Möte 2024-11-26

Enligt Kommunallag (2017:725), 11 kap 8 §, ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för regionskatten under det följande året. Enligt samma lag ska skattesatsen också anges i budgeten. Skattesatsen för år 2024 är 11,51 kronor. För år 2025 föreslås oförändrad skattesats.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-10-09, § 245, se bifogat protokollsutdrag.

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet Gävleborg har upprättat förslag till budget 2025 och ekonomisk plan 2026–2027. Budgetförslaget är upprättat utifrån oförändrad skattesats på 11,51 kronor. Det budgeterade resultatet för 2025 uppgår till -251 mnkr, medan planerat resultat för 2026 är 15 mnkr och för 2027 uppgår till 12 mnkr.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 266, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Särskilt yttrande

Magnus Svensson (C) har inkommit med ett särskilt yttrande angående hantering av budget- och planförutsättningar:

Regionstyrelsen godkände den 4 juni i år Budget- och planförutsättningar för 2025-2027. Utifrån dessa ramar ska nämnderna och regionstyrelsen upprätta budget och årsplaner. I dagens budgetbeslut utgår majoritetens budgetförslag utifrån förändrade budget- och planförutsättningar som inte är överensstämmande med RS beslut i Juni.

Det är beklagligt och odemokratiskt att oppositionen inte får ta del av de reviderade budget- och planförutsättningar som styrets budgetarbete har utgått ifrån. Vi förväntar oss en sundare och mer transparent dialog till nästa budgetarbete. Särskilt när Region Gävleborgs ekonomiska utmaningar är så otroligt tuffa.

Reservationer

Eva Lindberg (S), Lars Öberg (S), Marie-Louise Dangardt (S), Jan Lahenkorva (S), Magnus Svensson (C) och Ulla Andersson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.

Eva Lindberg (S), Lars Öberg (S), Marie-Louise Dangardt (S) och Jan Lahenkorva (S) har inkommit med en skriftlig reservation som biläggs protokollet.

Yrkanden

Eva Lindberg (S) yrkar på att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att bifalla Socialdemokraternas budget.

Magnus Svensson (C) yrkar på att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta följande:

1. Centerpartiets förslag till budget 2025 för Region Gävleborg, "Grön tillväxt i hela länet och en nära och god vård" fastställs.
2. Skattesatsen för år 2025 fastställs till 11,51 kronor.
3. Ekonomisk planering 2025-2027 tabell 1 i Centerpartiets förslag till Budget 2025 för Region Gävleborg, fastställs. (I tabell 1, Ekonomiska planförutsättningar 2025-2027 så anser Centerpartiet att ”årets resultat, % nettokostnaden för 2026 torde ligga på minus 2,5%” i jämförelse med den antagna ”Budget- och planförutsättningar 2025- 2027 från den 4/6 -2024)
4. Synnerliga skäl åberopas för att upprätta en budget där intäkterna inte överstiger kostnaderna för år 2025 och plan för året 2026 med hänsyn till de högre tillfälliga kostnaderna för värdesäkring av pensionsförpliktelser inom Region Gävleborg.
5. Fördela de ekonomiska planeringsramarna för 2025 till styrelse och nämnder enligt tabell 2 i dokumentet Budget 2025 "Grön tillväxt i hela länet och en nära och god vård". (Posterna avseende Regionstyrelsen samt Hälso- och sjukvårdsnämnden i kolumnen Övriga tillskott preciseras i samband med tabell 2.)
6. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt dokumentet Budget 2025 för?" Grön tillväxt i hela länet och en nära och god vård" antas.
7. Regiondirektören uppdras att verkställa regionfullmäktiges beslut i Budget 2025 för Region Gävleborg ”Grön tillväxt i hela länet och en nära och god vård till länets invånare”, angående Regler avseende planering och implementering av besparingsåtgärder:

a) Arbeta med ett långsiktigt fokus på ekonomin. Både för att möta dagens ekonomiska problem men också de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna i regionen.

b) Analysera, planera och genomföra åtgärder för infrastrukturinvesteringar och klimatanpassningen, på både kort och lång sikt.

c) Klara kompetensförsörjningsutmaningen genom att minimera administrativt arbete, se över struktur och organisering med fokus på taskshifting samt med hjälp av digitala tekniker, metoder och verktyg ställa om verksamheten.

d) Fastslå målsättningen att ha ekonomin i balans till år 2027.

e) Region Gävleborg skall 2025 påbörja ett arbete med att minska kostnadsutvecklingen i våra verksamheter.

f) Region Gävleborg skall 2025 fortsätta arbetet med att minska personalomsättningen i regionen.

g) Region Gävleborg skall fortsatt jobba med att utveckla tillitsstyrningen som ett led i att minska detaljstyrning och administration.

