Möte 2024-06-04

Budget- och planeringsförutsättningarna är styrande för Region Gävleborgs arbete med budget 2025 och ekonomisk plan för 2026–2027. Här anges utgångspunkter för arbetet med verksamhetens mål och de politiska prioriteringarna, men också en beskrivning av beslutsprocessen och anvisningar till nämnderna. I dokumentet ingår även de ekonomiska förutsättningarna, som aktuellt ekonomiskt läge, prognostiserad resultatutveckling, ekonomiska planeringsramar till nämnder och styrelse samt preliminära investeringsramar.

Informationssäkerhetsenheten har i samråd med samtliga förvaltningar inom Region Gävleborg genomfört en översyn av styrdokumentet Informationssäkerhet - Övergripande direktiv. Region Gävleborg (11-65188) och föreslagit förändringar.

Thomas Högman, strateg regional utveckling, informerar om ärendet Ställningstagande gällande EU:s Sammanhållningspolitik efter 2027. 

Sveriges Kommuner och Regioner har gjort ett ställningstagande avseende EU:s sammanhållningspolitik efter 2027. I tillägg till detta anser regionerna i Norra Mellansverige (NMS), Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Värmland att det är viktigt att EU:s sammanhållningspolitik i Sverige bidrar till att, som det står i EU:s fördrag ”minska skillnaderna mellan regionernas utvecklingsnivåer”. Regionerna i NMS anser därför att EU:s regionkategorier behöver beaktas tidigt i utformande och implementering av sammanhållningspolitiken i Sverige så att de särskilda förutsättningar som finns för olika regionkategorier – både i EU:s lagstiftning och samhällets utveckling – kan tas tillvara på bästa sätt.

Detta yttrande har tagits fram tillsammans med Region Värmland och Region Dalarna.

Thomas Högman, strateg regional utveckling, informerar om ärendet Remiss av SOU 2024:22 - En ny organisation för förvaltning av EU-medel.

Betänkandet (SOU 2024:22) föreslår en ny organisation för förvaltning av EU-medel i Sverige. Region Gävleborgs svar avstyrker delar i betänkandet som försvårar genomförandet av regionens regionala utvecklingsansvar och framhärdar i att regionen känner regionen bäst. Mer specifikt avstyrks en minskning av antalet ERUF-program; en förändrad roll för Strukturfondspartnerskapen från prioriterande till strategisk; samt att länsstyrelsernas ansvar koncentreras mellan länen och till jordbruksverket. Svaret förhåller sig neutralt till att Tillväxtverket tar över ESF-rådets uppgifter, men uppmanar regeringen att nogsamt beakta förslagets konsekvenser för fördelningen av statliga jobb över landet samt bibehållande av kompetens.

Utvecklingsutskottet har (2024-05-14, §5) fått information om ärendet inklusive preliminära synpunkter.

Katrien Vanhaverbeke, regional utvecklingsdirektör, informerar om ärendet Ansökan om projektmedel - Projekt Europeiska innovationsknutpunkter för cirkulär ekonomi (ECIV). 

Projektet är ett samverkansprojekt med samverkansparterna Region Gävleborg och Region Värmland. Projektet syftar till att öka innovationsförmågan och kapaciteten inom Norra Mellansveriges innovationssystem och på så sätt skapa förutsättningar att på sikt skala upp den cirkulära ekonomin och frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning, vilket är avgörande för att uppnå klimatneutralitet och främja hållbar utveckling och sysselsättning.

Smakfull Framtid är en satsning för att stärka Gävleborgs livsmedelssektor och livsmedelsberedskap. Utmaningarna inkluderar minskad produktion, osäker ekonomisk bärighet och fragmenterade stödsystem i en osäker omvärld. Projektet ska bidra till att lösa detta genom att utveckla och implementera en digital handelslösning, främja samverkan och nätverkande, stimulera innovation samt aktivera en digital plattform för ökad exponering av företag. Effekterna förväntas vara ekonomisk tillväxt, etablerade långsiktiga samarbeten, och minskad miljöpåverkan genom hållbara produktionsmetoder. Målet är att bidra till en robust och sammanhållen livsmedelssektor i Gävleborg för en hållbar framtid.

