Möte 2024-10-09

Region Gävleborg avser att söka medel från Svenska ESF-rådet, ESF+, för att etablera en regional plattform för att möta komplexa samhällsutmaningar genom social innovation.

Idag saknas det samordning av det regionala och lokala ekosystemet för social innovation i Gävleborg, vilket bland annat gör att potential att lösa samhällsutmaningar som finns hos civilsamhället och andra aktörer inte tas tillvara.

För att avlasta styrelsen rutinärenden och möjliggöra en effektiv och rättssäker förvaltning har styrelsen möjlighet att delegera beslutanderätt i visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott ledarmötet eller anställda inom region Gävleborg. 

Regionstyrelsens nuvarande delegationsordning antogs 2016 och har sedan dess genomgått ett flertal revideringar. Tidigare har de flesta delegationer getts till regiondirektören med möjlighet till vidaredelegationer. Detta har över tid lett till ett svåröverblickat regelverk. Ambitionen med denna delegationsordning är att istället övergå till en ordning med direkta delegationer där beslutanderätten kan utläsas i ett samlat dokument. Delar av det som tidigare funnits beskrivit i föregående delegationsordning lyfts ut och regleras istället i Finansförvaltning Policy och Regel, Kapitalförvaltning Policy och Regel samt Instruktion för regiondirektören.

Med anledning av översynen av regionstyrelsens delegationsordning flyttas regiondirektörens firmateckningsrätt från delegationsordningen till Instruktion för regiondirektören. Detta för att firmateckningsrätten är en befogenhet att utföra verkställighet, snarare än ett beslutsförfarande. I samband med detta revideras också 3 § som hade en felaktig paragrafhänvisning samt 13 § med nu gällande roller.

Beslutet behöver träda i kraft i samklang med besluten för de styrdokument som nämns i punkt 3 i beslutsförslagen ovan, då samtliga av dessa reglerar beslut eller befogenheter relaterade till varandra.

Av kommunallagen (11 kap) framgår att Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande.

Denna policy tillsammans med tillhörande regler ersätter tidigare "Direktiv för finansförvaltningen". Policyn utgör det övergripande styrinstrument för regionens finansförvaltning och tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan regionfullmäktige och regionstyrelsen. Den ska även ge vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer hos regionen och externa parter.

Finansförvaltning Regel ska ge ett förtydligande till policyn och tydliggör arbetsfördelning i tjänstemannaorganisationen. I regler till policyn hanteras även hur regionens likviditet får hanteras och hur upplåning får ske.

Av kommunallagen (11 kap) framgår att Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande.

Denna policy tillsammans med tillhörande regler ersätter tidigare "Direktiv för förvaltning av pensionsfond". Policyn utgör det övergripande styrinstrument för regionens kapitalförvaltning och tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan regionfullmäktige och regionstyrelsen. Den ska även ge vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer hos regionen och externa kapitalförvaltare.

Kapitalförvaltning regel ska ge ett förtydligande till policyn och tydliggör arbetsfördelning inom tjänstemannaorganisationen. I regel till policyn hanteras även hur kapitalet får förvaltas.

Regionstyrelsen lämnar en delårsrapport för perioden januari – augusti 2024.

Folktandvården AB har inkommit med en Begäran om avsteg från ägardirektiv samt ägartillskott. 

Utifrån det ekonomiska läget nationellt och de ökade pensionskostnaderna så har bolaget drabbats av svåra ekonomiska utmaningar och utifrån det så finns det en risk att en kontrollbalansräkning behöver upprättas.

Därför begär Folktandvårdens styrelse avsteg från ägardirektivet genom nedan yrkanden.

• att avkastningskravet inte behöver tillämpas.
• att ingen utdelning sker till ägaren.
• att bolaget vid dessa åtgärder ges tillåtelse till att ha en soliditet under 30% om så uppstår samt att vinstmarginalen inte behöver uppgå till 1,5%.

