Möte 2023-05-23

Daniel Johansson (S) justerar de paragrafer Marie-Louise Dangardt (S) inte tjänstgör.  

Dagordningen godkänns med följande tillägg:

• Initiativärende - För en öppen och tillgänglig regionstyrelse: Återuppta webbsändningen. 
• Initiativärende -  Begäran om handlingsplan för Baldersnäs HC.  

Yrkanden

Lars Öberg (S) yrkar på att ärendet  Begäran om handlingsplan för Baldersnäs HC läggs till dagordningen. Initiativärende -  Begäran om handlingsplan för Baldersnäs HC läggs till på dagordningen. 

Katarina Wijk, Forsknings- och utvecklingsdirektör, Johan Sörensson, Stabsdirektör och Ulrika Boström Gatti, HR-direktör informerar om ärendet Återrapportering översyn central administration. 

Annica Johansson, Ekonomidirektör, informerar om Månadsrapport april. 

Annica Johansson, Ekonomidirektör, informerar om ärendet Budget- och planeringsförutsättningar 2024-2026. Beslut fattats på regionstyrelsen 13 juni. 

Johan Sörensson, Stabsdirektör, informerar om internkontrollplan delår 1. 

Verksamhetens resultat uppgick till -326 mnkr jämfört med budgeterade 18 mnkr. Budgetavvikelsen uppgick till -344 mnkr och utgjordes av verksamhetens nettokostnader -366 mnkr samt skatter, generella statsbidrag och utjämning 22 mnkr.

Verksamhetens kostnader ökade med 13,6 procent jämfört 2022. Periodens kostnader för pensioner ökade med 509 mnkr jämfört med föregående år, varav pensionskostnader vilka redovisas inom verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar med 219 mnkr och finansiell del av pensionskostnader vilka redovisas inom finansnettot med 290 mnkr. Förändringen förklaras i huvudsak av den höga inflationen vilket påverkat uppräkningen av pensioner. Uppräkningen i sin helhet har belastat periodens utfall. Regelverket för pensionskostnaderna innebär att dessa räknas upp med inkomstbasbeloppets förändring, som är 8,7 procent, jämfört med en normal inflation som kan sägas vara 2,0 %. Även andra kostnader som till exempel drivmedel, el och material är påverkade av den höga inflationen. Kostnader för inhyrd personal ökade med 26 mnkr jämfört med föregående år och avvek negativt mot budget med 62 mnkr.     

Finansnetto utgjordes i huvudsak av orealiserade vinster och förluster inom pensionsfonden med 240 mnkr samt finansiell del av pensionskostnader -355 mnkr. Periodens resultat uppgick till -430 mnkr, jämfört med budgeterade -73 mnkr.

Företagshälsovårdsnämnden och Patientnämnden redovisar en ekonomi i balans medan övriga nämnder inklusive styrelse redovisar underskott.

I helårsprognosen uppgår verksamhetens resultat till -587 mnkr jämfört med budgeterade 173 mnkr.

Preliminära beräkningar indikerar ett negativt balanskravsresultat. I delårsrapporten noteras att det i denna prognos finns väsentlig påverkan av en historiskt hög inflation. Med bakgrund av detta kan därför Regions Gävleborg komma att hävda synnerliga skäl för att inte återställa negativt balanskravsresultat som uppkommer på grund av överinflation i pensionskostnaderna, 540 mnkr inom de tre åren som Kommunallagen anger. Beredskap för överinflation uppgående till dessa nivåer kan rimligtvis inte förväntas. Beslut om hantering av eventuella underskott fattas i samband med årsredovisningen.

Göran Angergård, Regiondirektör, informerar om:

• Sommarplaneringen 
• Rekrytering av Hälso- och sjukvårdsdirektör
• Dygnsvila
• Hyroberoende

Stiftelsen Länsmuseet Gävleborg har lämnat en årsredovisning för 2022. Årsredovisningen överlämnas till regionfullmäktige.

Stiftelsen Folkteatern Gävleborg har lämnat en årsredovisning för 2022. Årsredovisningen överlämnas till regionfullmäktige.

Stiftelsen Hälsinglands Museum har lämnat en årsredovisning för 2022. Årsredovisningen överlämnas till regionfullmäktige.

Företagsutbildarna i Sverige ekonomisk förening söker stöd för att genomföra projektet Hållbar omställningskraft i tillverkande industri. Projektperioden är 2023-09-01 - 2026-10-31.

