Möte 2024-04-23

Revisionsrapporter anmäls till regionfullmäktige som beslutar att överlämna dessa till regionstyrelsen eller nämnderna för beredning av svar. Svaret presenteras sedan i regionfullmäktige och följs av debatt. 

Med utgångspunkt från de iakttagelser och bedömningar som har framkommit i granskningen lämnar vi följande rekommendationer:

Regionstyrelsen rekommenderas att:

• Se över fördelningsprinciperna avseende hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram i syfte att tydligare koppla densamma till nämndens faktiska behov, beslutade prioriteringar och verksamhetsförändringar. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden rekommenderas att:

• Fastställa nämndens fördelningsprinciper för budgetramen med en tydlig koppling till nämndens prioriterade mål och eventuella satsningar, då denna fördelning är av sådan vikt för nämndens möjlighet att styra och prioritera. 
• Komplettera upprättade åtgärdsplaner med uppgifter om dess beräknade effekt och när i tiden de bedöms ha effekt. Det är särskilt viktigt med en löpande uppföljning för att säkerställa att nämnden ges möjlighet att fatta beslut och följa upp om genomförda effektiviseringar får avsedd effekt och om dessa är tillräckliga eller ytterligare beslut om verksamhetsförändringar måste fattas. 

Hållbarhetsnämnden rekommenderas att:

• Fastställa nämndens fördelningsprinciper för budgetramen inklusive koppling till nämndens prioriterade mål och eventuella satsningar. 

Revisionsrapporter anmäls till regionfullmäktige som beslutar att överlämna dessa till regionstyrelsen eller nämnderna för beredning av svar. Svaret presenteras sedan i regionfullmäktige och följs av debatt. 

Med utgångspunkt från de iakttagelser och bedömningar som har framkommit i granskningen lämnar vi följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:

• Säkerställa att dokument- och beslutshanteringen avseende riskanalys och konsekvensbedömning lever upp till kraven avseende ansvarsskyldighet enligt GDPR.
• Säkerställa att beslutshantering inom området följer kommunallagen. 
• Säkerställa att identifierade risker omhändertas på ett effektivt sätt. 
• Säkerställa att uppföljning/revision av leverantör och uppfyllande av avtalsvillkor sker. 

Revisionsrapporter anmäls till regionfullmäktige som beslutar att överlämna dessa till regionstyrelsen eller nämnderna för beredning av svar. Svaret presenteras sedan i regionfullmäktige och följs av debatt. 

Med utgångspunkt från de iakttagelser som har framkommit i kartläggningen lämnar vi följande rekommendationer till regionstyrelsen:

• Utifrån förändringar i omvärld och det ekonomiska läget samt att det skett en större upparbetning av investeringsutgifterna jämfört med tidigare är är vår bedömning att det bör ske en uppdatering av kalkylen från år 2021.
• Slutkostnadsprognoser är något som bör rapporteras löpande till utskottet samt till regionstyrelsen, förslagsvis i samband med delårsrapport och årsredovisning. 

En revidering av fördelningsmodellen i förbundsordningen för KSA föreslås. För Region Gävleborg bedöms det innebära marginellt lägre kostnader.

Beslut om revidering av fördelningsmodellen (del av KSA Förbundsordningen) fattades av förbundsfullmäktige februari 2022. Under processen har styrelsen därutöver bedömt ett behov av revidering av förbundets ändamål och uppgift.

KSA Förbundsordning 3.0 har behandlats i sin helhet av förbundets styrelse som lade fram förslaget till förbundsfullmäktige för beslut den 8e februari 2024.

Vid sammanträde den 8 februari 2024 har Förbundsfullmäktige för Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg beslutat att anta KSA Förbundsordning 3.0 med reviderad fördelningsmodell och att föreslå medlemsregionerna att göra detsamma.

Förbundsordningen är förbundets överordnade styrande dokument och är gällande efter beslut i respektive medlemsregions fullmäktigeförsamling vunnit laga kraft.

Reviderad förbundsordning föreslås tillämpas vid förbundets budgetbeslut inför 2025.

