Hoppa över navigering
  •   1

    Val av justerare

  •   2

    Fastställande av dagordningen

  •   3

    Anmälningar för kännedom

  •   4

    Redovisning av delegeringsbeslut

  • Informationssäkerhetsenheten har i samråd med samtliga förvaltningar inom Region Gävleborg genomfört en översyn av styrdokumentet Informationssäkerhet - Övergripande direktiv. Region Gävleborg (11-65188) och föreslagit förändringar.

     

  •   6

    Budget- och planeringsförutsättningar 2025-2027

  •   7

    Reviderat sjukresereglemente

  • Ärendet gäller beslut om att ansöka, till den centrala partssammansatta Arbetstidsnämnden, om dispens från 11-timmars dygnsvila för sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare inom ambulanssjukvården i Region Gävleborg under perioden 1 juni till 31 augusti 2024. Begäran avser avvikelse från AB § 13 mom. 5.

     

    För att klara sommarbemanningen är det nödvändigt att ansöka om dispens för ”dygnstjänstgöring” för sex (6) ambulanser placerade på orterna Nordanstig, Delsbo, Ljusdal, Bollnäs, Ockelbo och Hofors samt bedömningsbilen i Los.

     

    Dispens innebär att den sammanlagda arbetstiden vid planerad förläggning av ordinarie arbetstid i kombination med jour enligt förutsättningar i AB § 13 mom. 5 kan överstiga 20 timmar. Den sammanlagda arbetstiden får dock som högst uppgå till 24 timmar.

     

  • Region Gävleborg tillstyrker Region Västmanlands förslag till uppdaterad regional utvecklingsstrategi för Västmanlands län. Strategin lägger en bra grund för fortsatt god samverkan mellan våra regioner.

  • Verksamhetens resultat uppgick till -372 mnkr jämfört med budgeterade -203 mnkr. Budgetavvikelsen uppgick till -169 mnkr och utgjordes av verksamhetens nettokostnader -170 mnkr samt skatter, generella statsbidrag och utjämning 1 mnkr.

     

    Verksamhetens kostnader ökade med 4,5 procent jämfört 2023. Periodens kostnader för pensioner ökade med 109 mnkr jämfört med föregående år, varav
    25 mnkr i verksamhetens kostnader och 84 mnkr som finansiella kostnader. Förändringen förklaras i huvudsak av den höga inflationen vilket påverkat uppräkningen av pensioner. Uppräkningen i sin helhet har belastat periodens utfall. Regelverket för pensionskostnaderna innebär att dessa räknas upp med prisbasbeloppets förändring, som är 9,1 procent, jämfört med en normal inflation som kan sägas vara 2,0 %.

     

    Finansnetto utgjordes i huvudsak av orealiserade vinster och förluster inom pensionsfonden med 493 mnkr samt finansiell del av pensionskostnader
    -439 mnkr. Periodens resultat uppgick till -303 mnkr, jämfört med budgeterade
    -636 mnkr.

     

    Ökade byggnadsinvesteringar inom ramen för Framtidsbygget har inneburit behov av extern finansiering. Under perioden har ett kortfristigt lån uppgående till
    200 mnkr upptagits.

     

    Regionstyrelsen, Finansieringen, Kultur- och kompetensnämnden samt Företagshälsovårdsnämnden redovisar en ekonomi i balans eller positiv budgetavvikelse för perioden medan övriga nämnder redovisar negativ budgetavvikelse.

     

    I helårsprognosen uppgår verksamhetens resultat till -380 mnkr jämfört med budgeterade 86 mnkr.

     

    Preliminära beräkningar indikerar ett negativt balanskravsresultat. I delårsrapporten noteras att det i denna prognos finns väsentlig påverkan av en historiskt hög inflation. Med bakgrund av detta kan därför Regions Gävleborg komma att hävda synnerliga skäl för att inte återställa negativt balanskravsresultat som uppkommer på grund av överinflation i pensionskostnaderna, 615 mnkr inom de tre åren som Kommunallagen anger.

