Möte 2023-11-08

• Regiondirektörens beslut på delegation – Avskrivning av löneskuld (KN), dnr RS 2023/2487
• Begäran om utfående av handlingar avseende Upphandling av regional busstrafik i Hälsingland RS 2023/2533
• Företagsutvecklingsbidrag - Gårdstunet i Finnfara AB, RS2023/1104
• Företagsutvecklingsbidrag - MYoroface AB, RS2023/1552
• Företagsutvecklingsbidrag - Järvzoo AB, RS2023/1146
• Företagsutvecklingsbidrag - Dilén Detaljhandel AB, RS2023/2247
• Företagsutvecklingsbidrag - O.Svahn Bygg & Trä AB, RS2022/3135
• Företagsutvecklingsbidrag - Radarbolaget i Gävle AB, RS2023/1194
• Företagsutvecklingsbidrag - Ztorefront AB, RS2023/1405
• Företagsutvecklingsbidrag - Albus Care AB, RS2023/2248
• Företagsutvecklingsbidrag - Linbageriet AB  , RS2023/1288
• Företagsutvecklingsbidrag - Linbageriet AB  , RS2023/1289
• Företagsutvecklingsbidrag - Elektra i Hälsingland AB, RS2023/678
• Företagsutvecklingsbidrag - Tunnplåt i Gävle AB, RS2023/2246
• Företagsutvecklingsbidrag - Kilafors Emballage AB, RS2022/3219
• Företagsutvecklingsbidrag - Simanbo Snickerier AB, RS2023/1195
• Företagsutvecklingsbidrag - Maria.Lundmark Specialpedagog Aktiebolag, RS2023/680
• Företagsutvecklingsbidrag - Hudiksvall Köpmanberget 5:7 AB, RS2023/1609
• Företagsutvecklingsbidrag - HorseWealth AB, RS2023/2075
• Företagsutvecklingsbidrag - TEMA byggnadsvårdsvirke AB, RS2022/1028
• Företagsutvecklingsbidrag - Eline Van Breda, RS2023/2415
• Företagsutvecklingsbidrag - Eline Van Breda, RS2023/2416
• Kommersiell service - Ljusdals kommun, RS2023/1182
• Kommersiell service - Bollnäs kommun, RS2023/1184

Göran Angergård, regiondirektör, informerar om:

• SOS-alarm
• Besparingar 
• Cosmic

Jacob Sohtell, avdelningschef på ledningsavdelningen, informerar om ärendet Regler för styrelsens uppsiktsplikt. 

Enligt kommunallagen 6 kap. 1 § ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet, verksamhet enligt avtalssamverkan, verksamhet i kommunala bolag samt verksamheter i kommunalförbund som regionen är medlem i.

Uppsiktsplikten ska förstås som en övergripande granskning av legalitet, effektivitet, budgetstyrning och ekonomi i stort. Uppsikten bör vara likformig och normalt sett inte omfatta detaljer.

För att regionstyrelsen på ett strukturerat sätt ska kunna uppfylla de krav som ställs utifrån lagstiftningen föreslås att styrdokumentet – Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt antas.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Budget 2024 och ekonomisk plan 2025-2026. 

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet Gävleborg har upprättat förslag till budget 2024 och ekonomisk plan 2025–2026. Budgetförslaget är upprättat utifrån oförändrad skattesats på 11,51 kronor. Budgeterat resultat 2024 uppgår till -367 mnkr och planerat resultat för 2025 till 31 mnkr samt för 2026 till 1 mnkr.

Annica Johansson, ekonomidirektör, informerar om ärendet Fördelning av budgetramar inom Regionstyrelsen 2024. 

Folktandvården i Gävleborg föreslås ges möjlighet att höja avgifterna i allmäntandvården till maximalt 12 procent över Tandvårds- och läkemedelsverkets (TVL) referensprislista samt specialisttandvården till maximalt 25 procent över TVL:s referensprislista. Idag är motsvarande övre gräns 5 respektive 15 procent. Beslutet föreslås gälla för 2024 och 2025 för åtgärdsserie 300, 400, 500, 700, 800 samt 921-929.

Bakgrund

Inflationen och ökade pensionskostnader påverkar folktandvårdens ekonomiska resultat negativt. Kostnaderna för första halvåret 2023 har ökat med 11 procent medan intäkterna ökat med knappt 1 procent.

Sedan 2016 har Folktandvården Gävleborg möjlighet att höja avgifterna upp till en given nivå över TLV:s referensprislista, 5 procent för allmäntandvård och 15 procent för specialisttandvård.

Förslag till förändringar

Som en åtgärd för att möta den högre kostnadsökningstakten föreslås Folktandvården Gävleborg ges möjlighet att höja avgifterna till en högre nivå i förhållande till TLV:s referenslista än tidigare, 12 procent för allmäntandvården och 25 procent för specialisttandvården för åtgärdsserie 300, 400, 500, 700, 800 samt 921-929.

Det är då bolagets styrelse som fattar beslut om hur hög höjningen blir inom ramen för ovanstående.