Ytterligare begär Folktandvårdens styrelse ett ägartillskott för att säkerställa bolagets framtid.

Framåt kommer ersättningsnivån till Folktandvården behöva justeras och ses över både gällande köp Folktandvården gör av stödfunktioner samt vilken ersättning man erhåller för tandvården från regionen.

Regionstyrelseförvaltningen har bedömt att hyra externa lokaler för hjälpmedelsnämndens förvaltning gällande färdigvarulager, rekonditionering och utlämning är den mest effektiva lösningen. Behovet är en samlokalerinserng som omfattar en lokalyta om ca 10 000 kvadratmeter och en bedömd årshyra om ca 22 miljoner kronor, en ökning med cirka 13 miljoner kronor årligen. Hyrestiden som avtalas är 10 år med möjlighet till förlängning. Att samlokalisera verksamheterna bedöms ge en effektivisering av verksamheten.

I enlighet med Regionfullmäktiges beslut RF §362 2023 har Regionstyrelsen möjlighet att nyupplåna maximalt 1 000 miljoner kronor under 2024 för att säkerställa likviditeten.

Regionstyrelsen har i beslut i RS §236 2023 gett Regiondirektören en delegation att nyupplåna och omsätta lån upp till inom vid varje tillfälle av regionstyrelsens beslutade upplåning.

Investeringsramen för 2024 uppgår till 1 129 miljoner kronor där utbetalningarna bedöms ske jämt fördelat under året. Finansieringen planeras ske i samma takt som utbetalningarna men där löpande avstämningar görs innan nyupplåning eller avyttring av placeringar sker för att minska de finansiella kostnaderna. Prognosen för årets investeringar bedöms uppgå till 860 mnkr.

Region Gävleborg har under 2024 upplånat 200 mnkr, vilket skedde i kvartal 1. För kvartal 2 beslutades att ytterligare 300 mnkr fick upplånas vilket inte skedde till följd av ökade erhållna statsbidrag och en lägre investeringstakt.

Upplåning

För kvartal 4 bedöms maximalt lånebehov uppgå till 400 mnkr. 

Regionfullmäktige beslutade den 28 november 2023 i budgeten för 2024 att ge regionstyrelsens i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för länets hälso- och sjukvård. Regionstyrelsen beslutade den 10 april 2024 att genomföra denna.

Del 1 av uppdraget har kartlagt förutsättningarna för hälso- och sjukvården i länet och det vårdbehov som Region Gävleborg har att hantera. Kartläggningen är en grund för strategiska ställningstaganden kring utformningen av länets hälso- och sjukvård fram mot 2030 och vidare mot 2040. Uppdraget har identifierat fem strategiska områden (God och nära vård, Effektiv och flexibel styrning och organisation, Kompetensförsörjning, Förebyggande och främjande hälsoarbete, Digitalisering) där Region Gävleborg har rådighet och där politiska prioriteringar är särskilt angelägna.

Del 1 beskriver också det fortsatta arbetet där del 2 innebär implementering, prioritering och förankring med verksamheter och politik utifrån kartläggningen i del 1.

Del 1 av uppdraget har genomförts av regiondirektören och redovisas under regionstyrelsemötet den 9 oktober 2024.

Svenska kraftnät har remitterat förslag om nya luftledningar samt ledningsåtgärder för 400 kV mellan transmissionsnätsstationen Nässe i Sollefteå kommun, Västernorrlands län, och en anslutningspunkt vid Mehedeby i Tierps kommun, Uppsala län till Region Gävleborg. Region Gävleborg har fått förlängd svarstid till 9 oktober.

Region Gävleborgs yttrande görs gemensamt för de två delprojekten Vattjom-Njutånger (Svk 2024/748) respektive Njutånger-Mehedeby (Svk 2024/747) och avser sträckningarna genom Gävleborgs län som har stor betydelse för länet som helhet och med direkt påverkan för kustkommunerna Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn och Gävle.

