Möte 2019-10-16

Regionsstyrelsen lämnar en delårsrapport för perioden januari – augusti 2019.

Vid upprättande av Budget 2020 och ekonomisk plan 2021 -2022 konstaterades att åtgärder måste vidtas för att nämnderna ska kunna bedriva sin verksamhet inom tilldelade ramar 2020. Detta skulle beaktas i nämndernas budgetarbete. När regionfullmäktige i juni (§ 124) beslutade om budgeten fick regionstyrelsen i uppdrag att samordna och leda arbetet med att ta fram och genomföra en åtgärdsplan för god ekonomisk hushållning. Planen skulle presenteras för regionfullmäktige i samband med behandling av delårsrapporten per augusti.

Utgångspunkterna för arbetet med planen för god ekonomisk hushållning är att kostnadsminskningarna ska vara hållbara och ske inom ramen för en samordnad process tillsammans med verksamheterna. Bärande principer är att alla verksamheter i hela länet omfattas av åtgärdsområdena, kärnverksamhet och patientsäkerhet ska värnas samt att långsiktiga intäkts- och utvecklingsmöjligheter inte skadas. Region Gävleborg har identifierat fyra åtgärdsområden för att nå en ekonomi i balans:

Inköp
Bemanning
Prismodeller
Administration och samverkan.

Arbetet pågår och under 2019 har åtgärder bland annat vidtagits gällande administration, bemanning, kontor, konsulter samt hyrpersonal. Ytterligare åtgärder är till exempel att minska inköpskostnaderna, minska användandet av timanställda samt identifiera vakanser som inte behöver återbesättas.

Regionstyrelsen har gett i uppdrag till regiondirektören att leda arbetet med att genomföra planen. Återrapportering till styrelsen ska ske löpande. Nämnderna ska återrapportera till regionstyrelsen i samband med redovisning av medelsförvaltning. Styrelsen återrapporterar till fullmäktige i samband med delårsrapport och årsredovisning.

Region Gävleborgs tre folkhögskolor är i behov av modernisering och om- och nybyggnationer för att erhålla den standard som verksamheten kräver. Standarden är i nuläget av mycket varierande kvalitet, inklusive rivningsobjekt.
Ett programarbete har under 2017-2018 genomförts i syfte att ta fram underlag för beslut om genomförande av ett byggprogram för folkhögskolorna. Beslutsunderlaget har haft som mål att säkerställa långsiktighet i lösningar som stöder folkhögskolornas inriktningar, verksamhet och strategi. De långsiktiga lösningarna har parallellt bedömts ur ett fastighets- och livscykelperspektiv som ska gagna både verksamheten, arbetsmiljöer, miljöer för deltagare och fastighetsvärden. Efter avslutat programarbete har kalkyler tagits fram avseende genomförande.

Utöver de byggnationer som beskrivs i de övergripande situationsplaner som tagits fram för folkhögskolorna, tillkommer markarbeten och utomhusmiljöer. Skolornas områden förutsätter tillgänglighet och miljöer som både ska tjäna skolorna ur ett transport- och tillgänglighetsperspektiv, men som även ska erbjuda miljöer som bidrar till positiva utomhusupplevelser för deltagarna under och utanför skoltid.
I arbetet med att ta fram underlag har förvaltningschef, rektorer, arbetsgrupper, fastighetsavdelning (LOV) deltagit. Kultur- och kompetensnämnden har även fått information i samband med avslutade delprocesser, liksom Fastighets-, teknik- och miljöutskottet.

Kulvertsystemet under Gävle sjukhus är i slitet och i undermåligt skick. De större kulvertarna under framför allt hus 1, 2, 3 och 4 har till exempel inte renoverats/moderniserats nämnvärt sedan de byggdes på 70-talet. Golven är lappade och lagade och innebär skakiga transporter för patienter samt ökade risker för personskador i samband med transporter. Belysning är undermålig och undertak saknas delvis helt. Ytskikt och ytliga installationer har dåliga förutsättningar för god vårdhygien, och orienterbarheten har en alltför låg nivå.

