Möte 2023-05-03

• Regiondirektörens beslut på delegation – Avskrivning av löneskuld LH (RS 2023/1107)
• Regiondirektörens beslut på delegation – Avskrivning av löneskuld IL (RS 2023/1108)
• Företagsutvecklingsbidrag - Happy Pancake AB (RS 2022/2048)
• Företagsutvecklingsbidrag - Orbadens camping AB (RS 2022/3133)
• Företagsutvecklingsbidrag - Lena Birgitta Eriksson (RS 2023/204)
• Företagsutvecklingsbidrag - Custom Solution by D Lundberg (RS 2022/2733)
• Företagsutvecklingsbidrag - SkinArt Clinic Sweden AB (RS 2022/2695)
• Företagsutvecklingsbidrag - PralinPinglan AB (RS 2023/676)
• Kommersiell service - Ilsbo Bensin & Service AB (RS 2023/890)

Lucille Ehrhart informerar om CPMR. 

CPMR är ett EU-relaterat nätverk för perifera och maritima regioner inom EU, som Region Gävleborg är medlem i. 14 mars tog Regionstyrelsen beslut att fortsätta medlemskapet i CPMR och härmed väljs representanter till CPMR:s general assembly och de kommitteer Region Gävleborg väljer att delta i, kommittén för infrastruktur och transport och kommittén för maritima frågor.

En levande, lokalt förankrad fiskenäring bidrar till en hållbar regional utveckling, men det kustnära fisket är en bransch med stora utmaningar. Nätverket för Hållbart och lokalt förankrat yrkesfiske med framtidstro samlar politiker från regioner längs Östersjön som är engagerade i frågan. Region Gävleborg fortsätter sitt engagemang i nätverket och härmed utses en representant till nätverket.    

Annica Johansson, Ekonomidirektör, informerar om delårsrapport januari-mars 2023.

Johan Kaarme, Hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om Hälso- och sjukvårdsnämndens medelsförvaltning.

Jan-Olof Friman, Trafik- kultur- och folkhögskoledirektör, informerar om hållbarhetsnämndens och kultur- och kompetensnämndens medelsförvaltning. 

Verksamhetens resultat uppgick till -326 mnkr jämfört med budgeterade 18 mnkr. Budgetavvikelsen uppgick till -344 mnkr och utgjordes av verksamhetens nettokostnader -366 mnkr samt skatter, generella statsbidrag och utjämning 22 mnkr.

Verksamhetens kostnader ökade med 13,6 procent jämfört 2022. Periodens kostnader för pensioner ökade med 509 mnkr jämfört med föregående år, varav pensionskostnader vilka redovisas inom verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar med 219 mnkr och finansiell del av pensionskostnader vilka redovisas inom finansnettot med 290 mnkr. Förändringen förklaras i huvudsak av den höga inflationen vilket påverkat uppräkningen av pensioner. Uppräkningen i sin helhet har belastat periodens utfall. Regelverket för pensionskostnaderna innebär att dessa räknas upp med inkomstbasbeloppets förändring, som är 8,7 procent, jämfört med en normal inflation som kan sägas vara 2,0 %. Även andra kostnader som till exempel drivmedel, el och material är påverkade av den höga inflationen. Kostnader för inhyrd personal ökade med 26 mnkr jämfört med föregående år och avvek negativt mot budget med 62 mnkr.     

Finansnetto utgjordes i huvudsak av orealiserade vinster och förluster inom pensionsfonden med 240 mnkr samt finansiell del av pensionskostnader -355 mnkr. Periodens resultat uppgick till -430 mnkr, jämfört med budgeterade -73 mnkr.

Företagshälsovårdsnämnden och Patientnämnden redovisar en ekonomi i balans medan övriga nämnder inklusive styrelse redovisar underskott.

I helårsprognosen uppgår verksamhetens resultat till -587 mnkr jämfört med budgeterade 173 mnkr.