Ulla Andersson (V) yrkar på att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta följande:

1. Vänsterpartiets budgetförslag, för Region Gävleborg Årsplan och Budget 2025- 2027, Välfärd Gävleborg - Allas rätt till jämlik och jämställd välfärd antas.
2. Fördela budgetram för 2025 till styrelse och nämnder enligt Tabell 1 (bilaga) tillhörande dokumentet.
3. Täcka negativt resultat efter balanskravsjusteringar genom att ta RUR i anspråk.
4. Skattesatsen för år 2025 fastställs till 11,51 kronor.
5. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt dokumentet Årsplan och Budget 2025-2027, Välfärd Gävleborg - Allas rätt till jämlik och jämställd välfärd antas.
6. Anta förslaget till investeringsramar.
7. Ge regionstyrelsen rätt att besluta om byggnadsinvesteringar som avser programarbete, lokalarbete samt reinvesteringar upp till 400 prisbasbelopp per objekt. Beslutanderätten inkluderar erforderliga rivningar.
8. Ge regionstyrelsen rätt att besluta om rivning av byggnad där värdet inte överstiger 200 prisbasbelopp.
9. Ge regionstyrelsen rätt att besluta om försäljning av byggnad där värdet inte överstiger 200 prisbasbelopp.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på majoritetens budgetförslag mot Eva Lindbergs (S), Magnus Svenssons (C) och Ulla Anderssons (V) yrkanden och finner att regionstyrelsen beslutar i enligt ordförandes förslag till beslut att föreslå regionfullmäktige att anta majoritetens budgetförslag.

Utgångspunkt för finansiering av Region Gävleborgs investeringar är att de över tid ska finansieras i samma takt som årets avskrivningar och resultat, det vill säga egenfinansieras. Lånefinansiering ska därför endast förekomma vid högre investeringsnivåer.

Om likviditetsbehov uppstår ska Region Gävleborg kortsiktigt nyttja checkräkningskrediten. Vid långvarigt likviditetsbehov ska finansiering ske genom långfristig upplåning alternativt försäljning av placerade medel inom kapitalförvaltningen. Val av finansiering beror på hur lång period som likviditetsbehovet bedöms finnas samt rådande marknadsläge.

Behovet av finansiering 2025 bedöms till maximalt 1 000 mnkr. Skuldförvaltning ska ske enligt policy för finansförvaltning och regler till policy för finansförvaltning, men kan under uppbyggnadsfasen avvika mot limiter för löptider för ränte- och kapitalbindning beroende på rådande marknadsläge.

Regionstyrelsen kommer under 2025 att successivt besluta att uppdra till regiondirektören att ta upp nya lån inom låneramen. Under första kvartalet 2025 får 400 mnkr upplånas. Regiondirektören får sedan återkomma till regionstyrelsen inför att ytterligare behov bedöms uppkomma.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 269, se bifogat protokollsutdrag.

Den psykiska ohälsan i landet ökar vilket leder till ökad efterfrågan av stödpersoner till patienter som vårdas utifrån tvång. Nuvarande arvodesregler har ej haft någon årlig uppräkning eller justerats sedan de antogs i regionfullmäktige den 12 juni 2018, §122 (RS 2018/844).

Rekryteringsbehovet av stödpersoner är stort. På grund av ökade samhällskostnader som t.ex. drivmedel finns det svårigheter att rekrytera och behålla befintliga stödpersoner. Med anledning av detta finns behov av att justera arvodesreglerna så att de är likvärdiga med övriga patientnämnder i landet. Detta arvodesreglemente ersätter tidigare beslut i fullmäktige (RS 2018/844). Patientnämnden hanterar årlig revidering med procentuell uppräkning av arvodesreglementet.

