Möte 2023-03-14

• Regiondirektörens beslut på delegation, Byggnadsinvestering – Personalutrymmen och förråd, infektionsavdelningen, hus 31, Gävle sjukhus (Dnr RS 2023/421)
• Regiondirektörens beslut på delegation – Avskrivning av löneskuld (MA), RS 2023/525
• Regiondirektörens beslut på delegation – Lokalt kollektivavtal med Kommunal om utbyte av personuppgift facklig tillhörighet, RS 2023/542
• Regiondirektörens beslut på delegation – Byggnadsinvestering, Lokalanpassning laboratoriemedicin, ny analysutrustning etapp 1 av 2 (Dnr RS 2023/634)
• RS 2022/713-19 Byggnadsinvestering . Flytt av nybyggnad av fjärrvärmecentral i Carlsborg, hus 5, plan 2, Gävle sjukhus
• RS 2022/713-20 Byggnadsinvestering – Ombyggnation ortopeden, hus 01, Plan 12, Gävle sjukhus
• RS 2022/713-21 Byggnadsinvestering  - Lokalanpassning för DT3, röntgen, hus 04, Plan 03, Gävle sjukhus
• RS 2022/713-22 Byggnadsinvestering – Läkemedelsförvaring, ambulansgaraget, hus 18, Söderhman
• RS 2023/232-1 Programbeslut - Utökning av omklädningsrum, ambulansen, Hudiksvall
• RS 2023/232-2 Programbeslut - Lokalanpassning för uppgradering DT Prime, samt flytt av mammografienheten , plan 02, hus 07, Bollnäs sjukhus
• RS 2023/232-3 Programbeslut - Åtgärder av luftfuktighet Operationscentrum, plan 03, plan 07, Bollnäs sjukhus
• RS 2023/232-4 Programbeslut - Tillgänglighetsanpassningar av Brömssalen, plan 02, hus 38, Gävle sjukhus
• RS 2023/232-5 Programbeslut – Ombyggnation för utbyte av C-båge, plan 05, hus 04, Gävle sjukhus
• Underrättelse om beslut - BI-utvecklare RS 2022/2265
• Likalydande tilldelningsbeslut - ortopediska implantat - RS 2021/968
• Tilldelningsbeslut - Ramavtal Datacenter - RS 2021/2693
• Tilldelningsbeslut - Ramavtal Interimslösningar - kollektivpersonal - RS 2022/1944
• Tilldelningsbeslut- konferensanläggningar RS 2021/2738
• Likalydande tilldelningsbeslut - Överflyttningshjälpmedel - RS 2022/1555
• Tilldelningsbeslut Utbildning klinisk försäkringsmedicin RS 2022/974
• Likalydande tilldelningsbeslut läkemedel 4-klövern
• Likalydande tilldelningsbeslut - överflyttningshjälpmedel - RS 2022/1555
• Tilldelningsbeslut - Ersättningsetablering fysioterapi i Söderhamn - RS 2022/2064
• Likalydande tilldelningsbeslut-Stimulatorer för smärtlindring -RS 2022/722
• Tilldelning - Läkemedel - RS 2021/143
• Likalydande tilldelningsbeslut - Läkemedel 4 klöver - RS 2021/143
• Likalydande tilldelningsbeslut - Hörseltekniska hjälpmedel - RS 2022/1530
• Tilldelningsbeslut - Ramavtal - ICD och CRT-D med Bluetooth - RS 2022/939
• Tilldelningsbeslut - Medicinskt indicerad abstinensbehandling - RS 2022/1614
• Tilldelningsbeslut - Ortopedteknisk verksamhet - RS 2022/1100 - RS 2022/1100
• Tilldelningsbeslut - Ramavtal CTG utrustning med trådlös övervakning - RS 2022/2137
• Tilldelningsbeslut läkemedel vid Gauchers sjukdom
• Tilldelningsbeslut - Schemaplaneringsverktyg för läkare - RS 2022/1468
• Avtal - Kvalitetsregister hörselrehabilitering RS 2022/2821
• Samverkansavtal Onkologi Region Gävleborg och Region Dalarna RS 2022/1894
• Nationellt förhandlat avtal avseende Leqvio - RS 2021/143
• Avtal - Intensivvårdsventilatorer - RS 2021/2283
• Avtal Obesitaskirurgi RS 2022/1553
• Avtal om Patientvågar RS 2022/388
• Avtal om Digital utbildning – Good clinical practice RS 2022/1568
• Avtal om Bestrålningsetiketter RS - RS 2022/2433
• Akutvagn Strana RS 2022/1886
• Trafikavtal Regional busstrafik Gästrikland 2023-2033 - RS 2020/149
• Fekalkateter och förbrukning RS 2022/2371
• Avtal - BI-utvecklare RS 2022/2265
• Avtal om skissuppdrag för gestaltningsuppdrag konstkulvert, Hudiksvalls sjukhus - RS 2022/2141
• Avtal om konsulttjänst för hållbara transporter och varuleveranser i gles- och landsbygd RS 2022/2546
• Avtal om utbildning för HBTQI-certifiering RS 2022/2445
• Avtal Sängtruckar - RS 2022/1279
• Avtal för konsulttjänst av arbetsmiljökartläggning RS 2022/2547
