Möte 2024-05-28

I början av 2000 talet gjordes den första större anskaffning av nya fordon till Transitio. Det var Reginafordon på uppdrag av bla regionerna runt Mälardalen, i Bergslagen och Värmland. Fordonen leasefinansierades genom ett antal leasekontrakt med Handelsbanken Finans allt eftersom de levererades.

Aktuella leasekontrakt har löpt på under snart 20 år inklusive en första förlängningsperiod om 4 år och till årsskiftet 2024/2025 är det dags för en sista möjlig förlängningsperiod på åtta år. I samband med detta har Handelsbanken meddelat att man önskar avsluta leasefinansieringarna och ej acceptera den sista förlängningsperioden. För Transito och hyrestagarna innebär den sista leaseperioden mindre förmånliga villkor vad gäller räntemarginal och amorteringsprofil varför det även ur detta perspektiv är aktuellt att refinansiera fordonen på annat sätt.

Följande fordon omfattas av refinansieringen, Reginafordon 9061 (två vagnars fordon).

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 137, se bifogat protokollsutdrag.

I början av 2000 talet gjordes den första större anskaffning av nya fordon till Transitio. Det var Reginafordon på uppdrag av bla regionerna runt Mälardalen, Bergslagen och Värmland. Fordonen leasefinansierades genom ett antal leasekontrakt med Handelsbanken Finans allt eftersom de levererades.

Aktuella leasekontrakt har löpt på under snart 20 år inklusive en första förlängningsperiod om 4 år och till årsskiftet 2024/2025 är det dags för en sista möjlig förlängningsperiod på åtta år. I samband med detta har Handelsbanken meddelat att man önskar avsluta leasefinansieringarna och ej acceptera den sista förlängningsperioden. För Transito och hyrestagarna innebär den sista leaseperioden mindre förmånliga villkor vad gäller räntemarginal och amorteringsprofil varför det även ur detta perspektiv är aktuellt att refinansiera fordonen på annat sätt.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 138, se bifogat protokollsutdrag. 

Ärendet återremitterades på regionfullmäktige den 23-24 april genom minoritetsåterremiss. 

Under hösten 2023 och vintern 2024 har arbetet med att revidera Hälsovalshandboken inför 2025 pågått. I Hälsovalsutskottet har diskussioner förts som ledde till tre ändringar. Dessa tre ändringar har skickats på remiss till samtliga politiska partier i Regionfullmäktige, pensionärsorganisationer, funktionsrättsorganisationer, samtliga utförare inom Hälsoval, Hälso-och sjukvårdsförvaltningen och länets kommuner.

De tre ändringar som skickades på remiss gäller:

• Kontinuitet och samordning, avsikten är att i Hälsovalshandboken 2025 understryka vikten av kontinuitet och samordning av vården för individen. Området beskrivs under en ny rubrik ” Kontinuitet och samordning” i Hälsovalshandboken 2025
• Samverkan mellan utförare, detta lyfts upp som en ny punkt i Hälsovalshandboken 2025 för att förtydliga möjligheterna till samverkan.
• Filialverksamhet, i Hälsovalshandbok 2024 finns ingen tydlig beskrivning av uppdraget för filial och ersättning. För att säkerställa en fortsatt drift av nuvarande filialer och skapa förutsättningar för framtida etableringar av filialer så behöver uppdraget kravställas och ersättas.

Det har inte framkommit något i svaren på remissen som går emot ovan förslag.

Utöver dessa ändringar så har även ändringar i skrivningar i Hälsovalshandboken av språklig karaktär beretts i Hälsovalsutskottet.

Samtliga ändringar i Hälsovalshandboken för 2025 finns i dokumentet ändringsdokument Hälsovalshandbok 2025.

Ärendet kommer att behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-23, kallelsen uppdateras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

Kristina Sjöström (V) frågar:

• Vilka är de steg som styret tagit för att komma tillrätta med tystnadskulturen?
• När kommer dessa steg att redovisas i personalutskottet?
• Hur kommer ni att arbeta med implementeringen i organisationen?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 233.

Magnus Svensson (C) frågar:

• Har du eller Region Gävleborg tagit fram några analyser över vilka effekter den nya nivån på lönegolv eller den nya lagstiftningen skulle ger eller skulle ge på våra verksamheter?
• Har Region Gävleborg idag personal anställda utifrån de regelverk som kan påverkas av de förslag som utredningen kommit med? Om så är fallet hur många och i vilken utsträckning påverkas de?
• Har du eller Region Gävleborg undersökt hur hyrföretag eller hyrpersonal som verkar i inom våra verksamheter skulle påverkas av dessa förändringar och i så fall vilka är effekterna?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 234.