En jämförelse med Region Dalarna, Region Uppsala samt Region Sörmland för 2023 visar att Folktandvården Gävleborg har förhållandevis låga avgifter.

Det är svårt att mäta om klimatkompensationen ger incitament till förändrat resande. Det är mer av ett förhållningssätt. Det finns därmed inte tillräckliga skäl att fortsätta med klimatkompensationen. Effekt i förhållande till arbetsinsats saknas. Andra, mer verkningsfulla, åtgärder har också tillkommit.

Bakgrund

2013 inkom en motion (LS 2012/121) om att införa klimatkompensation i Landstinget Gävleborg. Motionen bifölls. Landstingsstyrelsen beslutade den 23 september 2013 om att införa avgifter för resor med bil och flyg i tjänsten. Avgifterna skulle tillföras ett klimatkonto som i sin tur skulle finansiera klimatkompenserande åtgärder. Initialt bedömdes klimatkontot omfördela cirka en miljon kronor per år.

Regionstyrelseförvaltningen har ett uppdrag att göra en översyn av den verksamhet som bedrivs inom förvaltningen. Som ett led i översynen utreds arbetsuppgifter som är lagstadgade respektive av ambitionskaraktär. Ej lagstadgade arbetsuppgifter bör ha ett tydligt syfte och även få tydliga effekter.

Ekonomiska omfördelningar

2022 omfördelades 937 000 kronor inom systemet. Klimatbelastande resor belastar enheten med en extra avgift. Summan av de interna avgifterna fördelas vid årets slut ut till enheterna utifrån resande med X-trafik. Utslaget på en kostnadsbudget om cirka 12 miljarder kronor motsvarar det mindre än 0,1 promille.

Arbetsinsats

Arbetet på ekonomiavdelningen med klimatkompensationen motsvarar cirka en arbetsvecka, eller 2 % av en heltidsanställd.

Påverkan på antalet resor med bil eller flyg

Det är svårt att koppla klimatkompensationen som påverkande faktor till att våra resor med bil har minskat. Däremot fungerar klimatkompensationen som ett ställningstagande som styrker miljömålet att vi ska ha klimateffektiva möten och transporter. Med de stora ekonomiska utmaningar som regionen står inför är det ytterst tveksamt om det är ett tillräckligt ekonomiskt incitament för att välja ett annat transportsätt eller en annan mötesform.

Nya åtgärder för att minska vår klimatpåverkan

Det är tio år sedan beslutet om klimatkompensation fattades. Sedan dess har mycket hänt inom området, både i omvärlden och inom regionen – aktiviteter som bedöms ha större reell inverkan på klimatet. Region Gävleborg arbetar för ett Fossilfritt 2025, prioriterar elbilar i vår flotta, installerar laddstolpar på våra fastigheter, erbjuder lånecyklar för kortare transporter, har erbjudit anställda förmånscyklar, installerar ett energioptimeringssystem för våra fastigheter samt tillämpar återhållsamhet i resor överlag. Idag finns även digitala mötesformer som en naturlig del av våra möten.

Egenavgift för resa med egen bil höjs från 80 kronor till 107 kronor. Egenavgift för resa med servicefordon höjs från 100 kronor till 120 kronor. Högkostnadsskyddet höjs från 1800 kronor till 2200 kronor. Kilometerersättningen i beräkningen höjs från 1,83 kr/km till 2,50 kr/km.

Förslaget bedöms minska regionens nettokostnad med 2,5 miljoner kronor.

Bakgrund

Region Gävleborgs reglemente för sjukresor antogs och reviderades senast 2015. Region Gävleborg har låga avgifter jämfört med flera intilliggande regioner. Förslaget innebär att Region Gävleborg närmar sig det högre avgiftsspannet bland de regioner som jämförs. Flera regioner har dock inte reviderat sina avgifter på ett antal år.

Förslag till förändringar

Resa med egen bil

Egenavgiften för resa med egen bil höjs till 107 kronor/enkelresa (80 kronor idag), motsvarande 43 km i eget ansvar. Egenavgift tas ut på alla resor, förutom barn under 20 år. Det ska således inte gå att intyga medicinska skäl för att undantas egenavgiften. Detta för att det ska bli likställt med regler för resa med servicefordon.

Det innebär att resor längre än 43 km ersätts (107 kr/2,50 kr). Kortare resor är eget ansvar. Det är oförändrat jämfört med idag.

Förändringen bedöms öka regionens nettokostnad med 0,9 miljoner kronor.

Resa med servicefordon (taxi)

Egenavgift för resa med servicefordon höjs till 120 kr/enkelresa (100 kronor idag). Resenären erhåller service och stöd som inte finns vid resa med egen bil, därav är det motiverat med en högra egenavgift jämfört med resa med egen bil. För resa med servicefordon krävs medicinskt intyg från vårdenhet.

Högkostnadsskyddet för sjukresor höjs till 2200 kronor per 12-månadersperiod från första resan. I dag uppgår högkostnadsskyddet till 1800 kronor och det har inte justerats sedan 2015.