Preliminära beräkningar indikerar ett negativt balanskravsresultat. I delårsrapporten noteras att det i denna prognos finns väsentlig påverkan av en historiskt hög inflation. Med bakgrund av detta kan därför Regions Gävleborg komma att hävda synnerliga skäl för att inte återställa negativt balanskravsresultat som uppkommer på grund av överinflation i pensionskostnaderna, 540 mnkr inom de tre åren som Kommunallagen anger. Beredskap för överinflation uppgående till dessa nivåer kan rimligtvis inte förväntas. Beslut om hantering av eventuella underskott fattas i samband med årsredovisningen.

X-trafik har fått ett politiskt uppdrag att genomföra besparings- samt intäktsökandeåtgärder motsvarande 40 mnkr.

I syfte att minska kostnaderna samt öka intäkterna och få en budget i balans föreslås följande åtgärder:

Trafikutbudsjusteringar (minskad nettokostnad per helår cirka 3 mnkr)

I förslaget till trafikutbudsjusteringar har hänsyn tagits till trafikförsörjningsprogrammets fyra prioriterade mål.

En större andel resor sker med kollektivtrafik

• Kollektivtrafiken ska utgöra en växande andel av det motoriserade resandet. Målet är att kollektivtrafikens andel ska fördubblas från år 2009 till år 2030

Större funktionella studie- och arbetsmarknader i starka stråk

• Kollektivtrafiken skapar och förstärker möjligheterna till större funktionella studie- och arbetsmarknader i starka stråk och områden, framförallt där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval

Förnybara drivmedel och minskad energiåtgång

• Kollektivtrafiken ska använda förnybara och prioritera utsläppsfria drivmedel, minska energiåtgången och därmed minska klimat- och miljöpåverkan

Ett tillgängligt samhälle

• Kollektivtrafiken ska möjliggöra för människor att bo, verka och leva i hela länet. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglighetsanpassad så att så många som möjligt kan använda den. Den ska även vara bekväm, enkel och billig.

Med utgångspunkt från ovan föreslås följande trafikutbudsjusteringar vilka beräknas ge en minskad nettokostnad per helår på cirka 3 mnkr.

¹ NA = inte tillämpbar

Trafikutbudsjusteringarna verkställs vid tidtabellskiftet den 10 december 2023.

Prisjusteringar av enkel- och periodbiljetter samt biljettutbudsförändringar

I arbetet med justeringar av biljettpriser krävs en avvägning gällande risken att justeringen skapar förändringar i resmönster. En avvägning i förslaget har också gjorts utifrån nationella jämförelser av biljettpriser. De senaste jämförelserna, som kan ses under avsnitt ”Ärendet”, visar att X-trafiks biljettpriser är förhållandevis låga i jämförelse med resten av Sverige. Trafikutbudet samt storleken på zoner varierar dock mycket mellan olika Regionala kollektivtrafikmyndigheter.

Sammanfattningsvis har följande tre huvudprinciper legat till grund för förslagen avseende prisjusteringar av enkel- och periodbiljetter samt biljettutbudsförändringar:

• Öka intäkterna – Prisjusteringar
• Förenkla – Möta kundernas önskemål om att köpa rätt biljett i olika kanaler
• Följa försäljningsstrategin – Fler ska köpa biljett i förväg innan resan för att minska tiden för ombordstigning

I förslaget från förvaltningen föreslås att förändringarna genomförs i två steg. Den totala intäktsökningen per helår beräknas för steg 1 bli cirka 32 mnkr. Efter beaktande av minskat resande med 3 procent på grund av prisjusteringar beräknas intäkter minska med cirka 7 mnkr till 25 mnkr. För steg 2 beräknas intäktsökningen bli cirka 10 mnkr. Inget beaktande av minskat resande har tagits för steg 2 utifrån att denna prisjustering är av mindre karaktär. Nedan beskrivs steg 1 och 2 mer detaljerat.

