Möte 2022-12-07

• Regiondirektörens beslut på delegation - Byggnadsinvestering – Utbyte till nya försörjningspendlar, operation, hus 7, plan 3, Bollnäs sjukhus, RS 2022/2911

• Regiondirektörens beslut på delegation - Byggnadsinvestering – Byte av andningskompressorer och torkar, hus 02, plan 01, Bollnäs sjukhus, RS 2022/2912

• Regiondirektörens beslut på delegation - Byggnadsinvestering – Byte av hiss, Hus 04, Söderhamns sjukhus, RS 2022/2913

• Regiondirektörens beslut på delegation - Programbeslut – Ombyggnad IVA, Hus 03 plan 05, Gävle sjukhus, RS 2022/2922

• Regiondirektörens beslut på delegation – byggnadsinvestering, separat barnflöde akutmottagningen, Gävle sjukhus (Dnr RS 2022/3014)

• Kompetenskraft Industri NMS, IUC Stål & Verkstad – Regional utvecklingsdirektör, RS2022/2478
• Företagsutvecklingsbidrag, Sandvikens Formmekaniska AB - Regional utvecklingsdirektör RS2022/2021
• Företagsutvecklingsbidrag, Whitemilk AB – Regional utvecklingsdirektör, RS2022/2330
• Företagsutvecklingsbidrag, Axmar Bruk Turist AB – Regional utvecklingsdirektör, RS2022/1699
• Företagsutvecklingsbidrag, Roadroid AB – Regional utvecklingsdirektör, RS2022/2250
• Företagsutvecklingsbidrag, Melavi Info - Storytelling With Heart – Regional utvecklingsdirektör RS2022/2852
• Företagsutvecklingsbidrag, Lagesson VVS & Kylteknik AB – Regional utvecklingsdirektör,                            RS2022/2256
• Företagsutvecklingsbidrag, Swedish Icons - Regional utvecklingsdirektör, RS2022/1221
• Kommersiell service, Ljusdals kommun – Regional utvecklingsdirektör, RS2022/1381
• SÅDD, Happymaker AB – Regional utvecklingsdirektör, RS2022/2587

Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har upprättat förslag till budget 2023 och ekonomisk plan 2024–2025. Budgetförslaget är upprättat utifrån oförändrad skattesats på 11,51 kronor. Budgeterat resultat 2023 uppgår till -540 mnkr och planerat resultat för 2024 till -475 mnkr samt för 2025 till 229 mnkr.

Regionstyrelsen ska enligt Kommunallagen 6 kap 1§ ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen har också ett särskilt ansvar för den ekonomiska förvaltningen. Samtliga nämnder ska därför lämna redovisning av medelsförvaltning till regionstyrelsen för perioderna januari – mars 2023, januari – augusti 2023 samt januari – december 2023.

Inför ny mandatperiod ska, förutom valen som beslutas av regionfullmäktige, Regionstyrelsen utse ledamöter/ombud/ ersättare till olika organ. Enligt regionstyrelsens reglemente ska regionstyrelsen tillvarata Region Gävleborgs intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra liknande sammanträden i de företag som Region Gävleborg helt eller delvis äger eller annars har intresse i.

Valen kommer ske vid regionstyrelsen den 24 januari. Val till Viltförvaltningsdelegationen och Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige behöver beslutas i december.

Prioriteringarna ligger i linje med de regionala och nationella kulturpolitiska målen, Regional utvecklingsstrategi Gävleborg 2020-2030 och Förenta Nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling. De är resultat av kulturplanedialogerna.

Den regionala kulturplanen 2023-2026 identifierar bland annat tre utvecklingsområden som har hållbarhet som röd tråd, i linje med Regional utvecklingsstrategi Gävleborg 2020-2030. Hållbarhetens tre dimensioner (ekonomisk, social och miljömässig) präglar utvecklingsområdena:

• stärkt interaktion
• vidgat deltagande
• miljömässig hållbarhet

På så sätt främjar den regionala kulturplanen ett engagerat konst- och kulturliv för hållbar utveckling.