     

    Beslut om hantering av eventuella underskott fattas i samband med årsredovisningen.

     

  • Region Gävleborgs fastighetspolicy ska säkerställa att regionens verksamheter har ändamålsenliga och kostnadseffektiva fastigheter och lokaler med en god nivå av service som bidrar till att verksamheten kan fokusera på sin kärnverksamhet. Med fastigheter avses både fysiska byggnader och markytor. Regionen ska stå välrustad för att hantera samhällsförändringar, ha god ekonomisk hushållning med stor respekt för de skattemedel regionen hanterar där vi bygger kostnadseffektivt ur ett livscykelperspektiv.

     

    Vidare klargör fastighetspolicyn det övergripande syftet och målet för regionens fastighetsägande på kort och lång sikt.

  • Region Gävleborg tillhandahåller el för laddning av fordon, i anslutning till de flesta av regionens fastigheter. Laddboxarna är i första hand avsedda för regionens tjänstefordon, men även medarbetare har möjlighet att ladda sina privata bilar under arbetstid. Av denna anledning behöver priset för laddning beslutas av regionfullmäktige.

     

    I dag har Region Gävleborg ett fast pris för försäljning av el via laddbox för fordon. Med tanke på de svängningar som elmarknaden gjort under de senaste åren har behovet av årlig omräkning av priset uppkommit. Detta förslag innebär att Region Gävleborg årligen räknar ut priset för att möta en rimlig nivå. Nivån sätts till självkostnadspris och räknas fram i december varje år och gäller från och med 1 januari året efter.

     

  • Inom Gävle sjukhusområde gäller Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om skyddsområde för grundvattentäkt längs Gävle-Valboåsen i Gävle kommun.

     

    På sjukhusområdet härrör avlopps- och dagvattenledningar i marken till stor del från 60-talet, och har uppnått sin tekniska livslängd. Detta innebär att myndighetskrav gällande genomströmning, täthet, etc, inte kan säkerställas. Ledningsnätet omfattar rör för olika typer av genomströmmande flöden, och ett övergripande arbete för att återställa långsiktig funktionalitet är nödvändigt. Detta ärende avser avloppsledningar, vilket bedöms vara prioriterat. Omfattningen avser enbart de avloppsledningar som konstaterats ha akuta åtgärdsbehov.

     

  • Hissarna i hus 08 på Hudiksvalls sjukhus tillhandahåller en vital funktion för verksamheterna i huset, och nyttjas för patienttransporter, gående patienter, besökare och medarbetare. Två av hissarna är sänghissar, som är underdimensionerade avseende motor och linhjul, vilket orsakar driftstörningar, som i sin tur innebär ökade kostnader för underhåll och ökad risk för driftstopp. För att säkerställa tillräckligt god funktionalitet behöver de två sänghissarna bytas ut i sin helhet.

     

  • På den plats där utbyggnaden (29X) av akuten planeras att genomföras, finns idag en paviljongetablering som kompenserat för den platsbrist som råder på akutmottagningen. För att kunna starta tillbyggnaden Q2 2025 av det nya huset 29X, måste paviljongen tas bort och motsvarande ytor flyttas till ett annat läge.

     

    En lösning i flera led har tagits fram och förankrats med hälso- och sjukvården, som innebär att flera verksamheter byter lokaler. En av dessa är medicinsk akutvårdsavdelning (MAVA) som behandlar patienter med akuta medicinska besvär. För att MAVA ska kunna genomföra verksamhet i nya lokaler krävs vissa ombyggnationer, ledningsdragningar och tekniska installationer. Övriga flyttar kräver vissa mindre anpassningar som genomförs inom ramen för Framtidsbyggets driftbudget.

     

  • Ärendet återremitterades på regionfullmäktige den 23-24 april genom minoritetsåterremiss. 