För resenärer med servicefordon innebär det vid en förändrad egenavgift till 120 kr/enkelresa att de uppnår högkostnadsskydd vid färre resor än motsvarande 100 kr/enkelresa och dagens nivå 1800 kr. Detta gynnar resenärer med stort resebehov. Sällanåkare behöver fler resor med egen bil eller servicefordon för att nå högkostnadsskyddet.

Förslaget bedöms minska regionens nettokostnad med 3,4 miljoner kronor.
 

Högkostnadsskyddet bör även indexeras och räknas upp likt högkostnadsskyddet för patientavgifter. Indexering är önskvärt för att effekten av högkostnadsskyddet ska följa prisutvecklingen och att patientens andel av kostnaden blir konstant i förhållande till prisnivån i samhället.

Oförändrat

Nedanstående föreslås fortsatt gälla (ingen förändring mot idag):

•      Barn 0-20 år betalar ingen egenavgift för taxi, men sjukreseintyg krävs från vården.

•      Barn 0-20 år får ersättning för egen bil utan egenavgift.

•      Personer äldre än 85 år betalar egenavgift för taxi, men behöver inget sjukreseintyg.

•      Personer äldre än 85 år får ersättning för egen bil utan egenavgift.

•      Personer (oavsett ålder) med beviljad färdtjänst från sin hemkommun, åker sjukresa med taxi utan sjukreseintyg men betalar egenavgift enligt gällande reglemente.

Med ovanstående förslag placerar sig Region Gävleborg högre, men inte högst i Sverige. Högsta egenavgifterna för egen bil respektive servicefordon uppgår till 200 kronor och högsta belopp för högkostnadsskydd uppgår till 2600 kronor. Längsta ej ersatta resa är 133 km.

Enligt ”Avtal mellan Region Gävleborg och Folktandvården Gävleborg AB” regleras att stöd till tandvårdens forskning ges enligt överenskommelse, vilket innebär att medarbetare inom Folktandvården Gävleborg (FTV AB) har samma möjlighet som medarbetare i Region Gävleborg (RG) att ansöka om forskningstid inom tjänst. RG har resurser avsatta för att bevilja forskningstid inom tjänst för medarbetare inom FTV AB som ansöker om det och i konkurrens med andra beviljas medel. 

Under ett antal år har kapaciteten att bedriva forskning inom FTV AB inte varit i paritet med budgeterade medel för forskning- och utvecklingsarbete inom tandvården. De senaste 5 åren har Folktandvården nyttjat mindre än hälften av budgeterat utrymme för forskningstid inom tjänst (tabell nedan). 

Tabell: Budgeterat utrymme och utfall för medel avsatta för forskningstid inom tjänst, avseende Folktandvården Gävleborg

Mot den bakgrunden beslutas att minska ersättningen för forskning inom tandvård från 3,1 miljon till 1,6 miljon from 2024-01-01. Om folktandvården i framtiden har en kapacitet att bedriva forskning i högre utsträckning kan frågan om att åter höja ersättningen till 2023-års nivå aktualiseras.

Enligt Skatteverkets regler om förmånsbeskattning ska avgiftsfri parkering som endast är tillgänglig för personal förmånsbeskattas om parkeringar i närområdet i övrigt är avgiftsbelagda. Om förmånsbeskattning inte sker finns det en risk att både personal och arbetsgivare drabbas av extra avgifter utöver det belopp som borde ha betalats från början.

Detta kan lösas på två sätt; antingen förmånsbeskattas den som använder personalparkeringen enligt marknadsvärdet på parkeringen, eller så införs en parkeringsavgift. Då förmånsbeskattningen är förenad med en betydande mängd administration som i sig skulle vara kostsam föreslås införandet av parkeringsavgift med följande prissättning:

Undantag gällande införande av parkerings avgift för personal parkering föreslås för del av parkering vid Gävle Sjukhus, mellan Helikopterplattan och Lexevägen där parkering skall vara avgiftsfri.

Föreslagen avgiftshandbok för 2024 innehåller, utöver justeringar som är en konsekvens utav regeringsbeslut, höjd patientavgift på öppenvårdsbesök samt en tillhörande justerad avgift för uteblivna- eller sent avbokade besök. 

Den föreslagna avgiftshandboken för 2024 innehåller även följande förändringar;

• Införande av en avgift för sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling som inte utgör allmän handling
• Tillägg i avgiften för utlämnande av allmänna handlingar
• Förändring i befintlig avgift för internetbaserad kognitiv beteende terapi (IKBT)
• Införande av avgift för asylsökande vid ambulanstransport eller vård av ambulanspersonal på hämtplats.

”Syftet med utredningen är tänkt att skapa en långsiktighet och bättre förutsättningar för regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet.”

Förslaget bygger på att skapa ett nytt parallellt system med statsbidrag för etableringar i glesbygd som ska stimulera vårdgivare för detta och också skapa förutsättning för att dagens vårdgivare som arbetar enligt ersättningslagarna ska ges förutsättningar till etableringar inom hälso-och sjukvårdsystemet.