Projektet syftar till att ge små och medelstora industriföretag bättre förutsättningar att stärka sin tillväxt och konkurrenskraft genom att identifiera nuläge och utvecklingsbehov och därefter erbjuda rätt riktade utvecklingsinsatser. Projektet ska snabba på de små och medelstora företagens nödvändiga omställning genom konkreta aktiviteter som coaching/rådgivning, kunskapshöjande och lärande insatser i form av nätverk, workshops, seminarier/webbinarier samt spridning av andra nationella/regionala erbjudanden. Med stöd av metoder för strategisk kompetensplanering ska projektet också i samverkan med företag utveckla modell för kompetensförflyttning i företag.

Marie-Louise Dangardt (S) anmäler jäv och ersätts av Marcus Gard (S).

Föreningen MatVärden söker stöd för att genomföra projektet Livsmedelsloket - en resurs för hållbar utveckling av Gävleborgs livsmedel. Projektperioden är 2023-09-01 – 2026-10-31.

Projektet syftar till att stärka livsmedelsentreprenörer som utvecklar affärsmodeller som ger cirkulära affärsmodeller och är med och löser samhällsutmaningarna. Företag på landsbygden kommer genom projektet få stöd och i förlängningen bidrar till näringslivets omställning. Näringslivet blir mer diversifierat och aktörer kommer genom projektet korsbefruktas på nya sätt som genererar nya affärer.

Marie-Louise Dangardt (S) anmäler jäv och ersätts av Marcus Gard (S).

Hudiksvalls Hydralikkluster söker stöd för att genomföra projektet Applicerad SMART elektrifiering av arbetsmaskiner - en Värdeupptäcktsarena.

Projektperioden är 2023-08-31 – 2025-08-30.

Genom samarbete mellan civilsamhälle, industri, akademi och offentlighet ämnar projektet skapa en innovations- och samarbetsplattform baserad på quintuple helix som stödjer applicerad elektrifiering av arbetsmaskiner och som bidrar till forskning samt utveckling av- och specialisering inom nya tekniker, innovationer, samarbetsformer och affärsmodeller för en socialt hållbar och CO2-neutral ekonomi. Genom bygget av denna innovations- och samarbetsplattform skapas en ny, öppen arena med innovation i centrum, där organisationer samarbetar, delar kunskap, teknisk expertis, utforskar kritiska teknologier och nya processer inom kontexten elektrifierade arbetsmaskiner. Arenan blir ett nav för social, teknisk och affärsmässig innovation genom att ta itu med nyckelutmaningar nödvändiga för hållbar omställning. Detta projekt utgör den första delen (Steg I) av ett tvådelat projekt (2+2 år) och speglar därför det undersökande arbete som krävs i ett innovationsprojekt. Steg II tjänar till att implementera de upptäckter och lärdomar som skapats i Steg I samt att göra dem finansiellt hållbara.

Marie-Louise Dangardt (S) anmäler jäv och ersätts av Marcus Gard (S).

Region Gävleborg söker stöd för att genomföra projektet Ramprojekt Företagsstöd - Cirkulär ekonomi i Gävleborg I. Projektperioden är 2023-09-01 - 2028-08-31.

Projektet är ett ramprojekt med fokus på cirkulär ekonomi där Region Gävleborg får möjligheten att utöka utrymmet för företagsstöd genom tillskott av EU-medel. Dessa företagsstöd kommer beslutas i sedvanlig ordning hos Region Gävleborg.

Projektet utvecklar ett arbetssätt där företag i ett första steg ökar sin kunskap om cirkulär ekonomi via konsulter med bred expertis inom området, som upphandlas av Region Gävleborg. Avrop sker i samverkan med främjarsystemet. Arbetssättet ska resultera i ett inflöde av relevanta och högkvalitativa ansökningar till de statliga företagsstöden. På detta sätt kommer projektmedel och företagsstöd att samspela i projektet.

Projektet ska resultera i att 180 företag inom en bredd av branscher i länet höjt sin kunskapsnivå och identifierat sin cirkulära potential samt att 90 företag fått ökat ekonomiskt utrymme för att realisera sin cirkulära potential. Samverkan med främjarsystemet förväntas utvecklas och förutsättningarna för företag att ställa om till en biobaserad cirkulär ekonomi förväntas bli bättre.

