Hoppa över navigering
  •   1

    Val av justerare

  •   2

    Fastställande av dagordningen

  •   3

    Anmälningar för kännedom

  •   4

    Redovisning av delegeringsbeslut

  •   5

    Budget- och planeringsförutsättningar 2025-2027

  • Informationssäkerhetsenheten har i samråd med samtliga förvaltningar inom Region Gävleborg genomfört en översyn av styrdokumentet Informationssäkerhet - Övergripande direktiv. Region Gävleborg (11-65188) och föreslagit förändringar.

     

  • Sveriges Kommuner och Regioner har gjort ett ställningstagande avseende EU:s sammanhållningspolitik efter 2027. I tillägg till detta anser regionerna i Norra Mellansverige (NMS), Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Värmland att det är viktigt att EU:s sammanhållningspolitik i Sverige bidrar till att, som det står i EU:s fördrag ”minska skillnaderna mellan regionernas utvecklingsnivåer”. Regionerna i NMS anser därför att EU:s regionkategorier behöver beaktas tidigt i utformande och implementering av sammanhållningspolitiken i Sverige så att de särskilda förutsättningar som finns för olika regionkategorier – både i EU:s lagstiftning och samhällets utveckling – kan tas tillvara på bästa sätt.

     

    Detta yttrande har tagits fram tillsammans med Region Värmland och Region Dalarna.

     

  • Betänkandet (SOU 2024:22) föreslår en ny organisation för förvaltning av EU-medel i Sverige. Region Gävleborgs svar avstyrker delar i betänkandet som försvårar genomförandet av regionens regionala utvecklingsansvar och framhärdar i att regionen känner regionen bäst. Mer specifikt avstyrks en minskning av antalet ERUF-program; en förändrad roll för Strukturfondspartnerskapen från prioriterande till strategisk; samt att länsstyrelsernas ansvar koncentreras mellan länen och till jordbruksverket. Svaret förhåller sig neutralt till att Tillväxtverket tar över ESF-rådets uppgifter, men uppmanar regeringen att nogsamt beakta förslagets konsekvenser för fördelningen av statliga jobb över landet samt bibehållande av kompetens.

     

    Utvecklingsutskottet har (2024-05-14, §5) fått information om ärendet inklusive preliminära synpunkter.

     

  • Projektet är ett samverkansprojekt med samverkansparterna Region Gävleborg och Region Värmland. Projektet syftar till att öka innovationsförmågan och kapaciteten inom Norra Mellansveriges innovationssystem och på så sätt skapa förutsättningar att på sikt skala upp den cirkulära ekonomin och frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning, vilket är avgörande för att uppnå klimatneutralitet och främja hållbar utveckling och sysselsättning.

     

  • Smakfull Framtid är en satsning för att stärka Gävleborgs livsmedelssektor och livsmedelsberedskap. Utmaningarna inkluderar minskad produktion, osäker ekonomisk bärighet och fragmenterade stödsystem i en osäker omvärld. Projektet ska bidra till att lösa detta genom att utveckla och implementera en digital handelslösning, främja samverkan och nätverkande, stimulera innovation samt aktivera en digital plattform för ökad exponering av företag. Effekterna förväntas vara ekonomisk tillväxt, etablerade långsiktiga samarbeten, och minskad miljöpåverkan genom hållbara produktionsmetoder. Målet är att bidra till en robust och sammanhållen livsmedelssektor i Gävleborg för en hållbar framtid.

     