Region Gävleborgs yttrande görs med grund i det regionala utvecklingsuppdraget, RUS och tillhörande sektorprogram.
 

Almi ska, som ett komplement till den privata marknaden, medverka till att utveckla och finansiera små- och medelstora företag. Syftet med Almis verksamhet är att stärka näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt i hela Sverige. Almi har två affärsområden där affärsområdet Företagspartner omfattar lån och affärsutveckling och affärsområdet Almi Invest omfattar riskkapital. Det här beslutet omfattar endast affärsområdet Företagspartner och således avgränsat till de dotterbolag som ägs av regionerna tillsammans med Almi AB. Koncernen Almi har ca 570 anställda fördelat på en organisatorisk struktur med 27 dotterbolag varav 16 dotterbolag avser affärsområdet Företagspartner. Koncernens hela struktur med så många aktiebolag kostar årligen ca 100 miljoner kronor.

Affärsområdet Företagspartner föreslås gå från 16 dotterbolag till 8 dotterbolag, vilket skulle spegla EU:s NUTS 2 områden. Omstruktureringen beräknas över tid frigöra kostnader på ca 24 miljoner kronor samt ge bättre förutsättningar att möta ökade regulatoriska krav. Den nya ägarfördelningen mellan regionerna sker proportionerligt i relation till hur mycket driftanslag respektive region går in med. Varje regional ägare ska beredas plats i styrelserna, där regionen utser sin representant.

Förändringen innebär en effektivare styrning av bolagets interna processer samt en förändrad ägar- och styrelsesammansättning. De nya sammangående bolagen kommer regleras av Ägaranvisning, Bolagsordning samt Samverkansavtal, se bifogat underlag. Här framhålls vikten av att Almi fortsatt har stark regional närvaro där Almi kan anpassa verksamheten efter respektive läns olikheter, behov och förutsättningar. Almi kan ha en aktiv roll som part i projekt i samarbete med regionerna och ska även kunna följas upp på regionala nyckeltal inom respektive län.

Sverige bygger upp totalförsvaret för att uppnå en samordnad nationell förmåga och en förmåga att verka tillsammans med allierade nationer inom NATO. Sveriges 21 regioner ansvarar för flera samhällsviktiga funktioner såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig.

Regionernas ansvar inom totalförsvaret kräver samverkan med andra regioner, kommuner, privata aktörer samt med statliga myndigheter. Idag saknas gemensamma strukturer för totalförsvarsplaneringen mellan regionerna, vilket resulterar i en fragmenterad planering som är svår att överblicka. Gemensamma strukturer, gemensam planering och gemensamt ansvarstagande är avgörande för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kunna bygga nationell förmåga inför svåra påfrestningar. Samverkan och samarbete mellan regionerna behöver därför utvecklas så att regionernas del i totalförsvaret säkerställs. En ökad samverkan mellan regionerna underlättar också den statliga planeringen och förmågan att möta NATO:s krav inom ramen för Sveriges medlemskap.

Mot denna bakgrund inrättas en gemensam kanslifunktion för samordning och planering av regionernas verksamhet vid höjd beredskap och krig. Funktionen benämns Nationell samordning planering och ledning (NSPL). Kansliet behöver vara en del av en myndighet då det finns särskilda formella krav för dess arbetsuppgifter. Kansliet kommer att tillhöra Region Uppsala som har erbjudit sig att vara värd för verksamheten.

Regionernas deltagande i NSPL baseras på respektive regionstyrelses ansvar och beslutsmandat. För det fortsatta arbetet behöver därför samtliga regioner ta ställning till deltagande i det regiongemensamma arbetet NSPL, för samordning och planering under höjd beredskap och krig. Ledningen ligger fortsatt kvar i respektive regionstyrelse, men regionen deltar i gemensam nationell samordning och planering. Kansliets roll är att stödja regionernas ledning för att stärka den samlade ledningsförmågan.