• Underhållsavtal - 55037321 Bilaga prisuppdatering 2023, Bruker Daltronics, RS 2016/657
• Avtal - MR-kit till kontrastprutor - RS 2022/2165
• Underhållsavtal - SE1060, Synergy EMG, Neurofysiologi GS, Cephalon A/S HSN 2022/1595
• Avtal om konsulttjänst för jämlikhet och jämställdhet i offentlig upphandling RS 2022/2686
• Avtal om konsulttjänst för stöd vid framtagandet av ny modell för klienthantering RS 2022/2532
• Direktupphandling Neuropsykiatriska utredningar för barn och ungdomar 0-17 år - RS 2022/2689
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal om köp av litteratur RS 2022/2828
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Uppdragsavtal för Extern utvärderare - RS 2021/2267
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal - Förbrukning och tillbehör Volumat Agilia - RS 2022/2780
• Avtal om automatiskt leverantörsupplägg i Unit4 ERP RS 2022/2775
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• RS 2022/2887 Avtal genomförande av affärsdejting höst 2022 och vår 2023 - RS 2022/2887
• Ramavtal - Diatermiutrustning - RS 2021/1581
• Avtal konferensanläggningar RS 2021/2738
• Avtal - Spinraza - RS 2021/143 - RS 2021/143
• Direktupphandling Neuropsykiatriska utredningar för barn och ungdomar 0-17 år - RS 2022/2689
• RS 2022/2931 Avtal ansökan om arbetstillstånd till migrationsverket - RS 2022/2931
• RS 2022/306 Avtal för att samordna det dagliga arbetet med sociala medier dagliga - RS 2022/306
• Avtal för IT-konsulter - införande av Robotic Process Automation (RPA) RS 2022/2173
• Avtal om konsulttjänst för tvärkunskaplig jurist RS 2022/2685
• Avtal ersättningsetablering fysioterapi i Söderhamn RS 2022/2064
• Avtal för IT-konsulter - Konsultstöd för arkivering av journalsystem RS 2022/2173
• RS 2022 3022 Avtal om konstnärlig prouktion inför medverkan i utställningen Fanor och Standar. - RS 2022/3022
• Avtal - IT-stöd för vaccinationer (journalsystem) - RS 2022/2490
• Avtal - Ramavtal Diatermiutrustning - RS 2021/1581
• Direktupphandling Neuropsykiatriska utredningar för barn och ungdomar 0-17 år RS 2022/2689
• RS 2022 2889 Avtal för föreläsningar om synlighet i digitala kanaler specifikt för lokala matproducenter och restauranger i Gävleborg. - Rs 2022/2889
• Avtal - Ramavtal Diatermiutrustning - RS 2021/1581
• RS 2022 2888 Avtal föreläsning om samverkan mellan lokala matproducenter och restauranger i Gävle. - RS 2022/2888
• Avtal - Ramavtal Diatermiutrustning - RS 2021/1581
• Avtal om IT-system HIPR/ SENSO RS 2022/2944
• Avtal - Ramavtal Diatermiutrustning - RS 2021/1581
• Avtal - Ramavtal Diatermiutrustning - RS 2021/1581
• Avtal - Ramavtal Diatermiutrustning - RS 2021/1581
• Avtal - Ramavtal Diatermiutrustning - RS 2021/1581
• Atval - Reagenshyra GeneXpert - RS 2022/3070
• Ramavtal - Datacenter - RS 2021/2693 - RS 2021/2693
• Avtal - Ramavtal Diatermiutrustning - RS 2021/1581
• Avtal - Ramavtal PARI Central - RS 2022/3148
• Avtalsförlängning - Incident response - RS 2021/2904
• Avtal om digital bokslutsprocess RS 2022/2942
• Avtal - Videolaryngoskop, Förbrukning och Tillbehör - RS 2022/3101
• Avtal - Operationsbord för robotkirurgi - RS 2021/2416
• Avtal om konsultstöd för översyn av innovationsstöd RS 2022/3265
• Avtal - epoc NXS reagenser och tillbehör - RS 2022/3158
• Avtal - Förbrukningsartiklar för Accuscreen RS 2022/691
• Avtal - Medicinskt indicerad abstinensbehandling - RS 2022/1614
• Avtal - Läkemedel Perjeta - RS 2021/143
• Avtal - CTG-utrustning med trådlös övervakning - RS 2022/2137
• Fullmakt 4-klöverupphandling Nucala RS 2019/727
• Fullmakt - Kompressionsutrustning - RS 2022/3162
• Fullmakt Karolinska Universitetssjukhuset samordnad upphandling av verksamhetsnära hotellboende för patienter och närstående som bor långt från vården och/eller region Stockholm RS 2023/627
• Likalydande avbrytande av upphandling- överflyttningshjälpmedel- RS 2022/1555
• Avbrytande av Förnyad konkurrensutsättning - Ramavtal IT-konsult RS 2022/2975