  • Företaget tillverkar sågar och sågblad genom användning av svenskt stål och en modern produktionsteknik. Verksamheten har successivt ökat och för närvarande arbetar 34 personer i företaget där fördelningen är 9 kvinnor och 25 män där 6 av männen är utrikes födda. Företaget har ända sedan starten varit mycket exportorienterat och idag exporteras ca. 75 % av produktionen till mer än 40 marknader över hela världen. Företaget avser köpa in begagnad maskinpark från USA för 8 700 000 kr exklusive moms som innehåller 2 slipmaskiner, 3 skränkmaskiner, en härdmaskin och en padprintmaskin för bågfilsblad. Utöver maskinparken avser företaget köpa in 3 robotar till dessa maskiner 1 853 500 kr, 2 minitunnel tvättar 1 200 000 kr, ugn 408 000 kr, märkutrustning med laser 750 000 kr, slipmaskin från Tyskland för ny typ av specialslipade sågar 2 825 000 kr samt installation av el till alla maskinerna 767 000 kr. Företaget har fått möjlighet att förvärva en maskinpark som för tillfället står i USA då det amerikanska företaget har tagit beslut att stänga ner sin produktion. Maskinerna är levererade och byggda av ett företag i Stockholm (Deventech AB). Företaget har tittat på att investera i en ny slipmaskin från Deventech tidigare under hösten. Nu har företaget möjlighet att förvärva en hel maskinpark för nästan samma pengar som är nästan identisk med den maskinpark de har idag vilket gör att företaget i och med denna investering i stort sett kommer fördubbla sin kapacitet och säkra befintlig produktion som nu slår i taket. Efter investeringen kommer företaget enligt dem själva definitivt vara Europas om inte världens modernaste och mest hållbara fabrik för sågar och sågblad. Efter att deras främsta svenska och europeiska konkurrent Bahco flyttade sin verksamhet från Bollnäs till Lidköping har företaget dels haft möjlighet att rekrytera kvalificerad personal från Bahco, dels tagit många kunder från Bahco då flytten av Bahco fabrik från Bollnäs till Lidköping har resulterat i stora leveranssvårigheter för Bahco del. Övriga konkurrenter är mestadels asiatiska tillverkare och företaget märker av en trend att många önskar hitta leverantörer i Europa där företaget kan vara ett bra val tack vare en miljövänlig profil och korta leveransvägar så företaget ser stora möjligheter till expansion. För att klara av denna stora expansion behövs förutom maskinparken från Deventech även ett antal ytterligare maskiner som tillägg. Tvättarna behövs för att tvätta bort kylvätskan från sågbladet vilket görs i ett slutet system. Här finns en tydlig miljökoppling i att allt görs i ett slutet system där inget kommer ut i avloppet. Ugnen är mycket mer energieffektiv än de befintliga ugnarna så här finns också en miljönytta. Märkutrustningen behövs för att klara av den ökade volymen. Slipmaskinen från Tyskland gör att företaget kan tillverka en ny typ av specialslipade sågar som de inte kan erbjuda sina kunder idag. Företaget har tagit fram en miljöplan tillsammans med en miljökonsult där de kortsiktiga målen under år 2024–2025 är minskad vattenförbrukning från 3000 m3 till 500 m3 genom investeringar i slutna vattensystem samt minskad elförbrukning med 35% genom utbyte av gamla ugnar och återvinning av värme. Företaget har investerar närmare 2 miljoner kr av egna medel för att ersätta gammal utrustning för att nå dessa mål. Företaget ser allt de gör i miljöförbättrande åtgärder som en konkurrensfördel där de i förlängningen hoppas bli en förebild även hos de kunder ute i världen som inte har hunnit lika långt i sitt miljöarbete. Investeringen i sig är högautomatiserad, men efterföljande moment som montering, märkning och packning väntas resultera i fem nya arbetstillfällen (3 kvinnor och 2 män). Det har inte gjorts några utdelningar och finansieringen sker genom banklån via avbetalningskontrakt 8 miljoner kr, egna medel 2,7 miljoner kr samt resterande del från Region Gävleborg. Prioriterat målområde i RUS är konkurrenskraftigt näringsliv och hållbar arbetsmarknad med effektmålet att Gävleborg har ett brett, diversifierat och inkluderande näringsliv.