Enligt Kommunallag (2017:725), 11 kap 8 §, ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för regionskatten under det följande året. Enligt samma lag ska skattesatsen också anges i budgeten. Skattesatsen för år 2024 är 11,51 kronor. För år 2025 föreslås oförändrad skattesats.

Hjälpmedelspolicyn från 2003 är utdaterad, ej sökbar och har sakfel avseende avgifter för hjälpmedel.

Förslag läggs härmed att denna policy arkiveras.

Regionstyrelsen har beslutat (RS 2017/437) inrätta stipendium till fyra studentuppsatser. Beslutet innebär att Region Gävleborg delar ut fyra stipendier per år till examensarbeten inom lärarutbildning, socionomprogrammet, ämnesområdet omvårdnad samt utbildningen folkhälsostrateg för hållbar utveckling. För att kunna väljas ut behöver examensarbetet som lägst ha betyg B. Varje examensarbete tilldelas ett stipendium om 15 000 kronor som fördelas mellan författarna om examensarbetet har flera författare. FoU rådet inom regional utveckling har bedömt nominerade uppsatser och kommit fram till följande vinnare:

1. Frida Virén är författare till uppsatsen med titeln ”Information anpassad för alla, en förutsättning för god och jämlik hälsa, En kvalitativ studie om hur utrikesfödda upplever information från samhällsaktörer”, skriven inom Folkhälso- och idrottsvetenskap. Motivering ”Författaren visar hur samhällsinformation sprids på flera olika sätt, exempelvis muntligt, via fysisk post eller via Kivra och att många av de studerade upplevde spridningen på olika sätt beroende på vad som informerades om. Utrikesfödda är en heterogen grupp och författarna visar på att det inte finns någon enda form för spridning av samhällsinformation som passar alla, samtidigt som hon också visar på hur viktigt det är för en god och jämlik hälsa att kunna ta emot samhällsinformation på ett sätt som gör att personen kan tillgodogöra sig den.”
 

2. Erika Cederqvist och Andreas Strand är författare till uppsatsen med titeln ” Personer med psykisk ohälsas upplevelser av stigmatisering, en beskrivande litteraturstudie” skriven inom området vårdvetenskap. Motivation ”Genom en litteraturstudie visar författarna på att individer med psykisk ohälsa kan uppleva sig stigmatiserade i mötet med vården och att det kan skada förtroendet för vården och leda till ett utanförskap då de inte upplever att deras psykiska hälsa inte tas på lika stort allvar som somatiska besvär. Studien belyser hur sjuksköterskor kan motverka detta genom att tänka på att ha ett professionellt och empatiskt bemötande.”
 

3. Ida Comstedt Centerlid och Laís Siljén Panarello är författare till uppsatsen med titeln ”Våldet finns i ens ficka, en studie om unga tjejers särskilda utsatthet för digitalt våld”, inom området social arbete. Motivering ”Författarna visar på hur utsatthet för digitalt våld ofta inte uppmärksammas inom socialtjänsten eller Hälso- och sjukvården då kunskapen om just digitalt våld generellt är låg hos dem som arbetar inom verksamheterna. Genom studien belyser de hur en relativt ny form av våld som ofta drabbar flickor och unga tjejer behöver uppmärksammas bättre i de verksamheter som möter unga som signalerar att de inte mår bra.”
 

4. Lisa Örtengren är författare till uppsatsen med titeln ” Vi hjälper bina för att de ska kunna hjälpa oss -Elevers lärande om bin i årskurs 3” inom området Grundlärarprogrammet. Motivering ”Författaren visar i sin uppsats hur elevers lärande kan utvecklas genom att olika former av lärande stimuleras, exempelvis genom utomhuspedagogiskt arbete och estetiska lärprocesser. Barnen utvecklade en lust att bli kunskapsproducenter och inte bara kunskapskonsumenter och det tolkas som att elever behöver reflektion, meningsskapande och en djupare förståelse för sig själva och sitt sammanhang och att det skapade förutsättningar för ett meningsfullt lärande. Uppsatsen bidrar med kunskap om hur grundskolelärare kan arbeta genom att utnyttja dessa lärprocesser samt att arbetssättet kan användas utanför det studerade området kring bin.”