Ärendet behandlades vid patientnämndens sammanträde 2024-09-27, § 48, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 272, se bifogat protokollsutdrag.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Kommer personalbudgeten för 2025 svara mot verklighetens faktiska personalbehov jämfört med hur det budgeterats för 2023 och för 2024?
2. Om budgeten för personal för 2025 kommer att bygga det faktiska personalbehovet, från vilka budgetposter eller verksamheter kommer man att föra över resurser? Eller minska på antalet anställda?

Jan Lahenkorva (S) önskar dra tillbaka sin interpellation. 

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-09-24, § 371 och 2024-10-22--23, § 402.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är ordf HSN nöjd med den psykiatriska vård som SD, M, KD och SVG erbjuder medborgarna vid Hudiksvalls sjukhus?

Jan Lahenkorva (S) önskar dra tillbaka sin fråga. 

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-09-24, § 378 och 2024-10-22--23, § 416.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. När ska psykiatriska mobila team införas inom psykiatrin i Hudiksvall?
2. När ska den psykiatriska slutenvårdsavdelningen i Hudiksvall stängas ner?
3. Hur ska behov av psykiatrisk slutenvård i Hudiksvall/norra Hälsingland tillgodoses när den psykiatriska slutenvårdsavdelningen i Hudiksvall stängs ner?

Jan Lahenkorva (S) önskar dra tillbaka sin interpellation. 

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23, § 417.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är det verkligen rimligt att patienterna ska garantera bolagets ekonomiska ställning?
2. Vilken tandvård ska bli dyrare för den enskilde patienten?
3. Vilka grupper tror ordf FTV särskilt riskerar att drabbas av de återkommande avgiftshöjningarna?

Jan Lahenkorva (S) önskar dra tillbaka sin interpellation. 

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23, § 420.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. När kan medborgarna förvänta sig mammografi i Bollnäs och finns det en övergripande plan för att avhjälpa de omfattande och svåra bemanningsproblemen inom sjukvårdsverksamheten i Region Gävleborg?

Jan Lahenkorva (S) önskar dra tillbaka sin fråga. 

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23, § 423.

Ulla Andersson (V) frågar:

• Hur ser ordningen ut, vilken/vilka hälsocentral/er ska läggas ut på den öppna marknaden till försäljning först?
• Vad är planen när vårdbolaget inte längre anser att verksamheten är lönsam och ämnar lägga ned en hälsocentral?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-09-24, § 377 och 2024-10-22--23, § 415. 

Anna-Lena Vestin (V) frågar:

• Hur ser bemanningen av sjuksköterska ut på våra, tillsammans med kommunerna, drivna beroendemottagningar?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23, § 418.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Accepterar RSO slutsatserna i såväl Vårdansvarskommitténs underlagsrapport samt Region Gävleborgs egen rapport, att privatisering och marknadsorienterad organisering driver administration?
2. Är den kraftigt ökande administrationen som följer av utförsäljningen av Region Gävleborgs hälsocentraler acceptabel?
3. Är RSO beredd att avbryta processen avseende den förestående utförsäljningen av Region Gävleborgs hälsocentraler?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23, § 419.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Om nu driftformen är underordnad kvalitén, varför är driftformen för Hedesunda hälsocentral då så viktig, att SD menar att den måste drivas i offentlig regi?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23, § 421.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Pågår eller planeras det nu för en bolagisering av Region Gävleborgs hälsocentraler?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23, § 422.

Ulla Andersson (V) frågar:

• Kommer regionstyrelsen, på sammanträdet i november, få ta del av arbetsgruppens analys och förslag på åtgärder samt underlaget gällande koordinator?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23, § 424.

Föreslagen avgiftshandbok för 2025 innehåller, utöver justeringar som är en konsekvens utav regeringsbeslut, höjda avgifter på uteblivna- eller sent avbokade besök eller åtgärder, en avgift för utebliven språktolkkontakt samt ett tillägg i avgiften för sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling som inte utgör allmän handling.