     

  • Företaget är specialiserat inom avancerad 3D-utskriftsteknik, framförallt selektiv lasersintring (SLS). Fokus ligger på att tillverka högkvalitativa, anpassade delar för olika industrier. Affärsidén är att erbjuda snabb, flexibel och miljövänlig tillverkning med hjälp av den senaste teknologin och vara en pålitlig partner för lokala företag. Målet är att tillhandahålla högkvalitativ småserieproduktion för lokala företag och hjälpa dem att dra nytta av fördelarna med additiv tillverkningsteknik. Företaget avser köpa in en 3D skrivare och tillhörande efterbearbetningsutrustning, kompressorsystem och mjukvara 8 745 100 kr, efterbehandlingsmaskin 1 000 000 kr samt ISO 9001:2015 certifiering 20 500 kr. Företaget kommer erbjuda snabb, flexibel och kostnadseffektiv produktion av prototyper och små serier. Deras teknik möjliggör produktion av komplexa delar som inte kan realiseras med konventionella metoder. Den primära målgruppen är företag i norra Sverige som står inför problemet med långdragna och kostnadsintensiva processer vid produktion av prototyper och små serier. Det finns en tydlig miljönytta i att additiv tillverkning möjliggör produktion på begäran vilket innebär mindre lagerhållning och mindre materialavfall samt minskade transporter då det tidigare saknats en aktör i norra Sverige för småserieproduktion inom additiv tillverkning.

     

    Hälften av det föreslagna bifallsbeloppet finansieras av anslag 1:1 och andra hälften finansieras av ramprojekt miljö (ERUF-medel). Finansiering sker med egna medel 4 847 640, banklån 1 500 000 kr från Hälsinglands sparbank och Almi samt resterande del från Region Gävleborg. Prioriterat målområde i RUS är Hög kunskap och innovationsförmåga med effektmålet att Gävleborg har hög innovationskraft som möter samhällsutmaningar.

     

  • Enligt 6 kap. 9 § kommunallagen ska regionstyrelsen i årliga beslut för varje helägt eller delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

     

    Enligt reglementet för regionstyrelsen ska styrelsen fortlöpande ha uppsikt över verksamheten i de företag, som Region Gävleborg är hel- eller majoritetsägare, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för Region Gävleborg.

     

    Ägarstyrningen över bolagen sker i dag genom löpande uppföljningar och ägardialog, inhämtande av uppgifter, bland annat avseende verksamhet, ekonomi och intern kontroll, samt genom representation i bolagens styrande forum.

     

    Region Gävleborg har idag två helägda bolag, Folktandvården AB och Movexum AB. Båda bolagen har inkommit med årsredovisningar och föredragit föregående års resultat på regionstyrelsen.

     

  • Revisorerna i Region Gävleborg har genomfört Granskning av regionens inköp och upphandlingar. Granskningen genomfördes av revisionsbiträdet PwC under 2023. Med utgångspunkt från de iakttagelser och bedömning som framkom i den uppföljande granskningen lämnades följande rekommendationer till regionstyrelsen:

     

    Regionstyrelsen rekommenderas att:

     

    • Överväga att förtydliga ansvarsfördelningen mellan inköpsavdelningen och förvaltningarna.
    • Överväga att komplettera policyn med riktlinjer som förtydligar inköps- och upphandlingsprocessen. Dessa kan med fördel behandla grundläggande upphandlingsprinciper, hur behov av nya upphandlingar identifieras, upphandlingsförfaranden, uteslutningsgrunder av leverantörer och under vilka förutsättningar som ramavtal får förlängas.
    • Säkerställa att otillåtna direktupphandlingar inte förekommer.
    • Säkerställa att risker som identifierats inom ramen för den interna kontrollen systematiskt följs upp, och vid behov åtgärdas

     

    Revisionsrapporten överlämnades av regionfullmäktige den 31 januari 2024 till regionstyrelsen för beredande av svar. Enligt beslutet ska svar senast ha inkommit till regionfullmäktiges sammanträde i maj 2024.

     

  • Ett medborgarförslag har inkommit angående att införa SMS-livräddare i Gävleborg.

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

     

    Bästa Lena Karlsson, tack för ditt förslag och motiv till införande av SMS-livräddare.

     

    När ett hjärtstopp inträffar är varje sekund viktig. Syftet med den tjänst som heter SMS-livräddare är att kunna starta återupplivningsförsök snabbare och rädda liv. Det är ett relativt nytt koncept som nu ingår som ett komplement i den prehospitala kedjan i flera länder och i ungefär hälften av Sveriges regioner. SMS-livräddare är ett samarbete mellan SOS Alarm och företaget Heartrunner, där vuxna personer med HLR-kunskap kan registrera sig och bidra till snabba och livsavgörande insatser genom att, via sin smartphone, larmas till ett pågående hjärtstopp.