Göran Angergård och Annica Johansson informerar om ärendet Årsredovisning 2022. Beslut fattas på regionstyrelsen 4 april. 

Årsredovisningen ger en övergripande bild av Region Gävleborgs verksamhet, hållbarhet och ekonomi det gångna året. Den ger återkoppling till fullmäktige och länets invånare om hur mål har uppnåtts och hur uppdrag har utförts.

Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning och rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning.

För att beskriva Region Gävleborgs miljö- och hållbarhetsarbete kompletteras årsredovisningen med en hållbarhetsredovisning. Redovisningens utformning utgår från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och Region Gävleborgs politiska inriktning 2019-2022. Hållbarhetsredovisningen är upprättad enligt GRI standard 2016, tillämpningsnivå core.

Regionen redovisade ett resultat på -120 mnkr, jämfört med budgeterade 211 mnkr. Det negativa resultatet förklaras främst av orealiserade vinster och förluster avseende kortfristiga placeringar. Verksamhetens resultat uppgick till 492 mnkr vilket var 238 mnkr högre jämfört med föregående år och 387 mnkr högre än budget. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökade jämfört med budget. Detta främst med anledning av förbättrat skatteunderlag.

I samband med delårsrapport januari-augusti 2022 godkändes underskott på maximalt 55 mnkr för hållbarhetsnämnden. Då det redovisade underskottet vid årets utgång uppgår till 57 mnkr krävs beslut om godkännande med ytterligare 2 mnkr.

I budget 2023 och ekonomisk plan 2024-2025 gavs ett antal uppdrag till regionstyrelsen och några av nämnderna. Dessa är av olika karaktär och kommer att ta olika lång tid att slutföra. För att möjliggöra att kunna ta hänsyn till resultat eller delrapportering av vissa uppdrag, ska beslut om budget 2024 och ekonomisk plan 2025-2026 samt skattesats 2024 fattas av regionfullmäktige i november 2023. Detta ersätter för denna budgetprocess regionstyrelsens beslut § 62 2015, som säger att beslutet ska fattas i juni.

Ulrika Malmqvist, VD på Movexum AB, informerar om bolagets verksamhet. 

Enligt 6 kap. 9 § kommunallagen ska regionstyrelsen i årliga beslut för varje helägt eller delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

Enligt reglementet för regionstyrelsen ska styrelsen fortlöpande ha uppsikt över verksamheten i de företag, som Region Gävleborg helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för Region Gävleborg.

Ägarstyrningen över bolagen sker i dag genom löpande uppföljningar och ägardialog, inhämtande av uppgifter, bland annat avseende verksamhet, ekonomi och intern kontroll, samt genom representation i bolagens styrande forum.

Region Gävleborg har givits möjlighet att inkomma med remissvar på promemoria ”Långsiktig reglering av forskningsdatabaser” (U2022/04089).

Promemorian lämnar förslag avseende lag om långsiktig reglering av forskningsdatabaser.