Fördelningsmodellen anger hur medlemsregionerna sinsemellan fördelar förbundets kostnader. Revideringen handlar i huvudsak om fördelning av beredskapsavgiften, vilket fortsatt ska utgöra 30 procent av förbundets intäkt. I delen som kallas beredskapsavgift är en nyhet, att tidigare nyttjande, används som faktor, utöver geografi och befolkning. Förändringen uppfattas uppfylla uppsatta kriterier, att vara enkel, transparent, förutsägbar, rättvis, styra mot effektiv verksamhet och ge incitament att använda KSA.

Förbundsordningen innehåller även tillägg under 3 § Ändamål och uppgift i att förbundet kan samverka och teckna avtal för regionernas räkning, med andra parter.

Därutöver även smärre justeringar till följd av reviderad fördelningsmodell och förtydliganden angående valprocessen.

Ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.

Årsredovisningen ger en övergripande bild av Region Gävleborgs verksamhet, hållbarhet och ekonomi det gångna året. Den ger återkoppling till fullmäktige och länets invånare om hur mål har uppnåtts och hur uppdrag har utförts.

Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning och rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning.

För att beskriva Region Gävleborgs miljö- och hållbarhetsarbete kompletteras årsredovisningen med en hållbarhetsredovisning. Redovisningens utformning utgår från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen är upprättad enligt GRI standard 2016, tillämpningsnivå core.

Regionen redovisade ett resultat på -314 mnkr, jämfört med budgeterade -192 mnkr. Det negativa resultatet förklaras till stor del av minskade statsbidrag,

ökade kostnader för inhyrd personal och inflationseffekter. Verksamhetens resultat uppgick till -392 mnkr vilket var 854 mnkr lägre jämfört med föregående år och 535 mnkr lägre än budget. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökade jämfört med budget. Ökningen av skatteintäkterna berodde främst på ökat skatteunderlag med anledning av en fortsatt stark arbetsmarknad.

Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till -680 mnkr. Region Gävleborg hävdar synnerliga skäl med hänvisning till stark finansiell ställning att återställa den del av det negativa resultatet som beror på överinflation på pensionskostnader, 540 mnkr, på längre tid än de tre år som kommunallagen anger. Överinflation avser den del av inflationsuppräkningen som överstiger Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Återställande kommer att ske under 20 år vilket är den ungefärliga takten för utbetalning av pensionsåtagandet. Förarbeten till kommunallagen (proposition 2003/04:105) säger att om det finns kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse, kan detta innebära stark finansiell ställning. Enligt årsredovisning 2023 beräknas soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner till 4,2 procent. Region Gävleborgs soliditet exklusive ansvarsförbindelse uppgick till 41,2 procent. Därutöver ska det enligt förarbetena finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. Region Gävleborgs pensionsfond, som per den 31 december 2023 hade ett bokfört värde på 6 533 mnkr, utgör sådana realiserbara tillgångar. Vid ingången av 2023 fanns en ackumulerad resultatutjämningsreserv uppgående till 920 mnkr. Enligt upprättad balanskravsutredning täcks det resterande negativa resultatet, 140 mnkr, av resultatutjämningsreserven.

I samband med beslut om delårsrapporten i augusti godkände regionfullmäktige ett underskott för Hälso- och sjukvårdsnämnden med 650,0 mnkr, för Hållbarhetsnämnden med 60,0 mnkr, för Kultur- och Kompetensnämnden med 2,4 mnkr samt för Patientnämnden med 0,3 mnkr. Regionfullmäktige föreslås godkänna ytterligare underskott för  Hälso- och sjukvårdsnämnden med 19,0 mnkr samt för Patientnämnden med 0,1 mnkr.

I december 2023 beslutade Regionstyrelsens om regler för Regionstyrelsens uppsiktplikt. Enligt reglerna ska Regionstyrelsen genom ett beslut om nämndernas medelsförvaltningar för perioden januari till december pröva om uppsiktsplikten är uppfylld.

Ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.

Region Gävleborgs revisorer har efter verkställd granskning av Region Gävleborgs räkenskaper och förvaltning för 2023 tillstyrkt att regionstyrelsen, nämnderna, demokratiberedningen och de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet.

De tillstyrker även att regionfullmäktige godkänner regionens årsredovisning för 2023.

Region Gävleborgs revisorer har lämnat en redogörelse för verksamheten år 2023 och för användningen av anslaget för år 2023.
För 2023 redovisar revisorerna ett överskott om 23 360 kronor.