     

    Under hösten 2023 och vintern 2024 har arbetet med att revidera Hälsovalshandboken inför 2025 pågått. I Hälsovalsutskottet har diskussioner förts som ledde till tre ändringar. Dessa tre ändringar har skickats på remiss till samtliga politiska partier i Regionfullmäktige, pensionärsorganisationer, funktionsrättsorganisationer, samtliga utförare inom Hälsoval, Hälso-och sjukvårdsförvaltningen och länets kommuner.

    De tre ändringar som skickades på remiss gäller:

     

    • Kontinuitet och samordning, avsikten är att i Hälsovalshandboken 2025 understryka vikten av kontinuitet och samordning av vården för individen. Området beskrivs under en ny rubrik ” Kontinuitet och samordning” i Hälsovalshandboken 2025
    • Samverkan mellan utförare, detta lyfts upp som en ny punkt i Hälsovalshandboken 2025 för att förtydliga möjligheterna till samverkan.
    • Filialverksamhet, i Hälsovalshandbok 2024 finns ingen tydlig beskrivning av uppdraget för filial och ersättning. För att säkerställa en fortsatt drift av nuvarande filialer och skapa förutsättningar för framtida etableringar av filialer så behöver uppdraget kravställas och ersättas.

     

    Det har inte framkommit något i svaren på remissen som går emot ovan förslag.

     

    Utöver dessa ändringar så har även ändringar i skrivningar i Hälsovalshandboken av språklig karaktär beretts i Hälsovalsutskottet.

     

    Samtliga ändringar i Hälsovalshandboken för 2025 finns i dokumentet ändringsdokument Hälsovalshandbok 2025.

     

  • Enligt lagen om valfrihet LOV 2008:962 har den enskilde rätt att välja hälsocentral som en upphandlande myndighet godkänt och tecknat avtal med.

     

    Enligt Hälso och sjukvårdslagen (HSL) 7 kap.3c § får utförare som omfattas av Hälsovalet begära hos regionen att begränsa det antal personer som får vara listade hos utföraren. Regionen får avslå begäran helt eller delvis endast om det finns särskilda skäl.

     

    PTJ Hälsocentralen City har 2024-03-19 inkommit med en ansökan om att få ha ett listningstak om 11600 listade personer. Listningstaket innebär att inte fler än 11600 personer kan vara listade på hälsocentralen. Av ansökan ska framgå hur nuvarande pålistning påverkar verksamhetens arbetsmiljö och patientsäkerhet. Ansökan ska även innehålla en tidsatt handlingsplan för hur skälet till ansökan om listningsbegränsningen kan hävas.

     

  • Enligt lagen om valfrihet LOV 2008:962 har den enskilde rätt att välja hälsocentral som en upphandlande myndighet godkänt och tecknat avtal med.

     

    Enligt Hälso och sjukvårdslagen (HSL) 7 kap.3c § får utförare som omfattas av Hälsovalet begära hos regionen att begränsa det antal personer som får vara listade hos utföraren. Regionen får avslå begäran helt eller delvis endast om det finns särskilda skäl.

     

    Capio hälsocentral Gävle har 2024-04-19 inkommit med en ansökan om att få ha ett tillfälligt listningsstopp under sex månader. Av ansökan ska framgå hur nuvarande pålistning påverkar verksamhetens arbetsmiljö och patientsäkerhet. Ansökan ska även innehålla en tidsatt handlingsplan för hur skälet till ansökan om listningsbegränsningen kan hävas.

     

  • Region Gävleborg har tillsammans med Region Dalarna och Region Värmland (Norra Mellansverige, NMS) erbjudits att ingå i ett europeiskt konsortium för att understödja innovationer som leder till cirkulär ekonomi. Konsortiet heter European Circular Innovation Valley, med syftet att öka möjligheterna för företag, forskare, offentliga organisationer och idéburna organisationer i Gävleborg att ingå i utvecklingen av interregionala och cirkulära värdekedjor.