Petra Modée (V) frågar:

• Jag undrar därför om ordförande i hållbarhetsnämnden, Alexander Hägg (M), kommer ta initiativ till att ta fram nya betallösningar som är billiga och som även fungerar för dem som av olika skäl inte använder appar eller bankkort?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 236.

Region Gävleborgs fastighetspolicy ska säkerställa att regionens verksamheter har ändamålsenliga och kostnadseffektiva fastigheter och lokaler med en god nivå av service som bidrar till att verksamheten kan fokusera på sin kärnverksamhet. Med fastigheter avses både fysiska byggnader och markytor. Regionen ska stå välrustad för att hantera samhällsförändringar, ha god ekonomisk hushållning med stor respekt för de skattemedel regionen hanterar där vi bygger kostnadseffektivt ur ett livscykelperspektiv.

Vidare klargör fastighetspolicyn det övergripande syftet och målet för regionens fastighetsägande på kort och lång sikt.

Ärendet behandlas vid fastighets-, teknik- och miljöutskottets sammanträde 2024-05-14 och vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-23, kallelsen uppdateras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

Region Gävleborg tillhandahåller el för laddning av fordon, i anslutning till de flesta av regionens fastigheter. Laddboxarna är i första hand avsedda för regionens tjänstefordon, men även medarbetare har möjlighet att ladda sina privata bilar under arbetstid. Av denna anledning behöver priset för laddning beslutas av regionfullmäktige.

I dag har Region Gävleborg ett fast pris för försäljning av el via laddbox för fordon. Med tanke på de svängningar som elmarknaden gjort under de senaste åren har behovet av årlig omräkning av priset uppkommit. Detta förslag innebär att Region Gävleborg årligen räknar ut priset för att möta en rimlig nivå. Nivån sätts till självkostnadspris och räknas fram i december varje år och gäller från och med 1 januari året efter.

Ärendet behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-23, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

Ett medborgarförslag har inkommit med följande förslag:

• Bussgruppen i Tröne distrikt och Trönöbygden ekonomisk förening föreslår att Söderhamns kommun, Region Gävleborg, Trönöbygden ekonomisk förening och boende i Tröne distrikt samverkar kring ett pilotprojekt för att undersöka underlaget till ett ökat och mer miljövänligt resande med kollektivtrafiken i Trönö distrikt.

Alternativt förslag:

• Att samtliga bussar på linje 67 åter ska trafikera sträckan ända upp till Grubbe, med de turer som gällde fram till och med 2020. Regionfullmäktige beslutade 2023-05-30 §120 att överlämna medborgarförslaget till regionstyrelsen för beredning.

Regionfullmäktige beslutade 2023-05-30 §120 att överlämna medborgarförslaget till regionstyrelsen för beredning. 

Svar:

Region Gävleborg, likt de flesta andra regioner, har fortfarande ett stort underskott i ekonomin. Detta har resulterat i ett omfattande sparpaket inom X-trafik och Hållbarhetsnämnden som kommer att genomföras det närmaste året. Den satsning som beskrivs i medborgarförslaget kräver både kapitalkostnad, personalkostnad samt omfattande administration. Något det i dagens ekonomiska läge inte finns utrymme för.

Efter det ursprungliga beslutet om neddragningar i trafiken i västra delen av Trönö december 2020 har en hel del justeringar gjorts för att lösa möjligheten för bland annat elever att ta sig till och från skolan. I dagens läge ser vi inte någon möjlighet för Region Gävleborg att utöka trafiken i detta område ytterligare.

För boende västra Trönö finns möjlighet att nyttja Närtrafik (tidigare Flextrafik) under sommaren då busstrafiken vänder vid Trönö skola. Närtrafik innebär att om man har minst två kilometer till en busshållplats har man rätt att beställa sin resa genom X-trafiks beställningscentral. Närtrafik körs enligt en egen tidtabell och man måste beställa sin resa minst två timmar innan resan ska genomföras.

Ärendet behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2024-04-22, § 47, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 144, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Reservationer

Magnus Svensson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande och har inkommit med en skriftlig reservation:

Att ta fram ett pilotprojekt för regionen och kommuner för att öka det miljövänliga resande i kollektivtrafiken är något vi tycker är positivt för medborgare i Gävleborg, för våra resenärer, för kommunerna samt för regionen. Detta pilotprojekt kan ge bra vägledning för hur vi stärker kollektivtrafiken på landsbygden.