Revisorerna hemställer att regionfullmäktige ska godkänna redogörelsen för verksamheten 2023.

Regionfullmäktige har utsett fullmäktiges presidium att utgöra en särskild beredning för revisorernas budget och verksamhetsberättelse.

Under hösten 2023 och vintern 2024 har arbetet med att revidera Hälsovalshandboken inför 2025 pågått. I Hälsovalsutskottet har diskussioner förts som ledde till tre ändringar. Dessa tre ändringar har skickats på remiss till samtliga politiska partier i Regionfullmäktige, pensionärsorganisationer, funktionsrättsorganisationer, samtliga utförare inom Hälsoval, Hälso-och sjukvårdsförvaltningen och länets kommuner.

De tre ändringar som skickades på remiss gäller:

• Kontinuitet och samordning, avsikten är att i Hälsovalshandboken 2025 understryka vikten av kontinuitet och samordning av vården för individen. Området beskrivs under en ny rubrik ” Kontinuitet och samordning” i Hälsovalshandboken 2025
• Samverkan mellan utförare, detta lyfts upp som en ny punkt i Hälsovalshandboken 2025 för att förtydliga möjligheterna till samverkan.
• Filialverksamhet, i Hälsovalshandbok 2024 finns ingen tydlig beskrivning av uppdraget för filial och ersättning. För att säkerställa en fortsatt drift av nuvarande filialer och skapa förutsättningar för framtida etableringar av filialer så behöver uppdraget kravställas och ersättas.

Det har inte framkommit något i svaren på remissen som går emot ovan förslag.

Utöver dessa ändringar så har även ändringar i skrivningar i Hälsovalshandboken av språklig karaktär beretts i Hälsovalsutskottet.

Samtliga ändringar i Hälsovalshandboken för 2025 finns i dokumentet ändringsdokument Hälsovalshandbok 2025.

Ärendet behandlades vid hälsovalsutskottets sammanträde 2024-03-21, § 19, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter kommer ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.

Marie-Louise Dangardt (S) frågar:

1. Är ordf KKN beredd att följa Socialdemokraternas inställning och ändra beslutet att ta bort bordsservering under helger så att patient- och brukarföreningar fortsatt kan dra full nytta av folkhögskolornas lokaler?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 158.

Marie-Louise Dangardt (S) frågar:

1. Kan ordförande förklara varför konst som ej anses gynna det regionala kulturarvet måste avyttras?
2. Hur ska bedömningen av vilken konst som får köpas in och vilken konst som ska censureras genom avyttring gå till i praktiken?
3. Hur kommer Region Gävleborgs konstsamlingsverksamhets, samt övriga verksamheter som innehar och köper in konstverk, exempelvis Länsmuseet och Hälsinglands museum, uppdrag och autonomi att förändras när kultur- och kompetensnämndens uppdrag ovan beskrivet sätts i verket?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 160.

Alf Norberg (V) frågar:

• Anser ordförande att det utskickade brevet till medarbetarna inom psykiatrin i Hudiksvall är problematiskt?
• Vilka åtgärder avses vidtas för att medarbetare inte ska uppfatta det som att de blir hotade till tystnad?
• Anser ordförande att medarbetare inte ska få uttala sig via media när de protesterar mot nedläggningen och som de uppfattar en försämrad vård för patienterna?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 156.

Ulla Andersson (V) frågar:

• Hur ser förekomsten av VRI ut inom olika verksamhetsområden?
• Hur efterlevs de basala hygienrutinerna av de olika yrkeskategorierna?
• Kommer en åtgärds- och tidplan för arbetet införas och redovisas för nämnden?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 159.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Kommer samma vårdkvalité att utföras och garanteras av färre antal sjukvårdspersonal när neddragningen av hyrsjuksköterskor och hyrläkare verkställes?
2. Hur många helårstjänster i sjukvården avseende hyrsjuksköterskor resp hyrläkare beräknar ordf PU försvinner för åren 2024, 2025 resp 2026?
3. Kommer neddragningen att leda till sjuksköterskebrist resp läkarbrist på avdelningar och hälsocentraler och därmed orsaka längre väntetider på hälsocentraler, akutmottagningar, vårdavdelningar och till operationer?
4. Vilka hälsocentraler och avdelningar kommer, i förekommande fall, att drabbas av sjuksköterskebrist resp läkarbrist?
5. Hur mycket längre väntetider på hälsocentraler, akutmottagningar, vårdavdelningar och till operationer kommer, i förekommande fall, att uppstå
6. Bedömer ordf PU att en försämrad arbetsmiljö kommer att uppstå med anledning av neddragningen av hyrpersonal och i så fall var (hälsocentraler, akutmottagningar, vårdavdelningar)?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 151.