Det finns också förslag på utbildningsinsatser inom exempel glesbygdsmedicin för att höja kompetensen och möjligheten till forskning på området.

Förslagen kan delas in i tre delar.

1. Skapa förutsättningar och stimulera till etableringar av vårdtjänster i glest befolkade områden.

2.Nerläggning av LOL och LOF.

3. Ersättningssystem och kompetensförsörjning.

Region Gävleborgs interna miljöpris, Fröhuset, delas årligen ut till någon/några medarbetare eller verksamhet inom organisationen som uppmuntran för förtjänstfulla insatser för miljön. Priset ska uppmärksamma goda insatser för miljön såsom initiativ, förändrade arbetssätt eller beteenden som bidrar till en positiv påverkan på miljön och som kan spridas vidare inom Regionen för att utveckla vårt interna miljöarbete.

Det har inkommit fem nomineringar. Arbetsgruppen för ”Skruvade operationsflöden ger färre strykningar”, föreslås som mottagare av 2023 års miljöpris.

Linkonpriset är en utmärkelse inom Region Gävleborg som går till antingen en enskild medarbetare eller en hel grupp. Priset delas ut som en uppmuntran för goda arbetsinsatser. Det kan handla om insatser som kan inspirera andra, större förändringsarbeten eller något som berör enstaka patienter, vårdtagare eller studenter. För 2023 har 25 nomineringar lämnats in. Centrala samverkansgruppen (Cesam), har till uppgift att föreslå regionstyrelsen vem/vilka som ska tilldelas Linkonpriset.

Utdelning av priset sker vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

Centrala samverkansgruppen föreslår att Linkonpriset 2023 tilldelas Maria Hammarlund, sjuksköterska på palliativa teamet Bollnäs, med motiveringen:

Maria var med år 2003 och startade upp palliativa teamet i Bollnäs och hon är fortfarande kvar idag. Trots många år inom samma verksamhet fortsätter Maria med samma glöd att ge den palliativa patienten och de anhöriga den bästa palliativa vården som möjligt.  

Maria är flexibel och innovativ och hittar lösningar för att vården för varje enskild patient ska bli så bra som möjligt. Maria strävar ständigt efter att verksamheten ska utvecklas och vara uppdaterad efter nya riktlinjer. Maria har ett driv och kan med positiv anda hålla ut även i motvind. Maria är en stor förebild för andra.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt, § 95.

I bifogad sammanfattning framgår vilka medborgarförslag som den 3 november 2023 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 12 st.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte beretts färdigt, § 61.

I bifogad sammanfattning framgår vilka motioner som den 3 november 2023 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 93 st.

Mikael Forsberg (SD) har avsagt sig uppdraget som ledamot i styrgruppen Mälardalsrådet - En bättre matchning, så ny ersättare behöver väljas.

2022 beslutade årsmötet för Central Sweden ideell förening att genomföra en verksamhetsöversyn som resulterade i att nya stadgar ska beslutas på ett extra årsmöte den 4 december. I samband med det ska även styrelseledamöter fram till ordinarie årsmöte 2025 utses. Anna Sundberg (SD) sitter idag som styrelseledamot från Region Gävleborg och förslaget är att hon väljs som styrelseledamot fram till ordinarie årsmöte 2025. 

Hälsocentralen City beviljades en listningsbegränsning under sex månader från beslutsdatum 2023-04-04. Gränsen för listningsbegränsningen beslutades till 11 800 listade.

En utvärdering har gjorts med fokus på om befolkningens möjlighet att välja utförare påverkats negativt inom samverkansområde Gävle. I utvärderingen framkommer inget som tyder på att Hälsocentralen Citys listningsbegränsning påverkat befolkningen negativt gällande möjligheter att välja utförare i samverkansområdet Gävle.

2023-10-01  inkom en begäran om listningsbegränsning från delägargruppen Hälsocentralen City Praktikertjänst, i enlighet med Hälso-och sjukvårdslagen(2017:30) 7 kap 3c§ som trädde i kraft 1 juli 2022. De ansöker om listningsbegränsning, dvs listningstak på 11 600 listade patienter.

Beslutet om listningsbegränsning kommer inte ange ett listningstak utan innebär en begränsning för befolkningen att lista sig hos Hälsocentralen City under den period de beviljas listningsbegränsning även om hälsocentralen har färre än 11 600 listade patienter.  
 

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av Hälsoval. Granskningens syfte är att bedöma om regionstyrelsen säkerställt en tillräcklig följsamhet till gällande avtal för Hälsoval i regionen samt en tillräcklig kontroll som säkerställer att felaktiga ersättningar inom dessa inte utbetalas.

Granskningsresultatet har bedömts utifrån skalan ”inte säkerställt”, ”i begränsad utsträckning säkerställt”, ”till övervägande del säkerställt” eller ”helt säkerställt”. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att regionstyrelsen helt säkerställt tillräcklig följsamhet till gällande avtal för Hälsoval i regionen samt en tillräcklig kontroll som säkerställer att felaktiga ersättningar inom dessa inte utbetalas.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av regionstyrelsens budgetprocess samt av hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomistyrning.
 

