Möte 2024-03-26

Ulla Andersson (V) frågar:

1. Vilka utbildnings- och fortbildningsinsatser för att stärka arbetet i regionen, mot välfärdsbrottslighet, har genomförts under 2023?
2. På vilket sätt har samarbetet med andra myndigheter och kommuner förstärkts under året för att kunna stoppa ekonomisk brottslighet?
3. Har det inletts något nytt arbete med risk- och konsekvensanalyser av verksamheten?
4. Vilka åtgärder avser regionen vidta för att förhindra välfärdsbrottslighet?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 26, och 2024-02-22, § 44.

Kristina Sjöström (V) frågar:

• Kommer Region Gävleborg att införa krav på primärvården att ha ett direktnummer, utan knappval, till sina hälsocentraler med telefontider varje dag?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 32, och 2024-02-22, § 76.

Kristina Sjöström (V) frågar:

• Hur stor andel av cancerpatienterna får sin diagnos i ett sent stadium, stadium 3 eller fyra, i Gävleborg?
• Hur ser fördelningen ut gällande kvinnor och män?
• Har andelen kvinnor med sen diagnos, i enlighet med ovan, ökat också i Gävleborg och i så fall med hur mycket?
• Om andelen ökat, vad avser ni vidta för åtgärder?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 33, och 2024-02-22, § 77.

Ulla Andersson (V) frågar:

• Avser du att agera för att vårdpersonal inte ska omfattas av angiverlagstiftningen?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 34, och 2024-02-22, § 78.

Alf Norberg (V) frågar:

• Känner sig regionrådet tillfreds med utvecklingen inom den psykiatriska slutenvården och är detta ett steg i att skapa den tillgänglighet som Kd dyrt och heligt lovade i valrörelsen?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 35, och 2024-02-22, § 79.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vilka kända brister avseende rehabilitering för unga cancerpatienter finns i Region Gävleborgs utbud?
2. Finns det intresse att initiera ett fördjupande arbete för att identifiera sådana problem avseende rehab som påtalas av Cancerfonden och Ung cancer: psykiska, fysiska och existentiella problem samt om att återgå i studier?
3. I vilken grad bedömer ordf HSN att cancerdrabbade barn och deras familjer kan leva så normala liv som möjligt under och efter sjukdomsförloppet?
4. Är sjukvården i Region Gävleborg organiserad och bemannad för att klara rehabiliteringen av cancerpatienter, i synnerhet unga?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22, § 89.

Joakim Westlund (C) frågar:

• Mottagningens nuvarande uppdrag skulle för att bättre fylla sin funktion behöver breddas och innehålla mer än bara sprututbytet. Är hälso- & sjukvårdsnämndens ordförande och den politiska ledningen beredda att göra detta?
• Det behöver utredas vilka ytterligare och utökade resurser (tex tillgång till läkare) som skulle kunna öka nyttan med verksamheten. Är hälso- & sjukvårdsnämndens ordförande och den politiska ledningen beredda att göra detta?
• I nuläget ska mottagningen bara ta emot patienter med aktivt injicerande missbruk. Målgruppen behöver omdefinieras, breddas och samtidigt ges tydliga avgränsningar för att bättre möta upp mot det behov som finns för verksamheten och i samhället. Är hälso- & sjukvårdsnämndens ordförande och den politiska ledningen beredda att göra detta?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22, § 90.

Maria Persson (C) frågar:

• Arealen som idag nyttjas för att producera livsmedel har minskat skulle du kunna och den politiska ledningen vara beredda att ta initiativ för att öka denna?
• Fler skulle kunna få ett jobb inom jordbruks- och livsmedelssektorn är du och den politiska ledningen beredda på att ta initiativ för att fler kan starta ett företag eller få en anställning i livsmedels- och jordbrukssektorn?
• Självförsörjningsgraden av livsmedel och produktionsvärdet för den totala livsmedelsproduktionen behöver öka, är du beredd till att ta initiativ för att öka denna?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22, § 91.

Anna-Lena Vestin (V) frågar:

• Hur ser det ut med personalbemanningen på Region Gävleborgs tre mammografimottagningar?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22, § 92.

Ulla Andersson (V) frågar:

• Har du, som regionstyrelsens ordförande, för avsikt att se till att statsministern håller sitt löfte?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22, § 93.

Region Gävleborg upphandlar varor och tjänster för cirka 6 miljarder kronor per år. Den befintliga inköpspolicyn beslutades 2011 och omvärlden har förändrats sedan dess. Regionfullmäktige konstaterade i budgeten för 2023 att det behövdes en ny strategi avseende upphandling. I detta ingår att skapa robusthet i våra leveranskedjor, bland annat genom mer lokalt producerade varor och tjänster. Regionstyrelsen gavs i budgeten i uppdrag att arbeta fram en strategi som ersätter den befintliga inköpspolicyn.

Inköpsavdelningen, Ekonomiförvaltningen, har under året arbetat med att ta fram underlag till den nya inköpspolicyn och dess underliggande dokument. Detta arbete har utgått från de befintliga arbetssätten och hur inköpsverksamheten i en så omfattande organisation som Region Gävleborg bör fungera. Nya frågor som har beaktats är dessa:

• Hur kan Region Gävleborg skapa bättre förutsättningar för lokala aktörer att lägga konkurrenskraftiga anbud?
• Hur kan regionen via upphandlingar säkerställa en god beredskap, med tanke på det som händer i omvärlden och pandemin?
• Vilka möjligheter finns med innovationsupphandlingar?

Inköpspolicyn tar sin utgångspunkt i att regionstyrelsen samordnar och genomför, i enlighet med upphandlingslagstiftningen, samtliga upphandlingar för Region Gävleborg. Upphandlingarna ska vara rättssäkra, ta hänsyn till den totala kostnaden och tillvarata konkurrensen på marknaden.

Genom upphandling möjliggör Region Gävleborg :

• en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling samt säkerställer Region Gävleborgs robusthet
• ett levande lokalt företagsklimat/näringsliv
• utveckling av nya och innovativa lösningar

Ärendet återremitterades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22, § 53, och kommer att behandlas vid regionstyrelsen sammanträde 2024-03-12. Kallelsen uppdateras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

Syftet med Region Gävleborgs säkerhetspolicy är att tydliggöra vilket förförhållningsätt till säkerhet som gäller för allt arbete inom Region Gävleborg.