Mona Davik (S) frågar:

1. Kommer ordförande i HSN göra något för att säkerställa att personer med diabetes får tillgång till diabetesmedicin?
2. Vilka åtgärder avser ordförande i HSN att vidta för att säkerställa tillgången till diabetesmedicin i Region Gävleborg?
3. Hur ska ordförande i HSN se till att tillgången till diabetesmedicin är jämlikt fördelad och lika för alla diabetespatienter inom Region Gävleborg?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 152.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är ordf RS beredd att revidera reglementen/regler samt tillämpning så att dessa tar fasta på ansökans innehåll istället för på den ansökande föreningen/organisationen?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 153.

Eva Lindberg (S) frågar:

1. Hur stor bedömer ordf HSN att intäkten blir om Region Gävleborg avgiftsbelägger tolk vid uteblivet eller sent avbokat besök avseende patienter som är döv, dövblind, vuxendöv eller hörselskadad? Alternativt: Hur stor bedömer ordf HSN att besparingen blir vid införande av avgifter enligt ovan för döva, dövblinda, vuxendöva eller hörselskadade patienter?
2. Varför har HSN ej återrapporterat till regionstyrelsen enligt beslut?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 154.

Lars Öberg (S) frågar:

1. Har ordf HN säkerställt att den nya tågoperatören har tillräckliga resurser för att köra X-tågen enligt gällande tidtabell?
2. Om så är fallet, på vilket sätt har ordf säkerställt detta?
3. Om inte, på vilket sätt kommer ordf att säkerställa att den nya tågoperatören har tillräckliga resurser för att kunna köra X-tågen enligt gällande tidtabell?
4. Vilka särskilda åtgärder planeras för att återupprätta förtroendet för X-trafik och kollektivtrafiken?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 157.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är regionstyrelsens ordförande beredd att följa oss socialdemokrater att rätta till den oönskade orättvisa som reglementet för sjukresor innebär för personer som inte kan nyttja resa på kallelse med kollektivtrafiken och möjliggöra för dessa att få reseersättning för bil utan egenavgift?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 161.

Magnus Svensson (C) frågar:

1. Vad gör du för att komma till rätta med det stora problemet kring tågförseningar i Gävleborg?
2. Vilken plan/strategi har du för att se till att förtroendet för kollektivtrafiken i Gävleborg ökar?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 162.

Carina Ohlson (C) frågar:

• Hur många patienter från Hudiksvalls upptagningsområde vårdas på närliggande psykiatriska kliniker till exempel Gävle och Sundsvall?
• Hur har det sett ut med antalet patienter som vårdas på annan plats än i Hudiksvall de senaste tre åren?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 163.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är anledningen till nedläggningen av avdelning 10b vid Hudiksvalls sjukhus att finansiera mobilt arbetssätt och psykakut i norra Hälsingland?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 164.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Öppnande och stängning – sk utbudsanpassning – av vad slags verksamhet och omfattning anser ordf HSN vara nödvändig för politiskt beslutsfattande?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 165.

Magnus Svensson (C) frågar:

• Vad gör region Gävleborg för insatser för att fler skall ta ett HPV-vaccin och på så sätt utrota livmoderhalscancer i Gävleborg och på så sätt även i Sverige?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 166.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vidhåller ordf HSN löftet att personalstyrkan i RG inte kommer att minskas under den förestående ekonomiska krishanteringen innevarande mandatperiod?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 167.

En översyn av fastighetens behov och verksamhetens behov genomfördes 2022, och ett programarbete genomfördes och resulterade i programhandlingar, vilka låg till grund för kalkylering av ombyggnationer ur både fastighetsperspektiv och verksamhetsperspektiv, samt installation av solcellsanläggning på byggnadens tak. Genomförandebeslut på totalt 19 500 tkr (inklusive solcellsanläggning 700 tkr) fattades av regionfullmäktige i mars 2023 (RS 2022/2846).