Den sammanfattande bedömningen är att regionstyrelsen till övervägande del har säkerställt en ändamålsenlig budgetprocess på regionövergripande nivå. Vidare är den sammanfattande bedömningen att regionstyrelsen i begränsad utsträckning utövat sin uppsiktsplikt och säkerställt en tillräcklig intern kontroll i arbetet för en ekonomi i balans inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde.

Den sammanfattande bedömningen är att hälso- och sjukvårdsnämnden i begränsad utsträckning säkerställt en ändamålsenlig ekonomistyrning för den verksamhet den ansvarar för. Vidare är den sammanfattande bedömningen att hälso- och sjukvårdsnämnden i begränsad utsträckning har säkerställt en tillräcklig intern kontroll i arbetet för en ekonomi i balans inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde.

Henrik Olofsson, Sjukvårdspartiet, föreslår:

• Att regionstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av administrationen i region Gävleborg med syfte att hitta effektiviseringar på 2% årligen under fem år.
• Att regionstyrelsen får i uppdrag att hitta effektiviseringar som ej gör att sjukvården blir drabbad.
• Att de besparingar som görs förs över i en sjukvårdsutvecklingsfond för att kunna genomföra satsningar på sjukvården. att regionstyrelsen redovisar till fullmäktige årligen tills man når målet om 10 % effektivisering av administrationen i Region Gävleborg.

Regionstyrelsen svarar:

Region Gävleborg är i ett ekonomiskt utsatt läge, efter år av ekonomisk doping från staten. Detta samtidigt som tidigare styret inte anpassat verksamheten efter de ekonomiska risker som alltid ska beaktas, vare sig det handlar om väntade konjunktursvängningar eller plötsliga makroekonomiska chocker, ett exempel på vad som skedde efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Det är nu av största vikt att vi ansvarsfullt ser över hur vi kan säkerställa att kvaliteten och tillgängligheten i vården inte blir lidande. Region Gävleborg har haft en stor tillökning av administrativa tjänster, samtidigt som man har stora behov av vårdpersonal. Att rekrytera administratörer, med all respekt för deras viktiga roll, istället för sjuksköterskor och läkare rimmar illa med vår vision om en god och nära vård. Vi behöver därför nå en bättre balans mellan administrativa resurser och de vårdande yrkesroller som arbetar direkt gentemot patienterna.

I ljuset av detta har vi lagt fram ett förslag på att genomföra besparingar på ca 40 miljoner kronor, inom det administrativa området, för år 2024. Det kommer dels att stärka ekonomin men också vara ett steg mot att, i vårt ekonomiskt svåra läge, prioritera de vårdgivande tjänsterna framför de rent administrativa.

Vi kommer fortsätta bevaka denna fråga under kommande år, för att se hur vi kan nå en ökad effektivitet inom de administrativa tjänsterna.

I en motion föreslår Stig Zettlin och Jan Näsholm (-)

1. Att ge Regionstyrelsen uppdrag att utarbeta strategier och genomföra åtgärder och lägga förslag i motionens anda.
2. Att genomföra detta i samarbete med berörda primärkommuner.

Regionstyrelsen svarar:

Vindkraftsetableringar prövas för närvarande av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer respektive av kommunerna enligt Miljöbalken och plan- och bygglagen. För att ett tillstånd ska beviljas behöver vindkraftsetableringens bedömas uppfylla de krav och riktlinjer som finns, bland annat för omgivningspåverkan. Kommunerna har dessutom enligt miljöbalken möjlighet att lämna veto gällande vindkraftsutbyggnad.  

Användning av mark och vattenområden är en fråga som kommunerna har att hantera i den fysiska planeringen. Kommunerna ska i sina översiktsplaner ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.  

Sammantaget innebär ovanstående att det redan i dagsläget finns system för att hantera vindkraftsetableringarnas placering och omgivningspåverkan. 

Omfattningen av fiskeuttag i Östersjön regleras av EU samt i Sverige av Havs- och vattenmyndigheten. Havs och vattenmyndigheten är den myndighet som ansvarar för kontrollen av uppgifter om svenska fiskets fångster, kvotuppföljningen och för vård av bestånd som är nationellt förvaltade. När kvoten för fisket på ett visst bestånd är uppfiskad beslutar Havs- och vattenmyndigheten om fiskestopp. 

 Region Gävleborg samverkar redan med såväl primärkommuner som andra aktörer inom både vindkraft och fiske frågor. Den regionala utvecklingsstrategin inrymmer såväl näringsliv, turism och energiförsörjning och ger ett bra stöd för  att arbeta för att utvecklingen sker på ett hållbart sätt. Något behov av ytterligare strategier inom de föreslagna områdena förekommer därför inte i dagsläget.

Hans Backman (L) föreslår i en motion:

• Att majoritetspartierna med tanke på rådande personalsituation med brist på personal i delar av vårdorganisationen och stort behov av inhyrd personal tar initiativ till att Region Gävleborg genomför en utredning med syftet att granska regionens arbetsgivarpolitik.