Säkerhetspolicyn omfattar all verksamhet i Region Gävleborg och likriktar säkerhetsarbetet även i hel- och majoritetsägda bolag. Säkerhetspolicyn gäller i alla regionens verksamheter.

Säkerhetsarbetet i Region Gävleborg syftar till att:

• skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare, resenärer, medarbetare, förtroendevalda, uppdragstagare och studerande.
• bedriva ett systematiskt informationssäkerhetsarbete för att skydda Region Gävleborgs informationstillgångars konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.

Region Gävleborg har ett förhållningssätt som främjar och utvecklar en hög säkerhets- och riskmedvetenhet. Hela koncernen arbetar fortlöpande, med beaktande av en föränderlig samtid, med att stärka säkerhetskulturen i organisationen. Detta i syfte att Region Gävleborg ska fungera tillfredsställande oavsett inre eller yttre händelser och omständigheter.

Säkerhetspolicyn har inte reviderats sedan 2009. Sedan dess har omvärlden förändrats vilket den nya policyn tar hänsyn till.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-21, § 45, se bifogat protokollsutdrag.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde den 26 januari 2024 beslutat om rekommendationer till regionerna samt att regionerna inkommer till SKR om regionens beslut om rekommendationerna.

Gott vaccinationsskydd är en viktig förutsättning mot svår sjukdom och död, och Region Gävleborg har valt att följa SKR´s tidigare rekommendationer om avgiftsfri vaccination mot covid-19 för alla. Nu ändrar Folkhälsomyndigheten rekommendationerna gällande vilka som bör vaccinera sig mot covid-19. Detta tillsammans med ändrade ekonomiska förutsättningar mellan SKR och regeringen, gör att SKR nu rekommenderar regionerna att ta ut avgift för de grupper som inte omfattas av Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-21, § 47, se bifogat protokollsutdrag. 

Framtidsbygget är samlingsnamnet för ett antal stora om- och nybyggnationer av sjukhusen i Hudiksvall och Gävle. Det är en omfattande modernisering av sjukhusen som planeras, som omfattar cirka 120 000 kvadratmeter och som utgör en byggnadsinvestering på miljardbelopp. På Hudiksvalls sjukhus pågår sedan tidigare genomförande av Framtidsbygget etapp 1 och etapp 2.

Detta ärende avser pågående ombyggnation inom etapp 1 av hus 07/08, som framför allt omfattar centraloperation och därtill hörande verksamheter, samt akutmottagning, ambulanshall och ÖNH. För etapp 1 har totalt 512 000 tkr tidigare beviljats av regionfullmäktige.

Under våren 2023 genomfördes en genomlysning av den del av etapp 1 som avser akutmottagningen. Efter beslut i styrgruppen för Framtidsbygget om ny layout har omprojektering genomförts, och den ursprungliga slutkostnadskalkylen reviderats. Ny slutkostnadsprognos uppgår till 530 000 tkr.

För att genomföra etapp 1 enligt beslutade underlag, krävs därmed ett tillägg på 18 000 tkr som innebär tillkommande kostnader, utöver tidigare beviljade 512 000 tkr.

Ärendet behandlades vid fastighets-, teknik- och miljöutskottets sammanträde 2024-02 13, § 19, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-21, § 48, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Reservationer

Eva Lindberg (S), Lars Öberg (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S), Magnus Svensson (C) och Ulla Andersson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Ulla Andersson (V) har inkommit med en skriftlig reservation:

Vänsterpartiet menar att hanteringen av den ökade investeringskostnaden för akuten i Hudiksvall inte har skett på ett korrekt sätt.

Under sommaren beslutade hälso- och sjukvården om en ändring av ombyggnationen som man då var medveten om skulle innebära en avsevärd fördyring. Trots det valde man att inte, vilket regelverket säger, följa delegationsordningen. Det innebär att beslut ska fattas, beroende på nivå, antingen av fastighets-, teknik- och miljöutskottet eller av regionfullmäktige.

Yrkanden

Ulla Andersson (V) yrkar, med instämmande av Magnus Svensson (C), på att regionfullmäktige uppmanar hälso-sjukvårdsförvaltningen att beakta gällande delegationsordning för investeringar.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på Ulla Anderssons (V) tilläggsyrkande och finner att regionstyrelsen avslår tilläggsyrkandet.

Votering begärs och genomförs. Regionstyrelsen godkänner följande propositionsordning:

• Ja-röst för avslag på tilläggsyrkandet.
• Nej-röst för bifall till tilläggsyrkandet.

Omröstningen utfaller så att sju ledamöter röstar ja och sex ledamöter röstar nej. Regionstyrelsen har därmed beslutat att avslå tilläggsyrkandet.

En lösning för en tillfällig barnakut beslutades 2022, och innebar att lokaler för barn, inklusive smittflöde, skulle etableras med hjälp av moduler som placerades på innergården mellan hus 04 och hus 29 och byggas ihop med övriga akutmottagningen. Tidplanen för genomförande var skyndsam och planen var att den nya barnakuten skulle vara klar i oktober 2023.

Sommaren 2023 inträffade dock stormen Hans, som orsakade skador på både moduler och byggnationer på grund av inträngande vatten, och innebar att projektet försenades.

Förseningen har inneburit ökade kostnader på grund av förlängd projekttid, framför allt ökade byggherrekostnader och projekteringskostnader, jämfört med ursprunglig kalkyl. Dessa ökade kostnader har tillsammans inneburit att den i projektet beräknade riskpengen har tagits i anspråk för att täcka en del av de ökade kostnaderna, samtidigt som materialpriser ökat mer på grund av världsmarknadsläget än vad som uppskattades vid tidpunkten för ursprungliga beslut. Sammantaget behövs därför ett tillägg till ursprunglig investering.

Information om ärendet gjordes vid fastighets-, teknik- och miljöutskottets sammanträde 2024-02-13, § 17, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-21, § 40, se bifogat protokollsutdrag.