Region Gävleborg instämmer i att det finns ett behov av att rättsligt reglera forskningsdatabaser. Det är av stor vikt att det tydligt regleras vad som kan utgöra en forskningsdatabas, vilka uppgifter som får samlas in till databasen och hur uppgifterna därefter får lämnas ut från databasen, då dessa kommer att innehålla en stor mängd personuppgifter samt känsliga personuppgifter. Positivt om lagstiftningen tydliggör förutsättningarna för att behandla personuppgifter i forskningsdatabaser såsom att klargöra om hantering ska bygga på den enskildes samtycke eller om Etikprövningsnämnden ska godkänna hantering av data för forskningsändamål genom en etikprövning.

Region Gävleborg har dock ett antal invändningar och synpunkter som redovisas nedan.

Huvudsakliga invändningar och synpunkter Sammanfattning - kap 1-11 (sid 1-316)

I förslaget 1.1, 3§ på sid 23 definieras vilken forskningshuvudman som har rätt att behandla personuppgifter i forskningsdatabaserna, det vill säga enbart lärosäten som är ett statligt universitet, en statlig högskola eller vissa enskilda utbildningsanordnare som har rätt att utfärda examen på forskarnivå. Region Gävleborg ser här en problematisk begränsning då den kliniska forskningen i stor omfattning drivs och utvecklas i regionerna i samverkan med lärosäten.

Region Gävleborg anser att även regioner som forskningshuvudman ska ha möjlighet att behandla personuppgifter inom ramen för forskningsdatabaser, regioner bör kunna upprätthålla och bibehålla forskningsdatabaser.

Den kliniska forskningen på patienter genomförs till störst delen på regionernas patienter och dess hälsodata. Detta leder till att det vore mycket olyckligt ifall skapandet av forskningsdatabaser enbart får göras på universitet och lärosäten med forsarexamensrätt enligt förslaget, eftersom detta skulle riskera att begränsa möjligheterna till klinisk forskning i regionerna. 

En stor del av den kliniska forskningens utveckling bedrivs i samverkansprojekt mellan region och universitet. Bedömningen i remissförslaget är att dessa kommer fortgå som tidigare men här kan det behövas förtydligande hur dessa samverkansprojekt i så fall ska regleras. Det krävs en tydlighet i reglering om ansvaret för forskningsdatabaserna enbart kommer vara på lärosätet.

Svaret är berett i Sjukvårdsregion Mellansveriges forskningsråd.

Inför Central Swedens årsstämma den 28 april ska röstombud/representant till ägarrådet och styrelserepresentant utses.

Det har gjorts en utredning kring Region Gävleborgs erfarenheter av och fortsatta bevekelsegrunder för engagemang i CPMR och AER.

I utredningen har tre huvudsakliga bevekelsegrunder för fortsatt deltagande i AER och CPMR identifierats:

1. Tidig information och kunskap om politiska processer på europeisk nivå.
2. Kontaktskapande med regioner inom och utom EU.
3. Politiskt påverkansarbete, särskilt i följande sakfrågor:

-          Sammanhållningspolitiken

-          Transport och infrastruktur

-          Det kustnära fisket

Med utgångspunkt i dessa bevekelsegrunder finns argument för fortsatt medlemskap i både CPMR och AER, men argumenten för fortsatt medlemskap i AER är svagare än argumenten för fortsatt medlemskap i CPMR.

Det är framförallt CPMR:s sekretariat med tillhörande expertis samt tematiska arbetsgrupper runt Östersjön som särskiljer nätverken och gör argumenten starkare för medlemskap i CPMR.

Region Gävleborg är medlem i Intresseföreningen Bergslaget som är en ideell förening som arbetar för samverkan mellan kommuner och regioner i det geografiska området Bergslagen. Föreningen har medlemmar i de fem länen Dalarna, Västmanland, Örebro, Värmland och Gävleborg.

Region Gävleborg avser att gå ur föreningen och det krävs ett beslut av regionstyrelsen.

Region Gävleborg är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner som är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner och regioner i form av en ideell förening för hantering av gemensamma strategiska frågor av betydelse för en långsiktig hållbar utveckling.

Region Gävleborg avser att gå ur föreningen och det krävs ett beslut av regionstyrelsen.