Företaget tillverkar sågar och sågblad genom användning av svenskt stål och en modern produktionsteknik. Verksamheten har successivt ökat och för närvarande arbetar 34 personer i företaget där fördelningen är 9 kvinnor och 25 män där 6 av männen är utrikes födda. Företaget har ända sedan starten varit mycket exportorienterat och idag exporteras ca. 75 % av produktionen till mer än 40 marknader över hela världen. Företaget avser köpa in begagnad maskinpark från USA för 8 700 000 kr exklusive moms som innehåller 2 slipmaskiner, 3 skränkmaskiner, en härdmaskin och en padprintmaskin för bågfilsblad. Utöver maskinparken avser företaget köpa in 3 robotar till dessa maskiner 1 853 500 kr, 2 minitunnel tvättar 1 200 000 kr, ugn 408 000 kr, märkutrustning med laser 750 000 kr, slipmaskin från Tyskland för ny typ av specialslipade sågar 2 825 000 kr samt installation av el till alla maskinerna 767 000 kr. Företaget har fått möjlighet att förvärva en maskinpark som för tillfället står i USA då det amerikanska företaget har tagit beslut att stänga ner sin produktion. Maskinerna är levererade och byggda av ett företag i Stockholm (Deventech AB). Företaget har tittat på att investera i en ny slipmaskin från Deventech tidigare under hösten. Nu har företaget möjlighet att förvärva en hel maskinpark för nästan samma pengar som är nästan identisk med den maskinpark de har idag vilket gör att företaget i och med denna investering i stort sett kommer fördubbla sin kapacitet och säkra befintlig produktion som nu slår i taket. Efter investeringen kommer företaget enligt dem själva definitivt vara Europas om inte världens modernaste och mest hållbara fabrik för sågar och sågblad. Efter att deras främsta svenska och europeiska konkurrent Bahco flyttade sin verksamhet från Bollnäs till Lidköping har företaget dels haft möjlighet att rekrytera kvalificerad personal från Bahco, dels tagit många kunder från Bahco då flytten av Bahco fabrik från Bollnäs till Lidköping har resulterat i stora leveranssvårigheter för Bahco del. Övriga konkurrenter är mestadels asiatiska tillverkare och företaget märker av en trend att många önskar hitta leverantörer i Europa där företaget kan vara ett bra val tack vare en miljövänlig profil och korta leveransvägar så företaget ser stora möjligheter till expansion. För att klara av denna stora expansion behövs förutom maskinparken från Deventech även ett antal ytterligare maskiner som tillägg. Tvättarna behövs för att tvätta bort kylvätskan från sågbladet vilket görs i ett slutet system. Här finns en tydlig miljökoppling i att allt görs i ett slutet system där inget kommer ut i avloppet. Ugnen är mycket mer energieffektiv än de befintliga ugnarna så här finns också en miljönytta. Märkutrustningen behövs för att klara av den ökade volymen. Slipmaskinen från Tyskland gör att företaget kan tillverka en ny typ av specialslipade sågar som de inte kan erbjuda sina kunder idag. Företaget har tagit fram en miljöplan tillsammans med en miljökonsult där de kortsiktiga målen under år 2024–2025 är minskad vattenförbrukning från 3000 m3 till 500 m3 genom investeringar i slutna vattensystem samt minskad elförbrukning med 35% genom utbyte av gamla ugnar och återvinning av värme. Företaget har investerar närmare 2 miljoner kr av egna medel för att ersätta gammal utrustning för att nå dessa mål. Företaget ser allt de gör i miljöförbättrande åtgärder som en konkurrensfördel där de i förlängningen hoppas bli en förebild även hos de kunder ute i världen som inte har hunnit lika långt i sitt miljöarbete. Investeringen i sig är högautomatiserad, men efterföljande moment som montering, märkning och packning väntas resultera i fem nya arbetstillfällen (3 kvinnor och 2 män). Det har inte gjorts några utdelningar och finansieringen sker genom banklån via avbetalningskontrakt 8 miljoner kr, egna medel 2,7 miljoner kr samt resterande del från Region Gävleborg. Prioriterat målområde i RUS är konkurrenskraftigt näringsliv och hållbar arbetsmarknad med effektmålet att Gävleborg har ett brett, diversifierat och inkluderande näringsliv.