Regionstyrelsen svarar:

Vi delar motionärens bild av att kostnaden för hyrpersonal är problematiskt hög samt att Region Gävleborg behöver bli en attraktivare arbetsgivare för att behålla och rekrytera medarbetare.

Den politiska majoriteten har under 2023 fattat en rad beslut för att minska andelen hyrpersonal samt för att bli en attraktivare arbetsgivare. Bland annat har en kontinuitetsersättning för allmänsjuksköterskor införts i syfte att premiera fasta anställningar. I skrivande stund pågår också en löneöversyn i regionen för rättvisare löner. För att öka tryggheten för patienter och medarbetare genomförs en trygghetssatsning innehållande allt ifrån utbildningsinsatser till den fysiska utformningen. Detta är ett axplock av åtgärder, mer har gjort och mer kommer att göras.

Att behålla och rekrytera medarbetare är en av de viktigaste faktorerna för att kunna erbjuda invånarna i Gävleborg en tillgänglig vård av hög kvalitet. Det är en av våra mest prioriterade frågor.

Efter valet 2022 fick Region Gävleborg ett nytt politiskt ledarskap, någonting som också innebär en ny arbetsgivarpolitik.

I en motion föreslår Hasse Backman (L)

• Att Region Gävleborg tillsammans med Länsstyrelsen ansöker hos regeringen om att Gävleborg ska bli ett Pilotlän med att införa covidpass.

Regionstyrelsen svarar:
Sedan motionen inkom har Coronapandemin tack och lov klingat av. Från den 1dec 2021 trädde Folkhälsomyndighetens beslut in om att vaccinationspass skulle införas vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Regionen följde dessa föreskrifter och råd.

WHO meddelade i maj 2023 att covid-19 inte längre uppfyllde villkoren för att betraktas som ett internationellt akut hot mot människors hälsa.
 

Stig Zettlin föreslår i en motion:

• Att ge uppdrag till regionstyrelsen att utreda var, när och hur en flygplats, fungerande på rimlig nivå kan återupprättas i Region Gävleborg.
   

Regionstyrelsen svarar

Den politiska majoriteten delar motionärens syn på behovet av en flygplats i regionen, särskilt som Gävleborg är det enda län i Sverige som saknar en beredskapsflygplats. Trafikverket fick under föregående år ett uppdrag från regeringen att utreda förutsättningarna för att göra en flygplats i länet till beredskapsflygplats. Två alternativ var just Gävle flygplats, även kallad Rörbergs flygplats samt Söderhamns flygplats, tidigare F15 flygfält. Regionen blev ombedd från Trafikverket att uttala sig i frågan.

Regionstyrelsens ordförande, Patrik Stenvard (M), inkom med en skrivelse till Trafikverket med ställningstagande från Region Gävleborg att Trafikverket bör lyfta in Gävle flygplats som en av de svenska beredskapsflygplatserna. Gävle flygplats har kapacitet för tunga plan att landa samt har ett bra geografiskt läge nära länets största akutsjukhus. Förordningen av Gävle flygplats var utifrån sjukvårdens behov vilket är den prioritering som ligger inom regionens ansvarsområde och uppdrag.

Trafikverket kunde konstatera att Gävle kommun ställde sig negativa till en flygplats i kommunen. Regionstyrelsens ordförande har försökt initiera en dialog med kommunstyrelsens ordförande för att diskutera frågan vidare. Utifrån Gävle kommuns ställningstagande ansåg Trafikverket att Söderhamns flygplats var bättre lämpad som beredskapsflygplats, det är dock upp till Söderhamns kommun att genomföra de nödvändiga investeringar som krävs. Det bedöms finnas stora finansiella och praktiska utmaningar att hantera för att göra Söderhamns flygplats till en fungerande flygplats.

Frågan om att utreda var, när och hur en fungerande flygplats kan återupprättas i Region Gävleborg har hanterats i ärendet med Trafikverket. Regionstyrelsen har tagit ett klart ställningstagande för Gävle flygplats och uppmanat Gävle kommun till vidare dialog varför motionen anses vara besvarad.
 

Från fackliga företrädare framgår att elever och lärare vid Region Gävleborgs folkhögskolor har utsatts för påverkan i samband med förberedelser inför en riksomfattande manifestation för att uppmärksamma folkhögskolornas numera mycket utsatta läge.

Ansvariga befattningshavare ska ha klargjort för elever och personal vid Region Gävleborgs folkhögskolor, att manifestationen inte får innehålla något som kan stöta eller misshaga den politiska ledningen, med därpå följande risk för att negativt påverka framtida kursutbud.

Det inträffande kan inte beskrivas som annat än en allvarlig överträdelse, som inte kan tillåtas passera obemärkt. Att elever och lärare uppmanas till lyhördhet inför den politiska ledningens önskemål om vad som får respektive ej får uttryckas i samband med en sedan länge planerad manifestation, är från demokratisk synvinkel helt oacceptabelt. Försvårande är hänvisningar till kursutbudens framtida utformning.

