtidigt behöver arbetet med personalfrågor förstärkas och fler beslut behöver tas på en politisk nivå för att styra och påverka den regionala utvecklingen.

Utifrån ovanstående yrkar vi därför:

• att personalutskottet, hälsovalsutskottet, fastighets-, teknik-, och miljöutskottet samt utvecklingsutskottet läggs ned
• att införandet av en personaldelegation med beslutanderätt utreds och inrättas

Svar på initiativärende:

Den politiska organisationen ses som praxis över inför varje ny mandatperiod. Vi välkomnar initiativtagarens förslag till översynen inför kommande mandatperiod.

Initiativärende

Socialdemokraterna menar att beslut om utbudsjusteringar, oavsett om det handlar om en utökning eller avveckling av vårdplatser, öppnande eller stängande av hälsocentraler, är frågor som ska avgöras av politiken.

Anledningen är att sådana beslut påverkar medborgarna och deras vardag. Sådana beslut skall självklart föregås av en ordentlig dialog/debatt med såväl direkt berörda som med länets invånare i stort. Varje länsinvånare måste ges möjlighet att sätta sig in i frågorna och genom de folkvalda politikerna påverka utgången av besluten. Därtill måste medborgarna ges möjligheten att utkräva ansvar.

Genom att delegera beslutet att stänga avdelning 10 b på Hudiksvalls sjukhus har såväl länsinvånare som politiker fråntagits möjligheten att sätta sig in i frågan, bedöma hur en stängning påverkar länet och dess invånare. Vi har inte heller getts möjlighet att väga för och nackdelar med en stängning och inte heller getts möjlighet att lägga egna förslag i ärendet.

Demokratins väsen är bestämt av samtalet, förhandlingen, av den ömsesidiga respekten och förståelsen och av det härav framväxande intresset för helheten. Genom att delegera beslutet till förvaltningen har SD, M, KD och Sjukvårdspartiet beskurit demokratins verkningsgrad.

Mot bakgrund av ovan yrkar Socialdemokraterna följande:

• Att beslutet att stänga avdelning 10 b på Hudiksvalls sjukhus upphävs.

Svar på initiativärende

Det som skett i Hudiksvall är inte en stängning av en avdelning, det som skett är en hopslagning av två avdelningar för att säkra bemanningen samt skapa en bättre arbetsmiljö och en högre patientsäkerhet. Detta är ett utvecklingsarbete där både flöden och arbetssätt görs om. Parallellt med detta utvecklas även en psykakutmottagning, mobila arbetssätt och mer därtill.