Ny målrelaterad ersättning, Vårdgarantin 0- Telefontillgänglighet, införs för att stimulera utförarna till att samma dag patienten söker hjälp för ett hälsoproblem skall hen få kontakt med hälsocentralen. Det blir ett tydligare krav med uppföljning telefontillgänglighet och syfte, mått, mål, ersättning samt uppföljning för alla utförare i Hälsoval.

Ärendet behandlades vid hälsovalsutskottets sammanträde 2024-02-28, § 11, se bifogat protokollsutdrag. 

Ärendet kommer att behandlas vid regionstyrelsen sammanträde 2024-03-12. Kallelsen uppdateras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

Elisabeth Carlson Cederholm (C) har avsagt sig uppdraget som ledamot i regionfullmäktige. 

Förvaltningsrätten i Falun har beslutat att öka antalet nämndemän från 30 till 35 st vilket innebär att 5 st nya nämndemän behöver väljas. 

Gerd Olsson (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i patientnämnden så ny ersättare behöver väljas.

Gerd Olssons avsägelse godkändes vid regionfullmäktiges sammanträde 28--29 november 2023.

Daniel Hermansson (S) har entledigats från uppdraget som nämndeman i Förvaltningsrätten i Falun så ny nämndeman behöver väljas. 

Wanja Delén (SD) valdes till ny ledamot i kultur- och kompetensnämnden vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22, § 66.

Då Wanja sedan tidigare var invald ersättare i samma nämnd behöver ny ersättare väljas. 

Johanna Myrin Hillströms (SD) har entledigats från uppdraget som nämndeman i Förvaltningsrätten i Falun så ny nämndeman behöver väljas. 

Lena Schenström (C) har entledigats som nämndeman i Förvaltningsrätten i Falun så ny nämndeman behöver väljas. 

Daniel Hermansson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kultur- och kompetensnämnden så ny ledamot behöver väljas. 

Daniel Hermansson (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i regionstyrelsen så ny ersättare behöver väljas. 

Elisabeth Carlson Cederholm (C) har avsagt sig uppdraget som ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden. Den nuvarande ersättaren i hälso- och sjukvårdsnämnden, Joakim Westlund (C), föreslås till ny ledamot och Elisabeth Carlson Cederholm (C) föreslås till ny ersättare. 

I en motion föreslår Stig Zettlin (-) följande:

• Att ge uppdrag till regionstyrelsen att utreda var, när och hur en flygplats, fungerande på rimlig nivå kan återupprättas i Region Gävleborg.

Regionstyrelsen svarar:
Den politiska majoriteten delar motionärens syn på behovet av en flygplats i regionen, särskilt som Gävleborg är det enda län i Sverige som saknar en beredskapsflygplats. Trafikverket fick under föregående år ett uppdrag från regeringen att utreda förutsättningarna för att göra en flygplats i länet till beredskapsflygplats. Två alternativ var just Gävle flygplats, även kallad Rörbergs flygplats samt Söderhamns flygplats, tidigare F15 flygflottilj. Regionen blev ombedd från Trafikverket att uttala sig i frågan.

Regionstyrelsens ordförande, Patrik Stenvard (M), inkom med en skrivelse till Trafikverket med ställningstagande från Region Gävleborg att Trafikverket bör lyfta in Gävle flygplats som en av de svenska beredskapsflygplatserna. Gävle flygplats har kapacitet för tunga plan att landa samt har ett bra geografiskt läge nära länets största akutsjukhus. Förordningen av Gävle flygplats var utifrån sjukvårdens behov vilket är den prioritering som ligger inom regionens ansvarsområde och uppdrag.

Trafikverket kunde konstatera att Gävle kommun ställde sig negativa till en flygplats i kommunen. Regionstyrelsens ordförande har försökt initiera en dialog med kommunstyrelsens ordförande för att diskutera frågan vidare. Utifrån Gävle kommuns ställningstagande ansåg Trafikverket att Söderhamns flygplats var bättre lämpad som beredskapsflygplats, det är dock upp till Söderhamns kommun att genomföra de nödvändiga investeringar som krävs. Det bedöms finnas stora finansiella och praktiska utmaningar att hantera för att göra Söderhamns flygplats till en fungerande flygplats.

Frågan om att utreda var, när och hur en fungerande flygplats kan återupprättas i Region Gävleborg har hanterats i ärendet med Trafikverket. Regionstyrelsen har tagit ett klart ställningstagande för Gävle flygplats och uppmanat Gävle kommun till vidare dialog varför motionen anses vara besvarad.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2023-12-06, § 291, se bifogat protokollsutdrag.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31 och 2024-02-22.

I en motion föreslår Richard Carlsson och Daniel Persson (SD) följande:

• Att utreda förutsättningarna för att avskaffa patientavgiften för bland annat patienter som vårdas enligt LPT och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av detta till hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

I Region Gävleborg finns det möjlighet till avgiftsbefrielse under vissa förutsättningar, exempelvis vid mottagningsbesök eller hembesök som sker huvudsakligen på vårdgivarens initiativ.

Under 2022 var det cirka 380 individer/år som vårdats under LPT och totalt antal dagar under LPT för dessa individer uppgick till cirka 25 800 dagar/år. Vid ett slopande av patientavgiften för dessa individer skulle de ekonomiska konsekvenserna bli ca 2 miljoner per år.

2017/2018 var frågan uppe i riksdagen och fick där avslag, gällande ett nationellt beslut om avgiftsfrihet.

Hur regionerna hanterar patientavgift vid tvångsvård skiljer sig således mycket åt. Vissa regioner har patientavgift för sluten tvångsvård men ingen patientavgift för öppen tvångsvård och tvärtom i andra regioner. Vissa regioner har ingen patientavgift för varken öppen eller sluten tvångsvård och vissa regioner tar ut patientavgift för såväl sluten som öppen tvångsvård. Det finns också ett flertal undantag i flera regioner.

Region Gävleborg har en hög ambitionsnivå och kompetens för att ytterligare stärka psykiatrin, även vid mer komplexa fall. Psykiatriverksamheten i Region Gävleborg arbetar med frågor som rör det förebyggande arbetet och effektiva behandlingsmetoder. Målet är att så få individer som möjligt ska tvångsvårdas, genom att man har ett proaktivt förhållningssätt i arbetet. Den bästa tillgängliga kunskapen ska identifieras och implementeras. Tillgången till hälsofrämjande insatser i befolkningen ska vara god. Dessutom ska alltid eventuella brister identifieras och åtgärdas.