Dokumentet var ute på remiss 25 mars-31 maj 2022. Remissupplagan av den regionala kulturplanen har bearbetats utifrån inlämnade remissvar.

Prioriteringarna är resultat av biblioteksplanedialogerna och ligger i linje med bibliotekslagen, kulturplanen, de regionala kulturpolitiska målen, Regional utvecklingsstrategi Gävleborg 2020-2030 och Förenta Nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Den regionala biblioteksplanen 2023-2026 identifierar fem fokusområden:

Bibliotek som arena och aktör
- för en stärkt demokrati
- i det digitaliserade samhället
- i ett kontinuerligt lärande
- för litteraturens ställning, stärkt språkutveckling och ökad lust till läsning
- för miljömässig hållbarhet

Dessa fokusområden genomsyras med särskild hänsyn till de prioriterade målgrupperna, ökad samverkan och hållbar utveckling. För varje fokusområde identifieras ett antal prioriteringar.

Dokumentet var ute på remiss 25 mars-31 maj 2022. Remissupplagan av den regionala biblioteksplanen har bearbetats utifrån inlämnade remissvar.

Verksamhetschef för Bild- och funktionsmedicin Viktor Leander har genomförd en fördjupad utredning gällande införskaffning av PET/CT utrustning och föreslår att Region Gävleborg beslutar sig för att tillhandahålla denna utrustning i egen regi. Hälso- och sjukvårdsledningen ställer sig bakom förslaget.

Positron emissions tomografi (PET) är en funktionell bildgivningsteknik som kan avbilda olika fysiologiska eller patofysiologiska processer i kroppen. Tekniken använder sig av radioaktiva spårämnen (tracers) bestående av en radioaktiv isotop bunden till en biokemisk molekyl som spårar någon funktion i kroppen. Den radioaktiva isotopen sönderfaller inuti kroppen och PET-kameran mäter strålningen som emitteras från patienten och kan således ge en bild av föreldningen av spårämnet. Beroende på vilket spårämne man använder fås en bild av olika processer i kroppen som till exempel olika typer av metabolism, blodflöden eller receptorfunktioner. En PET-bild ger ingen anatomisk information vilket är anledningen till att en PET-kamera kombineras med röntgen i form av datortomografi (CT) i samma maskin (PET/CT). Således fås information om både patofysiologi och anatomi i samma bild, till exempel en tumörs metabola aktivitet och dess anatomiska lokalisation.

PET/CT rekommenderas i flera av de nationella vårdprogrammen och är inkluderade i många av de standardiserade vårdförloppen (SVF). PET finns med i hela 30 vårdförlopp och omnämns i 43 olika cancerdiagnoser definierade av regionala cancercentrum (RCC).

En PET- verksamhet med egentillverkning av spårämnen kräver ungefär 150 kvadratmeter lokalyta inklusive undersökningsrum. Särskilda behov behöver beaktas både gällande takhöjd och viktpåverkan (+50 ton). Lokalfrågan föreslås hanteras inom ramen för Framtidsbygget då påverkan har identifierats på den verksamhet som bedrivs på Gävle sjukhus.

Regionstyrelsen uppdrog på sammanträdet den 2 november åt fastighetsdirektören att genom fastighets-, teknik- och miljöutskottet iordningställa lämpliga lokaler.

Ärendet behandlades på Utvecklingsutskottet den 29 november.

Region Gävleborg beslutar att delta i projektet Botniska korridoren under perioden 2023-2026. Gävleborg deltar som en av sju regioner, övriga är Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten, Jämtland Härjedalen, Örebro och Dalarna.