I syfte att reda ut de precisa omständigheterna kring det inträffande tillsätts en utredning med uppgift att så långt det är möjligt klarlägga händelseförlopp och orsak till det inträffade, liksom skador och effekter i övrigt. Utredaren ska vara en extern aktör med kompetens att utreda och granska verksamheter i offentliga organisationer.

Frågor att bearbeta är bl.a. följande:

· Vad hände?

· Varför hände det?

· Vem visste vad och när?

· Vad kan göras för att en liknande händelse inte ska inträffa i framtiden?

Förhållanden i två organ inom Region Gävleborg kan anses särskilt relevanta att undersöka: dels regionstyrelsen (RS), dels kultur- och kompetensnämnden (KKN).

RS ansvarar för beredning och uppföljning av verksamhetens övergripande inriktning. Styrelsen har att inom det övergripande ansvaret leda, samordna och ha uppsikt över nämnder och bolag inom Region Gävleborgs organisation. Arbetet leds av regionstyrelsens ordförande.

KKN ansvarar för kultur, arbetsmarknads- och utbildningsfrågor. Detta inkluderar Region Gävleborgs tre folkhögskolor, en bred kulturverksamhet och länets museer. Arbetet leds av kultur- och kompetensnämndens ordförande.

Om ordf RS och/eller KKN på förhand visste om att åtgärder skulle vidtas för att påverka förberedelserna inför manifestationen för att inte störa den politiska ledningen, väcks frågor om ordf RS och/eller KKN kan kvarstå i uppdraget. Om ordf RS och/eller KKN ej kände till att åtgärder skulle vidtas, reses frågor hur det inträffande kan ha skett utan ansvariga politiska befattningshavares vetskap.

Med stöd av ovanstående föreslår undertecknade följande:

1.       Att en utredning tillsätts enligt ovan syfte och mål.

Gävle 2023-09-27

Eva Lindberg, S

Jan Lahenkorva, S

Marie-Louise Dangardt, S

Lars Öberg, S

Marcus Gard, S

Svar på initiativärende

Den politiska ledningen har inte varit informerade om att en manifestation skulle genomföras och har således inte haft någon påverkan på denna.  

Vi jobbar hårt med att bryta tystnadskulturen som vissa ger uttryck för inom organisationen och välkomnar att upplevda händelser lyfts upp till ytan. Oavsett vad som har hänt eller inte har hänt är det alltid bra att prata med varandra, istället för om varandra.

Oppositionen har dock inte kunnat visa på någon grund för sina anklagelser. Exempelvis har de ännu inte kunnat presentera de ”tydliga direktiv” som enligt oppositionen gått ut till samtliga.

Region Gävleborg har precis som övriga regioner stora underskott och betydande nedskärningar kommer att behöva genomföras . I det måste även politiken vara med och bidra.

I budgeten för år 2023 är förtroendevaldas arvoden budgeterade till 18 716 tkr och partistöden till 14 192 tkr. För år 2024 planeras beloppet höjas i enlighet med riksdagens uppräkning. Regionen äger beslutanderätten över såväl arvoden som partistöd.

Därför menar vi att det i nuläget är rimligt att frysa dem. På det sättet bidrar även politiken till en förbättrad ekonomi och nedskärningarna kan lindras något. Det är ett ansvar politiken behöver ta för att bidra.

Besparingen inför år 2024 är ännu oklar då riksdagens beslut om uppräkning sker senare. Men politiken kommer genom att frysa arvoden och partistöd för 2024 som minst kunna bidra med knappt 700 000 kr om det följer tidigare uppräkningar. Det skulle lindra de besparingar som behöver göras och politiken på så sätt ta sitt ansvar och bidra.

Vänsterpartiet yrkar därför:

• att regionstyrelsen beslutar om en frysning av förtroendevaldas arvoden och partistöd så att den planerade uppräkningen inför år 2024 uteblir.

Svar på initiativärende

Den politiska organisationen samt storlek på partistöd och politikers arvode hanteras inför varje ny mandatperiod i Region Gävleborg. Detta för att undvika jäv där berörd politiker fattar beslutar om sitt eget arvode.

Storleken på eventuell höjning eller sänkning av arvode styrs under mandatperioden av vilka beslut som fattas kring riksdagsarvodet då arvodena i Region Gävleborg regleras av riksdagsarvodet.

Välfärdsbrottsligheten ger idag mer till den organiserade brottsligheten än narkotika.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) menar att valfrihetsreformer och införandet av valfrihetssystem möjliggjort för oseriösa entreprenörer och leverantörer att infiltrera offentliga verksamhetsområden. Valfrihetsreformerna inrättades för att stimulera konkurrens, men kan ha gjort det lättare för kriminella att komma in i kommuners och regioners verksamheter. Dessa system borde snarast ändras, helst tas bort genom ny lagstiftning. Välfärdssystemen och vården är under attack av de kriminella gängen.

