Möte 2024-02-22

Revisionsrapporter anmäls till regionfullmäktige som beslutar att överlämna dessa till regionstyrelsen eller nämnderna för beredning av svar. Svaret presenteras sedan i regionfullmäktige och följs av debatt. 

Med utgångspunkt från de iakttagelser och bedömningar som har framkommit i granskningen lämnar vi följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:

• Se över övergripande styrdokument så att dessa även utgör en styrning för att uppmärksamma och tillgodose somatiska behov hos målgruppen. 
• Nämnden bör klargöra huruvida tillhandahållande av allmänmedicinsk läkarkompetens åligger vuxenpsykiatrin och beroendevården. Detta för att minska risken för att gjorda satsningar inom kort nedprioriteras med argumentet att det inte ingår i uppdraget, och att budget inte finns för detta. 

Revisionsrapporter anmäls till regionfullmäktige som beslutar att överlämna dessa till regionstyrelsen eller nämnderna för beredning av svar. Svaret presenteras sedan i regionfullmäktige och följs av debatt. 

Mot bakgrund av de iakttagelser som framkommit i granskningen lämnar vi följande
rekommendationer till regionstyrelsen att:

• Säkerställa att påbörjat arbete med utveckling av det systematiska arbetet med intern kontroll fortlöper och färdigställs som planerat.
• Säkerställa att nämnderna beaktar lönehanteringen i sina internkontrollplaner med tillhörande riskbedömningar.
• Säkerställa att upprättande av rutinbeskrivningar sker inom de områden där sådana saknas och att uppstartat arbete med utveckling av kontrollarbetet fortlöper.
• Tillse att det arbete som har påbörjats med utveckling och systematisering av löneprocessen fortsätter.
• Ge löneenheten förutsättningar att fortsätta sitt arbete med att effektivisera och digitalisera lönehanteringen för att på så sätt minska arbetsbelastningen.
• Ställa krav på regionens verksamheter och chefer att direktiv och rutiner för
  utlägg införs och efterlevs.
• Säkerställa att regionstyrelsen och nämnderna tillser att tid- och avvikelserapportering samt attest av underlag sker korrekt och i tid.
• Säkerställer att styrelsen och nämnderna tillser att det finns fullständiga och korrekta underlag till samtliga lönetransaktioner.

Ulla Andersson (V) frågar:

1. Vilka åtgärder avser ni vidta för att få en mer hållbar situation för patienter och personal på akutmottagningarna, i synnerhet vid Gävle sjukhus akutmottagning?
2. Vilka tidplaner finns för öppnande av fler vårdplatser och för införandet av fler mobila team på och vid Gävle sjukhus?
3. Kommer särskilda arbetsvillkor användas för att rekrytera personal till avdelningar med stängda vårdplatser och till akutmottagningar?
4. Varför tas inte vikarier in på akutmottagningen i Gävle vid hög arbetsbelastning?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-12-12, § 391 och 2024-01-31, § 20.

Kristina Sjöström (V) frågar:

1. Hur ser planen ut för att förbättra kontinuiteten i diabetesvården?
2. Får diabetiker den utbildning som är nödvändig för att klara egenvården?
3. Hur kommer hälso- och sjukvården säkerställa att kontinuiteten i vården förbättras och att patienterna får den utbildning de behöver för att klara egenvården?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-12-12, § 392 och 2024-01-31, § 21.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Kommer ordförande göra något för att säkerställa att personer med diabetes får träffa vården två gånger per år?
2. Avser ordförande vidta några åtgärder för att diabetespatienter får kontinuitet vad gäller att få träffa samma vårdkontakt vid sina primärvårdsbesök?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-12-12, § 393 och 2024-01-31, § 22.

Ulla Andersson (V) frågar:

1. Vilka utbildnings- och fortbildningsinsatser för att stärka arbetet i regionen, mot välfärdsbrottslighet, har genomförts under 2023?
2. På vilket sätt har samarbetet med andra myndigheter och kommuner förstärkts under året för att kunna stoppa ekonomisk brottslighet?
3. Har det inletts något nytt arbete med risk- och konsekvensanalyser av verksamheten?
4. Vilka åtgärder avser regionen vidta för att förhindra välfärdsbrottslighet?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 26.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Hur har Region Gävleborg säkerställt förekomst av kontrastmarkeringar samt ledmarkering/ledstråk i samband med nybyggnationer inom Framtidsbygget?
2. Tar Region Gävleborg hjälp av föreningar och organisationer när lokaler inom Framtidsbygget planeras och utformas?
3. Om tillräckliga kontrast- och ledmarkeringar saknas, vad är i så fall orsaken till sådana brister?
4. Om tillräckliga kontrast- och ledmarkeringar saknas, är ordf FTMU beredd att åtgärda dessa brister?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 27.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Bedömer ordf RS att det finns goda möjligheter för intresseorganisationer som arbetar mot ätstörningar att verka i Gävleborg?
2. Vilka är motiven för att Region Gävleborg bedömer att Frisk & Fri inte ska få ekonomiskt stöd i arbetet mot ätstörningar.
3. Är ordf RS beredd att ändra inställning och istället verka för att Frisk & Fri ska få rätt till ekonomiskt stöd för sitt arbete mot ätstörningar?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 28.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Hade ordf HSN försäkrat sig om akutverksamhetens kapacitet vid GÄS inför en kritisk tid som mellandagarna utgör och vilka åtgärder vidtogs i så fall av ordf?
2. Bedömer ordf HSN att akutverksamhetens funktionssätt vid GÄS fungerade väl under mellandagarna – om inte, vad beror bristerna på?
3. När agerade ordf HSN för att tillse att liknande problem inte ska uppstå framöver och vilka åtgärder är nu vidtagna?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 29.