• Steg 1 – förväntad intäktsökning per helår cirka 25 mnkr:

• Prisjustering av enkelbiljett vuxen förköp i en zon från 26 kr till 30 kr, övriga enkel- och periodbiljetter justeras enligt gällande prismodell, med undantag av seniorbiljetten (verkställs 21 augusti 2023)
• Fritidsbiljetten tas bort (verkställs 21 augusti 2023)
• Rabatten för ”vuxen+barn” tas bort (verkställs 21 augusti 2023)
• Uppsalatillägget tas bort (verkställs 10 december 2023)

• Steg 2 – förväntad intäktsökning per helår cirka 10 mnkr:

• Prisjustering av enkelbiljett vuxen förköp i en zon från 30 kr till 31 kr, övriga enkel- och periodbiljetter justeras enligt gällande prismodell. De biljetter för privat kund vilka inte ingår i prismodellen kan justeras enligt samma princip (verkställs 5 februari 2024)
• Rabatten vid betalning med reskassa ombord tas bort (verkställs 5 februari 2024)
• 24-timmarsbiljetten utökas till att kunna köpas för alla zonsteg (verkställs under 2024)

För prislista se bilaga; Prislista.

Delegation till Hållbarhetsnämnden för årlig uppräkning av biljettpriser

Flertalet Regionala kollektivtrafikmyndigheter genomför årliga prisjusteringar, detta för att bland annat följa konsumentprisindex (KPI) och undvika ett behov av att genomföra mer omfattande prisjusteringar vid enstaka tillfällen. En sådan hantering påverkar kunderna i en mindre omfattning än om mer omfattande prisjusteringar behöver genomföras.

Utifrån ovan föreslås att Hållbarhetsnämnden får delegation att årligen genomföra uppräkning av biljettpriserna inom spannet 2-5 procent. Om förändringen av konsumentprisindex (KPI), inför beslut om årlig uppräkning av biljettpriserna, varit högre än 5 procent under den senast kända tolvmånadersperioden ska den maximala nivån på spannet för uppräkning utgöras av den faktiska procentuella förändringen av KPI.

Spannet för den årliga uppräkningen av biljettpriserna avser priset för:

• Enkelbiljett vuxen förköp i en zon och kan sedan variera mellan olika typer av biljetter utifrån prismodellens uppbyggnad
• Övriga biljetter för privat kund vilka inte ingår i prismodellen

Den första årliga uppräkningen av biljettpriserna verkställs under 2025.

Justering av förseningsersättning för resor med tåg som kör längre än 150 km (långa tåg)

Kund som drabbas av försening vid resa kan ansöka om förseningsersättning enlig gällande Lag (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer.

Den 1 oktober 2019 sänktes förseningsersättningen för X-trafiks kunder kraftigt till nuvarande ersättningsnivåer enligt gällande lag och förordning där kunder som reser med tåg som kör längre än 150 km (långa tåg) inte får ta del av ersättning i samma utsträckning som dem som reser med buss eller med tåg under 150 km (korta tåg). Detta skapar en orättvis behandling av kunderna. För att skapa en mer rättvis och kundvänlig förseningsersättning föreslås att förseningsersättningen tillämpas på samma sätt för resor med tåg som kör längre än 150 km (långa tåg) som för resor med buss samt tåg som kör under 150 km (korta tåg).

Detta innebär att kunderna som reser med tåg som kör längre än 150 km (långa tåg) skulle ha rätt att få ersättning med 50 procent av biljettpriset vid 20-39 minuters försening, 75 procent av biljettpriset vid 40-59 minuters försening och 100 procent av biljettpriset vid försening på 60 minuter eller mer.

Figur 1: Tabell över nuvarande förseningsersättning samt förslag på framtida förseningsersättning.

Kostnaden för justeringen av förseningsersättningen är beroende av hur många ärenden som inkommer men förväntas inte öka med mer än 150 tkr årligen.