Trafik- kultur- och folkhögskoleförvaltningen har upprättat förslag till avgifter från och med läsåret 2025/2026 som innebär en höjning med 100 kr jämfört med läsåret 2024/2025 avseende ungdomsorkestrarna Gävleborgs Ungdoms Folkband (GUF), Gävleborgs Ungdoms Big Band (GUBB) och Dansungdomskompaniet Gävleborg (DUG).

Regionfullmäktige beslutade den 20 februari 2019, § 13, att delegera beslut om avgifter för medlemmar i GUBB och GUF till Kultur- och kompetensnämnden förutsatt att avgifterna är oförändrade. Regionfullmäktige beslutade den 20 september 2023, § 225, att delegera beslut om avgifter för medlemmar i DUG förutsatt att avgifterna är oförändrade. Kultur- och kompetensnämnden föreslår att dessa beslut ändras och ersätts så att nämnden har rätt att ta beslut om höjning så länge höjningen inte överstiger utvecklingen av KPI, basmånad mars för det år som låg till grund för senaste höjningen och mars innevarande år då underlag ska tas fram inför beslut kommande läsår.

Kultur- och kompetensnämnden föreslår också att Kultur Gävleborg kan reducera avgiften om verksamheten inte kan bedrivas i planerad omfattning, t.ex på grund av pandemi, ledaravhopp eller annat oförutsett.

Verksamheterna GUBB, GUF och DUG bedrivs löpande.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av Min vård Gävleborg. Granskningen syftade till att bedöma om Region Gävleborg under införandet av Min Vård Gävleborg har säkerställt regelefterlevnaden avseende personuppgiftsbehandling samt arbetat på ett ändamålsenligt sätt avseende riskhantering. Granskningen är avgränsad till områdena informationssäkerhet och dataskydd och inriktas på de områden som avser riskhantering och konsekvenshantering. Granskningen är också avgränsad till att omfatta det arbete som gjorts och de åtgärder som vidtagits fram tills dess att MVG togs i skarp användning för vuxna patienter.

Utifrån genomförd granskning är PwC´s sammanfattande bedömning att hälso- och sjukvårdsnämnden till övervägande del säkerställt införandet av Min Vård Gävleborg avseende dataskydd och informationssäkerhet.

Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen lämnar PwC följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:
 

• Säkerställa att dokument- och beslutshantering avseende riskanalys och
• konsekvensbedömning lever upp till kraven avseende ansvarsskyldighet enligt GDPR.
•  Säkerställa att beslutshantering inom området följer kommunallagen.
• Säkerställa att identifierade risker omhändertas på ett effektivt sätt.
• Säkerställa att uppföljning/revision av leverantör och uppfyllande av avtalsvillkor sker.

Joakim Westlund (C) yrkar i en motion:
 

• att regionfullmäktiges arbetsordning revideras så att regionfullmäktiges presidium beslutar om arrangemang och aktiviteter utanför den ordinarie föredragningslistan i samband med regionfullmäktiges sammanträden.

Joakim Westlund (C) föreslår i en motion:

• Att delegationsordningar och andra styrande dokument förändras så att det klargörs enligt ovan att regionen som huvudprincip ska vara öppen och transparent när media eller allmänhet vill ta del av allmänna handlingar.
• Att det i delegationsordningar och andra styrande dokument klargörs att regionens huvudprincip är att media och allmänhet har rätt att få ta del av handlingar som delgivits ledamöter i en nämnd eller styrelse inför ett sammanträde. Den enda som äger rätt att neka ett utlämnande är nämndens eller styrelsens ordförande efter konsultation från jurist.