     

    Införande av SMS-livräddare har funnits som förslag även tidigare och då det funnits en viss tveksamhet kring det vetenskapliga underlaget, kostnaderna för tjänsten och om det eventuellt skulle komma upp nya innovationer för att tillhandahålla en liknande tjänst har Region Gävleborg liksom fler regioner valt att avvakta med införandet. Idag finns dock fler studier och statistik som kan påvisa positiva effekter och ökad överlevnad genom att använda system med så kallade first responders där medborgare bidrar med initiala livräddande åtgärder. Till detta hör också att det finns rekommendationer från exempelvis ESC (European Society of Cardiology), ERC (European Resuscitation Counsil – europeiska HLR-rådet) och även den internationella organisationen ILCOR (International Liaison Commitee on Resuscitation) att varje land bör införa system med frivilliga livräddare.

     

    Den politiska majoriteten i Region Gävleborg ser vikten av tidiga insatser för att rädda liv och ställer sig därför positiva till att införa ett frivilligt livräddarsystem.

     

  • Från Regionfullmäktige har rubricerade motion överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. Marcus Gard och Jan Lahenkorva (S) har lämnat in en motion med följande yrkande: Att hälso- och sjukvårdsdirektören uppdras att utforma och inlämna en ansökan till hälsovalskontoret om att öppna en regiondriven hälsocentral i Ljusne.

     

  • Från Regionfullmäktige har rubricerade motion överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Yvonne Oscarsson och Lars-Göran Langeborg (V) har lämnat in en motion med följande yrkanden: 1. att asylstatus inte ska vägas in i Region Gävleborgs beslut om transplantationer för personer utan uppehållstillstånd 2. att Statens medicinsk-etiska råd (SMER) ska vara vägledande. 

     

  • Då hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har stora underskott, och beräknas ha det även framöver, måste andra verksamheter vidta åtgärder för att få en budget i balans 2024/2025.

     

    De åtgärder som HSN vidtar kommer inte att räcka. Ambitionen är inte ens att vidta tillräckliga åtgärder inom den tid som regionledningen satt för att komma i balans.
    Det fattas inte heller politiska beslut som gör någon större skillnad i nämnden. HSN har fått berättigad kritik från såväl lekmanna- som auktoriserade revisorer gällande ekonomi och styrning i revisionsberättelsen för 2023 samt i revisorernas redogörelse för år 2023 och i revisionsrapporten ”Granskning av åtgärder för en ekonomi i balans”.

     

    Regionstyrelsen fick också kritik från revisorerna då de ”inte helt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt” och ”inom ramen för det övergripande ansvaret för regionens samlade verksamhet inte säkerställt att resultatet för regionens totala verksamhet uppnås.” Det kan sägas att regionstyrelsen inte fullgör sin uppsynsplikt över nämnderna.

     

    Regionstyrelsens ledning menar att budgeten ska vara i balans 2025. De stora underskotten finns i HSN:s verksamhet och i år beräknas underskottet till drygt 400 miljoner kronor. Nämnden planerar inte att vara i balans till 2025 och vidtar därför inte tillräckliga åtgärder. Det betyder att regionstyrelsen måste vidta åtgärder som täcker HSN:s underskott om målet om budget i balans ska uppnås.

     

    Utifrån ovanstående menar vi att regionstyrelsen behöver en handlingsplan för att få ekonomin i balans. Åtgärder som måste vidtas kommer främst behöva riktas in på regionstyrelsens egen verksamhet och övriga nämnders - förutom HSN - för att täcka underskottet. Det kommer att bli oerhört svårt då HSN:s underskott är en så stor andel av regionens totala underskott, men då regionledningen gång på gång vidtalar att budgeten ska vara i balans år 2025 så krävs det att åtgärder vidtas.

     

     Utifrån ovanstående yrkar vi därför:

    att regionstyrelsen tar fram en handlingsplan för att balansera upp HSN:s underskott i syfte att nå ekonomi i balans.
     

  •   19

    Regiondirektören informerar

Det finns ingen information att visa

Inget protokoll har publicerats

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.