Delegation till Hållbarhetsnämnden avseende beslut gällande ersättningsnivåer för förseningsersättning

Att som Regional kollektivtrafikmyndighet kunna kompensera kunder vid förseningar i kollektivtrafiken är en viktig del för att kunna behålla samt rekrytera nya kunder. Nivåerna på förseningsersättningen spelar en viktig roll gällande huruvida en kund upplever sig ha blivit kompenserad eller ej. För att kunna möta kommande kundbehov föreslås därför att delegation ges till Hållbarhetsnämnden avseende beslut gällande ersättningsnivåer för förseningsersättning.

Tillfälliga drivmedelsförändringar

För att bidra till en budget i balans för år 2023 föreslås ett tillfälligt drivmedelsbyte från biodiesel (HVO) till reduktionspliktig diesel för busstrafik i Gästrikland och Hälsingland på de bussdepåer där detta går att genomföra. Drivmedelsbytet verkställs när det är praktiskt genomförbart för trafikföretagen och gäller under år 2023. Kostnadsminskningen för år 2023 uppskattas till cirka 6-9 mnkr.

Organisation

Förvaltningen har undersökt möjligheten att genomföra interna effektiviseringar, resultatet av detta är att personella neddragningar inte kan genomföras utan att arbetsuppgifter inom verksamheten tas bort. Vid besparingsbeslutet 2019 togs tjänster bort från avdelningen vilket ännu idag påverkar verksamheten.

Johan Sörensson informerar om ärendet Uppföljning av mål i Regionstyrelsens årsplan 2023. 

Johan Sörensson informerar om ärendet Uppföljning av resultat av 2022 års internkontrollplaner.

Detta ärende redogör för förslag till övergripande resevillkor, produkter och priser samt ett antal övriga förutsättningar exempelvis hantering av prisjustering, kampanjer och ombordförsäljning för Tåg i Bergslagen AB i enlighet med bilaga ”PM - Bergslagstaxan Priser, Produkter och villkor”.

Tåg i Bergslagen AB:s styrelse har vid styrelsemöte 2022-11-18 samt 2022-12-14 beslutat att rekommendera ägarregionerna att godkänna förslaget. Förslaget ska beslutas av samtliga berörda ägarregioner.

Summering av principer för Bergslagstaxan

Den föreslagna prissättningen av Bergslagstaxan innebär för enkelbiljetter en relationsbaserad prissättning ”station till station”, där priset i grunden styrs av avståndet för en given färdväg. Därutöver föreslås ett golvpris.

Utöver enkelbiljetter omfattar Bergslagstaxan försäljning av periodbiljett som omfattar samtliga avgångar med Tåg i Bergslagen AB oavsett sträcka.

Biljetterna i Bergslagstaxan föreslås säljas till helt respektive reducerat pris. Reducerat pris skall gälla för följande resenärskategorier:

·         Ungdom som ej fyllt 20 år

·         Student med minst 50 % studietakt

Rabattnivå för reducerad prisnivå föreslås vara 25 % för samtliga biljettprodukter. Avrundningseffekter exkluderade.

Två barn, 0-6 år, reser alltid avgiftsfritt i sällskap med resenär med giltig biljett oavsett biljettutställare eller biljettyp. Därutöver föreslås ett familjeerbjudande gälla där två barn upp till och med 12 år reser avgiftsfritt på Tåg i Bergslagen AB i sällskap med resenär med giltig biljett ur Tåg i Bergslagen AB:s biljettsortiment.

Respektive ägarregion har enligt förslaget möjlighet att upprätta avtal med Tåg i Bergslagen AB gällande giltighet för respektive RKM:s egna biljettsortiment att gälla på Tåg i Bergslagen AB. Därutöver föreslås respektive ägarregion kunna fatta beslut om avsteg från Bergslagstaxans prissättning inom dess respektive trafikområde.