Företaget är specialiserat inom avancerad 3D-utskriftsteknik, framförallt selektiv lasersintring (SLS). Fokus ligger på att tillverka högkvalitativa, anpassade delar för olika industrier. Affärsidén är att erbjuda snabb, flexibel och miljövänlig tillverkning med hjälp av den senaste teknologin och vara en pålitlig partner för lokala företag. Målet är att tillhandahålla högkvalitativ småserieproduktion för lokala företag och hjälpa dem att dra nytta av fördelarna med additiv tillverkningsteknik. Företaget avser köpa in en 3D skrivare och tillhörande efterbearbetningsutrustning, kompressorsystem och mjukvara 8 745 100 kr, efterbehandlingsmaskin 1 000 000 kr samt ISO 9001:2015 certifiering 20 500 kr. Företaget kommer erbjuda snabb, flexibel och kostnadseffektiv produktion av prototyper och små serier. Deras teknik möjliggör produktion av komplexa delar som inte kan realiseras med konventionella metoder. Den primära målgruppen är företag i norra Sverige som står inför problemet med långdragna och kostnadsintensiva processer vid produktion av prototyper och små serier. Det finns en tydlig miljönytta i att additiv tillverkning möjliggör produktion på begäran vilket innebär mindre lagerhållning och mindre materialavfall samt minskade transporter då det tidigare saknats en aktör i norra Sverige för småserieproduktion inom additiv tillverkning.

Hälften av det föreslagna bifallsbeloppet finansieras av anslag 1:1 och andra hälften finansieras av ramprojekt miljö (ERUF-medel). Finansiering sker med egna medel 4 847 640, banklån 1 500 000 kr från Hälsinglands sparbank och Almi samt resterande del från Region Gävleborg. Prioriterat målområde i RUS är Hög kunskap och innovationsförmåga med effektmålet att Gävleborg har hög innovationskraft som möter samhällsutmaningar.

Enligt 6 kap. 9 § kommunallagen ska regionstyrelsen i årliga beslut för varje helägt eller delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

Enligt reglementet för regionstyrelsen ska styrelsen fortlöpande ha uppsikt över verksamheten i de företag, som Region Gävleborg är hel- eller majoritetsägare, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för Region Gävleborg.

Ägarstyrningen över bolagen sker i dag genom löpande uppföljningar och ägardialog, inhämtande av uppgifter, bland annat avseende verksamhet, ekonomi och intern kontroll, samt genom representation i bolagens styrande forum.

Region Gävleborg har idag två helägda bolag, Folktandvården AB och Movexum AB. Båda bolagen har inkommit med årsredovisningar och föredragit föregående års resultat på regionstyrelsen.

Katrien Vanhaverbeke, regional utvecklingsdirektör, informerar om ärendet Finansiering av myggbekämpning Nedra Dalälven. 

Nedre Dalälvens intresseförening (NeDa) bedriver via sitt bolag Nedre Dalälvens Utvecklings AB (NEDAB) bekämpning av översvämningsmygg i Nedre Dalälvsområdet. Stora mygginvasioner är ett betydande problem för boende, besökare och verksamma i områden som drabbas. I Nedre Dalälvsområdet har myggbekämpningar utförts sedan drygt 20 år. Det berörda området är stort och sträcker sig över sju kommuner i Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanlands län. Genom en årligen återkommande bekämpning är det trots allt möjligt att vistas i området.

• Region Gävleborgs verksamhetsbidrag är ett bidrag till grundorganisationen som utgör en bas för att kunna organisera själva bekämpningen, se bilaga.
• Detta bidrag gäller endast för 2024. Region Gävleborg kommer att göra en ny bedömning inför 2025 om vad som är ett skäligt belopp att bidra med.
• Region Gävleborgs bidrag förutsätter att berörda kommuner också bidrar med tillbörliga belopp, samt att staten bidrar till själva bekämpningen.
• Region Gävleborg förutsätter att föreningen och dess medlemmar (kommunerna) verkar för att hitta nya finansieringskällor, t ex genom bidrag från det privata, samt en bättre och mer långsiktig finansieringsmodell som kan ta höjd för olika behov av bekämpning beroende av väder- och klimatförhållandena, som skiljer sig från år till år.