Ärendet behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-09-26, § 168, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 274, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Reservationer

Eva Lindberg (S), Lars Öberg (S), Marie-Louise Dangardt (S), Jan Lahenkorva (S), Magnus Svensson (C) och Ulla Andersson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.

Yrkanden

Jan Lahenkorva (S) yrkar med instämmande av och Ulla Andersson (V):

1. att vårdenheter ska ha möjlighet för patienter att avbeställa vårdbesök utan knappval
2. avgift för uteblivet besök, 300 kr
3. avgift för inställt vårdbesök/åtgärd orsakad av patient, 300 kr
4. avgift för ett sent avbokat vårdbesök (24 timmar eller senare), 300 kr
5. avgift för inställd operation, orsakad av patient, 500 kr
6. ingen språktolkavgift tas ut i samband med ett uteblivet - eller sent avbokat besök
7. avgift för att partner eller närstående övernattar på BB-avdelning, 200 kronor per natt (inga måltider ingår) men maximalt 1400:- (samma som högkostnadsskyddet)

Magnus Svensson (C) yrkar bifall till tre av punkterna i Jan Lahenkorva (S) yrkande:

vårdenheter ska ha möjlighet för patienter att avbeställa vårdbesök utan knappval.

ingen språktolkavgift tas ut i samband med ett uteblivet - eller sent avbokat besök.

avgift för att partner eller närstående övernattar på BB-avdelning, 200 kronor per natt (inga måltider ingår) men maximalt 1400:- (samma som högkostnadsskyddet).

Magnus Svensson (C) yrkar på att det utreds närmare vilka som uteblir från operation, om det är grupper som inte har ekonomiska förutsättningar att betala och om avgiften kan bedömas leda till färre inställda operationer.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på Jan Lahenkorvas (S) yrkande två, tre, fyra och fem och finner att regionstyrelsen avslår detta.

Ordförande ställer proposition på Jan Lahenkorvas (S) yrkande ett och sju och finner att regionstyrelsen avslår detta.

Ordförande ställer proposition på Jan Lahenkorvas (S) yrkande sex och finner att regionstyrelsen avslår detta.

Votering begärs och genomförs. Regionstyrelsen godkänner följande propositionsordning:

Ja-röst för avslag på Jan Lahenkorvas (S) yrkande.

Nej-röst för bifall till Jan Lahenkorvas (S) yrkande.

Omröstningen utfaller så att sju ledamöter röstar ja och sex ledamöter röstar nej. Regionstyrelsen har därmed beslutat att avslå Jan Lahenkorvas (S) yrkande.

Ordförande ställer proposition på Magnus Svenssons (C) yrkande och finner att regionstyrelsen avslår detta.

I Regionfullmäktigebeslutet om budgetramen för tandvård 2018 framgår att man sedan 2014 succesivt har ökat åldern för åldersansvar för barn- och ungdomstandvård med ett år per år under åren 2014-2017 så att 2017 gäller åldersansvaret till och med 23 år. Under 2018 utökades åldersansvaret för barn- och ungdomstandvård till att gälla till och med 24 år. 4,0 mnkr beslutades i budgeten för det utökade åldersansvaret för barn- och ungdomstandvård.

Detta innebär att Region Gävleborg har avgiftsfri barn- och ungdomstandvård som gäller ett år ytterligare än vad som anges i Tandvårdslagen.

Tandvårdslagen 7§ anger för vilken åldersgrupp Folktandvården ska svara för regelbunden och fullständig tandvård.

Folktandvården ska svara för:

1. regelbunden och fullständig tandvård för personer till och med det år då de fyller 23 år,
2. specialisttandvård för personer från och med det år då de fyller 24 år, och
3. övrig tandvård för personer från och med det år då de fyller 24 år i den omfattning som regionen bedömer lämplig.

Tandvårdslagen 15a§ säger att tandvård som avses i 7§ 1 ska vara avgiftsfri för patienten. Uppkommer kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tandvårdsbesök, får avgift tas ut av patienten enligt grunder som regionen bestämmer. Regionen får också ta ut avgift, om patienten på begäran ges tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat.