Regeringen har, mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget samt erfarenheter från pandemin, konstaterat att det finns anledning att säkerställa att behovet av samhällsviktig luftfart tillgodoses tillfredsställande i hela landet. Detta är viktigt bland annat för hälso- och sjukvården och gäller exempelvis ambulansflyg, räddningstjänst, brandflyg, kustbevakningsflyg samt andra aktörer inom krisberedskap och totalförsvaret.

Gävleborg är idag Sveriges enda län utan beredskapsflygplats. Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att göra en flygplats i Gävleborgs län till beredskapsflygplats och redovisa resultatet till Regeringskansliet senast den 31 mars 2023.

Region Gävleborg ställer sig bakom problembeskrivningen från regeringen och vikten av en samhällsviktig luftfart. Gävleborgs län bör självklart ha en beredskapsflygplats. Ett framtida NATO-medlemskap eller åtaganden som värdlandsstöd kan komma att innebära nya förutsättningar som förstärker behovet av en beredskapsflygplats än mer. Gävleborgs län torde inneha ett strategiskt viktigt geografisk läge ur beredskapssynpunkt då länet genomskärs av europavägar och järnvägsnät samt har Sveriges tredje största hamn, Gävle hamn.

I en skrivelse till Trafikverket och Infrastrukturdepartementet i Regeringskansliet, daterad 20 oktober 2021, har dåvarande ordförande i regionstyrelsen, Söderhamns kommunstyrelseordförande samt landshövdingen förordat att Söderhamns flygplats ska lyftas in som beredskapsflygplats i Gävleborgs län. Skrivelsen behöver dock korrigeras då den utelämnar viktiga uppgifter att ta i beaktning.

Det finns idag två potentiella beredskapsflygplatser i Gävleborg; Gävle flygplats och Söderhamn flygplats. Dessa har i dagsläget samma status vilket innebär att ingen av dessa innehar möjlighet för instrumentinflygning. Båda har samma kapacitet att ner tyngre flygplan. Det som skiljer dem åt är det geografiska läget där Gävle Flygplats har mer strategisk placering nära länets största akutsjukhus, Gävle sjukhus. Det gör att Gävle Flygplats är att föredra för sjukvårdens behov av akuta transporter med flyg men även för transporter med ambulanshelikopter som underlättas när det finns möjlighet till inflygning till instrumentflygplats vid dåligt väder. I dagsläget kan ambulanshelikoptrar inte landa vid Gävle sjukhus vid dåliga väderförhållanden. Vid icke-akuta transporter kan sjukvården använda sig av andra flygplatser i länet och angränsande län.

Region Gävleborg har initierat en dialog med Gävle kommun kring flygplatsens framtid och förordar att Trafikverket lyfter in Gävle Flygplats som beredskapsflygplats i Gävleborg.

Socialdemokraterna har i regionstyrelsen den 17 februari yrkat att regiondirektören uppdras att klarlägga omständigheterna kring val av ordförande för Länsmuseet samt återrapportera till regionstyrelsen senast 2023-02-28.

Tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen har uttalat att ordförande för Länsmuseet ska utses av styrelsen, enligt den ordning som gäller för stiftelser, och inte av regionfullmäktige, som hittills har varit praxis. En ordförande har utsetts av styrelsen den 27 februari 2022.

Ytterligare utredning är inte nödvändig.

Ett initiativärende har lämnats av Lars Öberg (S) med yrkande på att regionstyrelsen i enlighet med kommunallagen kap 6 6§ uppdrar åt hållbarhetsnämnden komplettera sin internkontrollplan. Detta så att internkontrollplanen täcker hela nämndens verksamhetsområde istället för som i nuläget, endast kollektivtrafik.

Enligt 6 kap. 8 § kommunallagen kan fullmäktige besluta att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. I Region Gävleborg innefattar det inte någon rätt för regionstyrelsen att besluta om vad som ska ingå i en nämnds internkontrollplan. Att besluta inom andra nämnders ansvarsområden är inte heller en del av uppsiktsplikten, enligt 6 kap. 1 § kommunallagen. Uppsiktsplikten ger endast styrelsen en rätt att ställa frågor och – om den är missnöjd med svaren – anmäla missförhållanden hos nämnden till fullmäktige.

Socialdemokraterna har i ett initiativärende till regionstyrelsen den 17 februari yrkat att Samhällsmedicin uppdras att genomföra en fördjupad undersökning avseende organisationens samverkan inom/med den kommunala äldreomsorgen och hemsjukvården i länet syftande till att ge förslag på åtgärder för bättre samordning, förebyggande smittskydd samt materialförsörjning.