Marie-Louise Dangardt (S) anmäler jäv och ersätts av Marcus Gard (S).

Region Gävleborg söker stöd för att genomföra projektet Team Gävleborg Hållbar Export och Investeringskraft 2.0. Projektperioden är 2023-11-01 – 2026-10-31.

Projektet Team Gävleborg Hållbar Export och Investeringskraft 2.0 är ett samverkansprojekt där samverkansparterna utgörs av länets samtliga kommuner samt Hälsingerådet, som också är målgrupp för projektet. Projektet syftar till implementering av en långsiktigt hållbar samverkansmodell för ökad export, investerings- och attraktionsförmåga i Gävleborg. Innehållet i modellen bygger på de resultat som arbetas fram inom projektet och ska bland annat generera nya metoder, arbetssätt och processer, stärkt ledarskap, ökad samverkan och långsiktiga överenskommelser. Resultatet förväntas bl.a. bli ökad kunskap för målgruppen om export, investerings- och attraktionsfrämjande arbetet. Förväntade effekter på sikt är fler etableringar i Gävleborg, ökad inflyttning av kompetens, ökad exportförmåga hos länets SMF, ökad samverkan och en mer jämlik kunskapsnivå hos målgruppen som också skapar förutsättningar att nå ut till underrepresenterade grupper av företag och branscher.

Strukturförändring

Projektet bedöms bidra till strukturförändring i hög utsträckning och har hög påverkan på samhällsutmaningar samt stort fokus på förändring av samhällsstrukturer. Samverkansmodellen ska bidra till strukturförändring avseende stödstrukturen för export, investering och attraktivitet samt hållbarhet i arbetssätt, metoder och modeller.

Projektet påverkar följande målområden, effektmål och prioriteringar i Regionala utvecklingsstrategi Gävleborg 2020-2030 (RUS):

• Konkurrenskraftigt näringsliv och hållbar arbetsmarknad

• Gävleborg har ett brett diversifierat och inkluderande näringsliv

• Insatser som bidrar till ett bredare och mer diversifierat näringsliv
• Insatser som främjar ett mer inkluderande och mer jämställt näringsliv

• Gävleborg har ett starkt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv

• Insatser som bidrar till att små och medelstora företag växer och når nya och större marknader

• Attraktiva och tillgängliga platser

• Gävleborg har attraktiva platser och goda livsmiljöer för boende, arbete, företagande och besökare

• Insatser som via samordnad planering stärker platsers utveckling och etableringar av företag, verksamheter, kompetenser och inflyttare

Projektet bedöms bidra till utveckling av flertalet styrkeområden (t.ex. materialteknologi och hållbar produktion/bioekonomi/smarta hållbara städer och samhällen/hållbart och inkluderande arbetsliv/digitala tjänster och processer) i Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg (RIS)

Hållbarhet

De tre hållbarhetsdimensionerna (miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet) är inkluderade i projektet även om det inte är projektets primära syfte. Projektet förväntas ändå bidra till en hållbar omställning. Projektets insatser är kunskapshöjande med syfte att stärka aktörernas förmåga att bidra i omställningen till ett hållbart samhälle. Hållbarhet ska integreras i arbetssätt, modeller och metoder med syfte att öka Näringslivskontorens kunskap om hållbarhet, som i sin tur får verkan mot företagen. Varje del i samverkansmodellen behöver bli hållbarhetsintegrerad, vilket det finns goda förutsättningar för. Projektet behöver även säkra hållbarhet i konsultuppdragen.

Funktionell geografi

Projektet bedöms i hög grad ta hänsyn till geografiska förutsättningar och har grundat detta i en bred analys. Sökande är medveten om olika förutsättningar i de olika kommunerna och alla kommuner är med i projektet.

Projektet är av stor betydelse för orters/områdens utveckling. Projektet främjar samverkan mellan olika orter för att utveckla samband och bidra till att orter kompletterar varandra. Projektet innefattar även samverkan över administrativa gränser; regionalt, nationellt och internationellt.

Processmål

Region Gävleborg bedöms ha stort mandat och en god förmåga att genomföra projektet samt ta vara på dess resultat med ett tydligt ägarskap, ledarskap, samhandling och/eller utforskande arbetssätt.

Marie-Louise Dangardt (S) anmäler jäv och ersätts av Marcus Gard (S).