Den 5 juni 2024 överlämnade Regeringen en proposition till Riksdagen där åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården föreslås sänkas från 23 till 19 år. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Region Gävleborg tar i samband med detta förslag om ändring i Tandvårdslagen ställning till att från den 1 januari 2025 följa den åldersgräns som Tandvårdslagen anger för avgiftsfri barn- och ungdomstandvård.

Ärendet behandlades vid hälsovalsutskottets sammanträde 2024-10-24, § 39, se bifogat protokollsutdrag.

Ärendet behandlades vid hälsovalsutskottets sammanträde 2024-10-24, § 39, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 273, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Reservationer

Eva Lindberg (S), Lars Öberg (S), Marie-Louise Dangardt (S), Jan Lahenkorva (S), Magnus Svensson (C) och Ulla Andersson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.

Eva Lindberg (S), Lars Öberg (S), Marie-Louise Dangardt (S) och Jan Lahenkorva (S) har inkommit med en skriftlig reservation:

Förändringen av den avgiftsfria tandvården aviserades av regeringen i budgeten för 2024, och propositionen lades fram till riksdagen i juni 2024. I denna föreslås att åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från till 23 år till 19 år, i Gävleborg fanns sedan föregående mandatperiod beslut att finansiera avgiftsfri tandvård för gruppen till och med 24 års ålder.

Det finns skäl att låta Folktandvården Gävleborg fortsatt erbjuda ett år av avgiftsfri tandvård utöver den nya, försämrade lagen. Det skulle starkt bidra till att utjämna sociala ojämlikheter som idag är kopplade till mun- och tandhälsa. När SD, M, KD och Sjukvårdspartiet nu slopar den särskilda satsningen på barn- och ungdomstandvården i Gävleborg måste det anses som ett misslyckande.

Ulla Andersson (V) har inkommit med en skriftlig reservation:

Tandhälsa är i dag en klassfråga och när SD och övriga styrande partier i Region Gävleborg kraftigt höjt Folktandvårdens samtliga tandvårdsavgifter, så att de nu ligger i genomsnitt 8% över den referensprislista som har satts av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, kommer det att försämra munhälsan hos våra unga i länet.

Vi vill därför att Region Gävleborg behåller det extra avgiftsfria året som finns sedan tidigare. Därmed skulle tandvården för unga bli avgiftsfri till och med det år de fyller 19 år.

Yrkanden

Ulla Andersson (V) yrkar, med instämmande av Jan Lahenkorva (S) och Magnus Svensson (C), på att Region Gävleborg ska bevilja avgiftsfri tandvård för unga ett år längre än lagens krav.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på Ulla Anderssons (V) yrkande och finner att regionstyrelsen avslår detta.

Votering begärs och genomförs. Regionstyrelsen godkänner följande propositionsordning:

Ja-röst för avslag på Ulla Anderssons (V) yrkande.

Nej-röst för bifall till Ulla Anderssons (V) yrkande.

Omröstningen utfaller så att sju ledamöter röstar ja och sex ledamöter röstar nej. Regionstyrelsen har därmed beslutat att avslå Ulla Anderssons (V) yrkande.

Av kommunallagen (11 kap) framgår att Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande.

Denna policy tillsammans med tillhörande regler ersätter tidigare "Direktiv för förvaltning av pensionsfond". Policyn utgör det övergripande styrinstrument för regionens kapitalförvaltning och tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan regionfullmäktige och regionstyrelsen. Den ska även ge vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer hos regionen och externa kapitalförvaltare.

Kapitalförvaltning regel ska ge ett förtydligande till policyn och tydliggör arbetsfördelning inom tjänstemannaorganisationen. I regel till policyn hanteras även hur kapitalet får förvaltas.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 279, se bifogat protokollsutdrag.

Av kommunallagen (11 kap) framgår att Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande.

Denna policy tillsammans med tillhörande regler ersätter tidigare "Direktiv för finansförvaltningen". Policyn utgör det övergripande styrinstrument för regionens finansförvaltning och tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan regionfullmäktige och regionstyrelsen. Den ska även ge vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer hos regionen och externa parter.