I en motion föreslår Ulla Andersson (V) Kristina Sjöström (V) Alf Norberg (V) Petra Modée (V) Lasse Langeborg (V) Yvonne Oscarsson (V) följande:

1. att Region Gävleborg ska anta det nationella riktvärdet; 1100 invånare per specialistläkare i primärvården, som ett verksamhetsmål.
2.  att hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppdras att ta fram resultatindikatorer för att nå måluppfyllelse för det nationella riktvärdet på 1100 invånare per specialistläkare.
3. att det tas fram en handlingsplan kopplat till verksamhetsmålet, vilken ska utvärderas och revideras minst en gång om året.

Regionfullmäktige beslutade 20230215 §11 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

I en motion föreslår Carina Ohlson (C) följande:

1. Att en översyn av hjälpmedelsförskrivningen görs i syfte att fler typer av hjälpmedel ska kunna förskrivas.
2. Att en utredning genomförs om förskrivna hjälpmedel kan ingå i det ordinarie högkostnadsskyddet.

Regionfullmäktige beslutade 20230215 §10 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

I en motion föreslår Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Mona Davik (S), Henrik Berglund Persson (S), Shida Kinuka Karlsson (S) och Elisabeth di Paolo-Sandberg (S) följande:

1. Att en utredning tillsätts för att undersöka hur en sammanhängande barn-, elev- och ungdomshälsovård kan skapas i Gävleborgs län.
2. Att utredningen utgår från befintliga aktörers organisering, deras uppdrag och mandat.
3. Att utredningen undersöker hur ett geografiskt områdesansvar kan kombineras med befintliga vård- och skolvalssystem.
4. Att utredningen bör utgå från ett barnrättsperspektiv.

Regionfullmäktige beslutade 20230330 §54 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

Initiativärende:

Personalpolitiken får inte det utrymme och den prioritet den ska ha och behöver ha i Region Gävleborg. Personalförsörjningen är helt avgörande för våra verksamheter, inte minst inom hälso- och sjukvården.

Personalutskottet fyller inte någon egentlig funktion mer än att ge information från HR till politiken. Inga beslut fattas och från politikens sida vet vi inte vad som inte delges. Personalutskottet verkar inte ens bereda ärenden åt regionstyrelsen.

Vi menar att regionen ska lägga ned personalutskottet och istället inrätta en personaldelegation med följande beslutanderätt:

• Styrning av regionens personalpolitik
• Förhandlingar
• Fastställa ramar vid årlig löneöversyn
• Uppföljning av personalekonomisk redovisning
• Övriga personalfrågor
• Tolkning av arvodesregler för förtroendevalda
• Andra grupper av ärenden där regionstyrelsen delegerar sin beslutanderätt

Genom att införa ett sådant arbetssätt skulle personalpolitiken förstärkas och bli en del tydlig del av förtroendevaldas uppdrag som arbetsgivarrepresentanter.

Vi yrkar därför:

• att regionstyrelsens personalutskott avvecklas
• att en personaldelegation inrättas
• att beslutanderätt för personaldelegationen, i linje med punkterna ovan, införs

Svar på initiativärende

Enligt praxis tillsätts inför varje mandatperiod en arbetsgrupp, bestående av representanter från samtliga partier, för att arbeta med frågor kring politisk organisation och villkor i Region Gävleborg (POVRG). Inför den nuvarande mandatperioden diskuterades frågan om att inrätta en personalnämnd inom ramen för POVRG, men slutsatsen blev att detta inte skulle införas under innevarande period. Regionstyrelsen ser ingen anledning att frångå den gällande arbetsordningen eller det tidigare beslutet. Initiativärendet avslås därför med hänvisning till att frågan kan återaktualiseras inför nästa mandatperiod.

En tredjedel av personerna från den organiserade brottsligheten i Sverige har en koppling till
näringslivet. Det visar en rapport från Stockholms Handelskammare. De kriminella sitter i
styrelser som ordförande, styrelseledamöter eller suppleanter. I studien ingår runt 12 700
personer som av polisen bedömts ingå i den organiserade brottsligheten, av dem har 34
procent varit eller är engagerade i företag.