Växbo Lin grundades 1990 av dåvarande ägare. 2006 köptes fabriken av Hanna och Jacob Bruce som då tog över verksamheten. Företaget tillverkar och säljer produkter i linne, där de har som mål att tillverka enligt gamla hantverkstraditioner med en modern design. Företaget tillverkar en mängd produkter i linne, från väskor till servetter.

Nitiu AB drivs sedan 2015 i juridisk form då de samtidigt fick sitt första patent och är kan därför ses som ett relativt ungt företag. Företagets grundare och ägare är Nina Holmblad, Michail Stockfelt och Patrik Eriksson. Tidigare har Nitiu fungerat som en slags tankesmedja för forskare och entreprenörer under många år. Företaget bedriver nu själva eller via ägda bolag konsultverksamhet inom projektledning, teknisk innovation, projektadministration samt bedriver tillämpad forskning och produktutveckling. År 2020 utsågs Nina Holmblad till en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer och tilldelades Åforsk Entreprenörsstependium. Företaget Nitiu AB uppfattas idag som robust partner till de samarbetspartners de har idag och sedan 2019 ingår de i en industrigrupp där Alleima, Volvo och Saab ingår. Företaget har även en styrelse som besitter hög kompetens som är betydelsefullt vid samarbeten med större aktörer och som är viktigt för företaget. Nitiu AB står nu inför en stor investering i en laserutvecklingsenhet/maskin som möjliggör och utgör grunden för en större etablering av en industriell pilot i Region Gävleborg.

Utan stödet kommer inte Nitiu AB kunna förmå och se till att etableringen hamnar i Region Gävleborg vilket i så fall innebär att denna större etablering av industripiloten till största sannolikhet kommer att ske i Linköping eller Tyskland. Därför är stödet helt avgörande för att Nitiu ska kunna fortsätta att bedriva sitt arbete på orten. Etableringen kommer att ske i Sandviken där de kommer att ha en närhet till stålforskningen. Det som ska utvecklas är en vätgaslagringslösning som grundar sig utifrån två patent ett från Alleima och det andra från Nitiu AB där dessa två patenterade lösningarna tillsammans kan skapa en vätgaslagringslösning av avancerat höghållfast stål som genom tester visat sig ha stor potential för att tillverka kärl som klarar kryogen lagring vid höga tryck. Vätgaslagringslösningen kommer att vara av stort intressant för olika större industrier.

Nitiu AB har från starten haft en dialog och ”intellektuellt” stöd från tunga näringslivsprofiler från bland annat den regionala stålindustrin. Med detta nätverk har de fått möjlighet att knyta värdefulla band med utvecklingsavdelningar inom olika industrier. Denna investering kan även bidra till att attrahera framtida investeringar och etableringar inom hållbar tillverkningsindustri samt öka Gävleborgs attraktionsförmåga. Företagets huvudmål för sin verksamhet är att ta en ledande roll i den gröna omställningen och de produkter som de aktivt utvecklar skall ha ringa påverkan på omvärlden. Dagens produktion av produktens material (det höghållfasta rostfria stålet) är uteslutande (100%) baserad på cirkulär råvara där kraft för produktionen till lika delar är grön.

Vänsterpartiet har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att ersättningen för användandet av tolktjänster på hälsocentraler ses över så att ersättningen blir högre.

Enligt gällande hälsovalshandbok ska den vårdgivare som har patienter som inte talar svenska få ersättning för tolkkostnaden, när tolk med Regionavtal har använts. Besök där tolkning har utförts utan att vårdgivaren belastats med någon kostnad för tolkning ersätts inte. Tolkning till asylsökande faktureras på samma sätt som besök av asylsökande.

Region Gävleborg har tecknat avtal med leverantörer av tolkningstjänster. Nuvarande avtal gäller till 2024-02-28.

Vårdgivarna ersätts följaktligen med deras faktiska kostnader enligt gällande taxa i de aktuella avtalen. Om vårdgivarnas ska ersättas med ett högre belopp än nu, alternativt i fler fall än de som vårdgivarna för närvarande kan få ersättning för, behöver detta förändras i kommande hälsovalshandbok.

Vänsterpartiet har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att kravet på telefontider minskas i Hälsovalshandboken.