I BRÅ:s rapport beskrivs stora brister hos kommuner och regioner när det gäller förmågan att upptäcka välfärdsbrott. Rapporten bygger på en granskning av felaktiga utbetalningar till företag och föreningar. En del av pengarna som betalas ut går till grov brottslighet utan att de befintliga kontrollsystemen upptäcker det. Det är också svårt att upptäcka trovärdiga målvakter och bulvaner. Även IVO har lyft behovet av skärpningar på området och menar att det behövs informationsdelning mellan myndigheter, kommuner och regioner för att stoppa oseriösa aktörer.

Region Gävleborg är troligen också drabbad av ekonomisk brottslighet, så nu bör det brottsförebyggande arbetet skärpas. Det behövs tillskapas system och kontroller som gör det svårare för kriminella att begå välfärdsbrott inom regionens verksamheter. Det krävs krafttag och vi måste hjälpas åt för att stoppa de organiserade kriminella att tjäna pengar på vården och välfärden.

En stor del av vårdverksamheten i regionen är privatiserad. Upphandlade entreprenörer, leverantörer och underleverantörer är inne i verksamheterna på olika sätt. I delar av verksamheten är det dessutom fri etableringsrätt, vilket öppnar upp för kriminella och försvårar granskning. Ett grundligt granskningsarbete kan också leda till att fusk upptäcks, liksom saltade fakturor, felaktiga intyg med mera.

Region Gävleborg behöver skärpa arbetet med att granska och kontrollera företag vid upphandlingar samt vid valfrihetssystem, avtal, fakturor med mera. Samarbetet med andra myndigheter och kommuner behöver förbättras för att vi ska kunna komma åt problemen.

En särskild enhet bör inrättas under regionstyrelsen i syfte att stoppa välfärdsbrottslighet inom Region Gävleborg. Det kan till exempel göras inom befintlig verksamhet där tjänster flyttas och omvandlas och utbildas, om så behövs, till särskilda granskare.

Vänsterpartiet yrkar därför:

·         att en särskild enhet inrättas i Region Gävleborg i syfte att stoppa ekonomisk brottslighet.

·         att samarbetet med andra myndigheter och kommuner i regionen förstärks för att kunna stoppa ekonomisk brottslighet.

·         att det omedelbart inleds ett arbete med risk- och konsekvensanalyser av verksamheten.

Svar på initiativärendet

Initiativärendet lyfter en viktig fråga som blivit mer aktualiserat den senaste tiden. Region Gävleborg har sedan tidigare bra rutiner för att hantera exempelvis bluffakturor. Gällande  den växande välfärdsbrottsligeten är det något regionen arbetar med, det hanteras också i budget för 2024.

Kostnaderna för hyrpersonal fortsätter att öka kraftigt och fakturorna för inhyrning av personal blir många. Åtgärder planeras för att minska kostnader och hyrberoende men det räcker inte, mer behöver göras.

Det finns regioner som har utfört extra granskningar av fakturor från hyrpersonal och då har flertalet fel, och därmed också felaktiga kostnader, uppdagats.

En region genomförde en granskning av 500 fakturor (ca 60 % av totala antalet), för april månad, år 2023. Av dessa fakturor var hela 80 % felaktiga.

De felaktiga kostnaderna uppgick sammantaget till 1 miljon kronor och genom den extra granskningen kunde regionens kostnader minskas.

Vi yrkar därför:

• att extra och fördjupade granskningar ska göras av fakturor för hyrpersonal.

Trots massiv kritik från en mängd olika kommuner och regioner så står regeringen fast vid att utreda införandet av en plikt om att anmäla papperslösa. Förslaget skulle innebära att anställda i välfärden som möter papperslösa människor i sin yrkesutövning ska vara skyldiga att ange dessa till polisen och Migrationsverket. En sådan anmälningsplikt strider mot mänskliga rättigheter, barnkonventionen och mot yrkesetiken inom många välfärdsyrken.

Papperslösa är en utsatt grupp men de har också rättigheter. Till exempel har barn rätt att gå i skola och barn, såväl som vuxna, har rätt till nödvändig vård. Dessa rättigheter kan inte uppfyllas om personalen, som möter papperslösa barn och vuxna, kommer att anmäla dem till myndigheterna. Risken är stor att detta innebär onödigt lidande, exempelvis för de människor som inte kommer att våga söka vård fast de behöver det.

Det innebär också svårigheter för personalen. Varken läkare, sjuksköterskor eller undersköterskor eller andra inom vårdyrkena ska behöva agera angivare av utsatta människor. Region Gävleborg ska inte delta i detta, och det ställningstagandet behöver kommuniceras ut så att regionens personal och de papperslösa som vistas här inte behöver känna någon oro även om förslaget skulle bli verklighet. I slutändan är det nödvändigt för att kunna leva efter demokratiska principer om alla människors lika värde.

Det rimliga vore att Regionstyrelsen kommunicerar ut till berörda som skulle omfattas av anmälningsplikten att personalen där inte förväntas lyda under plikten att anmäla papperslösa vid ett eventuellt införande av en ny angiverilag. 

Utifrån ovanstående yrkar vi:

• att regionstyrelsen låter meddela att personalen inom Region Gävleborg inte förväntas lyda under plikten att anmäla papperslösa, ifall angiverilagen genomförs.