Detta ärende redogör för förslag till ny intäkts- och underskottsfördelning för Tåg i Bergslagen AB.

I nuvarande underskottsfördelning finns tre fördelningskomponenter där Tåg i Bergslagen AB:s underskott hanteras genom 1) ersättning för RKM resor, 2) kostnader för dimensionerande fordon och 3) antal km och tågstopp inom respektive län.

Med punkt 1 avses resor som görs med de biljetter som ställs ut av respektive RKM (i Gävleborgs län resor med X-trafiks periodbiljetter och skolkort). För detta ersätts trafikföretaget med drygt 30 kr per resa. Det underskott som återstår för Tåg i Bergslagen AB efter punkt 1 och 2 fördelas mellan ägarna utifrån trafikproduktion (km) och antal stopp.

I arbetet gällande intäkts- och underskottsfördelning för Tåg i Bergslagen AB har det konsekvensbeskrivits effekter av att fortsätta med nuvarande underskottsfördelning samt att återföra intäkter helt eller delvis till ägarlänen. Utifrån arbetet är rekommendationen från ägarrepresentanter att lägga till en komponent som hanterar intäktsfördelning.

Intäkterna från biljettförsäljningen föreslås delas upp i en del som gäller försäljning från relationer inom respektive län (inomlänsintäkter) från vilka intäkterna tillfaller berörd ägarregion medan övriga biljettintäkter tillfaller Tåg i Bergslagen AB och räknas av från det underskott som fördelas mellan ägarna.

Som följd av att inomlänsintäkter föreslås tillfalla respektive ägarlän kan nuvarande komponent med ersättning för RKM-resor (punkt 1 ovan) utgå från aktieägaravtalet.

Förslaget innebär att bilaga 1 till aktieägaravtalet (Fördelning av underskott i Tåg i Bergslagen AB) uppdateras genom att även hantera fördelning av intäkter enligt följande punkter:

1. Inomlänsintäkter - Biljettintäkter från Tåg i Bergslagens biljettprodukter, som säljs av Tåg i Bergslagen eller dess återförsäljare, för relationer där resan helt sker inom ett ägarlän tillfaller berörd ägare.

2. Övriga biljettintäkter – Resterande biljettintäkter (som inte omfattas av punkt 1) från Tåg i Bergslagens biljettprodukter, som säljs av Tåg i Bergslagen eller dess återförsäljare, tillfaller Tåg i Bergslagen och räknas av från underskottet.

Nuvarande punkt 1 Periodbiljetter i aktieägaravtalet utgår som följd av förslaget.

Förslaget förväntas bidra till att ge ägarregionerna incitament att öka resandet med Tåg i Bergslagen AB och att i större utsträckning integrera Tåg i Bergslagen AB:s trafik som en del av det lokala trafiksystemet.

Detta ärende redogör för förslag att Tåg i Bergslagen AB blir delägare i Samtrafiken i Sverige AB.

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Gävleborg, Dalarna, Örebro och Västmanland, är gemensamma ägare av Tåg i Bergslagen AB.

Samtrafiken i Sverige AB bedriver en branschgemensam utvecklingsverksamhet inom områden som är strategiskt viktiga för att öka det kollektiva resandet och dess marknadsandel. Bolagets syfte är att genom samverkan mellan ägarföretag och övriga trafikföretag knyta ihop kollektivtrafiken och på affärsmässiga grunder utveckla och erbjuda produkter och tjänster till trafikföretag och resenärer.

Tåg i Bergslagen AB:s samtliga ägarregioner är delägare i Samtrafiken i Sverige AB.

Vid Tåg i Bergslagen AB:s styrelses sammanträde den 14 december 2022 beslutades att Tåg i Bergslagen AB ska ingå partneravtal med Samtrafiken i Sverige AB. Detta genomförs under våren 2023 då Samtrafiken i Sverige AB:s nya partneravtal SPA-11 är på plats.