Marcus Gard (S) frågar:

1. Hade ordf försäkrat sig om kapacitet för underhåll (bl.a. snöröjning) och mottagande vid akutmottagningen och övriga sjukhusområdet GÄS var tillräcklig och vilka åtgärder vidtogs i förberedande syfte av ordf?
2. Bedömer ordf att förberedelserna var tillräckliga och adekvata för att möta den situation som drabbade patienter och anhöriga under slutet av december 2023 vid akutmottagningen GÄS – om inte, vad beror bristerna på?
3. När agerade ordf för att tillse att liknande problem inte ska uppstå framöver och vilka åtgärder är redan vidtagna?
4. Kan ordf garantera att en permanent lösning med ny entré för akutmottagning GÄS kommer att finnas i god tid innan vintern 2024?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 30.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Delar ordf HSN uppfattningen att Region Gävleborg behöver öka ansträngningarna för att upptäcka barn som far illa?
2. Delar ordf HSN bedömningen att ytterligare involvera vuxna patienter i arbetet med att upptäcka barn som far illa samt därvid särskilt fokusera på akutmottagningarna i länet?
3. Är ordf HSN beredd att stödja en särskild pilotverksamhet enligt ovan mål och utformning?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 31.

Kristina Sjöström (V) frågar:

• Kommer Region Gävleborg att införa krav på primärvården att ha ett direktnummer, utan knappval, till sina hälsocentraler med telefontider varje dag?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 32.

Kristina Sjöström (V) frågar:

• Hur stor andel av cancerpatienterna får sin diagnos i ett sent stadium, stadium 3 eller fyra, i Gävleborg?
• Hur ser fördelningen ut gällande kvinnor och män?
• Har andelen kvinnor med sen diagnos, i enlighet med ovan, ökat också i Gävleborg och i så fall med hur mycket?
• Om andelen ökat, vad avser ni vidta för åtgärder?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 33.

Ulla Andersson (V) frågar:

• Avser du att agera för att vårdpersonal inte ska omfattas av angiverlagstiftningen?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 34.

Alf Norberg (V) frågar:

• Känner sig regionrådet tillfreds med utvecklingen inom den psykiatriska slutenvården och är detta ett steg i att skapa den tillgänglighet som Kd dyrt och heligt lovade i valrörelsen?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31, § 35.

Ägardirektiv för Tåg i Bergslagen uppdateras avseende att Västmanland är Region samt att Dalarnas kommunalförbund inte längre är aktuellt.

Bakgrund

Region Örebro län fattade under 2020 beslut om nya ägardirektiv. Resterande regioner, dvs. Region Dalarna, Region Västmanland och Region Gävleborg gjorde det enligt uppgift från Tåg i Bergslagen inte.

Region Dalarna planerar att fatta beslut under tidigt 2024.

Ändringarna i ägardirektivet är endast av formaliakaraktär och avser att Region Västmanland är region samt att Dalarnas kommunalförbund inte längre är aktuellt.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 13, se bifogat protokollsutdrag. 

Nuvarande logistik- och serviceorganisation utgår från lokaler i hus 02, 05 och hus 10. Lokalerna är slitna och alltför små, och brister i arbetsmiljön föreligger. Det saknas vidare förutsättningar för att upp­fylla ett antal lagkrav kopplade till bl a avfallshantering.

Ur ett helhetsperspektiv för sjukhusområdet behöver de nya logistiklokalerna vara färdigställda innan arbetet med planerat nytt vårdblock kan påbörjas, då grävarbeten, kulvertanslutningar och byggtrafik annars blir alltför omfattande och medför alltför stora risker för både projektens genomförande och för den ordinarie, pågående verksamheten på sjukhusområdet.

Programarbete har utförts för nya logistiklokaler i hus 05, i syfte att utröna omfattning, form och yta som krävs för att tillgodose och uppfylla rådande krav och behov för att verksamheten ska kunna genomföras enligt uppställda krav. Därefter har en entreprenadvalsanalys genomförts, i syfte att säkerställa planeringsförutsättningar och förväntningar inklusive tid för genomförande, ekonomi och kvalitet.

Nästa steg utgörs av framtagande av systemhandlingar och bygghandlingar, i syfte erhålla ett kalkylerbart underlag för en byggnadsinvestering. Om det i ett senare skede fattas beslut att genomföra investeringen i nytt logistikcenter kommer utgiften för system och bygghandlingar att ingå i den. Om det i senare skede beslutas att inte genomföra investeringen i nytt logistikcenter så är utgiften för system och bygghandlingar utan värde och behöver i sin helhet kostnadsföras på innevarande år.

Genomförandet av projektet sker inom ett arbetsområde med svår bygglogistik, vilket ställer stora krav på både byggherre och entreprenör att förebygga störningar på verksamheten.

Ärendet behandlades vid fastighets-, teknik- och miljöutskottets sammanträde 2024-01-18, § 8, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 14, se bifogat protokollsutdrag. 

Region Gävleborg upphandlar varor och tjänster för cirka 6 miljarder kronor per år. Den befintliga inköpspolicyn beslutades 2011 och omvärlden har förändrats sedan dess. Regionfullmäktige konstaterade i budgeten för 2023 att det behövdes en ny strategi avseende upphandling. I detta ingår att skapa robusthet i våra leveranskedjor, bland annat genom mer lokalt producerade varor och tjänster. Regionstyrelsen gavs i budgeten i uppdrag att arbeta fram en strategi som ersätter den befintliga inköpspolicyn.