Finansförvaltning Regel ska ge ett förtydligande till policyn och tydliggör arbetsfördelning i tjänstemannaorganisationen. I regler till policyn hanteras även hur regionens likviditet får hanteras och hur upplåning får ske.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 280, se bifogat protokollsutdrag.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte beretts färdigt, § 61.

I bifogad sammanfattning framgår vilka motioner som den 23 oktober 2024 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 86 st.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 281, se bifogat protokollsutdrag.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt, § 95.

I bifogad sammanfattning framgår vilka medborgarförslag som den 23 oktober 2024 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 5 st.

En sammanställning över besvarade medborgarförslag bifogas också i ärendet.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 282, se bifogat protokollsutdrag. 

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg har PWC granskat regionens arbete avseende att behålla och utveckla medarbetare och chefer.

Utifrån genomförd granskning är den samlade bedömningen att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden till övervägande del säkerställer att ändamålsenliga åtgärder vidtas för att behålla samt utveckla medarbetare och chefer. Av rapporten framkommer vidare att kravet på mål och strategier är helt uppfyllt och att det till övervägande del sker ett systematiskt arbete för att behålla och utveckla regionens medarbetare. Systematiken kring chefer framkommer inte lika tydligt och behöver därför utvecklas. Uppkomna behov åtgärdas på ett tillfredsställande sätt. Dock behöver tydligare uppföljning av åtgärdernas effekter implementeras.

Mot bakgrund av genomförd granskning lämnar revisorerna följande rekommendationer till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare utifrån:

• att komplettera mål- och strategidokument med vilka mål samt åtgärder som särskilt avser chefernas roll och förutsättningar.
• att tydligare kommunicera vilka konkreta åtgärder som vidtas för att behålla och utveckla medarbetare samt chefer.
• att en översyn av stödfunktionerna sker i syfte att stämma av vilket faktiskt behov av stöd som cheferna har och hur formerna för stöd ska utformas på ett effektivt vis. Det innebär även en översyn av hur chefer kan avlastas administrativa uppgifter för att frigöra tid för deras chefsuppdrag.
• att åtgärder vidtas i syfte att uppmärksamma och säkerställa en god arbetsmiljö för chefer där en del är att se över antalet medarbetare per chef.
• att formerna för regionstyrelsens uppföljning av åtgärder för att behålla och utveckla medarbetare och chefer utvecklas. Detta mot bakgrund av att kompetensförsörjning har identifierats som ett väsentligt område i regionstyrelsens riskanalys.

Ärendet behandlades vid personalutskottets sammanträde 2024-10-24, § 45, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 283, se bifogat protokollsutdrag.

Joakim Westlund (C) föreslår i en motion:

• Att delegationsordningar och andra styrande dokument förändras så att det klargörs enligt ovan att regionen som huvudprincip ska vara öppen och transparent när media eller allmänhet vill ta del av allmänna handlingar.
• Att det i delegationsordningar och andra styrande dokument klargörs att regionens huvudprincip är att media och allmänhet har rätt att få ta del av handlingar som delgivits ledamöter i en nämnd eller styrelse inför ett sammanträde. Den enda som äger rätt att neka ett utlämnande är nämndens eller styrelsens ordförande efter konsultation från jurist.

Regionstyrelsen svarar:

Öppenhet och transparens är viktiga ledord för offentlig sektor och rätten att ta del av allmänna handlingar är en av de bärande pelarna för rättsstaten.

Handlingars offentlighet regleras framförallt i Tryckfrihetsförordning (1949:109) och Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Här framgår att offentlighet alltid är huvudregeln för allmänna handlingar, samt vad som utgör allmänna handlingar. Regionens styrdokument återspeglar idag de förhållanden som finns i lagtexten och tydliggör att offentlighet är huvudprincipen för allmänna handlingar.

Region Gävleborg får begäran om att lämna ut många hundra allmänna handlingar varje år. Merparten av dessa handlingar lämnas ut i sin helhet, medan vissa begäran nekas helt eller delvis. Både när en begäran resulterar i att handlingarna lämnas ut och när de nekas ska det ha föregåtts av en prövning av om handlingarna är allmänna och om de i så fall omfattas av sekretess. Nekande av utlämning får endast ske i de fall lagen medger det.