I samband med att trafikavtalet som Tåg i Bergslagen AB ingått med VR Sverige AB träder i kraft vid tidtabellsskiftet i december 2023 (T24) förändras avtalsformen från tjänstekoncession till bruttoavtal. Som följd av detta flyttas ansvaret för bland annat biljettförsäljning, prissättning och produktsortiment från trafikföretaget till beställaren, det vill säga Tåg i Bergslagen AB.

Inför den nya affärsmodellen hos Tåg i Bergslagen AB är bedömningen att det även är nödvändigt för Tåg i Bergslagen AB att bli delägare i Samtrafiken i Sverige AB. Som aktieägare i Samtrafiken i Sverige AB kan Tåg i Bergslagen AB ta aktiv del i Samtrafiken i Sverige AB:s arbete.

Länets samrådsgrupp för färdtjänst har tagit fram förslag på reviderade tillämpningsanvisningar för färdtjänst.

Region Gävleborg ska fatta beslut för de kommuner som överlämnat sina uppgifter gällande färdtjänst till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Dessa kommuner (Bollnäs, Hofors, Nordanstig, Ockelbo och Söderhamn) får underlagen och föreslås även fatta egna beslut.

Övriga kommuner hanterar sin egen beslutsprocess. Införandet planeras ske 1 oktober 2023.

Förslagen till revideringar, justeringar och framförallt de förslag som är av principiell natur av innehållet i Handbok för Hälsoval Gävleborg har under våren 2023 beretts i Hälsovalsutskottet.

I ärendebeskrivningen följer en kortare beskrivning av vilka tillägg, borttagande och ändringar av principiell karaktär som föreslås i Handboken för Hälsoval Gävleborg.

De delar som berör ekonomi och ersättning inom uppdraget är inte med då det måste hanteras utifrån Region Gävleborgs budgetprocess, och kommer kräva ett tilläggsbeslut när ersättningsnivåer kan sättas.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte beretts färdigt, § 61.

I bifogad sammanfattning framgår vilka motioner som den 11 april 2023 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 55 st.

Av dessa är 33 st under politisk beredning och 22 st under tjänstemannaberedning.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt, § 95.

I bifogad sammanfattning framgår vila medborgarförslag som den 11 april 2023 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 11 st.

Av dessa är 5 st under politisk beredning och 6 st under tjänstemannaberedning.

I hus 10 på Hudiksvalls sjukhus kommer plan 7, 8 och 9 samt plan 10 (ventilationsplan) att byggas om och anpassas för ögonmottagning, ögonoperation och synrehabilitering.

När ögonverksamheten flyttar in kommer patientflödet att öka avsevärt i kulverten. Där kommer både gående och transporterade patienter att vistas, samtidigt med ökade truckflöden för transport av material, tvätt och sopor. Befintlig kulvert är dock så smal att patienttransporter och trucktransporter inte kan mötas på ett säkert sätt i kulverten.

Befintlig kulvert behöver därför kompletteras med en bredare och ändamålsenlig kulvert. Efter genomförande kommer befintlig kulvert att nyttjas av patienter, besökare och personal, och den nya kulverten användas för trucktransporter, inklusive liggande patienttransporter.

Johan Sörensson ger en lägesrapport avseende översynen av central administration. 

Vänsterpartiet har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att regionen i sina avtal med de privata vårdbolagen kräver öppen bokföring så att kontrollen över skattebetalarnas pengar ökar och att vi kan säkerställa att pengarna går till det de är avsedda för, och att de privata vårdbolagen, som vill ha avtal med Region Gävleborg, ska garantera att skattepengar går till den vård de är avsedda för, därför ska en vinstutdelningsbegränsning införas.