Efter marknadsutsättning av ombyggnationerna har framkommit att kostnaderna för ombyggnationerna överstiger beslutet. För att inte överskrida det beslutade beloppet har fastighetsförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen gemensamt arbetat igenom ursprungliga behovsanalyser, och gemensamt prioriterat nya förutsättningar som ligger till grund för ett reviderat ärende.

Ärendet behandlades vid fastighets-, teknik- och miljöutskottet sammanträde 2024-03-21, § 25, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter kommer ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.

Demokratiberedningen har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2023.

Ärendet behandlades vid demokratiberedningens sammanträde 2024-03-06, § 5, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-03-12, § 79, se bifogat protokollsutdrag.

Hälsinglands museum har lämnat sin årsredovisning för 2023.

Ärendet behandlades vid kultur- och kompetensnämndens sammanträde 2024-03-19, § 32, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter kommer ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.

Stiftelsen Folkteatern Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2023.

Ärendet behandlades vid kultur- och kompetensnämndens sammanträde 2024-03-19, § 33, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter kommer ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.

Länsmuseet Gävleborg har lämnat sin årsredovisning för 2023.

Ärendet behandlades vid kultur- och kompetensnämndens sammanträde 2024-03-19, § 31, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter kommer ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.

Petri Ekorre (M) har avsagt sig uppdraget som ersättare i regionfullmäktige. 

Gerd Olsson (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i patientnämnden så ny ersättare behöver väljas.

Gerd Olssons avsägelse godkändes vid regionfullmäktiges sammanträde 28--29 november 2023.

Daniel Hermansson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kultur- och kompetensnämnden så ny ledamot behöver väljas.

Daniel Hermanssons avsägelse godkändes vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 120.

Daniel Hermansson (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i regionstyrelsen så ny ersättare behöver väljas.

Daniel Hermanssons avsägelse godkändes vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 121.

Revisorerna i Region Gävleborg har genomfört en granskning av regionstyrelsens och nämndernas protokoll. Syftet med granskningen är att bedöma om hantering av protokoll sker på ett ändamålsenligt sätt.

Granskningen som genomfördes av revisionsbiträdet PwC under hösten 2023 har besvarat följande revisionsfrågor:

• Styrs området i tillräcklig grad genom regioninterna styrdokument?
• Upprättas protokoll utifrån krav i lagstiftning och regioninterna styrdokument?
• Ger protokollen tillräcklig information för att säkerställa allmänhetens insyn och förståelse för vad som beslutas?

Revisionsrapporten överlämnades av regionfullmäktige den 12 december 2023 till regionstyrelsen för beredande av svar. Enligt beslutet ska svar senast ha inkommit till regionfullmäktiges sammanträde i april 2024.

Ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.

Hans Backman (L) föreslår i en motion:

• att Region Gävleborg tillsammans med Gävleborgs idrottsförbund och Gävleborgs kommuner ska se över förutsättningarna, att som en del av folkhälsoarbetet, stärka barn- och ungdomars möjligheter att röra på sig och idrotta i Gävleborg.

Regionstyrelsen svarar:

Coronapandemin må vara överspelad sedan en tid tillbaka, men denna fråga är otroligt viktig än idag- både ur ett hälsoperspektiv som ett socialt sådant. Deltagande i idrottsaktiviteter ger viktiga möjligheter och förutsättningar för hälsa, välbefinnande, delaktighet och alla delar som Hans Backman beskriver i sin motion.

Inom Region Gävleborg och hälso- och sjukvården pågår ett fortlöpande arbete med att stärka och systematisera hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande insatser som stödjer goda levnadsvanor hos patienter och i befolkningen. Det finns nationella riktlinjer och inom kort även ett vårdprogram för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor där otillräcklig fysisk aktivitet inkluderas. Barn och unga är en målgrupp. Metoden fysisk aktivitet på recept (FaR) ger hälso- och sjukvården möjligheter att förskriva fysisk aktivitet till barn och unga som behöver öka sin fysiska aktivitet. Även här sker samverkan med idrottsrörelsen. Familjestödprogram är en annan insats.