Regionen driver ett gemensamt projekt tillsammans med verksamhetsområdet Ambulans-Akut, som rör prehospitalt omhändertagande. Detta inkluderar bland annat utbildningsinsatser, studiebesök och genomförande av mobilt arbete. Målet är att öka kvaliteten och förbättra omhändertagandet inom det prehospitala området. Arbetssättet har varit uppskattat av patienter och närstående och kan förhoppningsvis, tillsammans med god samverkan med ambulanspersonal och polismyndigheten, leda till att vi kan minska antalet tvångsåtgärder framgent.

I detta svåra ekonomiska läge som vi befinner oss i, finns inga planer på att ändra avgiften vid psykiatrisk tvångsvård. Men vi ska fortsätta hålla en god dialog med berörda verksamheter och kommer vid behov att återkomma till frågan.

Ärendet behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-01-23, § 17, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 28, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22.

I en motion föreslår Jennie Forsblom, Lili André, Peter Åkerström och Lars Österberg (KD) följande:

• att Region Gävleborg tar bort egenansvar för rollator och inför lån av rollator för våra innevånare över 80 år genom Hjälpmedel SAM

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:
Vi tar frågan om våra äldres välfärd på stort allvar. Varje år faller ca 100000 äldre i Sverige varav ca 70000 behöver läggas in på sjukhus. Region Gävleborg ligger glädjande nog lägst av alla i Folkhälsomyndighetens statistik för 2017-2021- gällande antal individer per 100000 invånare, över 65 år, som drabbats av fallolyckor.

Det vi vet om fallolyckor, utifrån bland annat underlag hos Socialstyrelsen, är att fysisk träning är den mest effektiva förebyggande åtgärden för äldre. Genom regionens förebyggande åtgärder, bland annat styrka hela livet, minskar risken för att våra äldre drabbas. Det krävs, utifrån evidens och beprövad erfarenhet, en kombination av gång, balans och funktionell träning- inte enbart styrketräning. Även arbetet i att motverka undernäring eller att genomföra omgivningsanpassningar i hemmet kan vara andra exempel på hur vi minskar risken för fallolyckor bland äldre. Med detta sagt har givetvis rullatorer även en funktion i att underlätta rörelsefriheten och därmed minska risken för ensamhet hos många äldre.

Vi vill fortsätta arbeta brett och mångdimensionerat inom SAM, och hela tiden vara beredda att göra justeringar för att följa samhällsutvecklingen. Varje förändring kräver noga överväganden och kunna påvisa goda positiva effekter för att motiveras. Hjälpmedel som Rollator tilldelas idag utifrån behov och är kopplad till exempelvis individens kognitiva förmåga, tal eller rörelsesvårigheter. Målbilden är att vi ska skapa största möjliga nytta, för flest antal individer i det olycksfrämjande arbetet, där också fallolyckor ingår. Om den sociala aspekten av rullatorer också skall prioriteras som en faktor vid tilldelning, krävs först och främst ett påvisande av att ålder har en starkt positiv korrelation med individers behovs (givet rörlighet för en viss åldersgrupp, även inkluderat en socialinkluderande kontext). En sådan breddad behovsbild behöver också styrkas till den grad att en ny gränsdragning vid en specifik ålder i detta fall kan motiveras.

Regionens tilldelningsprinciper är en fråga vi hyser stor respekt för då det påverkar många människor i sin vardag. Vi finner idag (med nuvarande kunskapsläge) att vi inte kan ta ställning för ett bifallande, men dessa frågor kommer fortlöpande att beaktas inom regionens arbete inom hjälpmedel.

Motionen behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2023-12-05, § 162, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 22, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22.

I en motion föreslår Patrik Stenvard (M) och Ann-Charlotte Granath (M) följande:

• Att Region Gävleborg arbetar fram ett regionalt idrottsprogram och
• Att detta görs tillsammans och i samförstånd med idrottsrörelsen i länet

Hållbarhetsnämnden svarar:
Majoritetspartierna ser vikten av att invånarna i Gävleborg har en trygg och meningsfull tillvaro med ett stort utbud av idrott och kultur, då detta bidrar positivt till att skapa en god folkhälsa. En stärkt folkhälsa är nyckeln till en välmående region. Civilsamhället har en viktig roll vad gäller idrott, kultur och föreningsverksamhet. Region Gävleborg behöver framåt lägga fokus på barn och ungas hälsa samt arbeta för att stärka civilsamhällets förutsättningar.

Region Gävleborg har ett folkhälsoansvar genom organisationens olika uppdrag. Till exempel handlar det om att följa upp folkhälsans utveckling. Region Gävleborg samordnar och driver även gemensamma utvecklingsprocesser utifrån aktuell forskning och folkhälsoläge i samverkan med aktörer i länet. Region Gävleborg ger årligen stöd till föreningar genom regionala verksamhetsbidrag, bland annat till idrottsföreningar. Kommunerna har liksom Region Gävleborg ett stort folkhälsoansvar som bland annat innebär att ta initiativ för ökad fysisk aktivitet. Det finns idrottspolitiska program i samtliga kommuner i länet. 

Det finns många aktörer som tillsammans arbetar för att underlätta och ge befolkningen möjligheter att vara fysiskt aktiva, motionera och att idrotta. Det finns flera etablerade samarbeten mellan Gävleborgs idrottsförbund, Region Gävleborg och Gävleborgs kommuner bland annat i form av Regional mötesplats social hållbarhet, sociala investeringar samt IOP (idéburet offentligt partnerskap) där fokus bland annat varit rörelsesatsningen i skolan, skapa ”brygga” mellan skola och föreningsliv samt aktiv och meningsfull fritid.

Region Gävleborgs ambitioner och strategiska utvecklingsområden inom fysisk aktivitet samt rörelse i samverkan med regionala idrottsföreningar genom bland annat verksamhetsbidrag kan med fördel arbetas fram i samverkan med regionala aktörer. En dialog med idrottsrörelsen i länet är betydelsefull för att utröna på vilket sätt detta viktiga samverkansarbete kan utvecklas.

Motionen behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2023-12-05, § 118, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 21, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22.

