Möte 2025-03-13

Annica Johansson, ekonomidirektör och Johan Sörensson, stabsdirektör, informerar om ärendet Årsredovisning 2024. 

Årsredovisningen ger en övergripande bild av Region Gävleborgs verksamhet och ekonomi det gångna året. Den ger återkoppling till fullmäktige och länets invånare om hur mål har uppnåtts och hur uppdrag har utförts.

Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning och rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning.  

Regionen redovisade ett resultat på -47 mnkr, jämfört med budgeterade -367 mnkr. Verksamhetens intäkter uppgick till 1 786 mnkr. Jämfört med föregående år minskade intäkterna med 5,2 procent. Verksamhetens kostnader ökade med 4,3 procent och uppgick till 14 241 mnkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med 5,8 procent och uppgick till 12 455 mnkr. De främsta skälen till kostnadsökningen är ökade pensionskostnader till följd av hög inflationsuppräkning, som sker med eftersläpning, ökade kostnader för egen personal samt ökade kostnader för köpt vård. Kostnader för egen personal ökade med 270 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror, förutom ordinarie löneökningar, främst på att fler medarbetare kunnat anställas i stället för att vara inhyrda. Ett omfattande arbete för att bli mindre beroende av inhyrd personal startade under hösten 2023. Från april 2024 gick Region Gävleborg också in i det nya nationella avtalet för hyrbemanning. Dessa förändringar har inneburit minskade kostnader för inhyrd personal med 227 mnkr jämfört med föregående år, en minskning med 34,0 procent.

Skatter, generella statsbidrag och utjämning ökade med 5,2 procent och uppgick till 12 009 mnkr. Finansnettot uppgick till 399 mnkr. I finansnettot ingår bland annat orealiserade värdeförändringar i värdepapper med 836 mnkr samt räntekostnader hänförliga till Region Gävleborgs pensionsskuld med 476 mnkr. Regionfullmäktige fattade under året beslut om ett villkorat aktieägartillskott till Folktandvården AB om 25 mnkr. En nedskrivning av det villkorade aktieägartillskottet redovisas som en finansiell kostnad.

Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till -858 mnkr. Region Gävleborg hävdar, i likhet med föregående år, synnerliga skäl med hänvisning till stark finansiell ställning. Återställande av den del av det negativa resultatet som beror på överinflation på pensionskostnader, 615 mnkr, kommer att ske på längre tid än de tre år som kommunallagen anger. Återställande kommer att ske under 20 år vilket är den ungefärliga takten för utbetalning av pensionsåtagandet. Överinflation avser den del av inflationsuppräkningen som överstiger Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Förarbeten till kommunallagen (proposition 2003/04:105) säger att om det finns kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse, kan detta innebära stark finansiell ställning. Enligt årsredovisning 2024 beräknas soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner till 2,9 procent. Region Gävleborgs soliditet exklusive ansvarsförbindelse uppgick till 37,6 procent. Därutöver ska det enligt förarbetena finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. Region Gävleborgs kapitalförvaltning, som per den 31 december 2024 hade ett bokfört värde på 7 228 mnkr, utgör sådana realiserbara tillgångar. Vid ingången av 2024 fanns en ackumulerad resultatutjämningsreserv uppgående till 780 mnkr. Enligt upprättad balanskravsutredning täcks det resterande negativa resultatet, 243 mnkr, av resultatutjämningsreserven. Sammanlagt uppgick ackumulerat negativt balanskravsresultat vid utgången av 2024 till 1 155 mnkr avseende åren 2023 och 2024.

Redovisade underskott fanns i Regionstyrelsen med -12,4 mnkr, Hälso- och sjukvårdsnämnden med -540,2 mnkr, Hjälpmedelsnämnden med -3,4 mnkr samt Patientnämnden med -0,1 mnkr.  Övriga nämnder redovisade en ekonomi i balans eller överskott.

I samband med beslut om delårsrapporten i augusti godkände regionfullmäktige ett underskott för Hälso- och sjukvårdsnämnden med 460,0 mnkr, samt för Patientnämnden med 0,4 mnkr. Regionfullmäktige föreslås godkänna ytterligare underskott för Hälso- och sjukvårdsnämnden med 80,2 mnkr.

I samband med delårsrapporten i augusti uppdrog Regionstyrelsen till Hälso- och sjukvårdsnämnden att redovisa åtgärder för en ekonomi i balans 2025. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade den 20 februari en åtgärdsplan, HSN §23 2025, som har överlämnats till Regionstyrelsen.

Regionfullmäktige föreslås också att godkänna underskott för Regionstyrelsen med 12,4 mnkr samt Hjälpmedelsnämnden med 3,4 mnkr. Regionstyrelsens underskott beror främst på omklassificeringar av investeringar till driftkostnader. Hjälpmedelsnämndens underskott beror främst på ökade hjälpmedelskostnader.  Enligt samverkansavtalet för den gemensamma nämnden skall under- och överskott delas mellan parterna.

I december 2023 beslutade Regionstyrelsens om regler för Regionstyrelsens uppsiktplikt. Enligt reglerna ska Regionstyrelsen genom ett beslut om nämndernas medelsförvaltningar för perioden januari till december pröva om uppsiktsplikten är uppfylld.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ekonomisk månadsrapport januari och kapitalförvaltning för 2024. 

Susanna Andersson, avdelningschef miljöavdelningen, informerar om ärendet Hållbarhetsredovisning 2024. 