Revisorerna i Region Gävleborg har genomfört Granskning av regionens inköp och upphandlingar. Granskningen genomfördes av revisionsbiträdet PwC under 2023. Med utgångspunkt från de iakttagelser och bedömning som framkom i den uppföljande granskningen lämnades följande rekommendationer till regionstyrelsen:

Regionstyrelsen rekommenderas att:

• Överväga att förtydliga ansvarsfördelningen mellan inköpsavdelningen och förvaltningarna.
• Överväga att komplettera policyn med riktlinjer som förtydligar inköps- och upphandlingsprocessen. Dessa kan med fördel behandla grundläggande upphandlingsprinciper, hur behov av nya upphandlingar identifieras, upphandlingsförfaranden, uteslutningsgrunder av leverantörer och under vilka förutsättningar som ramavtal får förlängas.
• Säkerställa att otillåtna direktupphandlingar inte förekommer.
• Säkerställa att risker som identifierats inom ramen för den interna kontrollen systematiskt följs upp, och vid behov åtgärdas

Revisionsrapporten överlämnades av regionfullmäktige den 31 januari 2024 till regionstyrelsen för beredande av svar. Enligt beslutet ska svar senast ha inkommit till regionfullmäktiges sammanträde i maj 2024.

Ett medborgarförslag har inkommit angående att införa SMS-livräddare i Gävleborg.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Bästa Lena Karlsson, tack för ditt förslag och motiv till införande av SMS-livräddare.

När ett hjärtstopp inträffar är varje sekund viktig. Syftet med den tjänst som heter SMS-livräddare är att kunna starta återupplivningsförsök snabbare och rädda liv. Det är ett relativt nytt koncept som nu ingår som ett komplement i den prehospitala kedjan i flera länder och i ungefär hälften av Sveriges regioner. SMS-livräddare är ett samarbete mellan SOS Alarm och företaget Heartrunner, där vuxna personer med HLR-kunskap kan registrera sig och bidra till snabba och livsavgörande insatser genom att, via sin smartphone, larmas till ett pågående hjärtstopp.

Införande av SMS-livräddare har funnits som förslag även tidigare och då det funnits en viss tveksamhet kring det vetenskapliga underlaget, kostnaderna för tjänsten och om det eventuellt skulle komma upp nya innovationer för att tillhandahålla en liknande tjänst har Region Gävleborg liksom fler regioner valt att avvakta med införandet. Idag finns dock fler studier och statistik som kan påvisa positiva effekter och ökad överlevnad genom att använda system med så kallade first responders där medborgare bidrar med initiala livräddande åtgärder. Till detta hör också att det finns rekommendationer från exempelvis ESC (European Society of Cardiology), ERC (European Resuscitation Counsil – europeiska HLR-rådet) och även den internationella organisationen ILCOR (International Liaison Commitee on Resuscitation) att varje land bör införa system med frivilliga livräddare.

Den politiska majoriteten i Region Gävleborg ser vikten av tidiga insatser för att rädda liv och ställer sig därför positiva till att införa ett frivilligt livräddarsystem.

Från Regionfullmäktige har rubricerade motion överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. Marcus Gard och Jan Lahenkorva (S) har lämnat in en motion med följande yrkande: Att hälso- och sjukvårdsdirektören uppdras att utforma och inlämna en ansökan till hälsovalskontoret om att öppna en regiondriven hälsocentral i Ljusne.

Från Regionfullmäktige har rubricerade motion överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Yvonne Oscarsson och Lars-Göran Langeborg (V) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. att asylstatus inte ska vägas in i Region Gävleborgs beslut om transplantationer för personer utan uppehållstillstånd
2. att Statens medicinsk-etiska råd (SMER) ska vara vägledande. 

Då hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har stora underskott, och beräknas ha det även framöver, måste andra verksamheter vidta åtgärder för att få en budget i balans 2024/2025.

De åtgärder som HSN vidtar kommer inte att räcka. Ambitionen är inte ens att vidta tillräckliga åtgärder inom den tid som regionledningen satt för att komma i balans.
Det fattas inte heller politiska beslut som gör någon större skillnad i nämnden. HSN har fått berättigad kritik från såväl lekmanna- som auktoriserade revisorer gällande ekonomi och styrning i revisionsberättelsen för 2023 samt i revisorernas redogörelse för år 2023 och i revisionsrapporten ”Granskning av åtgärder för en ekonomi i balans”.

Regionstyrelsen fick också kritik från revisorerna då de ”inte helt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt” och ”inom ramen för det övergripande ansvaret för regionens samlade verksamhet inte säkerställt att resultatet för regionens totala verksamhet uppnås.” Det kan sägas att regionstyrelsen inte fullgör sin uppsynsplikt över nämnderna.

Regionstyrelsens ledning menar att budgeten ska vara i balans 2025. De stora underskotten finns i HSN:s verksamhet och i år beräknas underskottet till drygt 400 miljoner kronor. Nämnden planerar inte att vara i balans till 2025 och vidtar därför inte tillräckliga åtgärder. Det betyder att regionstyrelsen måste vidta åtgärder som täcker HSN:s underskott om målet om budget i balans ska uppnås.