Regiondirektören har genomfört en utvärdering av Region Gävleborgs hantering under Covid 19-pandemin. Denna har redovisats i tre rapporter som har presenterats för regionstyrelsen. Alla rapporterna innehåller slutsatser med avseende på samverkan och samordning mellan regionen och andra aktörer.

Samverkan mellan regionen och andra aktörer sker löpande och på många sätt. Den mesta samverkan i de här aktuella frågorna sker inom ramen för Länsledning Välfärd.

För det kustnära fisket i Gävleborg har strömmingen historiskt varit och är fortfarande en viktig fisk av flera anledningar. Förutom för det marina livet och den biologiska mångfalden är strömmingsfisket viktigt för de kustnära städernas tusenåriga fiske- och matkultur och att den idag genererar många lokala arbetstillfällen, vilket industrifisket inte gör.

Den omfattande bottentrålning som görs av storskaligt industrifiske missgynnar också havsbotten som kolsänka och stör djurlivet, kanske för evigt.

Konsekvenserna för näringslivet och regionens kustnära kommuner blir påtagliga om utrotningen av strömming inte tas på allvar. Strömmingsbeståndet måste ges möjlighet att återhämta sig. Det är viktigt både ur ett miljöperspektiv, men även för att ge våra lokala företagare möjlighet att utvecklas. Som en del i besöksnäringen är förädlingen av strömmingen också en viktig del då den är betydelsefull i den norrländska matkulturen.

Vänsterpartiet vill att regionstyrelsen uppmanar klimat- och näringslivsdepartementet att skyndsamt agera för att stoppa utrotningen av den kustnära strömmingen i Bottenhavet. Strömmingen är akut hotad av det storskaliga industrifisket som pågått i decennier. Det finns fakta som visar på ett akut läge - hela beståndet är hotat, men det gäller framför allt det bestånd som lever nära kusten.

Vänsterpartiet föreslår att regionstyrelsen skyndsam agerar genom en skrivelse för att påverka klimat- och näringslivsdepartementet som genom brådskande åtgärder aktivt ska:

• arbeta för att pausa industrifisket i Bottenhavet för att låta strömmingen återhämta sig till förmån för det lokala, kustnära fisket
• samverka med länsstyrelsen Gävleborg och producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet för att skapa flertalet fredningsområden i Bottenhavet för att skydda strömmingens reproduktionsförmåga
• jobba för att framtida fiskekvoter ska utgå från en stärkning av den biologiska mångfalden och att strömmingsbeståndet ska ges bättre möjligheter att bevaras
• påverka för att ytterligare flytta trålningsgränsen till en mer rimlig placering/nivå

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska den som har störst behov få vård först och vården ska vara jämlik. De allra flesta tycker det är helt rätt.

Resurserna ska fördelas utifrån behov i vården, men så fungerar det inte i dag. Vården har marknadiserats och fler människor ges möjlighet att gå före i vårdkön med hjälp av privata sjukvårdsförsäkringar. I dag får en ung, relativt frisk, storstadsbo en läkartid före en gammal multisjuk person, bara genom att ha en privat sjukvårdsförsäkring.

Varför ska en person, som har lite ont i halsen, kunna få en läkartid före en person med ett större vårdbehov bara för att dennes försäkringsbolag har tecknat ett avtal med en skattefinansierad, privat hälsocentral? Genom att ta emot försäkringspatienter kan det privata vårdbolaget få extra intäkter och försäkringsbolaget kan sälja försäkringar. Det är ett ömsesidigt beroende som har getts utrymme att växa fram. Grunden är den offentligt finansierade vården - utan den skulle de inte klara sig.

De privata vårdbolagen har fri etableringsrätt och de placerar ofta sin verksamhet där de friskaste människorna förväntas att bo. Privata hälsooch vårdcentraler tenderar nämligen att etablera sig där människor med höga inkomster och bra utbildning i högre grad bosätter sig. På så vis får de privata vårdbolagen mindre kostnader, vilket ger dem högre vinster.

Patienter i områden som har tätt mellan privata hälso- och vårdcentraler behöver oftast enklare, lite lättare behandlingar jämfört med en multisjuk äldre eller en arbetslös, socioekonomiskt utsatt person med psykisk ohälsa och språkförbistring. Dessa patienter kräver oftare en längre tids behandling och många insatser och mer resurskrävande vård.