I en motion föreslår Henrik Olofsson (SVG) följande:

• att Region Gävleborg prioriterar E4: an i kontakt med andra myndigheter.
• att Region Gävleborg genomför en satsning på att tillsammans med alla kommuner i regionen lyfta fram hur viktig E4:an är för vår region.
• att Region Gävleborg genom sina infrastrukturpengar prioriterar om så att utvecklingen av E4:an till fyrfilsväg kan påskyndas.
• att motionen behandlas så den kan beslutas senast maj 2022.

Hållbarhetsnämnden svarar:
Den politiska majoriteten delar motionärens syn på att E4:an genom vårt län är i behov av upprustning både för trafiksäkerheten och för en smidigare framkomlighet i vårt län. Sträckningen på E4 har under 2021 genomgått en utredning hos Trafikverket för att belysa brister och behov utmed sträckan utifrån nuvarande trafiksituation, samt analyserat sträckan och dess förutsättningar utifrån dagens faktaunderlag om trafiksäkerhet och framkomlighet på väg. I denna utredning framhävs att E4 inte ska omöjliggöras för framtida ombyggnation till fyrfilig väg.

I budget för 2023 gav regionstyrelsen i uppdrag att föra dialog med Trafikverket kring framtida utbyggnad av fyrfältsväg mellan Gävle-Tönnebro-Söderhamn. Regionen har således initierat arbetet med att påtala behovet av att göra E4:an till en fyrfiligmotorväg. Den politiska majoriteten ser gärna bred politisk uppslutning bland samtliga partier i regionen samt ser positivt på att samarbeta med kommunerna i påverkansarbetet mot berörda myndigheter och parter i frågan.

Motionen behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2023-12-05, § 119, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 25, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22.

I en motion föreslår Patrik Stenvard (M) och Hans Olsson (M) att:

• Inrätta skogsvårdsprogram på Region Gävleborgs folkhögskolor och att
• detta görs i nära samarbete med skogsbruket i Gävleborg.

Kultur- och kompetensnämnden svarar:
Region Gävleborgs tre folkhögskolor Västerberg, Bollnäs och Forsa har ett brett utbud av utbildningar som ger behörighet till högskola eller yrkeshögskola men också specifika yrkesutbildningar och särskilda ämnen för de som vill fördjupa sina kunskaper. De yrkesutbildningar som bedrivs idag är;

• Dramapedagog
• Lärarassistent
• Träslöjd och smide
• Trädgård
• Guide
• Behandlingspedagog
• Servertekniker

Kultur- och kompetensnämnden är styrelse för de tre folkhögskolorna och ansvarig för det kursutbud som erbjuds. Styrelsen följer löpande arbetsmarknadens behov utifrån bristyrken och kurserna följs även upp gällande söktryck och kvalité. Skolorna finansieras dels genom ett regionbidrag och dels via Folkbildningsrådet som ger respektive skola deltagarveckor som begränsar hur många elever som kan tas in per termin. För tillfället så finns inget utrymme att starta nya utbildningar, utan att lägga ned någon befintlig, inom ramen för de deltagarveckor som tilldelas av Folkbildningsrådet.

När det finns ekonomisk möjlighet att starta ytterligare en ny utbildning kan inrättande av ett skogsvårdsprogram vara ett alternativ i konkurrens med andra bristyrken som kultur- och kompetensnämnden har att ta ställning till.

Motionen behandlades vid kultur- och kompetensnämndens sammanträde 2023-11-16, § 130, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 24, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22.

I en motion föreslår Jennie Forsblom, Peter Åkerström, Lili André och Lars Österberg (KD) följande:

• Att arbeta för att införa familjecentraler i alla kommuner i Gävleborg.
• Att säkerställa att alla befintliga familjecentraler i länet har mödrahälsovård, barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst samlade.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Det har länge funnits en politisk vilja att etablera familjecentraler i länets samtliga kommuner, och det finns stora fördelar med att samlokalisera de ingående verksamheter som finns beskrivna i den nationella vägledningen för familjecentraler.

Det finns dock flera stora utmaningar för regionens verksamheter att tillhandahålla den kompetens och tillgänglighet som krävs för att upprätthålla en god och nära vård. Både nationellt och inom regionen finns stora utmaningar att rekrytera barnmorskor och att rekrytera till relativt små enheter som ofta riskerar att bli ensamstationer är en ännu större utmaning. Öppnandet av ytterligare enheter riskerar att innebära att annan, befintlig verksamhet, behöver minskas.

Små mottagningar är på flera sätt mer sårbara, och verksamheten riskerar att bli fragmentiserad med arbete på flera olika mottagningar. Detta kan i sin tur påverka arbetsmiljön, patientsäkerheten och även tillgängligheten istället för att som tanken är öka tillgängligheten.

Det finns goda exempel på familjecentralsliknande verksamheter både nationellt och i vårt eget län. Inom Region Gävleborg kan nämnas att Nordanstig kommun som saknar barnmorskemottagning istället har en kontaktbarnmorska i verksamheten men som är placerad på Barnmorskemottagningen i Hudiksvall. Socialtjänsten finns inte heller fysiskt närvarande på Familjecentralen i Bollnäs, men även här finns det utvecklade arbetssätt att kontakta socialtjänsten utarbetade.

I Ovanåkers kommun pågår för närvarande ett projekt för att hitta en familjecentralsliknande modell med flera ingående aktörer.

Region Gävleborg har en utmärkt mödravård och barnmorskeverksamhet i hela vårt län, som vänder sig till kvinnor i alla åldrar, men verksamhetens stora problem är som sagt svårigheten att rekrytera personal till länets små enheter. Det som är mest prioriterat för familjen är att få tidigt stöd då barnet är fött och det tillhandahålls via barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst.

Arbete pågår med att se över hur det beskrivna stödet kan erbjudas hela länets befolkning genom alternativ till de regelrätta familjecentralerna.