Enligt gällande hälsovalshandbok ska vårdgivaren vara tillgänglig per telefon för tidsbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov under hela öppethållandet. När vårdgivaren inte har öppet ska en telefonsvarare ge aktuell information om öppettider hos vårdgivaren och om kvälls- och helgöppen mottagning samt informera om 1177 Vårdguiden på telefon och 1177 Vårdguiden på webben.

Att hälsocentralerna har frikostiga telefontider bidrar till upplevelsen av att vården är tillgänglig. Om kraven på vårdgivarna ska sänkas vad gäller telefontider behöver detta förändras i kommande hälsovalshandbok.

Vänsterpartiet har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att läkare inhyrda av Region Gävleborg inte ska kunna remittera patienter till sina egna privata vårdbolag när de tjänstgör åt regionen, och att läkare inhyrda av Region Gävleborg inte ska ha rätt att föreslå för patienter att de ska vända sig till privata hälsocentraler eller kliniker för vård som kan ges på regionens hälsocentraler.

Vänsterpartiet har inkommit med ett likalydande initiativärende i hälso- och sjukvårdsnämnden, i vilken ärendet för närvarande bereds.

SKR har tagit fram ett regelverk för regionerna att tillämpa när det gäller förutsättningarna för privata vårdgivare att marknadsföra sina tjänster. Detta regelverk utgör en bilaga till det avtal som gäller för de vårdgivare som deltar i Region Gävleborgs primärvård. Om förutsättningarna för vårdgivarna att marknadsföra sina tjänster ska ändras behöver detta förändras i kommande hälsovalshandbok.

Socialdemokraterna har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att den pågående översynen av administrationen återrapporteras till styrelsen fortlöpande i samband med ordinarie sammanträden fram till slutrapportering.

Regionfullmäktige beslutade den 13 december 2022 i budgeten för 2023 att ge regionstyrelsens i uppdrag att göra en översyn av administrationen. Regionstyrelsen beslutade därefter, den 24 januari 2023, att genomföra denna. Regionstyrelsen beslutade i samband med detta att regiondirektören fortlöpande ska redovisa hur arbetet framskrider för regionstyrelsens arbetsutskott. Översynsuppdraget ska redovisas så att det kan tas hänsyn till i budget- och planeringsförutsättningarna för 2024. Dessa ska preliminärt beslutas i juni 2023.

Regiondirektören har löpande för arbetsutskottet redovisat utgångspunkterna för översynen, hur denna har genomförts och vilka som har engagerats. Utredningsarbetet har skett med en snäv tidplan. Arbetet är dock nu i ett skede att det börjar finnas ett resultat. Det är därför lämpligt att underlaget diskuteras för politiska ställningstaganden. Ärendet kommer återrapporteras på regionstyrelsen den 3 maj. Detta ska komplettera den rapportering som redan sker till arbetsutskottet.

Vänsterpartiet har i regionstyrelsen den 14 mars yrkat att regionstyrelsen ska översända en skrivelse i syfte att påverka klimat- och näringsdepartementet att värna det kustnära fisket genom att pausa industrifisket. Samverkan bör ske med länsstyrelsen Gävleborg samt producentorganisationen Kustfiskarna. Departementet bör verka för att framtida fiskekvoter anpassas så att den biologiska mångfalden och strömmingsbeståndet stärks. Vidare bör trålningsgränsen flyttas ytterligare.

Det kustnära fisket är en viktig del i Gävleborgs utveckling. Frågan drivs idag aktivt av länsstyrelsen, med vilka Region Gävleborg har flera samverkansytor. Det finns även andra samverkansforum, regionalt, nationellt och inom EU där frågan om det kustnära fiskets förutsättningar kan drivas. Bland annat finns ett regionnätverk, ”Hållbart och lokalt förankrat yrkesfiske med framtidstro” med syfte att påverka fiskepolitiken. Elva svenska regioner ingår i nätverket och samordnas av Region Stockholm. Även inom CPMR (Conference of Peripheral and Maritime Regions) finns möjligheter att bedriva påverkansarbete på europeisk nivå.

Region Gävleborg undersöker för närvarande möjliga vägar för påverkan i syfte att skapa bättre förutsättningar för det kustnära fisket i Gävleborg.

Det tar tid att starta upp en ny hälsocentral, men att lägga ned en verkar gå fort. Det såg vi inte minst när hälsocentralen i Ljusne lades ned av det privata vårdbolaget Premicare.