     

  • Region Gävleborg stödjer förslaget till en ny lagstiftning. Region Gävleborg stödjer till viss del utredningens analys, bedömningar, förslag och mål om att livsmedelsberedskap är nödvändigt. Yttrandet (Livsmedelsberedskap för en ny tid, SOU 2024:8) handlar främst om att ha ett gemensamt mål för livsmedelsberedskap samt skapandet av en ny lagstiftning som behandlar ansvar och roller för olika myndigheter och aktörer gällande livsmedelsberedskap. Region Gävleborg delar utredningens uppfattning att Sverige behöver en uppdaterad livsmedelsberedskap anpassad till vår tid och bedömningen att målet för livsmedelsberedskapen ska vara att säkerställa tillgång på livsmedel för hela befolkningen. Regionernas roll och ansvar i livsmedelsberedskap är otydligt beskrivna i utredningen. Utöver det så finns det många frågetecken och en otydlighet kring genomförandet inom flera områden. Region Gävleborg ser det som oroväckande att civilförsvar, livsmedelsberedskap försörjningsberedskap ska baseras endast på ordinarie verksamheter och deras förmåga att snabbt kunna skala upp och förändra sin verksamhet vid kris, eller ytterst krig. Vi anser inte att det är tillräckligt för att stärka livsmedelsberedskapen, snarare tvärtom anser vi att det ökar sårbarheten och minskar beredskapen.

     

    Region Gävleborg anser att det i remissen saknas en beskrivning av den problematik som finns i Sverige, med många små livsmedelsföretag som kämpar för att överleva, har låg lönsamhet och där antalet primärproducenter minskar i rask takt och med det ökar sårbarheten. Sverige har få stora producenter och många små, detta beror på att vi saknar mellanstora livsmedelsföretag i Sverige, detta anser vi borde utredas för att få en mer hållbar livsmedelsproduktion i Sverige. Vissa delar fokuserar på den inre europiska marknaden och behovet av fungerande flöden, infrastruktur och transporträtter vilket inte tar höjd för en kris, katastrof eller ytterst krig där Sverige blir helt eller delvis avskärmade från Europa och resten av världen. Å andra sidan nämns upprepade gånger vikten av att bygga upp och öka den lokala (nationella) livsmedelsförsörjningen inklusive omsättningslager hos livsmedelsproducenter. Livsmedelsberedskap för en ny tid - Regeringen.se. 

     

  • I en motion yrkar Lars Öberg (S) följande

     

    • Att den indragna sommartrafiken återställs.
    • Att Regionfullmäktige beslutar att studenter och gymnasieelever under sommarlovet ges avgiftsfri kollektivtrafik i hela länet.

     

    Regionfullmäktige beslutade 2022-12-13 §311 att överlämna motionen till hållbarhetsnämnden för beredning. 

     

    Svar:

    År 2019 fick hållbarhetsnämnden det politiska uppdraget att spara 10 mnkr inom kollektivtrafiken i länet. Arbete inleddes med länets kommuner och tillsammans med dessa presenterades ett förslag för politiken som sedan fattade beslut om besparingen. I dialogen med kommunerna såg man över de linjer och turer där resandet var mycket lågt och där man istället kan hänvisa till Närtrafik. Inom ramen för detta besparingspaket togs ett antal linjer bort helt och hållet och ett antal linjer togs bort sommartid. Besparingen för sommarneddragningarna var ca 3 mnkr.

     

    Sedan dess har två linjer återställs sommartid. Linje 78 mellan Bollnäs och Rengsjö då gränsen för Närtrafik (2 km till närmaste hållplats) går rakt igenom tätorten Rengsjö vilket gör att endast halva byn har rätt till Närtrafik. Detta är unikt i länet och därför återinfördes linje 78 sommartid. Linje 33 mellan Gnarp – Bergsjö återställdes även den sommartid, då linjen knyter samman de två huvudorterna i Nordanstigs kommun ansågs det rimligt med linjetrafik även under sommartid.