Region Gävleborgs Hållbarhetsredovisning 2024 är en beskrivning och uppföljning av regionens arbete med att integrera hållbar utveckling, de globala målen och hållbarhetsstrategin (RS 2020/944) i genomförandet av våra uppdrag.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Revidering av styrdokument för Tåg i Bergslagen AB. 

Tåg i Bergslagen AB ägs gemensamt av Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Västmanland och Region Örebro län. I december 2023 beslutades på ägarmöte att se över bolagets styrdokument och en arbetsgrupp utsågs för att ta fram förslag på förändringar. Arbetsgruppen har under arbetets gång också resonerat med kollegor inom ekonomi, juridik och kollektivtrafikmyndighet samt med bolagets verkställande direktör. Vidare har en jämförelse mot Mälardalstrafikens, nyligen uppdaterade, styrdokument gjorts samt synpunkter hämtats in från bolagets styrelse.

Modernisering och förenkling av språket samt redaktionella ändringar har gjorts i samtliga styrdokument. I huvudsak omfattar justeringarna aktieägaravtalet, med exempelvis förtydligande om ansvarsfördelning, nytt avsnitt om arvoden och ersättningar samt omarbetning kring avtalstid, förlängning och utträde. I bolagsordningen har förtydligande kring att utse revisionsfirma gjorts samt justering av gräns för strategiska investeringar. I ägardirektivet är bolagets rullande plan ändrad till fyra år.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Låneramar 2025 - kvartal 2. 

I enlighet med Regionfullmäktiges beslut 2024-11-26, §428 (RS 2024/2697) har Regionstyrelsen möjlighet att nyupplåna maximalt 1 000 miljoner kronor under 2025 för att säkerställa likviditeten.

Regionstyrelsen beslutade 2023-11-08 §236 (RS2023/1208) att ge Regiondirektören delegation att nyupplåna och omsätta lån upp till inom vid varje tillfälle av regionstyrelsens beslutade upplåning.

Investeringsramen för 2025 uppgår till 1 055 miljoner kronor där utbetalningarna bedöms ske jämnt fördelat under året. Finansieringen planeras ske i samma takt som utbetalningarna men där löpande avstämningar görs innan nyupplåning eller avyttring av placeringar sker för att minska de finansiella kostnaderna.

2024 upplånade Region Gävleborg 200 mnkr, vilket återbetalades i januari 2025. Regionen har för tillfället inga externa lån.

Ann-Christin Gagge, strateg, informerar om ärendet Samråd - Planerad avveckling av Statens servicecenters servicekontor i Bollnäs kommun. 

Statens servicecenter har för samråd översänt ett utkast till konsekvensanalys rörande avveckling av servicekontoret i Bollnäs. Svar ska vara myndigheten tillhanda senast den 28 mars 2025. Samrådet sker i enlighet med förordningen (2019:202) om statliga myndigheters lokalisering.

Statens servicecenter har idag 148 servicekontor i hela landet. Med anledning av minskade förvaltningsanslag om totalt 150 miljoner kronor under 2025-2027 bedömer myndigheten att de behöver avveckla 35 av servicekontoren.

Statens servicecenter sluter serviceavtal med andra myndigheter. I nuläget ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i servicesamverkan.

Kontoret är idag samlokaliserat med Arbetsförmedlingen. Med anledning av kommande besparingar har Statens servicecenter efter dialog med Arbetsförmedlingen valt att avsluta samlokaliseringen. Statens servicecenter planerar att verksamheten i Bollnäs ska upphöra 2025-06-13. Servicekontoret har tillhandahållit lokal statlig service åt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

Ann-Christin Gagge, strateg, informerar om ärendet Samråd - Planerad avveckling av Statens servicecenters servicekontor i Bollnäs kommun. 

Statens servicecenter har för samråd översänt ett utkast till konsekvensanalys rörande avveckling av servicekontoret i Bollnäs. Svar ska vara myndigheten tillhanda senast den 28 mars 2025. Samrådet sker i enlighet med förordningen (2019:202) om statliga myndigheters lokalisering.

Statens servicecenter har idag 148 servicekontor i hela landet. Med anledning av minskade förvaltningsanslag om totalt 150 miljoner kronor under 2025-2027 bedömer myndigheten att de behöver avveckla 35 av servicekontoren.

Statens servicecenter sluter serviceavtal med andra myndigheter. I nuläget ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i servicesamverkan.

Kontoret är idag samlokaliserat med Arbetsförmedlingen. Med anledning av kommande besparingar har Statens servicecenter efter dialog med Arbetsförmedlingen valt att avsluta samlokaliseringen. Statens servicecenter planerar att verksamheten i Bollnäs ska upphöra 2025-06-13. Servicekontoret har tillhandahållit lokal statlig service åt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

Regionfullmäktige beslutade den 29 januari 2025 att bilda ett regionägt aktiebolag av de offentligt drivna hälsocentralerna inom Region Gävleborg, diarienummer RS 2024/2640. I samma ärende uppdras till regionstyrelsen att ta fram underlag om vilken verksamhet som ska bedrivas i bolaget.

Bolagsordning (bilaga 1)

Bolagsordningen är det formella dokument som bland annat anger ramen inom vilken bolaget ska agera samt ändamålet med bolaget. Bolagsordningen reglerar dessutom aktiekapitalets storlek, styrelsens sammansättning, årsstämman samt revision. Bolagsordningen registreras hos Bolagsverket vid bildandet av bolaget.