Kulvertsystemet utgör daglig men dålig arbetsmiljö för vissa medarbetare, främst inom områdena transport och service, men berör även övriga medarbetare eftersom sjukhusets omklädningsrum ligger i kulvertplanet. I nuläget upplever många medarbetare otrygghet och svårigheter att orientera sig i kulvertsystemet i samband med förflyttning före, efter och under arbetstid.
Moderniseringen av kulvertarna syftar till att förbättra arbetsmiljön, minska risker för personskador och skador på material, vagnar, etc. En resultat av en modernare kulvertmiljö är även snabbare leveranser till sjukvården och minskade risker för att gods blandas ihop.
Moderniseringen består i en etappvis renovering av samtliga ytskikt; ny och anpassad belysning (LED), stöd för tydligare ”filer” för personer respektive transporter och för säkerhet i korsningar samt rensning av gamla installationer.

Etapp 1 omfattar kulvertar under hus 1, 2, 3, 4, 25, 26, 29, 31, 60.
Etapp 2 omfattar övriga kulvertar (i nuläget hus 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 16, 21, 24, 27, 28, 36, 38), efter klarställande av Framtidsbyggets påverkan på kulvertsystemet.

Almi moderbolag har, efter överläggningar med de regionala ägarna Region Gävleborg och Region Dalarna, översänt bifogade förslag till ägaranvisning och anslag för Almi Företagspartner GävleDala AB år 2020.

Projektet ligger i linje med den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) och målområdet Smart samverkan. Med detta projekt avser ALMI Gävledala samla erfarenheterna från tidigare projekt i en ny och övergripande satsning. ALMI:s huvudsakliga målgrupp är företag med en omsättning på upp till 50 Mkr, i detta projekt vill man därför fånga in mindre företag (med en omsättning mellan 1-10 Mkr) och särskilt företag som står inför ett ägarskifte. Genom att stödja företagarna i deras ägarskiftesprocesser bedöms projektet bidra till att behålla arbetstillfällen lokalt och utveckla det lokala ägandet samt gynna näringslivet kring de entreprenörsledda företagen i regionen.

Syfte och mål ligger väl i linje med Innovations- och näringslivsprogrammet och särskilt dess prioriterade inriktning ”Stärka förmågan hos innovationssystemets aktörer att i smart samverkan möta olika företags behov”.

Projektet ligger i linje med Region Gävleborgs Finansieringsstrategi 2018-2020 och samtliga hållbarhetsperspektiv tillgodoses. Projektet bedöms bidra till ekonomisk och miljömässig hållbarhet genom att främja effektivt resursutnyttjande och bidra till att bevara och utveckla mindre företag i regionen. Projektet kommer att verka för att fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund övertar företag eller intar företagsledande positioner. Ägarskiftesmodellen kommer att implementeras i ordinarie verksamheter inom Almi Gävledala och nationellt efter projektet slut.

Projektet medför en möjlighet att växla upp regionala utvecklingsmedel med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

För att öka patientsäkerheten föreslår hälso- och sjukvårdsförvaltningen att remisskrav införs för neuropsykiatriska utredningar som utgör en fristående vårdtjänst.

Regionfullmäktige beslutade den 27 september 2017, § 168, att följa rekommendationen från Sveriges Kommuner och Landsting om gemensam utomlänsersättning för digitala vårdtjänster i primärvården.
Sverige Kommuner och Landsting har beslutat att rekommendera regionerna att tillämpa nya gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade sammanfattningsvis den 26 september 2019, § 160, att följa dessa rekommendationer från och med den 1 november 2019. Regionfullmäktiges beslut den 27 september 2017 behöver således upphävas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden utgör hälso- och sjukvårdsnämnd för Region Gävleborgs hälso- och sjukvård enligt reglementet och har beslutanderätten i alla ärenden i den mån det inte anges i kommunallagen eller någon annan författning att ett ärende ska avgöras av fullmäktige. Beslut om gemensam utomlänsersättning för digitala vårdtjänster bedöms inte behöva avgöras av fullmäktige.

Palliativ vård innebär vård i livets slutskede. Varje år avlider mellan 90 000 och 100 000 personer och majoriteten behöver palliativ vård. PwC har på uppdrag av Region Gävleborgs revisorer granskat den palliativa vården i länet. Granskningens syfte är att besvara följande revisionsfrågor:

- Är Region Gävleborgs vård, behandling och omsorg av palliativa patienter i livets slutskede ändamålsenligt?

- Kommer den palliativa vården alla invånare till del på lika villkor?