Projektet syftar till att samla och stärka regionernas påverkansarbete för gemensamt prioriterade järnvägsinvesteringar i norra och mellersta Sverige. De främsta prioriteringarna är Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen. Projektets syfte och inriktning ligger i linje med den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) och har koppling till följande effektmål:

• Gävleborg har robust och kapacitetsstark infrastruktur med hög tillgänglighet för godstransporter och personresor inom länet och över länsgränser
• Gävleborg har en fossiloberoende transportsektor och ett hållbart resande

Projektets budget uppgår till 9 750 000 kr och finansieras gemensamt av regionerna utifrån en fördelningsnyckel baserad på respektive läns befolkningsmängd. Det är upp till varje region att besluta hur de finansierar sin del. Region Gävleborgs andel uppgår till totalt 1 500 000 kr, varav 750 000 kr finansieras med förvaltningsmedel och 750 000 kr finansieras med beviljande projektmedel från 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder (separat beslut).

Arbetet i projektet är organiserat med en politisk styrgrupp samt en arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner från alla deltagande regioner. Under projektperioden 2023-2026 kommer Region Västernorrland vara projektägare.

Regionstyrelsen fattade ett inriktningsbeslut i detta ärende den 4 maj 2022, diarienummer RS 2022/544.

Ärendet behandlades på FTMU den 29 november. 

Mottagandet av akut sjuka barn behöver förbättras. Före pandemin identifierades behovet av separat barnflöde för att råda bot på brister i patientsäkerheten. Det ledde till att man justerade lokalerna för att anpassas såväl patientsäkerhetsmässigt som för att möta behovet av ett särskilt mottagande av barn i enlighet med FN’s barnkonvention.

I samband med pandemin blev behovet av separata smittflöden för vuxna och barn vid akutmottagningen en fråga som skyndsamt behövde hanteras. Konsekvensen blev att barnflödet delvis separerades. I kombination med att antalet barn som söker vård med infektionssymtom har ökat, framförallt barn med misstänkt eller konstaterad RS-smitta finns det idag ett stort behov att skyndsamt lösa frågan om separerade flöden.

Akutmottagningen planeras byggas om och utökas, inom ramen för Framtidsbygget, och stå klar under 2028, enligt nuvarande tidplan.

I avvaktan på planerade ombyggnationer (ovan), har en interimslösning tagits fram, som innebär att lokaler för ett nytt barnflöde byggs mellan hus 29 och hus 4 på innergården, med hjälp av sjukvårdsmoduler.

Genomförande av interimslösningen planeras ske i två etapper, som beslutas var för sig, men som tillsammans behövs för ett komplett genomförande av ett separat barnflöde på akutmottagningen.

Uppdelningen i två etapper i varsitt ärende utgår från hälso- och sjukvårdens höga prioritering att få en lösning på plats.

Etapp 2 avser markarbeten inför etablering, anslutningar, om- och tillbyggnationer av sjukvårdsmodulerna, samt yttre miljö.

Etapp 1 avser de sjukvårdsmoduler som köps in, och som behöver transporteras innan kyla, slask och vägsalt riskerar att skada de begagnade modulerna. Inköp och transport av modulerna utgör därför ett inledande ärende (etapp 1) som faller inom regiondirektörens beslutsdelegation. Modulerna kommer att ställas upp på annan plats på området i avvaktan på markarbeten och förberedande av anslutningar (sker inom ramen för etapp 2).

Detta ärende avser genomförande av etapp 2. Etapp 1 utgör separat ärende.