Ägardirektiv (bilaga 2)

Ägardirektivet är det dokument där ägaren kan styra vad bolaget har mandat att besluta om samt vad bolaget får göra. Ägardirektivet reglerar förhållandet med ägaren samt vilka frågor som alltid ska betraktas som principiella och där regionfullmäktige ska ta ställning. I ägardirektivet beskrivs även avgränsningen av den verksamhet som bolaget ska bedriva.

Det nya bolaget ska bedriva primärvård, men kommer inte att ansvara för primärvård som i dag inryms i Hälso- och sjukvårdsnämndens reglementsenliga uppdrag. Avgränsningen är först och främst det så kallade basuppdraget enligt Handbok Hälsoval.

Den verksamhet som omfattas av ägardirektivet hade under 2024 kostnader om cirka 1 300 miljoner kronor. Bolaget kommer bedriva icke momspliktig verksamhet. Momsen blir därmed inte avdragsgill i bolaget, vilket innebär att momsen på momsbelagda utgifter blir en kostnad. Region Gävleborg erbjuder vårdgivarna inom vårdvalssystemet momskompensation, men beroende på bolagets kostnadsstruktur är det troligt att momskompensationen inte fullt ut täcker den ökade kostnaden, främst på grund av att personal är inhyrd och inte anställd. Under 2024 var intäkten i den aktuella verksamheten 1 140 miljoner kronor.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har vid sitt sammanträde 20 februari 2025 beslutat om ett yttrande till regionstyrelsen avseende det pågående arbetet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har identifierat ett antal centrala aspekter att beakta i den fortsatta processen:

• Patientsäkerhet
• Tillgänglighet och kontinuitet
• Medarbetare och arbetsvillkor
• Ekonomiska konsekvenser
• IT- och informationshantering
• Juridiska aspekter och ansvarsfördelning

Regionstyrelsen konstaterar att enligt 4 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska den offentligt finansierade hälso- och sjukvårdsverksamhet vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet. Det pågående arbetet med bolagisering av primärvården är ett led i att säkerställa att detta – och alla andra krav i samma lag – efterlevs. De aspekter som Hälso- och sjukvårdsnämnden anger är således redan omhändertagna i de delprojekt inom projektet Bolagsbygget som har redovisats för regionstyrelsen, även om arbetet fortfarande är i ett tidigt skede. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar i nästan alla delar av arbetet och har ett särskilt ansvar för det delprojekt som handlar om den närmare utformningen av verksamheten i det nya bolaget.

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande kommer att kunna beaktas löpande under arbetet. I nuläget kan det läggas till handlingarna.

Med anledning av kommande bolagisering av primärvården behöver reglemente om ekonomiska förmåner för förtroendevalda revideras med följande tillägg:

• Arvode för ordförande i Bolagsbygget med 35 procent av riksdagsmannaarvode.
• Arvode till vice ordförande i Bolagsbygget och vice ordförande i Folktandvården Gävleborg AB med 10 procent av riksdagsmannaarvode.
• Halv- eller heldagsarvode till ledamöter i bolagsbyggets styrelse.

Johan Sörensson, stabsdirektör, informerar om ärendet Internkontrollplan 2024

Johan Sörensson, stabsdirektör, informerar om ärendet Internkontrollplan RS 2025. 

Internkontrollplanen utgår från riskanalyser utförda inom Regionstyrelseförvaltningens funktionsområden. De årliga riskanalyserna utgår från identifierade risker som har bäring på Regionens mål och som därmed behöver beaktas för att målen ska kunna uppnås. De mest väsentliga av dessa risker följs upp särskilt i en internkontrollplan. Vissa kritiska risker, exempelvis ekonomiska risker och risker kopplade till framtidsbygget, tas inte upp i internkontrollplanen utan rapporteras och presenteras löpande för regionstyrelsen.

Kommunallagen (2017:725) tar i 6 kap. 1 § upp att ”Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller Regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.”. Vidare anger 6 kap. 6 § att ”Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller i annan författning som gäller för verksamheten.” samt ”de ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt”.

Regionens reglemente för uppföljning, RS 2019/116, anger att nämnder och bolag ska besluta om en internkontrollplan inför varje verksamhetsår. Omfattningen av internkontrollplanen ska svara väl mot nämndens och bolagsstyrelsens krav på intern styrning och kontroll.

Direktivet ”Intern styrning och kontroll på tjänstemannanivå - Region Gävleborg” tar upp att internkontrollplanen ska vara en integrerad del av riskanalysarbetet och att framtagna internkontrollplaner ska ligga till grund för årlig rapportering till styrelse och respektive nämnder.

Johan Sörensson, stabsdirektör, informerar om ärendet Uppföljning av mål i RS årsplan. 

Regionstyrelsen beslutade den 17 oktober 2023 om årsplan för 2024-2026. Enligt Region Gävleborgs beslut om budget ska årsplaner följas upp per den 31 mars, 30 augusti och 31 december 2024.

Regionstyrelsen är det ledande politiska förvaltningsorganet och ansvarar för den strategiska planeringen av verksamheten. Den har det samlade ansvaret för organisationens utveckling och ekonomiska ställning.

Regionstyrelsen ansvarar även för det regionala utvecklingsuppdraget och har regeringens uppdrag att samordna framtagandet och genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin.

Demokratiberedningen har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2024.

Detta ärende avser om- och tillbyggnad av hus 29 inom ramen för Framtidsbygget. Om- och tillbyggnationen innebär att hälso- och sjukvården ges utökade lokalytor för akutmottagning, akutvård, ambulansintag, gynmottagning samt för NSF (Nyfödd Sammanhållen Familj) som omfattar förlossning, BB- och neonatalvård. Genom att utveckla lokalerna i deras nuvarande läge, kan befintliga prioriterade flöden inom akutsjukvården på Gävle sjukhus behållas.