Från beskedet att bolaget avsåg stänga ned hälsocentralen till att den faktiskt stängdes gick det bara några månader. Invånarnas fortsatta behov av vård får inte hanteras på det här sättet. Har en vårdgivare åtagit sig att bedriva vård på en hälsocentral så ska de också ta ansvar för patienternas trygghet och säkerhet vid en eventuell nedläggning. Det måste finnas tid att lösa vårdbehovet som invånarna och de listade patienterna har och det måste även avsättas tid för att kunna starta upp en ny verksamhet om behovet finns.

Därför menar vi i Vänsterpartiet att det i Hälsovalshandboken ska införas en uppsägningstid som möter de behoven. Uppsägningstiden bör vara minst 12 månader för att en rimlig process ska kunna sättas in och för att nya beslut ska kunna tas, om att starta upp en ny hälsocentral eller sätta in alternativa lösningar som t.ex. en vårdfilial eller mobila vårdinsatser.

Utifrån ovanstående föreslår Vänsterpartiet

att när en privat vårdgivare säger upp ett avtal för en hälsocentral ska minst 12 månaders uppsägningstid tillämpas. Detta ska införas i Hälsovalshandboken.
 

De privata vårdbolagen som väljer att etablera sina hälsocentraler i Region Gävleborg ska delta i samverkan och i samråd med slutenvården och med öppenvården inom t.ex. psykiatrin.

Nekar en privat vårdgivare till samverkan och samråd ska detta anmälas till hälsosvalskontoret och ersättningen från Region Gävleborg till vårdbolaget sänkas.

Då Region Gävleborg alltid har det yttersta ansvaret för invånarnas vård och de privata vårdbolagen inte har det så borde ersättningen till de privat drivna hälsocentralerna vara lägre än för de offentliga. Vi (vänsterpartiet) yrkar därför att ersättningen minskas med ett schablonbelopp för de privata vårdgivarna.

 

Särskilda arbetsvillkor - en del av lösningen på personalbristen och beroendet av hyrpersonal.

Användandet av hyrpersonal i regionen har ökat kraftigt. Främst är det en ökning av hyrsjuksköterskor. Det är en utveckling som måste brytas då det innebär en risk för patientsäkerheten och ett problem för arbetsmiljön. Arbetsbelastningen hos regionens egen personal ökar och kostnaderna skjuter i höjden. Det är bråttom att bryta den tärande utvecklingen.

Många vårdverksamheter har svårt att rekrytera personal. Vårdplatser och hälsocentraler är stängda, andra är ständigt underbemannade. Det behövs ett omfattande arbete med riktade insatser för att rekrytera vårdpersonal.

Vårdverksamheter som har extra svårt att rekrytera personal ska kunna erbjuda särskilda arbetsvillkor till de som anställs såsom till exempel arbetstidsförkortning, tid utsatt för arbetsplatsnära forskning, möjlighet till specialisering och utbildning/fortbildning, nya arbetssätt och arbetsmetoder. Även lönetillägg för extra vårdtyngda områden och kontinuitetstillägg bör prövas. Dessa särskilda arbetsvillkor bör även kunna erbjudas till våra nuvarande medarbetare i syfte att behålla den kompetens vi redan har.

Vi menar att i arbetet med att minska hyrberoendet måste insatser för att förbättra arbetsvillkoren för våra egna medarbetare vara högsta prioritet. De riktade insatserna ska prövas för att sedan utvärderas.

För att minska hyrberoendet är det avgörande att regionen är en bra arbetsgivare. Det krävs förbättrade arbetsvillkor, en trygg arbetsmiljö samt stor delaktighet och inflytande för våra anställda. Erfarenheter från andra regioner bör tas tillvara, som till exempel Region Sörmland, som redan har inlett ett arbete för att minska beroendet av hyrpersonal.

I den handlingsplan som tas fram, för att minska hyrberoendet, bör förslag på nya arbetsrutiner gällande hyrpersonal prövas. Vi vill pröva att enbart tillåta hyrpersonal på vissa vårdavdelningar/arbetsplatser likaså att enbart tillåta användandet av hyrpersonal under obekväm arbetstid. Ett annat alternativ kan vara att kraftigt höja OB-tillägget för den egna personalen. Det bör också undersökas om det går att pröva införandet av en begränsning, alternativ ett stopp, för hyrpersonal bosatta i Gävleborg samt se över om vår egen personals bisysslor kan behöva begränsas.