Inköpsavdelningen, Ekonomiförvaltningen, har under året arbetat med att ta fram underlag till den nya inköpspolicyn och dess underliggande dokument. Detta arbete har utgått från de befintliga arbetssätten och hur inköpsverksamheten i en så omfattande organisation som Region Gävleborg bör fungera. Nya frågor som har beaktats är dessa:

• Hur kan Region Gävleborg skapa bättre förutsättningar för lokala aktörer att lägga konkurrenskraftiga anbud?
• Hur kan regionen via upphandlingar säkerställa en god beredskap, med tanke på det som händer i omvärlden och pandemin?
• Vilka möjligheter finns med innovationsupphandlingar?

Inköpspolicyn tar sin utgångspunkt i att regionstyrelsen samordnar och genomför, i enlighet med upphandlingslagstiftningen, samtliga upphandlingar för Region Gävleborg. Upphandlingarna ska vara rättssäkra, ta hänsyn till den totala kostnaden och tillvarata konkurrensen på marknaden.

Genom upphandling möjliggör Region Gävleborg :

• en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling samt säkerställer Region Gävleborgs robusthet
• ett levande lokalt företagsklimat/näringsliv
• utveckling av nya och innovativa lösningar

Ärendet kommer att beslutas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-21. Se bifogat protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 2023-12-06, § 272, där det informerades om ärendet. 

Processen med att ta fram en ny turism- och besöksnäringsstrategi påbörjades hösten 2022. Processen inleddes med interna dialoger på Region Gävleborg och därefter dialoger med samtliga kommuner i Gävleborg samt med Länsstyrelsen. Även en enkätundersökning bland besöksnäringsföretagen utfördes.

Ett remissutkast skickades ut till berörda parter i juni-2022. Remissvaren indikerade att det fanns olika tolkningar kring vilken typ av dokument strategin skulle vara och att det fanns en stor otydlighet kring de olika aktörernas roller och ansvar när det gäller turism och besöksnäring. Vidare saknades några väsentliga områden i strategin.

Beslut togs i KKN i november 2022, kring att förlänga processen för att fördjupa dialogerna med kommunerna och få en samstämmighet kring strategin.

I februari 2023 genomfördes ett uppstartsevent i Bollnäs för den förlängda processen. Därefter genomfördes fördjupade dialoger med kommunerna mellan februari och augusti 2023. Utifrån inspel från kommundialogerna skrevs strategin om.

Den 27 oktober 2023 hölls en remissdialog på Bollnäs Folkhögskola kring det nya dokumentet. Det rådde samstämmighet och nöjdhet kring den nya strategin och endast mindre justeringar genomfördes efter dialogen.

Ärendet behandlades vid kultur- och kompetensnämndens sammanträde 2023-12-05, § 149, se bifogat protokollsutdrag. Även information om ärendet på utvecklingsutskottets sammanträde 2023-11-22, § 73, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 12, se bifogat protokollsutdrag. 

Från Regionfullmäktige har rubricerad revisionsrapport överlämnats till regionstyrelsen för beredande av svar.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg, genomfört en granskning av regionens lönehantering och löneutbetalningsprocess.

Ett antal kontrollfrågor var styrande för granskningen:

• Finns en fungerande löneprocess med en tydlig roll- och ansvarsfördelning
• Finns fungerande nyckelkontroller med tillhörande kontrollaktiviteter i löneprocessen inom ett antal givna områden
• Säkerställer regionstyrelsen att rutinerna fungerar genom att kontrollerna testas regelbundet
• Förekommer avvikelser vid avstämning mellan lönesystem och huvudbok samt mot till skatteverket inlämnade deklarationer.

Svar på revisorernas rekommendationer finns i bilaga "Svar - Revisionsrapport - Granskning av lönehantering och löneutbetalningsprocessen".

Revisionsrapporten behandlades vid personalutskottets sammanträde 2024-01-18, § 8, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades revisionsrapporten vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 18, se bifogat protokollsutdrag. 

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning avseende hantering av synpunkter och klagomål.

Granskningens syfte är att granska om patientnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har ett ett ändamålsenligt sätt att hantera synpunkter från patienter och att det sker med en god intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är den samlade bedömningen att patientnämnden till övervägande del och hälso- och sjukvårdsnämnden i begränsad omfattning har ett ändamålsenligt sätt att hantera synpunkter och klagomål från patienter och att det sker med en god intern kontroll.

Svar på revisorernas rekommendationer finns i bilaga "Svar på revisionsrapport - Hantering av synpunkter och klagomål". 

Revisionsrapporten behandlades vid patientnämndens sammanträde 2023-06-09, § 30 samt vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2023-12-05, § 160, se bifogade protokollsutdrag.

Därefter behandlades revisionsrapporten vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 17, se bifogat protokollsutdrag. 

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning i syfte att granska om regionstyrelsen säkerställt att fastighetsunderhåll bedrivs ändamålsenligt och med tillräcklig intern kontroll. Granskningen genomfördes 2019 och resulterade i en rapport som tillställdes Regionstyrelsen. Under 2022 genomförde PwC en uppföljning av den tidigare granskningen, avgränsat till de brister som framkommit i granskningen år 2019.

Den sammanfattade bedömningen efter genomförd granskning är att regionstyrelsen i begränsad utsträckning bedriver ett ändamålsenligt arbete med tillräcklig intern kontroll i fastighetsunderhållet.

Regionstyrelsen konstaterar att ett av de områden som varit föremål för granskning bedöms vara till övervägande del säkerställt.

Revisionsrapporten behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 16, se bifogat protokollsutdrag. 

I en motion föreslår Stig Zettlin och Jan Näsholm (-) följande:

1. Att ge Regionstyrelsen uppdrag att utarbeta strategier och genomföra åtgärder och lägga förslag i motionens anda.
2. Att genomföra detta i samarbete med berörda primärkommuner.