Den kriminella ekonomin uppskattas till 100-150 miljarder per år enligt Polismyndigheten.
Detta påverkar stabiliteten i den reguljära ekonomin, skapar osund konkurrens och minskar
tilltron i samhället och till våra gemensamma institutioner och de finansiella strukturerna.

Den illegala ekonomin består av illegal produktion och illegala transaktioner på varu- och
tjänstemarknaderna. Företag kan vara både brottsoffer och brottsverktyg.

Att stoppa den organiserade brottsligheten är något alla partier säger sig vilja. Åtgärderna kan
skilja sig åt men tyvärr verkar det SD-ledda styret i Region Gävleborg inte ta frågan på det
allvar som krävs. Detta trots att kopplingen mellan den organiserade brottsligheten, kriminell
ekonomi och privata vårdbolag är vanligt förekommande enligt Ekobrottsmyndigheten som
meddelar att just hälso- och sjukvård är den organiserade brottslighetens stora gödko. Det är
till och med en större inkomstkälla, för dem, än narkotikan. Den organiserade brottsligheten
är mest aktiv i områden som inte klassificeras som utsatta. Självklart är den organiserade
brottsligheten ett problem för samhället och för näringslivet.

Genom privat ägande av vårdbolag luras skattebetalare på såväl pengar som vård och
undergräver förtroendet för välfärdssystemen och dess infrastruktur. De använder patienters
vårdbehov för att kunna plocka ut pengar. Bolagen används även för att kunna tvätta pengar
från annan kriminell verksamhet.

Även anställda i regionerna utnyttjas till exempel genom att de blir erbjudna en lukrativ
bisyssla och blir då möjliggörare för kriminell verksamhet. Det har vi tyvärr sett i andra
regioner. De kriminella använder också företag för att kunna lura kommuner och regioner på
pengar via upphandlingar och inköp men de använder också så kallade faktureringsföretag
som bulvaner. Företaget skulle nämligen kunna aldrig få ett avtal med en kommun eller
region på grund av ägarnas kriminella bakgrund, skattebrott med mera.

Den organiserade brottsligheten använder ständigt nya metoder och vi kan konstatera att de
har fått ett smörgåsbord av möjligheter genom att sjukvård, skola och omsorg blivit
avreglerat och att privatiseringarna getts tillfälle att öka fritt.

Region Gävleborg behöver skärpa kontrollen av vårdbolag, deras ägare, styrelser och deras
bokföring. Även kontrollen av företag som vi upphandlar och gör inköp från behöver
kontrolleras. Arbetet med kontrollen av bisysslor behöver också skärpas. Samverkan med
andra myndigheter måste systematiseras och struktureras liksom med näringslivets
organisationer. Sund konkurrens ska råda.

Eventuella utförsäljningar av Region Gävleborgs egna hälsocentraler måste stoppas. Genom
att sälja våra offentliga hälsocentraler minskar den demokratiska kontrollen. Möjligheterna
för den kriminella ekonomin att tjäna pengar på skattebetalarnas bekostnad ökar. Det riskerar
även att gynna den organiserade brottsligheten, som behöver bekämpas på alla plan.

Vi menar att kontrollerna måste skärpas rejält. Mer behöver utföras i egen regi. Samverkan
med brottsbekämpande myndigheter och näringsliv måste utvecklas. Alla goda krafter måste
samlas för att stoppa den kriminella ekonomin i vår region. Det tjänar vi alla på.

Vänsterpartiet yrkar därför:

• att Region Gävleborg systematiserar arbetet mot den kriminella ekonomin
• att en särskild arbetsgrupp tillsätts för att leda arbetet mot kriminell ekonomi
• att myndighetssamverkan utvecklas och systematiseras
• att samarbete med näringslivsorganisationerna utvecklas för ett gemensamt arbete mot
• den kriminella ekonomin