Vi menar att Region Gävleborg ska inleda ett omfattande arbete för att minska hyrberoendet genom att använda särskilda arbetsvillkor i rekryteringsinsatserna samt nya arbetsrutiner för hyrpersonal, för att underlätta nyanställning men också för att kunna behålla medarbetare.

Vi yrkar därför:

att i framtagandet av handlingsplanen, med syfte att minska hyrberoendet av vårdpersonal, ska ovanstående förslag, gällande särskilda arbetsvillkor, inkluderas.

att i framtagandet av handlingsplanen, med syfte att minska hyrberoendet av vårdpersonal, bör ovanstående förslag, gällande nya arbetsrutiner för hyrpersonal, inkluderas.

att i framtagandet av handlingsplanen, med syfte att minska hyrberoendet av vårdpersonal, ska ovanstående förslag, gällande en översyn av anställdas bisysslor, inkluderas.

Den ekonomiska situationen i landets regioner är mycket ansträngd. De kommande åren visar prognoserna på mycket stora ekonomiska underskott. Det gäller även Region Gävleborg. Detta gör att vi står inför en svår situation där vi ser behov av mer personal inom delar av sjukvården, ökade behov i befolkningen och höga ambitioner inom till exempel kollektivtrafiken.

Samtidigt som detta sker ser vi att staten kraftigt minskar på statsbidragen till sektorn. Likaså saknas det besked om vilket åtagande som staten avser att ge framåt. Detta gör att det blir näst intill omöjligt att planera såväl regionens ekonomi som vår verksamhet. Utan tydliga besked med god framförhållning finns det en betydande risk att de regionala verksamheterna drabbas mycket negativt.

Utifrån detta föreslår vi att Region Gävleborg tillskriver finansministern och hälso- och sjukvårdsministern och påtalar behovet av goda ekonomiska planeringsförutsättningar och samtidigt beskriver konsekvenserna som avsaknaden av besked leder till. Vi menar också att det är av största vikt att påtala behovet av ökad statlig finansiering i form av ökade generella statsbidrag till regionerna.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet):

Att Regionstyrelsen skyndsamt tillskriver regeringen och påtalar behovet av ökade generella statsbidrag till regionerna samt behovet av rimliga planeringsförutsättningar.

I ett öppet och demokratiskt samhälle råder insyn i de offentliga beslutsprocesserna, där har medborgarna och medierna rätt och tillgång till information via flera kanaler och där ska offentliga aktörer tillhandahålla information skyndsamt och tillmötesgående. Medborgarna och massmedia måste kunna följa och förstå processen och hur allmänna medel används. Detta förutsätter att förfarandena är klara och tydliga. Insyn och öppenhet ska gälla besluten i sak men också vägen till beslut.

Regionstyrelsen leder och samordnar Region Gävleborgs nämnder och bolag och deras verksamheter. Styrelsen följer också upp att regionfullmäktiges beslut förverkligas. Regionstyrelsen ansvarar även för den övergripande strategiska styrningen och utvecklingen av Region Gävleborg som helhet. Regionstyrelsen förbereder likaså ärenden som ska behandlas av regionfullmäktige. Styrelsen har det övergripande ansvaret för Region Gävleborgs verksamheter och kan i många fall själv besluta i ärenden som inte behöver gå vidare till fullmäktige.

Sedan lång tid har styrelsens sammanträden varit öppna och tillgängliga för medborgare och media via webbsändningar. Syftet har varit att så långt möjligt säkerställa insyn och tillgänglighet genom att tillförsäkra fler möjlighet att följa sammanträdena utan att vara på plats. Nu avser SD, M, KD och Sjukvårdspartiet omkullkasta rådande ordning och målsättning, genom att stänga ner utsändning till medborgare och granskande media.

Undertecknade menar att det är ett oacceptabelt vägval, som kommer att leda till att kritisk granskning försvåras samt att öppenhet och tillgänglighet begränsas. 

Vi yrkar mot bakgrund av ovan angivna skäl följande:

1. Att webbsändning från regionstyrelsens sammanträden omedelbart återupptas, med start 2023-06-13. 
2. För det fall beslutet om nedstängning av webbutsändning kvarstår, ska regionstyrelsens sammanträden vara öppna för media och medborgare att närvara vid på plats.