I nuvarande lagstiftning saknas uttryckligt stöd för att kräva öppen bokföring eller vinstutdelningsbegränsning. Det finns också skäl som talar för att sådana krav skulle kunna stå i strid med skyldigheten i lagen om valfrihetssystem för den upphandlande myndigheten att iaktta proportionalitet i förhållande till den aktuella marknaden. Frågorna som Vänsterpartiet ställer har diskuterats och hittills avfärdats nationellt.

I nuläget finns det inte någon möjlighet för Region Gävleborg att gå vidare i frågan.

Vänsterpartiet har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att ersättningen för användandet av tolktjänster på hälsocentraler ses över så att ersättningen blir högre.

Enligt gällande hälsovalshandbok ska den vårdgivare som har patienter som inte talar svenska få ersättning för tolkkostnaden, när tolk med Regionavtal har använts. Besök där tolkning har utförts utan att vårdgivaren belastats med någon kostnad för tolkning ersätts inte. Tolkning till asylsökande faktureras på samma sätt som besök av asylsökande.

Region Gävleborg har tecknat avtal med leverantörer av tolkningstjänster. Nuvarande avtal gäller till 2024-02-28.

Vårdgivarna ersätts följaktligen med deras faktiska kostnader enligt gällande taxa i de aktuella avtalen. Om vårdgivarnas ska ersättas med ett högre belopp än nu, alternativt i fler fall än de som vårdgivarna för närvarande kan få ersättning för, behöver detta förändras i kommande hälsovalshandbok.

Vänsterpartiet har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att kravet på telefontider minskas i Hälsovalshandboken.

Enligt gällande hälsovalshandbok ska vårdgivaren vara tillgänglig per telefon för tidsbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov under hela öppethållandet. När vårdgivaren inte har öppet ska en telefonsvarare ge aktuell information om öppettider hos vårdgivaren och om kvälls- och helgöppen mottagning samt informera om 1177 Vårdguiden på telefon och 1177 Vårdguiden på webben.

Att hälsocentralerna har frikostiga telefontider bidrar till upplevelsen av att vården är tillgänglig. Om kraven på vårdgivarna ska sänkas vad gäller telefontider behöver detta förändras i kommande hälsovalshandbok.

Vänsterpartiet har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att läkare inhyrda av Region Gävleborg inte ska kunna remittera patienter till sina egna privata vårdbolag när de tjänstgör åt regionen, och att läkare inhyrda av Region Gävleborg inte ska ha rätt att föreslå för patienter att de ska vända sig till privata hälsocentraler eller kliniker för vård som kan ges på regionens hälsocentraler.

Vänsterpartiet har inkommit med ett likalydande initiativärende i hälso- och sjukvårdsnämnden, i vilken ärendet för närvarande bereds.

SKR har tagit fram ett regelverk för regionerna att tillämpa när det gäller förutsättningarna för privata vårdgivare att marknadsföra sina tjänster. Detta regelverk utgör en bilaga till det avtal som gäller för de vårdgivare som deltar i Region Gävleborgs primärvård. Om förutsättningarna för vårdgivarna att marknadsföra sina tjänster ska ändras behöver detta förändras i kommande hälsovalshandbok.

Socialdemokraterna har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att den pågående översynen av administrationen återrapporteras till styrelsen fortlöpande i samband med ordinarie sammanträden fram till slutrapportering.

Regionfullmäktige beslutade den 13 december 2022 i budgeten för 2023 att ge regionstyrelsens i uppdrag att göra en översyn av administrationen. Regionstyrelsen beslutade därefter, den 24 januari 2023, att genomföra denna. Regionstyrelsen beslutade i samband med detta att regiondirektören fortlöpande ska redovisa hur arbetet framskrider för regionstyrelsens arbetsutskott. Översynsuppdraget ska redovisas så att det kan tas hänsyn till i budget- och planeringsförutsättningarna för 2024. Dessa ska preliminärt beslutas i juni 2023.