Utifrån ovanstående menar vi att regionstyrelsen behöver en handlingsplan för att få ekonomin i balans. Åtgärder som måste vidtas kommer främst behöva riktas in på regionstyrelsens egen verksamhet och övriga nämnders - förutom HSN - för att täcka underskottet. Det kommer att bli oerhört svårt då HSN:s underskott är en så stor andel av regionens totala underskott, men då regionledningen gång på gång vidtalar att budgeten ska vara i balans år 2025 så krävs det att åtgärder vidtas.

 Utifrån ovanstående yrkar vi därför:

att regionstyrelsen tar fram en handlingsplan för att balansera upp HSN:s underskott i syfte att nå ekonomi i balans.
 

Svar initiativärende – Handlingsplan för ekonomi i balans

En plan för en ekonomi i balans i HSN presenterades på regionstyrelsen i december 2023. Ytterligare beslut har efter det fattats, bland annat att se över administrationen i hälso- och sjukvårdsförvaltningen i syfte att minska denna. Även om den ekonomiska situationen är ansträngd behöver vi fatta långsiktigt hållbara beslut och inte förhasta oss. Vi följer noga de åtgärder som vidtagits och som är planerade. Regionstyrelsen har också utövat sin tillsynsplikt genom att kalla HSN till styrelsen ett antal gånger. 

Göran Angergård, regiondirektör, informerar om:

• Rekrytering av ny IT-direktör 
• Sommarbemanning
• Konflikten som övergått i strejk 

Nyligen lade Vänsterpartiet fram ett initiativärende i regionstyrelsen om behovet av ett sjukresesystem där patienter inte själva ska behöva ligga ute med stora belopp.
På initiativet fick vi följande svar:

”I de fall patienten inte har råd att ligga ute med pengar för sin resa utomläns finns olika lösningar att tillgå. Detta löses oftast i dialog med patienten utifrån vad som är möjligt. Det kan vara att en anhörig är behjälplig och det förekommer även att det går att boka resa via
faktura.”

Det är helt orimligt att regionen inte har ett system som garanterar patienten resa till nödvändig behandling. Och det är rent absurt att den politiska ledningen hänvisar till att anhöriga ska betala för resan. Svårt sjuka patienter ska självklart kunna koncentera sig på tillfrisknande, förbättring, rehabilitering och habilitering och inte behöva oroa sig för att inte ha råd att ta sig till nödvändig behandling.

Nyligen fick en lungtransplanterad patient själv lägga ut pengar för sin sjukresa till Göteborg. En annan patient är därför nu mycket oroad för att även hen ska behöva göra det då de pengarna inte finns. Det kan i värsta fall innebära att patienten tvingas avstå från behandlingen. Och det påverkar definitivt hälsan.

Så här kan vi inte ha det. Att vara sjuk är jobbigt nog och att dessutom vara fattig förbättrar inte möjligheterna för ett snabbt tillfrisknande, en viktig rehabilitering eller habilitering. Vården ska vara personcentrerad. Då behöver de administrativa systemen också underlätta det. Därför menar vi att Region Gävleborg behöver se över rutinerna gällande sjukresor vid behandlingar utanför vår egen region.

Utifrån ovanstående yrkar vi därför:

• att Region Gävleborg ska införa ett system där patienter inte behöver ligga ute med pengar för sjukresor när de ska på behandling i en annan region.

Efter att hälsocentralen i Ljusne lades ned har det blivit en väldigt stor försämring för ljusneborna när det gäller tillgängligheten till vården. Många äldre har fått det mycket svårare att ta sig till vården på ett smidigt sätt för att till exempel lämna prover eller få ett sår omlagt.

Detta skulle kunna avhjälpas om regionen öppnade en distriktssköterskemottagning i Ljusne, åtminstone en dag i veckan. Distriktssköterskan skulle då kunna hjälpa invånarna med bland annat blodprover, lägga om sår, ge injektioner och vaccinationer och ge värdefulla råd.

Då skulle invånarna i Ljusne få lite av den goda och nära vård som de så väl behöver och har rätt till.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

• att en distriktssköterskemottagning öppnas i Ljusne för att tillgängliggöra vården - i synnerhet med tanke på våra äldre ljusnebor.