Det finns många aktörer som tillsammans redan nu arbetar för att underlätta och ge befolkningen möjligheter att vara fysiskt aktiva, motionera och att idrotta. Det finns flera etablerade samarbeten mellan aktörer i länet. Det finns också insatser som pågår inom kommunerna och de skräddarsys utifrån lokala förutsättningar och behov. Det finns idrottspolitiska program i alla kommuner i länet där barn och unga är en viktig målgrupp.

Regeringen har som ett ytterligare steg i främjandet av ungdomars tillgång till aktiviteter, valt att satsa särskilt på ungdomarnas aktivitetsutbud inom idrott, kultur och föreningsliv. Det så kallade Fritidskortet, som just nu är under planering/uppförande, kommer ge fler barn ekonomisk möjlighet att ta del av det rika utbud av kultur och föreningsliv som finns, och det kan därför bidra till en minskad ojämlikhet.

Även vi i majoriteten ser att ungdomars deras behov och möjligheter till aktiviteter särskilt behöver beaktas. Regionen kommer därför fortsätta fokusera på att alla barn ska ges likvärdiga möjligheter till att ta del av den kultur regionen tillhandahåller samt att stärka civilsamhällets förutsättningar.

Sammanfattningsvis pågår ett stort antal samarbeten på olika nivåer både nationellt, regionalt och lokalt kring barn och ungas möjligheter att vara fysiskt aktiva.

Ärendet behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2024-03-20, § 25, se bifogat protokollsutdrag.

Ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när regionstyrelsens protokoll är justerat.

I en motion föreslår Hans Backman (L)
 

• Att Region Gävleborg etablerar en ungdomsmottagning i Hofors i anslutning till Hofors hälsocentral.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Ungdomsmottagningen västra Gästrikland (Sandviken, Hofors och Ockelbo) är en sedan länge väl etablerad verksamhet och vänder sig till ungdomar och unga vuxna i åldersgruppen 13-23 år, med syfte att erbjuda tidiga och riktade insatser för att förebygga och möta ohälsa hos barn och unga. Det övergripande målet är att främja fysisk, psykisk, social och sexuell utveckling och hälsa bland barn och unga. Ett hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, genus- jämställdhets- samt HBTQ-perspektiv skall genomsyra verksamheten.

Insatser kan bestå av individuella besök, par- familjesamtal, gruppverksamhet, utåtriktat arbete och samverkan/nätverksträffar med andra aktörer. Verksamheten erbjuder besök både fysiskt, digitalt, enskilt och/eller i grupp, och vi ser gärna att föräldrar eller vårdnadshavare är involverade i vården av ungdomen.

Verksamheten håller en mycket hög tillgänglighet och vi ser att vi möter en hög andel av de ungdomar som finns i vårt upptagningsområde. Ungdomsmottagningen i västra Gästrikland arbetar utåtriktat mot högstadieskolor och gymnasieskolor i området, med stor variation beroende på behov och det som efterfrågas från skolorna. Sedan många år har verksamheten en barnmorska placerad på gymnasieskolan i Sandviken en dag/vecka. 

Verksamheten är mycket uppskattad och välbesökt och sker i nära samarbete med Elevhälsan på skolan. Verksamheten möjliggör närhet och tillgänglighet för många ungdomar i området, då ungdomar från både Hofors och Ockelbo går i gymnasieskolor utanför hemkommunen. På Ungdomsmottagningen västra Gästrikland erbjuds kontakt med barnmorska, kurator, dietist och läkare.                                                              

Nuvarande verksamhet tillgodoser behovet av Ungdomsmottagningens tjänster även för ungdomar boende i Hofors. Verksamheten är tillgänglig veckans alla dagar via telefon, Mina vårdkontakter, digitalt via MVG (Min vård Gävleborg) och webbokade besök. Detta är lättillgängliga plattformar som passar våra ungdomar bra.

Ärendet behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-03-19, § 63, se bifogat protokollsutdrag.

Ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när regionstyrelsens protokoll är justerat.

Joakim Westlund (C) frågar:

1. Har regionledningen tagit i beaktande de förändrade reglerna för statsbidrag i sitt arbete med att sänka de administrativa kostnaderna för Region Gävleborg?
2. Hur har regionledningen för avsikt att hantera de nya krav som det förändrade bidragssystemet innebär?