Investeringen beräknas uppgå till 1 147 000 tkr.

Regionerna i Norra Mellansverige (NMS), Dalarna, Gävleborg och Värmland, har många gemensamma nämnare inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget och sammanhållningspolitiken. Länen har en liknande näringsstruktur, geografiska och territoriella förutsättningar och delar i stort samma utmaningar och potentialer till utveckling.

Redan idag finns mycket samverkan och avstämningsytor mellan regionerna, både på tjänstepersons- och politisk nivå. En formaliserad samverkan med en enkel och tydlig struktur och agenda är ett ytterligare steg till att förstärka det gemensamma arbetet och effekten utav det.

Samverkan ska ske inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget och sammanhållningspolitiken. Denna samverkanstruktur hanterar inte frågor rörande hälso- och sjukvård, kultur eller kollektivtrafik. Den formaliserade samverkan har en strategisk och rådgivande funktion och fungerar som en förankringsyta, med en tydlig struktur och agenda, dock är det inget formellt beslutsforum.

Lena Holm, Forsbacka, har lämnat in ett medborgarförslag om tandläkarbussen:

• Tandläkarbussen som besöker SÄBOs i Hälsingland och Bergby i Gästrikland är viktig. Vi behöver den i hela vår region för att göra tandvård möjlig för många/alla som bor på SÄBO. För många som bor på SÄBO så är det svårt att åka till tandläkare. Då är tandläkarbussen en viktig del i människors hälsa och tandvård. Så vi behöver tandläkarbuss i hela region Gävleborg.

Svar på medborgarförslag

De allra flesta som bor på SÄBO eller som har motsvarande omvårdnadsbehov i ordinärt boende har rätt till den uppsökande verksamhet som Folktandvården Gävleborg utför på uppdrag av regionen. Den uppsökande verksamheten omfattar munhälsobedömningar (MHB) och utbildningar till omvårdnadspersonalen.

Vid MHB bedömer tandhygienisten den berättigades munhälsa och ger munhygieninstruktion till individen och/eller till omvårdnadspersonal/närstående. En skriftlig munvårdsplan fastställs på patientens munvårdskort som innehåller en rekommendation om hjälpmedel för munhygien och munvårdspreparat. Vid behov av tandvård på klinik remitteras personen därefter vidare, utifrån egna önskemål om vilken mottagning de önskar. Ofta finns dessutom behov av stödbehandlingar utförd av tandvårdspersonal var 3:e- var 4:e månad.

Folktandvården har utvecklat sitt arbetssätt för att öka tillgängligheten. Detta genom att flera av stödbesöken utförs av tandhygienister och/eller tandsköterskor på SÄBO, i stället för på klinik. Denna verksamhet benämns förebyggande hemtandvård. I ett samverkansprojekt som Folktandvården sedan ett par år har tillsammans med Hofors kommun utför i stället specialutbildade undersköterskor den förebyggande hemtandvården. Det har redan visat sig ge goda resultat för munhälsan. Folktandvårdens mobila tandvårdsklinik (trailern), ökar också tillgängligheten till klinikberoende tandvård. Särskilt för personer som bor på ett SÄBO:s vars geografiska läge ökar avståndet till närmaste Folktandvårdsklinik.  Under 2023 var trailern uppställd på 13 olika platser. Under 2024 får totalt 15 och under 2025 17 platser besök av trailern.

Det finns en grupp patienter som trots faktiska behov, ändå inte kan komma till en klinik eller trailer för att få tandvård. Folktandvården startar därför ett projekt som syftar till att skapa en organisation så att dessa personers tandvårdsbehov istället kan tillgodoses i deras hem. För att samla erfarenheter startas ett pilotprojekt i Gävle kommun under 2025.

I en motion yrkar Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg och Yvonne Oscarsson (V) följande:

• Att jämställdhetsperspektivet integreras i hälso- och sjukvårdens styrsystem.
• Att vårdpersonalen utbildas i jämställdhet inom vården på ett strukturerat sätt.
• Att regionens ledningsgrupp ska genomgå utbildning i jämställd vård. Motion Fullmäktige i Region Gävleborg 2023-02-27 Jämställd vård
• Att Samhällsmedicin tillsammans med ett antal verksamhetsområden (tex kardiologin och ögon) tar fram en arbetsmetod för att komma tillrätta med de strukturella skillnaderna i vård mellan kvinnor och män.
• Att all vårdstatistik ska vara könsuppdelad.
• Att det varje år väljs ut verksamheter som det görs strukturella genomgångar av ur ett jämställdhetsperspektiv av den vård som givits. Genomgångarna redovisas för regionstyrelsen.
• Att en genomgång görs ur ett jämställdhetsperspektiv av förskrivning av läkemedel.

Återremiss

Ärendet återremitterades genom minoritetsåterremiss på regionfullmäktige 12 december 2024 med följande motivering:

Kvinnor har samma rätt till individanpassad vård som män, könet ska inte avgöra vårdens bemötande eller kvaliteten på vården som erbjuds. Trots det får män oftare nyare och dyrare mediciner. Kvinnor har längre väntetider till operation av grå starr (kataraktoperation) och ser sämre än män när de väl opereras. Kvinnor får också vänta längre på akutsjukvård och får kortare sjukskrivningar.

Svar på återremiss:

Den politiska ledningen delar problembilden som beskrivs i återremissyrkandet, det är därför vi har ett särskilt fokus på kvinno- och förlossningsvården i budget 2025. Ett stort fokus på denna fråga läggs också från regeringens håll, där en rad förbättringar är på gång.