Många handlingar som ligger till grund för beslut är redan allmänna, medan vissa inte är det förrän nämnden har färdigbehandlat ärendet. I de fallen finns idag redan fungerande rutiner för när de ändå ska lämnas ut på begäran. Nekande av utlämning beslutas idag av Regionjurist på delegation från nämnd och styrelse. En begäran om allmän handling ska handläggas skyndsamt. Den arbetsgången att endast ordförande i styrelse eller nämnd har rätt att neka ett utlämnande skulle innebära en betydande arbetsbörda för ordförandena, och skapa onödiga ledtider i handläggningen av utlämningsärenden, vilket inte är förenligt med kravet på skyndsamhet.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 284, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Reservationer

Eva Lindberg (S), Marcus Gard (S), Marie-Louise Dangardt (S), Jan Lahenkorva (S), Magnus Svensson (C) och Ulla Andersson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Yrkanden

Magnus Svensson (C) yrkar, med instämmande av Ulla Andersson (V) och Marie-Louise Dangardt (S) bifall till motionen.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på ordförandes förslag till beslut mot Magnus Svenssons (C) yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar enligt ordförandes förslag till beslut att motionen ska anses besvarad.

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Lars Öberg, Mona Davik, Daniel Johansson och Marcus Gard (S) föreslår i en motion:

• Att Region Gävleborg stoppar användning av underleverantörer eller F-skattare

Regionstyrelsen svarar:

Vi delar motionärernas bild av att andelen inhyrd personal behöver minska till förmån för fler anställda medarbetare.

Under 2023 och 2024 har arbetet med att minska antalet inhyrda medarbetare intensifierats. 2023 startade ett pilotprojekt med kontinuitetsersättning. Det innebär att inhyrda medarbetare som väljer att ta en anställning i regionen erhåller en anställningsbonus. Vidare innebär det att de medarbetare som jobbat ett visst antal år på samma avdelning erhåller ett lönepåslag baserat på hur många år denne arbetat där. Detta för att premiera kontinuitet.

Alla landets regioner har tecknat ett avtal tillsammans med SKR i syfte att minska kostnaderna för, och antalet, inhyrd personal. Avtalet innebär bland annat ett tak för vad en inhyrd medarbetare får kosta. Detta är någonting vi ser effekter av redan nu, då landets regioner inte kan konkurrera med varandra prismässigt och på så sätt pressa ut prissättningen.

Vidare är vi ödmjuka inför de utmaningar hälso- och sjukvården har inom bemanning. Det är tydligt att Region Gävleborg, likt fler regioner, behöver bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare för att fler ska välja att vara anställd framför att vara inhyrd. Att stoppa underleverantörer och F-skattare ser vi dock inte som en lösning på det faktiska problemet. Det framstår dessutom företagsfientligt och skulle drabba enskilda företagare men inte lösa problemet med att öka sjukvårdens attraktivitet.

Ärendet behandlades vid personalutskottets sammanträde 2024-10-24, § 46, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-11-05, § 285, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Reservationer

Eva Lindberg (S), Marcus Gard (S), Marie-Louise Dangardt (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Yrkanden

Jan Lahenkorva (S) yrkar, med instämmande av Ulla Andersson (V), bifall till motionen

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på ordförandes förslag till beslut mot Jan Lahenkorvas (S) yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar enligt ordförandes förslag till beslut att motionen avslås.

Votering begärs och genomförs. Regionstyrelsen godkänner följande propositionsordning:

Ja-röst för avslag på motionen.

Nej-röst för bifall till motionen.

Omröstningen utfaller så att sju ledamöter röstar ja och fem ledamöter röstar nej, en ledamot avstår.

Regionstyrelsen har därmed beslutat i enlighet med ordförandes förslag till beslut att motionen avslås. 

Birgitta Juhlin (M) har avsagt sig uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Amalia Kvarnström (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i regionfullmäktige. 

Katarina Hedberg (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i hållbarhetsnämnden så ny ersättare behöver väljas. 

Katarinas avsägelse godkändes vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-09-24, § 341.

Liz Zachariasson (-) har avsagt sig uppdraget som ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden så ny ledamot behöver väljas.