Kristina Sjöström (V) frågar:

• Vad tycker ordförande om att Region Gävleborg är en av två regioner där kvinnor utgör 60 procent av dem som väntat längre än 90 dagar på en första kontakt med vården?
• Hur ser planerna ut för att eliminera skillnaderna i vården mellan kvinnor och män i Region Gävleborg?
• Vilka åtgärder tänker ordförande sätta in för att öka jämställdheten inom sjukvården i Region Gävleborg? 

Eva Lindberg (S) frågar:

1. Hur har slutsatser från GONV och arbetet med resurseffektivitet tagits i beaktande i utredningen?
2. Är utredningens a) bedrivande, b) slutsatser och c) rekommendationer väl förankrade och erkända inom professionen respektive hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Delar ordf HSN konsultbolagets bedömningar av chefers och ledares arbete, insatser och strävanden i primärvården egenregi som ”svagt, otydligt och mindre fokuserat”?
2. Delar ordf HSN bedömningen att chefer och ledare vid Region Gävleborgs egna hälsocentraler brister i patientfokusering och produktionsinriktning jämfört med motsvarande befattningshavare vid privata hälsocentraler?

Lars Öberg (S) frågar:

1. Varför har de egna forsknings- och utredningsresurserna ansetts otillräckliga för utredningsuppdraget enligt ordf HSN?
2. Vilket arbete samt kunskaper har bolaget Sirona kunnat presentera som den egna förvaltningen och forsknings- och utredningsresurserna i RG ej kunnat bistå med enl ordf HSN?
3. Vilka resultat är nya/tidigare okända med anledning av bolagets utredning enl ordf HSN?
4. Vad har utredningen kostat?
5. Är ordf HSN villig att till svaret på denna interpellation bifoga allt fakturaunderlag avseende kostnaderna för utredningen?
6. Är ordf HSN beredd att köpa ytterligare konsulttjänster enl alternativ C?
7. Vad bedömer ordf HSN att ytterligare köp av konsulttjänster enl alternativ C kostar?

Marie-Louise Dangardt (S) frågar:

1. Bedömer ordf HSN att medborgarnas demokratiska inflytande och kontroll över deras skattefinansierade primärvård hotas av privatiseringen och försäljningen av hälsocentraler till privata bolag?
2. Bedömer ordf HSN att antalet hälsocentraler kommer att vara ungefär detsamma när privatiseringen är genomförd?
3. Varför är Capio, Kry, Praktikertjänst, Doktor.se, Premicare, Doktorama AB samt Meliva särskilt viktiga att erbjudas köp av hälsocentralerna i egen regi?

Lars Öberg (S) frågar:

1. Kommer region Gävleborg att uppfylla vårdgarantin gällande telefontillgänglighet under innevarande mandatperiod?
2. Finns en plan för att få samtliga regiondrivna hälsocentraler att uppfylla vårdgarantins krav vad det gäller telefontillgänglighet?
3. När kan vi förvänta oss att samtliga regiondrivna hälsocentraler uppfyller vårdgarantin och ser till att medborgare får kontakt med primärvården samma dag de söker kontakt med vården?
4. Hur kommer du som ordförande säkerställa att alla regiondrivna hälsocentraler uppfyller vårdgarantin och återkopplar samma dag till den som ringer och söker vård?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vilka hälsocentraler i länet riskerar nu att stängas ner på grund av bemanningsproblemen?
2. Finns det någon gemensam grund/omständighet som förenar de hälsocentraler som nu riskerar att stängas ner?
3. Hur har den nya hälsovalshandbokens nya och mer rigida krav försvårat bemanningsproblemen?
4. Är ordf RS beredd att förändra hälsovalshandbokens nya och mer rigida krav för att kunna lösa bemanningsproblemen?
5. När gjordes ordf RS medveten om krissituationens strukturella art, att ”hälsocentralerna riskerar att inte klara av att vara öppna”?
6. Varför har inte HSN, RS, RF eller HU meddelats krissituationens strukturella art, att ”hälsocentralerna riskerar att inte klara av att vara öppna”?

Yvonne Oscarsson (V) frågar:

• Känner hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande till att det pågår diskussioner om nedläggning av närvårdsavdelningen i Ljusdal?
• Avser hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande agera för att en eventuell sådan nedläggning inte sker?