Regionstyrelsen svarar:
Vindkraftsetableringar prövas för närvarande av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer respektive av kommunerna enligt Miljöbalken och plan- och bygglagen. För att ett tillstånd ska beviljas behöver vindkraftsetableringens bedömas uppfylla de krav och riktlinjer som finns, bland annat för omgivningspåverkan. Kommunerna har dessutom enligt miljöbalken möjlighet att lämna veto gällande vindkraftsutbyggnad.

Användning av mark och vattenområden är en fråga som kommunerna har att hantera i den fysiska planeringen. Kommunerna ska i sina översiktsplaner ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Sammantaget innebär ovanstående att det redan i dagsläget finns system för att hantera vindkraftsetableringarnas placering och omgivningspåverkan.

Omfattningen av fiskeuttag i Östersjön regleras av EU samt i Sverige av Havs- och vattenmyndigheten. Havs och vattenmyndigheten är den myndighet som ansvarar för kontrollen av uppgifter om svenska fiskets fångster, kvotuppföljningen och för vård av bestånd som är nationellt förvaltade. När kvoten för fisket på ett visst bestånd är uppfiskad beslutar Havs- och vattenmyndigheten om fiskestopp.

Region Gävleborg samverkar redan med såväl primärkommuner som andra aktörer inom både vindkraft och fiske frågor. Den regionala utvecklingsstrategin inrymmer såväl näringsliv, turism och energiförsörjning och ger ett bra stöd för att arbeta för att utvecklingen sker på ett hållbart sätt. Något behov av ytterligare strategier inom de föreslagna områdena förekommer därför inte i dagsläget.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2023-12-06, § 292, se bifogat protokollsutdrag.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31.

I en motion föreslår Hasse Backman (L) följande:

• Att Region Gävleborg tillsammans med Länsstyrelsen ansöker hos regeringen om att Gävleborg ska bli ett Pilotlän med att införa covidpass.

Regionstyrelsen svarar:
Sedan motionen inkom har Coronapandemin tack och lov klingat av. Från den 1dec 2021 trädde Folkhälsomyndighetens beslut in om att vaccinationspass skulle införas vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Regionen följde dessa föreskrifter och råd. WHO meddelade i maj 2023 att covid-19 inte längre uppfyllde villkoren för att betraktas som ett internationellt akut hot mot människors hälsa.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2023-12-06, § 293, se bifogat protokollsutdrag.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31.

I en motion föreslår Stig Zettlin (-) följande:

• Att ge uppdrag till regionstyrelsen att utreda var, när och hur en flygplats, fungerande på rimlig nivå kan återupprättas i Region Gävleborg.

Regionstyrelsen svarar:
Den politiska majoriteten delar motionärens syn på behovet av en flygplats i regionen, särskilt som Gävleborg är det enda län i Sverige som saknar en beredskapsflygplats. Trafikverket fick under föregående år ett uppdrag från regeringen att utreda förutsättningarna för att göra en flygplats i länet till beredskapsflygplats. Två alternativ var just Gävle flygplats, även kallad Rörbergs flygplats samt Söderhamns flygplats, tidigare F15 flygflottilj. Regionen blev ombedd från Trafikverket att uttala sig i frågan.

Regionstyrelsens ordförande, Patrik Stenvard (M), inkom med en skrivelse till Trafikverket med ställningstagande från Region Gävleborg att Trafikverket bör lyfta in Gävle flygplats som en av de svenska beredskapsflygplatserna. Gävle flygplats har kapacitet för tunga plan att landa samt har ett bra geografiskt läge nära länets största akutsjukhus. Förordningen av Gävle flygplats var utifrån sjukvårdens behov vilket är den prioritering som ligger inom regionens ansvarsområde och uppdrag.

Trafikverket kunde konstatera att Gävle kommun ställde sig negativa till en flygplats i kommunen. Regionstyrelsens ordförande har försökt initiera en dialog med kommunstyrelsens ordförande för att diskutera frågan vidare. Utifrån Gävle kommuns ställningstagande ansåg Trafikverket att Söderhamns flygplats var bättre lämpad som beredskapsflygplats, det är dock upp till Söderhamns kommun att genomföra de nödvändiga investeringar som krävs. Det bedöms finnas stora finansiella och praktiska utmaningar att hantera för att göra Söderhamns flygplats till en fungerande flygplats.

Frågan om att utreda var, när och hur en fungerande flygplats kan återupprättas i Region Gävleborg har hanterats i ärendet med Trafikverket. Regionstyrelsen har tagit ett klart ställningstagande för Gävle flygplats och uppmanat Gävle kommun till vidare dialog varför motionen anses vara besvarad.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2023-12-06, § 291, se bifogat protokollsutdrag.

Behandlingen av motionen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-01-31.

I en motion föreslår Richard Carlsson och Daniel Persson (SD) följande:

• Att utreda förutsättningarna för att avskaffa patientavgiften för bland annat patienter som vårdas enligt LPT och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av detta till hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

I Region Gävleborg finns det möjlighet till avgiftsbefrielse under vissa förutsättningar, exempelvis vid mottagningsbesök eller hembesök som sker huvudsakligen på vårdgivarens initiativ.

Under 2022 var det cirka 380 individer/år som vårdats under LPT och totalt antal dagar under LPT för dessa individer uppgick till cirka 25 800 dagar/år. Vid ett slopande av patientavgiften för dessa individer skulle de ekonomiska konsekvenserna bli ca 2 miljoner per år.

2017/2018 var frågan uppe i riksdagen och fick där avslag, gällande ett nationellt beslut om avgiftsfrihet.

Hur regionerna hanterar patientavgift vid tvångsvård skiljer sig således mycket åt. Vissa regioner har patientavgift för sluten tvångsvård men ingen patientavgift för öppen tvångsvård och tvärtom i andra regioner. Vissa regioner har ingen patientavgift för varken öppen eller sluten tvångsvård och vissa regioner tar ut patientavgift för såväl sluten som öppen tvångsvård. Det finns också ett flertal undantag i flera regioner.