I en motion yrkar Magnus Svensson och Elisabeth Carlson-Cederholm (C) följande:

• Att Region Gävleborg börjar göra mer av det texten ovan beskriver
• Att Region Gävleborg inför personaldriven verksamheter och vårdenheter.

Återremiss

Ärendet återremitterades genom minoritetsåterremiss på regionfullmäktige 12 december 2024 med följande motivering:

Det saknas svar på motionens 2 att satser.

Svar på återremiss:

Det är svårt att svara på en att-sats som lyder ” Att Region Gävleborg börjar göra mer av det texten ovan beskriver” . Vad gäller att-sats 2 är den politiska ledningen tydlig med att vi ser positivt på personaldrivna enheter och inte kommer att stå i vägen om sådana initiativ kommer från medarbetarna. Den pågående bolagiseringen är vidare ett steg i riktningen mot att ge medarbetarna ett större inflytande över sin arbetsplats.

I en motion föreslår Socialdemokraterna följande

• Att Region Gävleborg genomför fördjupade analyser kring vilka barn som i lägre grad än andra uppsöker hälso- och sjukvården, både vid behov och vid förebyggande insatser, och vad uteblivna besöken beror på.
• Att Region Gävleborg integrerar ett jämlikhetsperspektiv i planering, genomförande och uppföljning av all hälso- och sjukvårdsverksamhet, såväl ordinarie arbete som utvecklingsarbeten, riktad till barn. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Båda förslagen går att koppla till mål 10 i Hälso -och sjukvårdens verksamhetsplan. Att integrera jämlikhetsperspektivet i planering, genomförande och uppföljning av all hälso- och sjukvårdsverksamhet är helt i linje med den jämställdhetsutredning som gjorts i Region Gävleborg.

Som stöd till att genomföra fördjupade analyser gällande ojämlikhet eller omotiverade skillnader i vården finns ett material framtaget för att stötta chefer och verksamheter i utvecklingen av sina arbetssätt. Med hjälp av stödmaterialet kan chefer och ledningsgrupp (eller annan sammansättning av grupp med kunskaper om verksamhet) reflektera över uppdrag, utbud, tillgänglighet, resultat och effekter, för att finna förbättringsåtgärder. Avdelning Folkhälsa och hållbarhet finns som en resurs till verksamheterna i det arbetet.

Under 2023 utlyste Hållbarhetsnämnden Utvecklingsmedel för god och jämlik hälsa. Utvecklingsmedlen syftar till att stimulera utvecklingsarbeten så som utvecklade analyser, förbättrade arbetssätt, framtagande av metoder och material för att främja förbättrade livsvillkor, mer likvärdiga möjligheter, mer jämlik hälso- och sjukvård och tandvård, samt god och jämlik hälsa för alla i Gävleborg. Ett av dessa arbeten som genomförts fokuserade på barns rätt till delaktighet och information inom verksamhetsområde Öron-näsa- hals.

Samhällsmedicin har kompetens och verktyg för att göra analyser gällande specifika målgrupper avgränsat i ålder, geografi och/eller andra socioekonomiska faktorer. Avdelningen jobbar idag med att bidra till en mer datadriven hälso- och sjukvård. Det finns dock utmaningar när det gäller tillgång till data, utifrån sekretessregler och lagstiftning. Samhällsmedicin välkomnar därför lagförslaget Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76). Förslaget handlar om möjligheten att använda hälsodata för andra ändamål än för vad det samlats in för. Något som kan bidra till verksamhetsutveckling mot en mer datadriven hälso- och sjukvård. Vidare jobbar avdelningen för att få tillgång till elevhälsodata i kommunerna. Något som avdelningen hoppas bidra till verksamhetsutveckling hos flera huvudmän.

Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S),Marie-Louise Dangardt (S), Lars Öberg (S) Mona Davik (S), Daniel Johansson (S) och  Marcus Gard (S) föreslår i en motion:

1. Att medarbetare i Region Gävleborg ges reell möjlighet till en god arbetsdag och rätt till återhämtning med heltid som norm.
2. Att alla nyanställningar i Region Gävleborg sker på heltid.

Regionstyrelsen svarar:

Region Gävleborg arbetar kontinuerligt med att bli en attraktivare arbetsgivare. Några steg som tagits i rätt riktning av oss i den politiska ledningen är att 2023 ge ett extra lönetillägg för att våra medarbetare skulle nå upp till märket, det framgångsrika arbetet med att minska andelen hyrpersonal och det arbete som nu pågår med en löneöversyn för rättvisare löner.

Förmåner som regionen erbjuder är bland annat flexibel arbetsplats för de arbetsuppgifter där det är möjligt, flextid arbetstid och ett uppskattat nattavtal som innebär bibehållen lön men minskad arbetstid. Regionen erhåller också ett generöst friskvårdsbidrag på 3500 kronor för en heltidsanställd.

Vidare erbjuder Region Gävleborg idag heltidsarbete för dem som önskar arbeta heltid, medarbetare har således rätt till heltid. Som anställd i regionen ska du erbjudas önskad sysselsättningsgrad. Något vi i den politiska ledningen tror bidrar till att bli en attraktiv arbetsgivare, då våra anställda ges möjlighet att arbeta så som passar dem och deras livssituation. Vi har inga avsikter att ändra detta förhållningssätt då vi anser att våra medarbetare ska ges frihet att själva bestämma sin sysselsättningsgrad.