Den sammanfattade bedömningen av palliativ vård i Region Gävleborg är att den i begränsad omfattning är ändamålsenlig då den inte kommer alla invånare till del på lika villkor. Det är betydande skillnad mellan övergripande avsiktsförklaringar och hur vården bedrivs på daglig basis både gällande allmän och specialiserad palliativ vård. De framtagna avsiktsförklaringarna inom regionen visar på höga ambitioner gällande den palliativa vården inom regionen men flera delar av dessa dokument efterlevs inte.

Efter granskningens resultat är våra rekommendationer att:

- Hälso- och sjukvårdsnämnden bör säkerställa att regionala dokument  rörande den palliativa vården är uppdaterade och förankrade i verksamheten.

- Nämnden bör säkerställa att det finns en heltäckande åtgärdslista för att komma till rätta med uppmärksammade brister och att det finns en tidplan för åtgärdsarbetet.

- Hälso- och sjukvårdsnämnden bör i arbetet särskilt beakta frågan  om hur den palliativa vården ska nå samtliga patientgrupper och vilket uppdrag som ska åligga det palliativa teamet.

- För att säkra en god palliativ vård bör hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställa att det ges fortbildning och kompetensutveckling i palliativ vård för den personal som arbetar med palliativa patienter.

- Nämnden bör också säkerställa att det finns en kontinuerlig utveckling av vården och att befintligt data från exempelvis de Svenska Palliativa register nyttjas av verksamheten.

Revisionsrapporten anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde den 27 mars 2019, § 48, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredande av svar.

Revisorerna genomförde under 2016 en granskning av regionstyrelsens interna kontroll av bisysslor. Granskningen syftar till att bedöma hur väl Region Gävleborg tillämpar regelverk (Lag om offentlig anställning, (LOA 1994:260, §7, 7a-d) och Allmänna bestämmelser (AB, kap 3§8)) och regionen policy och riktlinjer i sina verksamheter.

Ett antal kontrollmål har varit styrande för granskningen:
- Finns ett ändamålsenligt regelverk rörande anställdas eventuella bisysslor?

- Efterlevs regelverket för anställdas bisysslor?

- Görs förtroendeskadliga utbetalningar kopplat till bisysslor?
 

Revisionsrapporten anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde den 27 mars 2019, § 49, och överlämnades till regionstyrelsen för beredande av svar.

På uppdrag av Region Gävleborgs revisorer har PwC genomfört en granskning av regionstyrelsens mål- och uppföljningsprocess. Granskningen har sammanställts i en rapport som godkänts av revisorerna. Rapporten har anmälts till regionfullmäktige som beslutat överlämna den till regionstyrelsen för beredande av svar.
Revisorernas sammanfattande bedömning är att regionstyrelsen i begränsad utsträckning har säkerställt en fungerande och ändamålsenlig mål- och uppföljningsprocess. Bedömningen baseras på en sammanvägning av bedömningarna för ett antal kontrollmål i granskningen.


Revisorerna konstaterar att det pågår ett arbete med att strukturera och tydliggöra mål- och uppföljningsprocessen. Ett nytt IT-stöd för verksamhetsplanering kommer att införas under 2019 vilket skapar förutsättningar för en tydligare och mer strukturerad process. Det kvarstår dock ett stort arbete och revisorerna ser det som väsentligt att det utarbetas rutiner för samordning och nedbrytning samt uppföljning och rapportering av mål. De kan utifrån genomförd granskning konstatera att bedömningen av måluppfyllelse och hanteringen av bristande måluppfyllelse är ett utvecklingsområde främst avseende dokumentation av de ställningstaganden som görs.


Revisorerna rekommenderar att regionstyrelsen bör:
- Dokumentera och tydliggöra hur samordning och nedbrytning av mål ska ske.

- Skapa en tydlig struktur för uppföljning och rapportering.

- Ta fram rutiner och kriterier för bedömning av måluppfyllelse och

  hur bristande måluppfyllelse ska hanteras.

- Se över en utvärderingsmodell.


Revisionsrapporten anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 20 februari 2019, § 9, och överlämnades till regionstyrelsen för beredande av svar.

Revisorerna i Gävleborg gav 2016 PwC i uppdrag att granska styrningen av regionala utvecklingsprojekt samt samordningen av det regionala utvecklingsarbetet. En uppföljning av denna granskning genomfördes under hösten 2018 och lämnades till Regionfullmäktige i februari 2019. Fokus för granskningen har varit vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit med anledning av de brister som konstaterades i den tidigare genomförda granskningen.