Granskning av barnkonventionen genomfördes under 2021 och utifrån granskningens resultat lämnade revisorerna följande rekommendationer:

1. Genomföra insatser för att synliggöra och öka nyttjandet av rutinen och mallen för barns bästa i arbets- och beslutsprocessen.
2. Göra en bedömning av vilka medarbetare, chefer och förtroendevalda som bör få utbildning om barnkonventionen och säkerställ att så sker.
3. Verka för att ge barn möjlighet att komma till tals i alla delar av organisationen.
4. Säkerställa att det sker en systematisk uppföljning och analys av aktuell statistik rörande barns levnadsvillkor och situation i regionen för att möjliggöra specifika insatser där det finns behov.
5. Säkerställa att det sker en systematisk uppföljning och utvärdering av arbetet med barnkonventionen för att möjliggöra att det finns underlag för Region Gävleborgs framtida arbete med konventionen.
6. Säkerställa att målsättningar inom området barnkonventionen finns med i budgetanvisningar eller liknande för att ge genomslag och i sin tur synliggöras i ordinarie styrnings- och uppföljningsprocesser.

Regionstyrelsen lämnar följande kommentarer till revisionsrapporten:

1. Förvaltningsledningarna får i uppdrag att under 2022 och framöver säkerställa att kunskap finns och upprätthålls om när det krävs att en prövning av barnets bästa ska genomföras och hur en prövning ska göras enligt rutin. Detta med syftet att säkerställa att prövningar görs i de beslut som rör barn direkt eller indirekt. Avdelningen för folkhälsa och hållbarhet ska enligt handlingsplanen erbjuda grundutbildning och vid behov handledning till de som ska genomföra prövningen.
2. Förvaltningsledningarna och förtroendevalda erbjuds information om vilka utbildningsinsatser som finns för att säkerställa att rätt målgrupper går grundutbildning i barnrätt, behovsbaserad utbildning på systemnivå, samt behovsbaserad utbildning för målgrupper som möter barn direkt på individnivå från avdelning Folkhälsa och hållbarhet där organisationens barnrättsstrateger finns.
3. Förvaltningsledningarna får i uppdrag att återrapportera hur de olika verksamheterna i respektive förvaltning verkat för att ge barn möjlighet att komma till tals. Handlingsplanen för barnrätt har målsättningar för förvaltningsledningarna och för verksamheterna i att inhämta barn och ungas synpunkter. Det pågår ett långsiktigt samverkansarbete med Myndigheten för ungdom- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i syfte att utveckla Region Gävleborgs arbetssätt för att främja ungas delaktighet i våra befintliga demokratiska processer och utveckla barn och ungas delaktighet i organisationen. Detta samverkansarbete pågår fram till 2025 och görs genom att lyfta goda exempel på upparbetade arbetssätt, samt utveckla nya former och att tillhandahålla kunskapsstöd till alla förvaltningar inom Region Gävleborg.  Det är ett förvaltningsövergripande uppdrag genom hållbarhetsnämnden.
4. Regionstyrelsen och förvaltningsledningarnas ska efterfråga statistik och analys rörande barn och ungas livsvillkor systematiskt inför beslut som berör barn och unga direkt eller indirekt. Samhällsmedicin är en strategisk analys- och uppföljningsavdelning inom Region Gävleborg. Det finns behov av att utveckla arbetssätt för att tillgängliggöra aktuell statistik samt synliggöra resultat och utvecklingsområden (analys) i samverkan inom organisationer och med aktörer i länet. Statistik om barns levnadsvillkor i länet ska finnas lättillgängligt för uppföljning av styrande dokument och organisationens barnrättsarbete.
5. Regionstyrelsen tar ansvar utifrån sin uppsiktsplikt genom att återrapportering och utvärdering av måluppfyllelse sker från förvaltningarna till politiken i samband med delår/årsredovisning.
6. Regionstyrelsen har tydliggjort i årsplan 2022 för Ett jämlikt Gävleborg att Regionstyrelsen bidrar till förverkligandet av FNs konvention om barnets rättigheter och CEMR-deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män. Genom att säkerställa förutsättningar och efterfråga resultat utifrån Region Gävleborgs ansvar för barnkonventionen som lag (RSÅ24) skapas en stark styrkedja. Region Gävleborgs hållbarhetsstrategi samt Program för god och jämlik hälsa stärker integrering i ordinarie process för styrning. Förvaltningsledningarna får i uppdrag att göra en tydligare utvärdering och återrapportering i delårs och årsredovisning hur de arbetar med barnkonventionen.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av följsamhet till den nationella vårdgarantin inom primärvården. Syftet med granskningen har varit att bedöma om hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att uppnå målet om att ha en god tillgänglighet i verksamheten. Granskningsresultatet har bedömts utifrån skalan ”inte säkerställt”, ”i begränsad utsträckning säkerställt”, ”till övervägande del säkerställt” eller ”helt säkerställt”.