Regiondirektören har löpande för arbetsutskottet redovisat utgångspunkterna för översynen, hur denna har genomförts och vilka som har engagerats. Utredningsarbetet har skett med en snäv tidplan. Arbetet är dock nu i ett skede att det börjar finnas ett resultat. Det är därför lämpligt att underlaget diskuteras för politiska ställningstaganden. Ärendet kommer återrapporteras på regionstyrelsen den 3 maj. Detta ska komplettera den rapportering som redan sker till arbetsutskottet.

Vänsterpartiet har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att regionstyrelsen ska översända en skrivelse i syfte att påverka klimat- och näringsdepartementet att värna det kustnära fisket genom att pausa industrifisket. Samverkan bör ske med länsstyrelsen Gävleborg samt producentorganisationen Kustfiskarna. Departementet bör verka för att framtida fiskekvoter anpassas så att den biologiska mångfalden och strömmingsbeståndet stärks. Vidare bör trålningsgränsen flyttas ytterligare.

Det kustnära fisket är en viktig del i Gävleborgs utveckling. Frågan drivs idag aktivt av länsstyrelsen, med vilka Region Gävleborg har flera samverkansytor. Det finns även andra samverkansforum, regionalt, nationellt och inom EU där frågan om det kustnära fiskets förutsättningar kan drivas. Bland annat finns ett regionnätverk, ”Hållbart och lokalt förankrat yrkesfiske med framtidstro” med syfte att påverka fiskepolitiken. Elva svenska regioner ingår i nätverket och samordnas av Region Stockholm. Även inom CPMR (Conference of Peripheral and Maritime Regions) finns möjligheter att bedriva påverkansarbete på europeisk nivå.

Region Gävleborg undersöker för närvarande möjliga vägar för påverkan i syfte att skapa bättre förutsättningar för det kustnära fisket i Gävleborg.

Det tar tid att starta upp en ny hälsocentral, men att lägga ned en verkar gå fort. Det såg vi inte minst när hälsocentralen i Ljusne lades ned av det privata vårdbolaget Premicare.

Från beskedet att bolaget avsåg stänga ned hälsocentralen till att den faktiskt stängdes gick det bara några månader. Invånarnas fortsatta behov av vård får inte hanteras på det här sättet. Har en vårdgivare åtagit sig att bedriva vård på en hälsocentral så ska de också ta ansvar för patienternas trygghet och säkerhet vid en eventuell nedläggning. Det måste finnas tid att lösa vårdbehovet som invånarna och de listade patienterna har och det måste även avsättas tid för att kunna starta upp en ny verksamhet om behovet finns.

Därför menar vi i Vänsterpartiet att det i Hälsovalshandboken ska införas en uppsägningstid som möter de behoven. Uppsägningstiden bör vara minst 12 månader för att en rimlig process ska kunna sättas in och för att nya beslut ska kunna tas, om att starta upp en ny hälsocentral eller sätta in alternativa lösningar som t.ex. en vårdfilial eller mobila vårdinsatser.

Utifrån ovanstående föreslår Vänsterpartiet

att när en privat vårdgivare säger upp ett avtal för en hälsocentral ska minst 12 månaders uppsägningstid tillämpas. Detta ska införas i Hälsovalshandboken.
 

De privata vårdbolagen som väljer att etablera sina hälsocentraler i Region Gävleborg ska delta i samverkan och i samråd med slutenvården och med öppenvården inom t.ex. psykiatrin.

Nekar en privat vårdgivare till samverkan och samråd ska detta anmälas till hälsosvalskontoret och ersättningen från Region Gävleborg till vårdbolaget sänkas.

Då Region Gävleborg alltid har det yttersta ansvaret för invånarnas vård och de privata vårdbolagen inte har det så borde ersättningen till de privat drivna hälsocentralerna vara lägre än för de offentliga. Vi (vänsterpartiet) yrkar därför att ersättningen minskas med ett schablonbelopp för de privata vårdgivarna.