Utifrån uppföljningen lämnar revisorerna följande rekommendationer till regionstyrelsen:
-Säkerställ att det tydliggörs roller och ansvar i den nya organisationen

   vad gäller olika funktioners involvering i det regionala utvecklingsarbete

   som regionen bedriver.

-Fatta formellt beslut att rutin och processbeskrivning avseende beredning

   av regionala utvecklingsprojekt gäller, samt säkerställ följsamhet till den.

-Implementera den handlingsplan för uppföljning och utvärdering som är

  beslutad, i full utsträckning.

-Fortsätt utvecklingsarbetet med att finna former för en ändamålsenlig

  uppföljning och utvärdering av det regionala utvecklingsarbetet.

-Fortsätta utvecklingsarbetet avseende regionala utvecklingsprojekt

  för att säkerställa att projekten enskilt och sammantaget ger det bidrag

  till den regionala utvecklingen som medlen är avsedda för.

Revisionsrapporten anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde den 20 februari 2019, § 7, och överlämnades till regionstyrelsen för beredande av svar.

Revisorerna i Gävleborg gav 2016 PwC i uppdrag att granska styrningen av regionala utvecklingsprojekt samt samordningen av det regionala utvecklingsarbetet. En uppföljning av denna granskning genomfördes under hösten 2018 och lämnades till Regionfullmäktige i februari 2019. Fokus för granskningen har varit vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit med anledning av de brister som konstaterades i den tidigare genomförda granskningen.


Utifrån uppföljningen lämnar revisorerna följande rekommendationer till regionstyrelsen:
- Säkerställ att det tydliggörs roller och ansvar i den nya organisationen

  vad gäller olika funktioners involvering i det regionala utvecklingsarbete

  som regionen bedriver.

- Fatta formellt beslut att rutin och processbeskrivning avseende

  beredning av regionala utvecklingsprojekt gäller, samt säkerställ

  följsamhet till den.

- Implementera den handlingsplan för uppföljning och utvärdering

  som är beslutad, i full utsträckning.

- Fortsätt utvecklingsarbetet med att finna former för en

  ändamålsenlig uppföljning och utvärdering av det

  regionala utvecklingsarbetet.

- Fortsätta utvecklingsarbetet avseende regionala utvecklingsprojekt

  för att säkerställa att projekten enskilt och sammantaget ger det

  bidrag till den regionala utvecklingen som medlen är avsedda för.

Revisionsrapporten anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde den 20 februari 2019, § 8, och överlämnades till regionstyrelsens för beredande av svar.

I en motion föreslår Maria Molin (M):

- Att Region Gävleborg under en försöksperiod instiftar en eller flera antibyråkratiseringsråd, men inspiration av den danska meningssamlingen, dit medarbetare kan lämna förslag på regler som bör avskaffas.

I en motion föreslår Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo (L) följande:

- Att Region Gävleborg inför ett system som innebär att en sms-påminnelse sänds till patienterna 48 timmar före besök i sjukvården.

I en motion föreslår Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo (L) följande:

- Att uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden att snarast inleda försök med allmän screening mot prostatacancer.

I en motion föreslår Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo (L) följande:

- Att Region Gävleborg inleder samarbete med kommuner i länet om att öppna hospice i Gävleborg

I en motion föreslår Maria Molin (M) följande:

1. att beslutet om vård på lika villkor skall upphävas samt

2. att Region Gävleborg ger vård som inte kan anstå till personer som befinner sig illegalt i Sverige.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte beretts färdigt, § 67.

I bifogad sammanfattning framgår vilka motioner som den 13 september 2019 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 19 st.

Av dessa är 9 st under politisk beredning och 2 st under tjänstemannaberedning.
6 st motioner är färdigberedda och på väg regionfullmäktige för besvarande och
2 st motion anmäls vid regionfullmäktiges sammanträde 25 september 2019.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt, § 106.

I bifogad sammanfattning framgår vilka medborgarförslag som den 13 september 2019 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 7 st.

Av dessa är 5 st under politisk beredning. 2 st medborgarförslag är färdigberedda och på väg till hälso- och sjukvårdsnämnden för besvarande.