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Lars Öberg, Mona Davik, Daniel Johansson och Marcus Gard (S) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att mäns våld mot kvinnor uppmärksammas i Region Gävleborgs medarbetarundersökningar och i medarbetarsamtal.
2. Att Region Gävleborg säkerställer att det finns möjligheter till vidare stöd för den som utsätts för våld, till exempel genom företagshälsovården.

Regionstyrelsen svarar:

Region Gävleborg har en rutin som beskriver området och ger stöd då hälso- och sjukvården upptäcker olika typer av våld i nära relationer gällande patienter. Det finns även material som ska stödja det förebyggande arbetet.

Arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen är att tillgodose eventuella behov av arbetsanpassning och rehabilitering i arbetsrelationen oavsett anledning.

Det är viktigt att höja kunskapen om hur man upptäcker och blir medveten om våld i nära relationer både när det gäller mäns våld mot kvinnor och kvinnors våld mot män. Därför lägger vi i majoriteten fram det i vår budget för 2025, ett särskilt fokus läggs på bland annat mäns våld mot kvinnor, barn som utsätts för våld i nära relationer samt hedersvåld. 

I medarbetarenkäten finns inte dessa frågor med. Våld i nära relationer kan framkomma i enskilda samtal eller synliggöras i sjukfrånvaromönster. 

I Kompetensportalen finns en utbildning som behandlar mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Just nu är vårat län i en situation där konkurserna ökar, nyföretagandet sjunker och arbetslösheten stiger. Samtidigt tappade Gävleborgs län mest invånare av alla län 2023 i procent. Under 2024 gick i Sverige nästan 11 000 företag i konkurs. Det är en ökning med 21 procent på ett år och den högsta siffran sedan 1996.
 

Läget är akut i Region Gävleborg men också i Sverige. För att kunna vända den negativa trenden föreslår Centerpartiet att vi i Region Gävleborg tillsätter en kriskommission för företagande. Fokus ska vara på de mindre företagen med mål att både avvärja den akuta småföretagarkrisen och förbättra företagsklimatet över tid.

Kriskommissionen behöver samla bland annat näringslivet, facken, intresseorganisationer, akademin samt kommuner för att flytta småföretagens utmaningar högre upp på agendan.

Därför föreslår Centerpartiet att:

1. Region Gävleborg tillsätter en kriskommission för företagande.
2. Region Gävleborg gör en samlad analys av situationen i Region Gävleborg som presenteras för regionstyrelsen snarast.
3. Region Gävleborg bjuder in näringslivet, facken, intresseorganisationer, akademin samt kommuner för dialog om hur vi gemensamt förbättrar företagarnas situation i Gävleborg.
4. Fokus för kommissionen ska vara att titta på kostnader och regelkrångel för de som driver företag, tillgången på kapital och riskkapital samt möjligheterna till kompetensförsörjningen för företagen i Gävleborg.

Svar på initiativärendet

Den politiska ledningen delar bilden av att det är en bekymmersam utveckling gällande antal konkurser och ökad arbetslöshet. För att förbättra regionens arbete och service till företagen har vi under denna mandatperiod bl.a. infört en NKI-mätning. Vad gäller samverkan med kommunerna är kommunsamrådet en arena där frågor av denna karaktär behandlas.

Genom allmänna val väljer folket det parti de vill ge makten till och de personer som de vill ska företräda dem. Det förtroende som väljarna ger politiker måste förvaltas på bästa sätt oavsett om partiet ingår i ett styre eller i en opposition. Det politiska styrets möjlighet att även styra delar av oppositionens förutsättningar, när det gäller att granska styret och komma med egna förslag och utföra politiskt arbete, påverkar även möjligheten för oppositionen att företräda sina väljare.

Genom att ge oppositionen goda förutsättningar att verka politiskt stärks demokratin, det menar vi att en styrande politisk ledning måste ta ansvar för. Oavsett vilka partier som får väljarnas förtroende att bilda ledning i Region Gävleborg i kommande val så behövs en översyn av förutsättningarna för en opposition att verka under förtroendet från sina väljare.

Därför menar vi att det är viktigt att så snart som möjligt inleda ett arbete för att förstärka demokratin och oppositionens möjligheter till insyn och information.

I dag finns det många brister i organisationen kring det politiska arbetet. Det finns även kritik från oppositionen från tidigare mandatperioder. Därför bör det finnas en majoritet för att få till en bättre ordning.

Exempel på brister och förslag till lösningar:

Dagordning till arbetsutskott kommer ofta samma dag. Handlingar är med ibland, men ofta inte. Det gör det svårt för oppositionen att veta vad som ska beslutas och utifrån vilka underlag. Informationsmöjligheterna försvåras vilket i sin tur leder till långa diskussioner på sammanträdet där de frågor som ställs ofta inte kan få svar då de kommer vid sittande sammanträde och då underlagen inte ger svaren.

Dagordning med handlingar bör delges oppositionen minst 2-3 arbetsdagar innan arbetsutskottet så att oppositionen får bättre förutsättningar att informera sig och eventuellt efterfråga kompletterande underlag med mera.

Budgetprocessen är också under all kritik. Underlag och siffror delges inte oppositionen i förtid.

Sifferunderlag i budgetarbetet borde finnas i en ordnad och strukturerad process där siffror som utgör själva grunden för budgeten delges. En möjlighet för oppositionen att ställa relevanta frågor inför budgetarbetet bör möjliggöras. Det bör även finnas skriftliga underlag med äskanden och konsekvensbeskrivningar från förvaltningarna/verksamheterna. I dag vet inte oppositionen vad verksamheterna har begärt och vilka konsekvenser olika beslut kommer att få.