Region Gävleborg har en hög ambitionsnivå och kompetens för att ytterligare stärka psykiatrin, även vid mer komplexa fall. Psykiatriverksamheten i Region Gävleborg arbetar med frågor som rör det förebyggande arbetet och effektiva behandlingsmetoder. Målet är att så få individer som möjligt ska tvångsvårdas, genom att man har ett proaktivt förhållningssätt i arbetet. Den bästa tillgängliga kunskapen ska identifieras och implementeras. Tillgången till hälsofrämjande insatser i befolkningen ska vara god. Dessutom ska alltid eventuella brister identifieras och åtgärdas.

Regionen driver ett gemensamt projekt tillsammans med verksamhetsområdet Ambulans-Akut, som rör prehospitalt omhändertagande. Detta inkluderar bland annat utbildningsinsatser, studiebesök och genomförande av mobilt arbete. Målet är att öka kvaliteten och förbättra omhändertagandet inom det prehospitala området. Arbetssättet har varit uppskattat av patienter och närstående och kan förhoppningsvis, tillsammans med god samverkan med ambulanspersonal och polismyndigheten, leda till att vi kan minska antalet tvångsåtgärder framgent.

I detta svåra ekonomiska läge som vi befinner oss i, finns inga planer på att ändra avgiften vid psykiatrisk tvångsvård. Men vi ska fortsätta hålla en god dialog med berörda verksamheter och kommer vid behov att återkomma till frågan.

Motionen behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-01-23, § 17, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 28, se nedan samt bifogat protokollsutdrag. 

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

I en motion föreslår Jennie Forsblom, Lili André, Peter Åkerström och Lars Österberg (KD) följande:

• att Region Gävleborg tar bort egenansvar för rollator och inför lån av rollator för våra innevånare över 80 år genom Hjälpmedel SAM

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:
Vi tar frågan om våra äldres välfärd på stort allvar. Varje år faller ca 100000 äldre i Sverige varav ca 70000 behöver läggas in på sjukhus. Region Gävleborg ligger glädjande nog lägst av alla i Folkhälsomyndighetens statistik för 2017-2021- gällande antal individer per 100000 invånare, över 65 år, som drabbats av fallolyckor.

Det vi vet om fallolyckor, utifrån bland annat underlag hos Socialstyrelsen, är att fysisk träning är den mest effektiva förebyggande åtgärden för äldre. Genom regionens förebyggande åtgärder, bland annat styrka hela livet, minskar risken för att våra äldre drabbas. Det krävs, utifrån evidens och beprövad erfarenhet, en kombination av gång, balans och funktionell träning- inte enbart styrketräning. Även arbetet i att motverka undernäring eller att genomföra omgivningsanpassningar i hemmet kan vara andra exempel på hur vi minskar risken för fallolyckor bland äldre. Med detta sagt har givetvis rullatorer även en funktion i att underlätta rörelsefriheten och därmed minska risken för ensamhet hos många äldre.

Vi vill fortsätta arbeta brett och mångdimensionerat inom SAM, och hela tiden vara beredda att göra justeringar för att följa samhällsutvecklingen. Varje förändring kräver noga överväganden och kunna påvisa goda positiva effekter för att motiveras. Hjälpmedel som Rollator tilldelas idag utifrån behov och är kopplad till exempelvis individens kognitiva förmåga, tal eller rörelsesvårigheter. Målbilden är att vi ska skapa största möjliga nytta, för flest antal individer i det olycksfrämjande arbetet, där också fallolyckor ingår. Om den sociala aspekten av rullatorer också skall prioriteras som en faktor vid tilldelning, krävs först och främst ett påvisande av att ålder har en starkt positiv korrelation med individers behovs (givet rörlighet för en viss åldersgrupp, även inkluderat en socialinkluderande kontext). En sådan breddad behovsbild behöver också styrkas till den grad att en ny gränsdragning vid en specifik ålder i detta fall kan motiveras.

Regionens tilldelningsprinciper är en fråga vi hyser stor respekt för då det påverkar många människor i sin vardag. Vi finner idag (med nuvarande kunskapsläge) att vi inte kan ta ställning för ett bifallande, men dessa frågor kommer fortlöpande att beaktas inom regionens arbete inom hjälpmedel.

Motionen behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2023-12-05, § 162, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 22, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

I en motion föreslår Patrik Stenvard (M) och Ann-Charlotte Granath (M) följande:

• Att Region Gävleborg arbetar fram ett regionalt idrottsprogram och
• Att detta görs tillsammans och i samförstånd med idrottsrörelsen i länet

Hållbarhetsnämnden svarar:
Majoritetspartierna ser vikten av att invånarna i Gävleborg har en trygg och meningsfull tillvaro med ett stort utbud av idrott och kultur, då detta bidrar positivt till att skapa en god folkhälsa. En stärkt folkhälsa är nyckeln till en välmående region. Civilsamhället har en viktig roll vad gäller idrott, kultur och föreningsverksamhet. Region Gävleborg behöver framåt lägga fokus på barn och ungas hälsa samt arbeta för att stärka civilsamhällets förutsättningar.

Region Gävleborg har ett folkhälsoansvar genom organisationens olika uppdrag. Till exempel handlar det om att följa upp folkhälsans utveckling. Region Gävleborg samordnar och driver även gemensamma utvecklingsprocesser utifrån aktuell forskning och folkhälsoläge i samverkan med aktörer i länet. Region Gävleborg ger årligen stöd till föreningar genom regionala verksamhetsbidrag, bland annat till idrottsföreningar. Kommunerna har liksom Region Gävleborg ett stort folkhälsoansvar som bland annat innebär att ta initiativ för ökad fysisk aktivitet. Det finns idrottspolitiska program i samtliga kommuner i länet. 