Motionen behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-01-23, § 15, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 26, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22.

i en motion föreslår Hans Backman (L) följande:

• Att det med tanke på rådande situation med brist både på vårdplatser och på personal i delar av vårdorganisationen och konstant stort behov av inhyrd personal samtidigt som Region Gävleborg är den region i landet som har näst mest administration inrättas en regional kriskommission i Region Gävleborg.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:
Vi delar motionärens bild av att andel hyrpersonal i Region Gävleborg är problematisk. Vi är också medvetna om att administrationen vuxit kraftigt i regionen de senaste åren. Sedan motionen skrevs har åtgärder tagits fram för att minska både andelen hyrpersonal och den centrala administrationen.

Inom hälso- och sjukvårdsnämnden har bland annat ett kontinuitetsarbete för allmänsjuksköterskor sjösatts och en åtgärdsplan för att minska andelen övrig hyrpersonal håller i skrivande stund på att arbetas fram.

Gällande administrationen lades i budget 2023 ett uppdrag att minska den centrala administrationen vilket lett till att regionstyrelsen nu får minskad uppräkning med – 2 % för 2024.

Den politiska majoriteten jobbar enligt ovan med att både minska andelen hyrpersonal samt administrationen varför motionen anses vara besvarad.

Motionen behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-01-23, § 16, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 27, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22.

I en motion föreslår Henrik Olofsson, Bernt Larsson och Kent Olsson (SVG) följande:

• Att Region Gävleborg tar fram en utredning på hur stort missbruk som finns i vår region i samarbete med kommunerna.
• Att regiondirektören får i uppdrag att förbereda Region Gävleborgs medlemskap i ECAD.
• Att medlemskap kan ske under 2023

Regionstyrelsen svarar:

Prevalens av skadligt bruk och beroende behandlas idag i nationella utredningar och rapporter. Exempelvis i Samsjuklighetsutredning SoU 2021:93 och CANs (Centralförbund för alkohol och narkotikaupplysning) Rapport 209. Resultaten från dessa föranleder inte att prevalensfrågan i vårt län behöver ytterligare utredning. Det är även relativt utrett hur verksamheter och insatser inom området kan utvecklas. Samsjuklighetsutredningen, Myndigheten för vårdanalys, SKR samt FoU Välfärds arbete om intoxikationer i Söderhamn berör frågan. Resultaten från dessa parter och utredningar tyder snarare på att fokus för arbetet med skadligt bruk och beroende bör vara på hur insatser och samarbetsformer kan utvecklas och implementeras.

ECAD (European Cities Against Drugs) är ett nätverk som främst riktar sig till kommuner och städer. Flera av Gävleborgs kommuner deltar i nätverket. Regionen deltar i andra nätverk nationellt och regionalt där förebyggande arbete mot skadligt bruk och beroende bedrivs utifrån vår organisations uppdrag. I Gävleborg har Länsstyrelsen samordningsansvar för länets ANDTS-arbete (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel om pengar) och för framtagande av ANDTS strategi samt handlingsplaner i samverkan med andra aktörer i länet. Där är regionen en aktiv samverkanspart. Ett samarbete som pågår är Gävleborg mot narkotika som initierades 2021 av Länsstyrelsen (landshövding Per Bill) tillsammans med Polismyndigheten och regionområdeschef Catarina Bowall.

Motionen behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 23, se nedan samt bifogat protokollsutdrag. 

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-02-22.

I en motion föreslår Stig Zettlin (partilös):

• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att genomföra lönejusteringar enligt motionen.

Regionstyrelsen svarar

Region Gävleborg har precis som två tredjedelar av regionerna ett O-tillägg utöver centralt kollektivavtal (HÖK). Samtliga regioner har som Region Gävleborg förstärkta sommarersättningar och tillämpat många andra särskilda ersättningar under pandemin.

 I november 2023 kom den preliminära lönestatistiken som visar hur vårens löneöversyn har påverkat löneläget i förhållande till andra regioner. Region Gävleborg valde att följa det så kallade märket vilket innebär att det totala utfallet av löneöversynen 2023 är bland de högre. Region Gävleborg genomförde även, inom ramen för löneöversyn 2023, en lönesatsning om 1 % för kategorier inom Vårdförbundets avtalsområde.

 För oss i majoriteten kommer arbetet med att se över lönestrukturen inom vården att fortsätta. Kompetens, lång och trogen tjänst och obekväma arbetstider samt skiftarbete med nattjänst ska premieras. För att verksamheterna ska ha förutsättningar att göra detta arbete kommer de ges bättre förutsättningar att säkerställa en lönestruktur som främjar en trygg och säker vård.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-21, § 54, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

• Eva Lindberg (S), Lars Öberg (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

I en motion föreslår Maria Molin (M):

• Att utreda förutsättningarna för att åter ge möjlighet till utbildning till tandhygienist i Gävleborg antingen som uppdragsutbildning eller som ett program på högskolan.

Regionstyrelsen svarar

Den politiska majoriteten instämmer med motionären om vikten av att säkra kompetensförsörjningen inom tandvården i Gävleborg. I motionen lyfts frågan om att utreda möjlighet att åter öppna upp utbildning utgående från Högskolan i Gävle som uppdragsutbildning eller separat program.

Folktandvården Gävleborg (FTV) har sedan tidigare vidtagit vissa insatser för att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. 2018 togs kontakt med akademichefen för arbetsliv och hälsa vid Högskolan i Gävle. Högskolan hade då en vilande examensrätt som eventuellt kunde aktiveras. Vid mötet gjordes en övergripande analys vilken visade på behov av relativt stora insatser för att säkra den akademiska kompetens som krävs för att aktivera examensrätten till en treårig tandhygienistutbildning. Samtidigt jobbade Sveriges Folktandvårdsförening aktivt för att säkra ett återöppnande av Tandhygienistprogrammet vid Karlstads Universitet. FTV såg i det läget risker med att jobba för ytterligare ett utbildningsprogram innan öppnandet i Karlstad var säkrat. Parallellt med detta upphandlade FTV ett mindre antal utbildningsplatser på tandhygienistprogrammet vid Högskolan i Jönköping.

FTV har idag etablerade samarbeten med tandhygienistutbildningarna i Karlstad och Umeå där platser för klinisk träning med handledning erbjuds studenter vid länets kliniker. Vidare har FTV arbetat fram ett stipendieprogram som riktar sig till studenter folkbokförda i någon av länets kommuner som går den distansutbildning till tandhygienist som erbjuds av Karlstads Universitet. Tanken med detta är att underlätta studierna för de som har en anknytning till länet.