De flesta kommuner i länet har en strukturerad och väl ordnad budgetprocess där verksamheterna informerar, där äskanden och konsekvensbeskrivningar presenteras såväl skriftligt som muntligt. Där kan även ekonomienheten bistå oppositionen i arbetet i framtagandet av budgetalternativ. I Region Gävleborg delges inte ens siffrorna i ett excelark. De siffror som presenteras sker via beslutssammanträdet. Det är inte en rimlig ordning och definitivt inte en ordning som stärker demokratin.

Vi menar att detta måste ändras, helst så snart som möjligt men senast innan nästa mandatperiod. Att detta inte har ordnats tidigare är beklagligt. Oavsett vilket det kommande politiska styret blir måste oppositionen ges goda förutsättningar. Vi hoppas därför att vi gemensamt ska kunna införa en bättre ordning framåt.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

1. Att dagordning och handlingar ska finnas tillgängliga senast 2-3 dagar innan arbetsutskott i styrelse och nämnder
2. Att en ordnad, strukturerad budgetprocess för oppositionen införs

Svar på initiativärende:

Ett antal åtgärder har vidtagits för att öka förutsättningarna för det politiska arbetet. De politiska tjänstemannaresurserna har dubblerats denna mandatperiod och nytt är även att samtliga regionråd har tillgång till beredningshandlingarna. Förutsättningarna för det politiska arbetet har med andra ord avsevärt förbättrats jämfört med tidigare mandatperioder. Vad gäller budgetprocessens utformande är den oförändrad. Förändringar kring denna behandlas med fördel i PORVG-arbetet inför kommande mandatperioder.

Det finns privata vårdgivare som sköter sitt uppdrag väl och ger god vård. Men systemet, som öppnar upp för att en stor mängd privata vårdgivare kan verka utan någon form av förhandskontroll, är skört och lätt att utnyttja.

Många regioner har upplevt avarter genom årens lopp. Alltifrån läkare som inte ger patientsäker vård till bolag som fakturerar för vård som inte har getts och företag som fuskar för att slippa skatt. Oroande larmsignaler har kommit om att det finns vårdcentraler som drivs av gängkriminella. De brottsbekämpande myndigheterna har slagit larm om att hälso- och sjukvården samt tandvården är den organiserade brottslighetens nya gödko som ger mer intäkter till de kriminella än vad narkotikan gör.

Region Stockholm har infört ett kansli som enbart jobbar med välfärdsbrottslighet. Sedan det startade 2022 har återkrav på 125 miljoner kronor polisanmälts och felaktiga utbetalningar om 50 miljoner kronor om året har stoppats. Ändå är det inte tillräckligt. Andra regioner har följt efter och inrättat egna kanslier för att förbättra kontrollen och skaffa sig bättre kunskap för att lättare kunna identifiera pågående brottslighet. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är det också viktigt att de som skriver avtal/kontrakt inte är de samma som sedan följer upp avtalen/kontrakten - så som det fungerar hos oss, genom hälsovalskontoret.

Lagen om valfrihet (LOV) med helt fri etableringsrätt är ett problem i sig. Vänsterpartiet vill avskaffa den. LOV står i vägen för behovsstyrd och jämlik vård och skattebetalarnas pengar hamnar i vårdbolagens fickor samtidigt som den öppnar upp för oseriösa vårdaktörer. Men nu när lagen finns måste vi styra upp situationen så gott vi kan.

Region Gävleborg borde redan nu införa en kontrollavgift för de bolag som finns och verkar i Gävleborg inom LOV och för de nya som eventuellt tillträder. Avgiften bör räknas upp årligen och fastställas. Detta för att kunna finansiera den administration och kontroll som krävs för att undvika att skattebetalarnas pengar inte går till det de är avsedda för och för att förhindra kriminalitet.

Det finns mycket som regionen behöver skärpa sin kontroll av och i. Vi har nyligen polisanmält en hälsocentral som verkat i regionen under 5 år. Frågan är om och i så fall hur mycket oegentligheter som kan ha förekommit under den långa tiden. Regionen måste ha bättre kännedom och kunskap om vad som sker och hur skattebetalarnas pengar används av de privata aktörerna.

Lagen säger inte att det inte går att ta ut avgift. Avgifterna ska kunna tas ut årligen. Skattebetalarna ska inte behöva betala notan för kontrollerna – det borde vårdgivarna själva göra.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

1. att ett kansli inrättas inom Region Gävleborg för att bekämpa välfärdsbrottslighet
2. att det inrättade kansliet övertar hälsovalskontorets granskning av hälsocentraler alternativt att det flyttas från hälsovalskontoret till hälso- och sjukvårdsförvaltningen
3. att kontrollavgifter tas ut av de privata vårdgivarna

Svar på initiativärendet:

Den politiska ledningen ser allvarligt på välfärdsbrottslig och dess framfart. Ett antal åtgärder har vidtagits från regionens sida och fler är på gång. Att vi upptäckte oegentligheterna på en hälsocentral i Gävle visar att våra system och samarbete med andra myndigheter fungerar, vi vill dock bli ännu bättre. Ett arbete med att ta fram en strategi och handlingsplan fortskrider. Strategin kommer att presenteras för regionstyrelsen under våren.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och totalt omänskligt, vilket kommer att innebära förödande konsekvenser för lång tid framöver. Det utgör ett brott mot FN-stadgan men innebär också ett ökat säkerhetshot mot oss i Sverige och Europa. Putin är en diktator som är oberäknelig och som nu stöds av USA:s nya regim.