     

    Gällande avgiftsfri kollektivtrafik i hela länet för studenter och gymnasieelever har alla ungdomar mellan 7-19 år samt de som har giltig studentlegitimation ett kraftigt subventionerat pris med X-trafik (halva vuxenpriset). Utöver detta erbjuder 6 av 10 kommuner i länet alla ungdomar mellan 16-19 år fria resor med X-trafik dygnet runt, året om, i första hand inom den egna kommunen.

     

    Att återställa den indragna sommartrafiken skulle innebära en ökad kostnad på ca 3 mnkr. Att ge studenter och gymnasieelever avgiftsfri kollektivtrafik i hela länet under sommarlovet skulle innebära en ökad nettokostnad på ca 4 mnkr. Utöver detta tillkommer administrativt arbete där varje kommun skulle behöva lämna underlag på de ungdomar mellan 16-19 år som är folkbordförda inom respektive kommun till X-trafik. Region Gävleborg skulle i det fall motionen bifalls även avstå från de intäkter som kommer från de kommuner som redan idag erbjuder fria resor för ungdomar.

     

    X-trafik har idag ett pågående uppdrag från hållbarhetsnämnden att se över rådande zonindelning och rabattstrukturer. Vidare befinner sig regionen fortsatt i ett ekonomiskt svårt läge där vi genomför flertalet besparingsåtgärder, i det här läget måste vi prioritera att invånarna ska kunna ta sig till jobb och arbete via kollektivtrafik. 

     

  •   22

    Regiondirektören informerar

  • Då hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har stora underskott, och beräknas ha det även framöver, måste andra verksamheter vidta åtgärder för att få en budget i balans 2024/2025.

     

    De åtgärder som HSN vidtar kommer inte att räcka. Ambitionen är inte ens att vidta tillräckliga åtgärder inom den tid som regionledningen satt för att komma i balans.
    Det fattas inte heller politiska beslut som gör någon större skillnad i nämnden. HSN har fått berättigad kritik från såväl lekmanna- som auktoriserade revisorer gällande ekonomi och styrning i revisionsberättelsen för 2023 samt i revisorernas redogörelse för år 2023 och i revisionsrapporten ”Granskning av åtgärder för en ekonomi i balans”.

     

    Regionstyrelsen fick också kritik från revisorerna då de ”inte helt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt” och ”inom ramen för det övergripande ansvaret för regionens samlade verksamhet inte säkerställt att resultatet för regionens totala verksamhet uppnås.” Det kan sägas att regionstyrelsen inte fullgör sin uppsynsplikt över nämnderna.

     

    Regionstyrelsens ledning menar att budgeten ska vara i balans 2025. De stora underskotten finns i HSN:s verksamhet och i år beräknas underskottet till drygt 400 miljoner kronor. Nämnden planerar inte att vara i balans till 2025 och vidtar därför inte tillräckliga åtgärder. Det betyder att regionstyrelsen måste vidta åtgärder som täcker HSN:s underskott om målet om budget i balans ska uppnås.

     

    Utifrån ovanstående menar vi att regionstyrelsen behöver en handlingsplan för att få ekonomin i balans. Åtgärder som måste vidtas kommer främst behöva riktas in på regionstyrelsens egen verksamhet och övriga nämnders - förutom HSN - för att täcka underskottet. Det kommer att bli oerhört svårt då HSN:s underskott är en så stor andel av regionens totala underskott, men då regionledningen gång på gång vidtalar att budgeten ska vara i balans år 2025 så krävs det att åtgärder vidtas.

     

     Utifrån ovanstående yrkar vi därför:

    att regionstyrelsen tar fram en handlingsplan för att balansera upp HSN:s underskott i syfte att nå ekonomi i balans.
     

Det finns ingen information att visa

Inget protokoll har publicerats

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.