FTV erbjuder även ett lärlingsprogram som vänder sig till ungdomar som precis tagit studenten att under handledning få inblick i tandvårdsyrket. Via tjänstgöring på någon av länets kliniker får man se och testa hur tandvården fungerar. Programmet är och har varit en av de viktigaste aktiviteterna för att säkra kompetensförsörjning vad gäller såväl tandläkare som tandhygienister i länet. De flesta av FTVs kliniker har lärlingar som tjänstgör enligt programmet.

Den politiska majoriteten såväl som FTV ser naturligtvis gärna en eventuell utökning av utbildningsmöjligheterna till tandhygienist och för gärna en dialog med Högskolan i Gävle om vilka möjligheter det finns i framtiden att utforma detta.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-21, § 53, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

• Eva Lindberg (S), Lars Öberg (S), Mona Davik (S) och Jan Lahenkorva (S) deltar inte i beslutet.

Mona Davik (S) frågar:

• Finns det en plan för att undersöka möjligheten och agera för att återupprätta familjeläkarjouren i Sandviken så snart som möjligt?
• Om inte, är planen att familjeläkarjouren kommer att stängas permanent i Sandviken?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Var ordf HSN klart medveten om nedmonteringen av psykiatrin vid Hudiksvalls sjukhus när den genomdrevs?
2. Är ordf HSN tillfreds med hur nedmonteringen av psykiatrin vid Hudiksvalls sjukhus bereddes och till slut genomfördes? Om inte – varför?
3. Socialdemokraterna kräver att det nuvarande beslutet rivs upp samt att ärendet går tillbaka till HSN för beredning och beslut – är ordf HSN beredd att ställa sig bakom kravet?
4. Bedömer ordf HSN att det finns politisk majoritet (i HSN resp RF) för beslutet att nedstänga vårdavdelning 10B samt nämnda vårdplatser?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vilka större anpassningar av sjukvårdsverksamheten inom Region Gävleborg planeras?
2. När i tid kommer dessa anpassningar att verkställas för att möta det politiska beslutet om budget i balans 2025?
3. Bedömer ordf HSN att det är rättvisande inför medborgarna att utlova fullgod tillgänglighet samtidigt som de större anpassningarna ska genomdrivas?
4. Vilka konsekvenser bedömer ordf HSN att de större anpassningarna kommer att leda till för befolkningen i länet?

Magnus Svensson (C) frågar:

1. Vilka stora anpassningar på kort tid anser hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande det är som behöver göras?
2. Utifrån den välkänt tuffa bemanningssituationen på våra hälsocentraler i landsbygd undrar jag om befolkningen på landsbygden behöver vara oroliga för stängda hälsocentraler när regionmajoriteten nu  vill ställa tuffare bemanningskrav och samtidigt minska på andel hyrpersonal? 

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vilka hälsocentraler i länet riskerar nu att stängas ner på grund av bemanningsproblemen?
2. Finns det någon gemensam grund/omständighet som förenar de hälsocentraler som nu riskerar att stängas ner?
3. Hur har den nya hälsovalshandbokens nya och mer rigida krav försvårat bemanningsproblemen?
4. Är ordf HU beredd att förändra hälsovalshandbokens nya och mer rigida krav för att kunna lösa bemanningsproblemen?
5. När gjordes ordf HU medveten om krissituationens strukturella art, att ”hälsocentralerna riskerar att inte klara av att vara öppna”?
6. Varför har inte HSN, RS, RF eller HU meddelats krissituationens strukturella art, att ”hälsocentralerna riskerar att inte klara av att vara öppna”?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Delar ordf HSN uppfattningen att antalet fall av TBE blir allt vanligare i Gävleborg?
2. Är ordf HSN beredd att ompröva sitt tidigare ställningstagande att motarbeta kostnadsfri TBE-vaccinering för barn i Gävleborg?

Anna-Lena Vestin (V) frågar:

• Har du fått mer insyn och en bra bild av rekryteringsprocessen - finns det underlag att kunna anställa vårdpersonal till Baldersnäs HC?
• När kommer Baldersnäs HC ha öppet 40 timmar i veckan?
• När kommer Baldersnäs HC ha en allmänspecialist på plats 40 timmar i veckan?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Visste ordf PU på förhand att det vidtogs åtgärder för att påverka personalen vid den psykiatriska avdelningen vid Hudiksvalls sjukhus eller var ordf PU varit ovetandes om vad som pågick?
2. Varför har de händelser som beskrivs ovan inträffat sedan slutet av 2022 fram till dagens datum? Vilka samband finns?
3. Vad har ordf PU lärt av de händelser som beskrivs ovan?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Kommer samma vårdkvalité att utföras och garanteras av färre antal sjukvårdspersonal när neddragningen av hyrsjuksköterskor och hyrläkare verkställes?
2. Hur många helårstjänster i sjukvården avseende hyrsjuksköterskor resp hyrläkare beräknar ordf PU försvinner för åren 2024, 2025 resp 2026?
3. Kommer neddragningen att leda till sjuksköterskebrist resp läkarbrist på avdelningar och hälsocentraler och därmed orsaka längre väntetider på hälsocentraler, akutmottagningar, vårdavdelningar och till operationer?
4. Vilka hälsocentraler och avdelningar kommer, i förekommande fall, att drabbas av sjuksköterskebrist resp läkarbrist?
5. Hur mycket längre väntetider på hälsocentraler, akutmottagningar, vårdavdelningar och till operationer kommer, i förekommande fall, att uppstå
6. Bedömer ordf PU att en försämrad arbetsmiljö kommer att uppstå med anledning av neddragningen av hyrpersonal och i så fall var (hälsocentraler, akutmottagningar, vårdavdelningar)?

Mona Davik (S) frågar:

1. Kommer ordförande i HSN göra något för att säkerställa att personer med diabetes får tillgång till diabetesmedicin?
2. Vilka åtgärder avser ordförande i HSN att vidta för att säkerställa tillgången till diabetesmedicin i Region Gävleborg?
3. Hur ska ordförande i HSN se till att tillgången till diabetesmedicin är jämlikt fördelad och lika för alla diabetespatienter inom Region Gävleborg?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är ordf RS beredd att revidera reglementen/regler samt tillämpning så att dessa tar fasta på ansökans innehåll istället för på den ansökande föreningen/organisationen?