Ulla Andersson (V) frågar:

• Vilka åtgärder avser Region Gävleborg vidta, med anledning av avtalet som skrivits, med det åtalade företaget?
• Hur ser regionens egna rutiner ut vid sådana här samarbeten, vilka kontroller görs innan regionen överlämnar till andra att göra affärer för regionens räkning?
• Vilka kontroller gör regionen själv i verksamheten, gällande mutor och korruption?

Kristina Sjöström (V) frågar:

• Avser regionstyret bolagisera de regiondrivna hälsocentralerna?
• Hur många av de regiondrivna hälsocentralerna avser ni i så fall att sälja?

Kristina Sjöström (V) frågar:

• Vilka är de steg som styret tagit för att komma tillrätta med tystnadskulturen?
• När kommer dessa steg att redovisas i personalutskottet?
• Hur kommer ni att arbeta med implementeringen i organisationen?

Magnus Svensson (C) frågar:

• Har du eller Region Gävleborg tagit fram några analyser över vilka effekter den nya nivån på lönegolv eller den nya lagstiftningen skulle ger eller skulle ge på våra verksamheter?
• Har Region Gävleborg idag personal anställda utifrån de regelverk som kan påverkas av de förslag som utredningen kommit med? Om så är fallet hur många och i vilken utsträckning påverkas de?
• Har du eller Region Gävleborg undersökt hur hyrföretag eller hyrpersonal som verkar i inom våra verksamheter skulle påverkas av dessa förändringar och i så fall vilka är effekterna?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Delar vice ordf RS uppfattningen att Region Gävleborgs nuvarande offentligt ägda hälsocentraler bör säljas ut till privata vårdbolag?

Petra Modée (V) frågar:

• Jag undrar därför om ordförande i hållbarhetsnämnden, Alexander Hägg (M), kommer ta initiativ till att ta fram nya betallösningar som är billiga och som även fungerar för dem som av olika skäl inte använder appar eller bankkort?

Elisabeth Westring, Gävle, har lämnat in ett medborgarförslag som föreslår att personer med rullator får stiga på bussen genom mittdörrarna för att direkt hitta en sittplats då framkomligheten inne i bussen är begränsad. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-02-16, § 9, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Motionen anmäldes för fortsatt beredning vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-02-15, § 13. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-03-30, § 48, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-03-30, § 49, och överlämnades till regionfullmäktiges presidium för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-03-30, § 50, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-03-30, § 51, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-03-30, § 52, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-03-30, § 53, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-03-30, § 54, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-03-30, § 55, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-03-30, § 56, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Lars Öberg, Mona Davik, Marcus Gard och Kristina Michelson (S) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att RG tar ansvar för det brottsförebyggande arbetet i länet genom att inbegripa brottsförebyggande arbete i den regionala utvecklingsstrategin.
2. Att RG inrättar en brottsförebyggande funktion inom regionstyrelseförvaltningen i form av en strateg med ansvar för kunskapshöjning, kommunikation, information och samverkan mellan aktörer och insatser inom regionens egna verksamheter samt i relation till verksamheter kopplade till dessa.
3. Att RG tar fram en särskild brottsförebyggande strategi som omfattar all regionens verksamhet. Strategin ska ha en nollvision för välfärdsbrott och brott i nära relation.

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt och Iréne Jonsson (S) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att Region Gävleborg utreder och genomför insatser för att stärka kunskapen om demokratin, stimulera det politiska intresset och öka valdeltagandet bland grupper som i nuläget i lägre grad deltar i de allmänna valen.
2. Att insatserna planeras för implementering våren 2026.
3. Att Demokratiberedningen uppdras att leda arbetet.

Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg och Yvonne Oscarsson (V) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

• att dagvårdverksamhet införs i ätstörningsverksamheten.
• att en översyn görs för att se över resursbehovet inom ätstörningsverksamheten utifrån den patientökning som varit och att översikten redovisas senast i och med budgetramarna för 2025.
• att ansvaret och resurser för patienter med hetsätningsstörning och överätning överförs till regionens ätstörningsverksamhet. 
• att drop-in tider införs i ätstörningsverksamheten.
• att Region Gävleborgs regelverk för verksamhetsbidrag för folkhälsoarbete ses över i syfte att underlätta för mer förebyggande arbete.