Cirka 700 000 personer i Sverige har privata sjukvårdsförsäkringar. Oftast tecknas dessa genom arbetsgivare eller via facken, men de som arbetar i de tyngsta och mest riskfyllda arbetena har sällan någon privat sjukvårdsförsäkring.

En del påstår att sjukvårdsförsäkringarna kortar vårdköerna, men det stämmer inte då de bara tränger undan personer som har ett större vårdbehov. Det är precis samma skattepengar och samma resurser som ska användas.

Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal blir inte fler, bara för att en del patienter kan gå före i kön. Det blir ju inte fler vårdanställda för att en person med lindrig förkylning kräver hjälp först. 

De privata vårdbolagen i vår region, som vill ge företräde till försäkringspatienter, får självklart göra det men då ska de inte vara skattefinansierade i grunden utan stå på egna ben.

Vården ska inte styras av marknadskrafter, den ska ges efter behov och vara jämlik och jämställd över hela länet.

Vi måste göra vad vi kan så att medborgarna får vård efter behov och inte vård efter plånbokens storlek. Vi vill ha en jämlik, behovsstyrd vård.

Därför yrkar Vänsterpartiet:

- Att privata vårdbolag som har avtal med regionen inte ska få ta emot patienter med privata sjukvårdförsäkringar.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska den som har störst behov få vård först och vården ska vara jämlik och de allra flesta av oss tycker det är helt rätt.

Resurserna ska fördelas utifrån behoven i vården, men så fungerar det inte i dag. Vården har marknadiserats och fler människor ges möjlighet att gå före i vårdkön med hjälp av privata sjukvårdsförsäkringar.

De privata vårdbolagen har fri etableringsrätt och de placerar ofta sin verksamhet där de friskaste människorna förväntas att bo. Privata hälso- och vårdcentraler tenderar nämligen att etablera sig där människor med höga inkomster och bra utbildning i högre grad bosätter sig. På så vis får de privata vårdbolagen mindre kostnader, vilket ger dem högre vinster.

Patienter i områden som har tätt mellan privata hälso- och vårdcentraler behöver oftast enklare och lättare behandlingar jämfört med en multisjuk äldre eller en arbetslös, socioekonomiskt utsatt person med psykisk ohälsa och språkförbistring. Dessa patienter kräver en längre tids behandling och många insatser och mer resurskrävande vård.

Vi har inte längre jämlik vård efter behov, trots att vår lagstiftning säger att den ska vara det.

Vänsterpartiet vill ändra lagstiftningen så att privata vårdbolag inte ska kunna etablera sig där de själva tycker att det passar dem. Behoven måste styra var hälso- och vårdcentraler ska finnas. Vi vill hålla samman vårdens resurser för att kunna styra vården dit den bäst behövs. Skattepengar ska inte gå till privata vinstutdelningar utan till den vård som vi alla har rätt till. Vi har inte råd att slösa med skattemedel. Regionen behöver fler anställda, bättre arbetsvillkor och fler vårdplatser.

I dag har inte regionen insyn i hur skattemedel, som vi betalar till de privata vårdbolagen, används. Deras bokföring har vi ingen insyn i trots att vården är en del av den offentlig finansierade välfärden och styrs av offentlighetsprincipen.

Vården ska inte styras av marknadskrafter, den ska ges efter behov och vara jämlik och jämställd över hela länet.

Vi i Vänsterpartiet menar att Region Gävleborg, i alla avtal med privata vårdgivare, ska ha insyn i hur pengarna används. Öppen bokföring är det enda sättet vi kan garantera att skattepengar går till det de är avsedda för; det vill säga vård. Modellen används bl. a. i Storbritannien på kommunal nivå och i avtal med underleverantörer i svenskt näringsliv. Nu har de privata vårdbolagen ett informationsövertag gentemot regionen och medborgarna trots att det är regionen och medborgarna som finansierar vårdbolagets verksamhet. Genom öppen bokföring går det också att se till att oskäliga vinster inte tas ut ur verksamheten. Medborgarna ska känna sig trygga med att vi vet att skattepengar går till det de är avsedda för; det vet vi inte i dag.

Därför yrkar Vänsterpartiet:

• att regionen i sina avtal med de privata vårdbolagen kräver öppen bokföring så att kontrollen över skattebetalarnas pengar ökar och att vi kan säkerställa att pengarna går till det de är avsedda för.