Eva Lindberg (S) frågar:

1. Hur stor bedömer ordf HSN att intäkten blir om Region Gävleborg avgiftsbelägger tolk vid uteblivet eller sent avbokat besök avseende patienter som är döv, dövblind, vuxendöv eller hörselskadad? Alternativt: Hur stor bedömer ordf HSN att besparingen blir vid införande av avgifter enligt ovan för döva, dövblinda, vuxendöva eller hörselskadade patienter?
2. Varför har HSN ej återrapporterat till regionstyrelsen enligt beslut?

Ulla Andersson (V) frågar:

• Varför tillämpar ordförande och övriga partier i regionstyret inte den öppenhet och transparens som förordats och utlovats?
• Vad tänker regionstyret göra för att anställda inom Region Gävleborg inte ska hindras från att prata med media?
• Hur utbildas chefer i meddelarfrihet?

Alf Norberg (V) frågar:

• Anser ordförande att det utskickade brevet till medarbetarna inom psykiatrin i Hudiksvall är problematiskt?
• Vilka åtgärder avses vidtas för att medarbetare inte ska uppfatta det som att de blir hotade till tystnad?
• Anser ordförande att medarbetare inte ska få uttala sig via media när de protesterar mot nedläggningen och som de uppfattar en försämrad vård för patienterna?

Lars Öberg (S) frågar:

1. Har ordf HN säkerställt att den nya tågoperatören har tillräckliga resurser för att köra X-tågen enligt gällande tidtabell?
2. Om så är fallet, på vilket sätt har ordf säkerställt detta?
3. Om inte, på vilket sätt kommer ordf att säkerställa att den nya tågoperatören har tillräckliga resurser för att kunna köra X-tågen enligt gällande tidtabell?
4. Vilka särskilda åtgärder planeras för att återupprätta förtroendet för X-trafik och kollektivtrafiken?

Marie-Louise Dangardt (S) frågar:

1. Är ordf KKN beredd att följa Socialdemokraternas inställning och ändra beslutet att ta bort bordsservering under helger så att patient- och brukarföreningar fortsatt kan dra full nytta av folkhögskolornas lokaler?

Ulla Andersson (V) frågar:

• Hur ser förekomsten av VRI ut inom olika verksamhetsområden?
• Hur efterlevs de basala hygienrutinerna av de olika yrkeskategorierna?
• Kommer en åtgärds- och tidplan för arbetet införas och redovisas för nämnden?

Marie-Louise Dangardt (S) frågar:

1. Kan ordförande förklara varför konst som ej anses gynna det regionala kulturarvet måste avyttras?
2. Hur ska bedömningen av vilken konst som får köpas in och vilken konst som ska censureras genom avyttring gå till i praktiken?
3. Hur kommer Region Gävleborgs konstsamlingsverksamhets, samt övriga verksamheter som innehar och köper in konstverk, exempelvis Länsmuseet och Hälsinglands museum, uppdrag och autonomi att förändras när kultur- och kompetensnämndens uppdrag ovan beskrivet sätts i verket?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är regionstyrelsens ordförande beredd att följa oss socialdemokrater att rätta till den oönskade orättvisa som reglementet för sjukresor innebär för personer som inte kan nyttja resa på kallelse med kollektivtrafiken och möjliggöra för dessa att få reseersättning för bil utan egenavgift?

Magnus Svensson (C) frågar:

1. Vad gör du för att komma till rätta med det stora problemet kring tågförseningar i Gävleborg?
2. Vilken plan/strategi har du för att se till att förtroendet för kollektivtrafiken i Gävleborg ökar?

Carina Ohlson (C) frågar:

• Hur många patienter från Hudiksvalls upptagningsområde vårdas på närliggande psykiatriska kliniker till exempel Gävle och Sundsvall?
• Hur har det sett ut med antalet patienter som vårdas på annan plats än i Hudiksvall de senaste tre åren?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är anledningen till nedläggningen av avdelning 10b vid Hudiksvalls sjukhus att finansiera mobilt arbetssätt och psykakut i norra Hälsingland?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Öppnande och stängning – sk utbudsanpassning – av vad slags verksamhet och omfattning anser ordf HSN vara nödvändig för politiskt beslutsfattande?

Magnus Svensson (C) frågar:

• Vad gör region Gävleborg för insatser för att fler skall ta ett HPV-vaccin och på så sätt utrota livmoderhalscancer i Gävleborg och på så sätt även i Sverige?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vidhåller ordf HSN löftet att personalstyrkan i RG inte kommer att minskas under den förestående ekonomiska krishanteringen innevarande mandatperiod?

Enligt 5 kap 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-11-22, § 288, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-12-13, § 308, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-12-13, § 313, och överlämnades till regionfullmäktiges presidium för beredning. 

Enligt 5 kap 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-12-13, § 315, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-02-15, § 9, och överlämnades till regionfullmäktiges presidium för beredning. 

Enligt 5 kap 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-02-15, § 10, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-02-15, § 11, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Lars Öberg, Mona Davik, Marcus Gard (S) har lämnat in en motion med följande yrkande:

1. Att barnbokslut för Region Gävleborg instiftas.

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Daniel Hermansson, Lena Åman, Kristoffer Hansson, Bente Sandström och Hans Hellström (S)  har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att Region Gävleborg utreder hur organisationen kan stödja kulturarbetares fackliga organisationer och intresseorganisationer på kulturområdet.
2. Att Region Gävleborg utreder möjligheterna att skapa fler arbetstillfällen för kulturskapare genom satsningar på kultur i arbetslivet och kultur i vård och omsorg.
3. Att enprocentregeln för konstnärlig utsmyckning konsekvent tillämpas inom Region Gävleborg och fastställs i relevanta styrdokument.

Lars Öberg, Jeanette Derkaspar och Mona Davik (S) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att Region Gävleborg utreder möjligheterna för kommunala socialtjänster i länet att remittera direkt till barn- och ungdomspsykiatrin.
2. Att möjligheten för kommunala socialtjänster i länet att remittera direkt till barn- och ungdomspsykiatrin träder i kraft under första halvåret 2025.