Det finns många aktörer som tillsammans arbetar för att underlätta och ge befolkningen möjligheter att vara fysiskt aktiva, motionera och att idrotta. Det finns flera etablerade samarbeten mellan Gävleborgs idrottsförbund, Region Gävleborg och Gävleborgs kommuner bland annat i form av Regional mötesplats social hållbarhet, sociala investeringar samt IOP (idéburet offentligt partnerskap) där fokus bland annat varit rörelsesatsningen i skolan, skapa ”brygga” mellan skola och föreningsliv samt aktiv och meningsfull fritid.

Region Gävleborgs ambitioner och strategiska utvecklingsområden inom fysisk aktivitet samt rörelse i samverkan med regionala idrottsföreningar genom bland annat verksamhetsbidrag kan med fördel arbetas fram i samverkan med regionala aktörer. En dialog med idrottsrörelsen i länet är betydelsefull för att utröna på vilket sätt detta viktiga samverkansarbete kan utvecklas.

Motionen behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2023-12-05, § 118, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 21, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

I en motion föreslår Henrik Olofsson (SVG) följande:

• att Region Gävleborg prioriterar E4: an i kontakt med andra myndigheter.
• att Region Gävleborg genomför en satsning på att tillsammans med alla kommuner i regionen lyfta fram hur viktig E4:an är för vår region.
• att Region Gävleborg genom sina infrastrukturpengar prioriterar om så att utvecklingen av E4:an till fyrfilsväg kan påskyndas.
• att motionen behandlas så den kan beslutas senast maj 2022.

Hållbarhetsnämnden svarar:
Den politiska majoriteten delar motionärens syn på att E4:an genom vårt län är i behov av upprustning både för trafiksäkerheten och för en smidigare framkomlighet i vårt län. Sträckningen på E4 har under 2021 genomgått en utredning hos Trafikverket för att belysa brister och behov utmed sträckan utifrån nuvarande trafiksituation, samt analyserat sträckan och dess förutsättningar utifrån dagens faktaunderlag om trafiksäkerhet och framkomlighet på väg. I denna utredning framhävs att E4 inte ska omöjliggöras för framtida ombyggnation till fyrfilig väg.

I budget för 2023 gav regionstyrelsen i uppdrag att föra dialog med Trafikverket kring framtida utbyggnad av fyrfältsväg mellan Gävle-Tönnebro-Söderhamn. Regionen har således initierat arbetet med att påtala behovet av att göra E4:an till en fyrfiligmotorväg. Den politiska majoriteten ser gärna bred politisk uppslutning bland samtliga partier i regionen samt ser positivt på att samarbeta med kommunerna i påverkansarbetet mot berörda myndigheter och parter i frågan.
 

Motionen behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2023-12-05, § 119, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 25, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

I en motion föreslår Patrik Stenvard (M) och Hans Olsson (M) att:

• Inrätta skogsvårdsprogram på Region Gävleborgs folkhögskolor och att
• detta görs i nära samarbete med skogsbruket i Gävleborg.

Kultur- och kompetensnämnden svarar:
Region Gävleborgs tre folkhögskolor Västerberg, Bollnäs och Forsa har ett brett utbud av utbildningar som ger behörighet till högskola eller yrkeshögskola men också specifika yrkesutbildningar och särskilda ämnen för de som vill fördjupa sina kunskaper. De yrkesutbildningar som bedrivs idag är;

• Dramapedagog
• Lärarassistent
• Träslöjd och smide
• Trädgård
• Guide
• Behandlingspedagog
• Servertekniker

Kultur- och kompetensnämnden är styrelse för de tre folkhögskolorna och ansvarig för det kursutbud som erbjuds. Styrelsen följer löpande arbetsmarknadens behov utifrån bristyrken och kurserna följs även upp gällande söktryck och kvalité. Skolorna finansieras dels genom ett regionbidrag och dels via Folkbildningsrådet som ger respektive skola deltagarveckor som begränsar hur många elever som kan tas in per termin. För tillfället så finns inget utrymme att starta nya utbildningar, utan att lägga ned någon befintlig, inom ramen för de deltagarveckor som tilldelas av Folkbildningsrådet.

När det finns ekonomisk möjlighet att starta ytterligare en ny utbildning kan inrättande av ett skogsvårdsprogram vara ett alternativ i konkurrens med andra bristyrken som kultur- och kompetensnämnden har att ta ställning till.

Motionen behandlades vid kultur- och kompetensnämndens sammanträde 2023-11-16, § 130, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 24, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

I en motion föreslår Jennie Forsblom, Peter Åkerström, Lili André och Lars Österberg (KD) följande:

• Att arbeta för att införa familjecentraler i alla kommuner i Gävleborg.
• Att säkerställa att alla befintliga familjecentraler i länet har mödrahälsovård, barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst samlade.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Det har länge funnits en politisk vilja att etablera familjecentraler i länets samtliga kommuner, och det finns stora fördelar med att samlokalisera de ingående verksamheter som finns beskrivna i den nationella vägledningen för familjecentraler.

Det finns dock flera stora utmaningar för regionens verksamheter att tillhandahålla den kompetens och tillgänglighet som krävs för att upprätthålla en god och nära vård. Både nationellt och inom regionen finns stora utmaningar att rekrytera barnmorskor och att rekrytera till relativt små enheter som ofta riskerar att bli ensamstationer är en ännu större utmaning. Öppnandet av ytterligare enheter riskerar att innebära att annan, befintlig verksamhet, behöver minskas.

Små mottagningar är på flera sätt mer sårbara, och verksamheten riskerar att bli fragmentiserad med arbete på flera olika mottagningar. Detta kan i sin tur påverka arbetsmiljön, patientsäkerheten och även tillgängligheten istället för att som tanken är öka tillgängligheten.