• att de privata vårdbolagen, som vill ha avtal med Region Gävleborg, ska garantera att skattepengar går till den vård de är avsedda för, därför ska en vinstutdelningsbegränsning införas.

Tillgången till tolk är avgörande för att rätt vård ska kunna ges. En tolk ska översätta det vårdpersonalen säger så att patienten förstår informationen och kan påverka sin vård. Tolken kan också hjälpa patienten att ställa frågor och översätta vårdpersonalens svar. Att använda tolk handlar om patientsäkerhet och tillgången till jämlik vård.

Saknad av eller dålig tolkning kan skapa andra kostnader, så som extra prover när anamneser blir ofullständiga, onödigt utdragna vårdbesök och nya besök då problemet inte blir löst första gången. Och ännu mer än om pengar, handlar det om patientsäkerhet och jämlik vård.

Den ersättning som i dag ges till hälsocentraler för att täcka kostnader för tolk är inte tillräcklig. Att använda tolk innebär att tiden för själva vårdbesöket blir längre då översättning och förståelse kräver tid. Detta är inte tillräckligt viktat som det är i dag. Mest påverkar det hälsocentraler som ligger i socioekonomiskt utsatta områden och där många patienter har utländsk bakgrund.

Vänsterpartiet föreslår utifrån ovanstående:

- att ersättningen för användandet av tolktjänster på hälsocentraler ses över så att ersättningen blir högre.

I dag krävs att regionens hälsocentraler, oavsett huvudman, ska ha telefontider under hela dagen. "Vårdgivaren ska vara tillgänglig per telefon för tidsbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov under hela öppethållandet."

Detta innebär att sjuksköterskor delar på arbetet med att ringa upp patienter i pass under hela arbetsdagen. Om någon som har passet blir sjuk tvingas andra sköterskor gå in och ta det passet, vilket innebär att den tjänstgörande sjuksköterskans inbokade patienter måste avbokas så att väntetiden på till exempel kontroll eller återbesök förlängs. Det kan gälla diabetes, såromläggning, astma - allergi m.m. Det skapar en frustration hos personalen och självklart hos patienten som får vänta ännu längre på uppföljning.

Andra regioner har en mer begränsad telefontillgänglighet där vissa tider under en dag är avsatta för telefonsamtal. Vi menar att Region Gävleborg borde göra samma sak och förslagsvis ha telefontider 4-6 timmar/dag. Ett alternativ kan vara att ha telefontider hela dagarna måndag-tisdag då det vanligtvis kommer flest samtal, för att sedan minska tiden resten av veckan.

Vi föreslår därför att:

- kravet på telefontider minskas i Hälsovalshandboken.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har störst behov av vård, få vård först och sjukvården ska vara på lika villkor för hela befolkningen. Genom att sjukvården har blivit en marknad finns det pengar att tjäna för de privata vårdgivarna, vilket tyvärr får konsekvenser bland annat för patienterna.

Patienter kan vänta länge på att få behandling och vård och får sedan inte den förväntade eller utlovade vården utan blir istället remitterade vidare, trots att vårdinsatsen kunde ha gjorts på den aktuella hälsocentralen. Så ska det självklart inte gå till.

Det finns hyrläkare, som tillfälligt tjänstgör på Region Gävleborgs hälsocentraler, som försöker få patienter att lista sig hos en privat utförare; det är inte rimligt.

Vi föreslår därför att:

- läkare inhyrda av Region Gävleborg inte ska kunna remittera patienter till sina egna privata vårdbolag när de tjänstgör åt regionen.

- läkare inhyrda av Region Gävleborg ska inte ha rätt att föreslå för patienter att de ska vända sig till privata hälsocentraler eller kliniker för vård som kan ges på regionens hälsocentraler. 

För närvarande genomför Samstyret SD, M, KD och Sjukvårdspartiet en översyn av administration i Region Gävleborg. Enligt beslut ska arbetet följas av regionstyrelsens arbetsutskott.

1. Socialdemokraterna yrkar att översynsarbetet återrapporteras till styrelsen fortlöpande i samband med ordinarie sammanträden fram till slutrapportering.

Lars Öberg (S) lyfter att Årsredovisning 2022 har publicerats på hemsidan tillsammans med ett pressmeddelande trots att den inte beslutas förrän på regionstyrelsen 4 april.