Liz avsägelse godkändes vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23, § 399.

Birgitta Juhlin (M) har avsagt sig uppdraget som ersättare i kultur- och kompetensnämnden så ny ersättare behöver väljas.

Eva Lindberg (S) frågar:

1. Hur bidrar bolagiseringen av en hel vårdnivå (primärvården) till att utveckla sjukvården i riktning mot God och nära vård?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. På vilket sätt bedömer vice ordf HSN att nuvarande ledarskap inom primärvården brister och på viken nivå bedöms bristerna finnas?
2. Hur ska en stor, marknadsorienterad, kostnadsdrivande och byråkratiserande omorganisation stödja ledarskap och stärka nya arbetssätt?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Om nu fördelarna är så stora med att bolagisera primärvården, vilka fördelar finns då med att behålla specialistsjukvården i förvaltningsform?
2. Om nu en bolagisering av primärvården leder till en mer personcentrerad vård, ett närmare ledarskap och bättre förutsättningar för en ekonomi i balans, är SD då, i konsekvensens namn, beredd att bolagisera även specialistvården?

Lars Öberg (S) frågar:

1. Är utredningens slutsatser och rekommendationer om bolagisering väl förankrade och erkända inom professionen respektive hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är vice ordf RS beredd att köpa ytterligare konsulttjänster enl alternativ C?
2. Vad bedömer vice ordf RS att ytterligare köp av konsulttjänster enl alternativ C kostar?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Bygger beslutet om att bolagisera primärvården på en felaktig uppfattning om primärvårdens nuvarande organisation?
2. Vilka andra felaktigheter än antalet chefsled bygger uppfattningen om att en bolagisering kan komma tillrätta med primärvårdens ekonomi och kompetensförsörjning?

Robert Sten (S) frågar:

1. Vilka kontakter har vice ordf RS haft med personalen i primärvården innan beslutet att bolagisera deras arbetsplatser?
2. Vilka reaktioner har vice ordf RS i så fall erhållit inför beslutet att bolagisera personalens arbetsplatser?
3. Hur meddelades personalen i primärvården att deras arbetsplatser ska bli till aktiebolag?
4. Kan vice ordf RS försäkra att beslutet om primärvårdens bolagisering är väl samverkat med personalen i primärvården?
5. Finns en konsekvensanalys gjord inför förändringen?

Marcus Gard (S) frågar:

1. Hur stort aktiekapital avser styret tillskjuta?
2. Varifrån ska de ekonomiska medlen tas?

Magnus Svensson (C) frågar:

1. Vilka konsekvenser har minskad hyrpersonal medfört för vården i Gävleborg?

A) Fördelar

B) Nackdelar

1. Hur ser det fortsatta arbetet ut med att minska inhyrning av vårdpersonal

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vilken budget tilldelas den särskilda projektorganisationen?
2. Vilka andra projekt/prioriteringar/arbetsuppgifter får stå tillbaka till förmån för den särskilda projektorganisationen?

Ulla Andersson (V) frågar:

1. Avser ni införa olika former av självstyrande verksamhet i primärvården och bygga arbetet på de vårdanställdas delaktighet?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Är nedläggning av hälsocentraler ett beslut för regionfullmäktige och om så är fallet varför kan en nedläggning av Baldersnäs hälsocentral ske utan beslut i regionfullmäktige?

Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg och Yvonne Oscarsson (V) har lämnat in en motion med följande yrkande:

• att en utredning genomförs för att förbättra samordning och lokal närvaro för svårt sjuka och multisjuka äldre.

Ulla Andersson och Kristina Sjöström (V) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. att Region Gävleborg startar ett pilotprojekt med äldremottagningar på ett antal hälsocentraler i regionen
2. att pilotprojektet följs upp systematiskt under projekttiden
3. att pilotprojektet utvärderas efter ett år för att sedan implementeras om projektet varit lyckosamt

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige.

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2021-11-23--24, § 430, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

Motionen återremitterades vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-11-22--23, § 293.

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige.

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-11-28--29, § 342, och överlämnades till hållbarhetsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige.

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-11-28--29, § 343, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning.

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige.

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-11-28--29, § 344, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.