Det finns goda exempel på familjecentralsliknande verksamheter både nationellt och i vårt eget län. Inom Region Gävleborg kan nämnas att Nordanstig kommun som saknar barnmorskemottagning istället har en kontaktbarnmorska i verksamheten men som är placerad på Barnmorskemottagningen i Hudiksvall. Socialtjänsten finns inte heller fysiskt närvarande på Familjecentralen i Bollnäs, men även här finns det utvecklade arbetssätt att kontakta socialtjänsten utarbetade.

I Ovanåkers kommun pågår för närvarande ett projekt för att hitta en familjecentralsliknande modell med flera ingående aktörer.

Region Gävleborg har en utmärkt mödravård och barnmorskeverksamhet i hela vårt län, som vänder sig till kvinnor i alla åldrar, men verksamhetens stora problem är som sagt svårigheten att rekrytera personal till länets små enheter. Det som är mest prioriterat för familjen är att få tidigt stöd då barnet är fött och det tillhandahålls via barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst.

Arbete pågår med att se över hur det beskrivna stödet kan erbjudas hela länets befolkning genom alternativ till de regelrätta familjecentralerna.

Motionen behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-01-23, § 15, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 26, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

i en motion föreslår Hans Backman (L) följande:

• Att det med tanke på rådande situation med brist både på vårdplatser och på personal i delar av vårdorganisationen och konstant stort behov av inhyrd personal samtidigt som Region Gävleborg är den region i landet som har näst mest administration inrättas en regional kriskommission i Region Gävleborg.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:
Vi delar motionärens bild av att andel hyrpersonal i Region Gävleborg är problematisk. Vi är också medvetna om att administrationen vuxit kraftigt i regionen de senaste åren. Sedan motionen skrevs har åtgärder tagits fram för att minska både andelen hyrpersonal och den centrala administrationen.

Inom hälso- och sjukvårdsnämnden har bland annat ett kontinuitetsarbete för allmänsjuksköterskor sjösatts och en åtgärdsplan för att minska andelen övrig hyrpersonal håller i skrivande stund på att arbetas fram.

Gällande administrationen lades i budget 2023 ett uppdrag att minska den centrala administrationen vilket lett till att regionstyrelsen nu får minskad uppräkning med – 2 % för 2024.

Den politiska majoriteten jobbar enligt ovan med att både minska andelen hyrpersonal samt administrationen varför motionen anses vara besvarad.

Motionen behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-01-23, § 16, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades motionen vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 27, se nedan samt bifogat protokollsutdrag.

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

I en motion föreslår Henrik Olofsson, Bernt Larsson och Kent Olsson (SVG) följande:

• Att Region Gävleborg tar fram en utredning på hur stort missbruk som finns i vår region i samarbete med kommunerna.
• Att regiondirektören får i uppdrag att förbereda Region Gävleborgs medlemskap i ECAD.
• Att medlemskap kan ske under 2023

Regionstyrelsen svarar:

Prevalens av skadligt bruk och beroende behandlas idag i nationella utredningar och rapporter. Exempelvis i Samsjuklighetsutredning SoU 2021:93 och CANs (Centralförbund för alkohol och narkotikaupplysning) Rapport 209. Resultaten från dessa föranleder inte att prevalensfrågan i vårt län behöver ytterligare utredning. Det är även relativt utrett hur verksamheter och insatser inom området kan utvecklas. Samsjuklighetsutredningen, Myndigheten för vårdanalys, SKR samt FoU Välfärds arbete om intoxikationer i Söderhamn berör frågan. Resultaten från dessa parter och utredningar tyder snarare på att fokus för arbetet med skadligt bruk och beroende bör vara på hur insatser och samarbetsformer kan utvecklas och implementeras.

ECAD (European Cities Against Drugs) är ett nätverk som främst riktar sig till kommuner och städer. Flera av Gävleborgs kommuner deltar i nätverket. Regionen deltar i andra nätverk nationellt och regionalt där förebyggande arbete mot skadligt bruk och beroende bedrivs utifrån vår organisations uppdrag. I Gävleborg har Länsstyrelsen samordningsansvar för länets ANDTS-arbete (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel om pengar) och för framtagande av ANDTS strategi samt handlingsplaner i samverkan med andra aktörer i länet. Där är regionen en aktiv samverkanspart. Ett samarbete som pågår är Gävleborg mot narkotika som initierades 2021 av Länsstyrelsen (landshövding Per Bill) tillsammans med Polismyndigheten och regionområdeschef Catarina Bowall.

Motionen behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-02-01, § 23, se nedan samt bifogat protokollsutdrag. 

• Daniel Hermansson (S), Kristina Michelson (S), Mona Davik (S), Jan Lahenkorva (S) och Ulla Andersson (V) deltar inte i beslutet.

Johanna Myrin Hillströms (SD) har avsagt sig uppdraget som ledamot i regionfullmäktige då hon flyttat från länet. 

Lars Österberg (KD) har avsagt sig uppdraget som ledamot i regionfullmäktige. 

Gerd Olsson (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i patientnämnden så ny ersättare behöver väljas.

Gerd Olssons avsägelse godkändes vid regionfullmäktiges sammanträde 28--29 november 2023.

Ellinor Netsö (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i hälso- och sjukvårdsnämnden så ny ersättare behöver väljas. 

Anders Schmidt (KD) har entledigats från uppdraget som nämndeman i Förvaltningsrätten i Falun så ny nämndeman behöver väljas. 

Daniel Hermansson (S) har entledigats från uppdraget som nämndeman i Förvaltningsrätten i Falun så ny nämndeman behöver väljas. 

Johanna Myrin Hillströms (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i regionstyrelsen så ny ersättare behöver väljas. 