Nu måste vi alla i Europa och Sverige göra vad vi kan för att stödja Ukraina. Sverige har på olika sätt under de här 3 åren, som anfallskriget har pågått, stått på Ukrainas sida och stöttat dem helhjärtat. Det finns en bred politisk enighet i det stödet. Låt oss även här i vår region arbeta aktivt för att stödja Ukraina och landets befolkning i den oerhört svåra, inhumana situationen de lever i.

Genom att inleda ett partnerskap bidrar vi till att skapa trygghet, öka säkerheten och stärka demokratiska och mänskliga rättigheter i Europa. Vi får ökad förståelse för varandra, närmare kontakter och vi kan med våra resurser underlätta livet för ett krigsutsatt folk. Det kan också bidra till en ökad krisberedskap hos oss i Gävleborg och Sverige, och en förbättrad kunskap och förståelse för krishantering och civil beredskap.

Vi föreslår därför att Region Gävleborg undersöker möjligheterna till någon form av partnerskap med en ort, ett län, ett sjukhus, en kulturinstitution, med civilsamhället eller näringslivet i Ukraina. Barn och ungas levnadsvillkor i Ukraina bör ha ett särskilt fokus. Partnerskapet kan utvecklas stegvis utifrån förutsättningarna med dem vi söker samarbete med i Ukraina.

Regionstyrelsen bör också ge ett uppdrag till samtliga nämnder och regionägda bolag att gå igenom sjukvårdsmateriel, hjälpmedel, fordon, verktyg, maskiner och annan utrustning för att se vad som kan skänkas till Ukraina. Även delägda regionbolag som till exempel Hjälpmedel SAM bör uppmanas att se över vad de kan göra.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

1. Att Region Gävleborg undersöker möjligheterna till någon typ av partnerskap i Ukraina.
2. Att regionstyrelsen ger samtliga nämnder i uppdrag att gå igenom sina verksamheter efter material och utrustning med mera som kan skänkas till Ukraina.
3. Att en uppmaning i någon form, i linje med ovan formulerat förslag, skickas till hel- och delägda regionbolag.

På uppmaning av det politiska styret i Region Gävleborg har en konsult anlitats för ca 2,3 miljon kronor, i syfte att hålla i den så kallade bolagiseringsprocessen. Konsulten anlitades nästan ett halvår innan det politiska beslutet fattades i fullmäktige. Trots att konsulten varit anlitad under lång tid fanns inget av konsultens arbete med i förslaget till beslut.

Varken ansvarig nämnd eller vi som oppositionspartier har fått se de risk- och konsekvensanalyser som är gjorda och inte heller något annat av det framtagna materialet. Även journalister har nekats ta del av materialet.

Då upphandlingen av konsulten stred mot rådande upphandlingslagstiftning anmälde vi detta till Konkurrensverket. Trots det påbörjades en ny upphandling i strid mot gällande lagstiftning. När det sedan uppmärksammades verkar upphandlingen blivit avbruten och konsulten fick en projektanställning istället. Tjänsten som projektanställd projektledare för bolagsbygget annonserades inte ut i något forum utan anställningen verkar ha blivit undertecknad samma dag som det beslutades att konsultens tjänster skulle omvandlas till en projektanställning. 2,3 miljoner kronor är nu nedlagda på konsultkostnader, undantaget kostnaderna för Sironarapporten.

2,3 miljoner kronor, men inte en rad, inte ett underlag av det arbete som har tagits fram i bolagiseringsprocessen har presenterats för ansvarig nämnd, regionstyrelse eller ens hälsovalsutskottet.

Utifrån den mörkläggning som råder kring bolagiseringsprocessen har vi vänt oss till medborgarnas samlade företrädare i regionfullmäktige angående rekryteringen av projektanställd konsult och de kostnader som det inneburit. Vi har ställt frågor som regionstyret inte ämnar svara på.

Frågorna från Ulla Andersson (V):

• Hur mycket är regionstyrelsens ordförande beredd att lägga på konsultkostnader för att driva fram det ideologiska experimentet med ett affärsdrivande bolag?
• Tillkommer det några andra kostnader utöver de 1,3 miljonerna för 10- månadersavtalet för den nu projektanställda konsulten?
• Menar regionstyrelsens ordförande att det är rimligt att skattebetalarna ska betala 2,3 miljoner kronor för hemligstämplat material?
• Varför anser regionstyrelsens ordförande att det är rimligt att fatta beslut i fel ordning gällande just bolagiseringsprocessen?
• Varför är det viktigt att hålla bolagiseringsprocessen hemlig?

Frågorna från Jan Lahenkorva (S):

• När utlystes tjänsten Projektledare avseende bolagiseringen?
• På vilka forum utlystes nämnda tjänst?

Ingen av frågorna kan sägas beröra enskild medarbetare. Frågorna håller sig till kostnader som är offentlig handling, själva rekryteringsprocessen och hemligstämpling av framtaget material. Frågorna kommer inte att besvaras av de styrande partierna. Vi i oppositionen får alltså inte ställa frågorna i det forum som är Region Gävleborgs högsta beslutande organ, nämligen regionfullmäktige. Så långt är regionstyret beredda att gå för att stoppa insynen och den demokratiska ordningen.

Det här är mycket allvarligt. Region Gävleborg har blivit en mörkläggningens region. Vi uppmanar nu regionstyrelsen och regionfullmäktige att visa öppenhet och transparens gentemot invånarna, deras företrädare och media.