Efter genomförd granskning är revisionens sammanfattande bedömning att hälso- och sjukvårdsnämnden till en övervägande del vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att uppnå målet om en god tillgänglighet i verksamheten. Vidare är revisionens bedömning att regionstyrelsen i begränsad utsträckning vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att uppnå målet om en god tillgänglighet i verksamheten.

Hälso- och sjukvårdsnämnden konstaterar att två av de områden som varit föremål för granskning bedöms vara på den nivå som kan förväntas och således är helt säkerställda.

Revisionsrapporten överlämnades av regionfullmäktige till hälso- och sjukvårdsnämnden och till regionstyrelsen för beredande av svar. Hälsoval- och tandvårdsavdelningen har berett svar gällande fråga 1 – 3.

Socialdepartementet har erbjudit Region Gävleborg att yttra sig över förslag till senarelagd anslutning till nationell läkemedelslista. Förslag till yttrande har upprättats. 

Ärendet behandlades på Hälsovalsutskottet den 29 november. 

Pågående avtal finns mellan Region Gävleborg och Folktandvården Gävleborg AB: 2022-2024. Syftet är att klargöra förutsättningarna och omfattningen av FTV AB:s åtagande.

Enligt Tandvårdslagen (1985:125) har Region Gävleborg ett planeringsansvar för all tandvård, även den som utförs i privat regi. Lagen säger att målet för tandvården är en god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Tandvården ska vara av god kvalitet.

Region Gävleborg ska erbjuda tandvård i länets alla kommuner. Ingen får nekas tandvård och Regionen har ett sistahandsansvar.

I och med avtalet ska:

• FTV AB på uppdrag av Regionen tillse att befolkningsansvar, sistahandsansvar och ansvaret för specialisttandvård utförs enligt gällande lagar och föreskrifter.
• FTV AB ansvara för att tillhandahålla tandvårdskliniker i Gävleborgs samtliga kommuner.

I nuvarande avtal föreslås revideringen med kompletteringar i

- 6.9.3 Dokumentuppdatering

- 6.8.10 Kompetensförsörjning specialisttandvård

- 9. Övrigt

Syftet med det regionala cykelprogrammet är en strategisk samordning av arbetet med cykelfrågor såväl regionalt som mellankommunalt, för att ta tillvara på samordningsvinster men även stötta aktörer i regionen för att maximera arbetet med olika typer av cykelfrågor.

Genom att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling kan trafikens negativa påverkan på miljön minska samtidigt som folkhälsan förbättras. Dessutom bidrar ökad cykling till goda förutsättningar för att nå ett mer hållbart samhälle såväl ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Gävleborg och dess invånare har mycket att vinna på att det investeras i insatser för ökad och säker cykling, men det ställer samtidigt höga krav inom samhälls- och infrastrukturplaneringen. För att uppnå en ökad och säker cykling i Gävleborg är följande insatsområden utpekade:

·         Planera för cykeln

·         Gör cykling attraktivt

·         Ta cykeln i, till och från kollektivtrafiken

·         Låt barnen cykla

·         Pendla med cykel

Regionstyrelsen fastställde sammanträdesdagar för 2023 den 31 augusti. Ett tillfälle stämmer inte överens med fastställd sammanträdesplan och behöver flyttas. Förslag på nytt datum kommer från fastställd sammanträdesplan och är den 5 december istället för 6 december.