Johanna Myrin Hillströms (SD) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kultur- och kompetensnämnden så ny ledamot behöver väljas. 

Johanna Myrin Hillströms (SD) har entledigats från uppdraget som nämndeman i Förvaltningsrätten i Falun så ny nämndeman behöver väljas. 

Lars Österberg (KD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i fullmäktiges valberedning så ny ersättare behöver väljas. 

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vilka kända brister avseende rehabilitering för unga cancerpatienter finns i Region Gävleborgs utbud?
2. Finns det intresse att initiera ett fördjupande arbete för att identifiera sådana problem avseende rehab som påtalas av Cancerfonden och Ung cancer: psykiska, fysiska och existentiella problem samt om att återgå i studier?
3. I vilken grad bedömer ordf HSN att cancerdrabbade barn och deras familjer kan leva så normala liv som möjligt under och efter sjukdomsförloppet?
4. Är sjukvården i Region Gävleborg organiserad och bemannad för att klara rehabiliteringen av cancerpatienter, i synnerhet unga?

Joakim Westlund (C) frågar:

• Mottagningens nuvarande uppdrag skulle för att bättre fylla sin funktion behöver breddas och innehålla mer än bara sprututbytet. Är hälso- & sjukvårdsnämndens ordförande och den politiska ledningen beredda att göra detta?
• Det behöver utredas vilka ytterligare och utökade resurser (tex tillgång till läkare) som skulle kunna öka nyttan med verksamheten. Är hälso- & sjukvårdsnämndens ordförande och den politiska ledningen beredda att göra detta?
• I nuläget ska mottagningen bara ta emot patienter med aktivt injicerande missbruk. Målgruppen behöver omdefinieras, breddas och samtidigt ges tydliga avgränsningar för att bättre möta upp mot det behov som finns för verksamheten och i samhället. Är hälso- & sjukvårdsnämndens ordförande och den politiska ledningen beredda att göra detta?

Maria Persson (C) frågar:

• Arealen som idag nyttjas för att producera livsmedel har minskat skulle du kunna och den politiska ledningen vara beredda att ta initiativ för att öka denna?
• Fler skulle kunna få ett jobb inom jordbruks- och livsmedelssektorn är du och den politiska ledningen beredda på att ta initiativ för att fler kan starta ett företag eller få en anställning i livsmedels- och jordbrukssektorn?
• Självförsörjningsgraden av livsmedel och produktionsvärdet för den totala livsmedelsproduktionen behöver öka, är du beredd till att ta initiativ för att öka denna?

Anna-Lena Vestin (V) frågar:

• Hur ser det ut med personalbemanningen på Region Gävleborgs tre mammografimottagningar?

Ulla Andersson (V) frågar:

• Har du, som regionstyrelsens ordförande, för avsikt att se till att statsministern håller sitt löfte?

Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg, Yvonne Oscarsson (V) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

• att en arbetsgrupp tillsätts med syfte och uppdrag att till regionfullmäktige återkomma med förslag på ett nytt forum som ska förbättra den interna dialogen och utveckla demokratiska arbetssätt samt för att säkerställa att demokratin och dialogen med invånarna i regionen utvecklas
• att demokratiberedningen i dess nuvarande form läggs ner

Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg, Yvonne Oscarsson (V) har lämnat in en motion med följande yrkande:

• att Region Gävleborg anordnar en utställning eller ett alternativt arrangemang för att synliggöra och berätta om det världsledande arbete som gjordes av två svenska pionjärer.

Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg, Yvonne Oscarsson (V) har lämnat in en motion med följande yrkande:

• att dygnsavgifter tas bort inom tvångsvården i psykiatrin.

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Daniel Hermansson, Lena Åman, Kristoffer Hansson, Bente Sandström, Hans Hellström (S) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att KKN uppdras att analysera och revidera gällande styrdokument som berör kultur- och bildningsinstitutioner samt verksamheter under nämndens kompetensområde, syftande till att stärka förutsättningarna för yttrandefrihet och konstnärlig frihet i länet.
2. Att Region Gävleborg undersöker möjligheterna att ansluta organisationen till det sk fristadssystemet.
3. Att Region Gävleborg ansluter som sponsor och partner till lokala Pridearrangemang.

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Daniel Hermansson, Lena Åman, Kristoffer Hansson, Bente Sandström, Hans Hellström (S) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att Region Gävleborg utarbetar en regional folkbildningsstrategi som ska ge riktning för det övergripande arbetet med folkbildningsfrågor i länet och bidra till ökad kunskap, dialog och samsyn mellan regionala och lokala aktörer och folkbildningens aktörer.
2. Att strategin fastställs senast våren 2026.

Eva Lindberg, Lars Öberg, Irene Jonsson, Fredric Bergstedt, Jasmine Larsson, Ali Nefzi, Jeanette Derkaspar, Irene Bogren (S) har lämnat in en motion med följande yrkande:

1. Att Region Gävleborg undersöker förutsättningarna för ett fördjupat skolundervisningsarbete rörande barns och ungas psykiska hälsa i samverkan med förskole- och skolhuvudmännen i länet.

Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg, Yvonne Oscarsson och Anna-Lena Vestin (V) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

• att det inrättas ett centralt specialistteam inom hälso- och sjukvården som en resurs för att stärka arbetet med mäns våld mot kvinnor och som vårdens anställda kan vända sig när de tagit emot en våldsutsatt kvinna.
• att hälso- och sjukvården inför ett systematiskt arbete med att fråga patienter om det förekommer våld i relationen.
• att utbildningen om våld i nära relationer förstärks med kunskap om hedersrelaterat våld och att det säkerställs att vårdanställda genomgått utbildningen.
• att trauma- och specialistutbildning ges till fler vårdanställda.