Yrkanden

Magnus Svensson (C) yrkar bifall till den första punkten i medborgarförslagets förslag:

Bussgruppen i Tröne distrikt och Trönöbygden ekonomisk förening föreslår att Söderhamns kommun, Region Gävleborg, Trönöbygden ekonomisk förening och boende i Tröne distrikt samverkar kring ett pilotprojekt för att undersöka underlaget till ett ökat och mer miljövänligt resande med kollektivtrafiken i Trönö distrikt.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på Magnus Svenssons (C) yrkande och finner att regionstyrelsen avslår detta.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte beretts färdigt, § 61.

I bifogad sammanfattning framgår vilka motioner som den 21 mars 2024 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 89 stycken.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 142, se bifogat protokollsutdrag. 

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska styrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt, § 95.

I bifogad sammanfattning framgår vilka medborgarförslag som den 21 mars 2024 inte hade beretts färdigt – sammanlagt 2 stycken.

En sammanställning över besvarade medborgarförslag bifogas också i ärendet.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 143, se bifogat protokollsutdrag. 

Solveig Nilsson Osseén (M) har avsagt sig uppdraget som ersättare i regionfullmäktige. 

Daniel Hermansson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kultur- och kompetensnämnden så ny ledamot behöver väljas.

En av ersättarna i kultur- och kompetensnämnden, Bente Sandström (S), föreslås till ny ledamot vilket innebär att en ny ersättare också behöver väljas. 

Daniels avsägelse godkändes vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 120.

Jeanette Derkaspar (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i hållbarhetsnämnden så ny ersättare behöver utses. 

Stig Zettlin föreslår i en motion:

• Att ge uppdrag till regionstyrelsen att utreda var, när och hur en flygplats, fungerande på rimlig nivå kan återupprättas i Region Gävleborg.

Regionstyrelsen svarar:

Den politiska majoriteten delar motionärens syn på behovet av en flygplats i regionen, särskilt som Gävleborg är det enda län i Sverige som saknar en beredskapsflygplats. Trafikverket fick under föregående år ett uppdrag från regeringen att utreda förutsättningarna för att göra en flygplats i länet till beredskapsflygplats. Två alternativ var just Gävle flygplats, även kallad Rörbergs flygplats samt Söderhamns flygplats, tidigare F15 flygflottilj. Regionen blev ombedd från Trafikverket att uttala sig i frågan.

Regionstyrelsens ordförande, Patrik Stenvard (M), inkom med en skrivelse till Trafikverket med ställningstagande från Region Gävleborg att Trafikverket bör lyfta in Gävle flygplats som en av de svenska beredskapsflygplatserna. Gävle flygplats har kapacitet för tunga plan att landa samt har ett bra geografiskt läge nära länets största akutsjukhus. Förordningen av Gävle flygplats var utifrån sjukvårdens behov vilket är den prioritering som ligger inom regionens ansvarsområde och uppdrag.

Trafikverket kunde konstatera att Gävle kommun ställde sig negativa till en flygplats i kommunen. Regionstyrelsens ordförande har försökt initiera en dialog med kommunstyrelsens ordförande för att diskutera frågan vidare. Utifrån Gävle kommuns ställningstagande ansåg Trafikverket att Söderhamns flygplats var bättre lämpad som beredskapsflygplats, det är dock upp till Söderhamns kommun att genomföra de nödvändiga investeringar som krävs. Det bedöms finnas stora finansiella och praktiska utmaningar att hantera för att göra Söderhamns flygplats till en fungerande flygplats.

Frågan om att utreda var, när och hur en fungerande flygplats kan återupprättas i Region Gävleborg har hanterats i ärendet med Trafikverket. Regionstyrelsen har tagit ett klart ställningstagande för Gävle flygplats och uppmanat Gävle kommun till vidare dialog varför motionen anses vara besvarad.

Återremissyrkande

På regionfullmäktige den 26 mars återremitterades ärendet genom minoritetsåterremiss med följande motivering:

Jonas Rask Samuelsson (C) yrkar på att motionen återremitteras för ytterligare beredning där det klargörs när och hur en flygplats kan ta emot ambulansflyg alternativt klargör Region Gävleborgs möjlighet att få till en utredning kring detsamma.

Svar återremiss 

 Vi i den politiska ledningen ser behovet av en flygplats i länet för att fylla sjukvårdens behov, då är flygplatsen i Gävle lämpligast då den ligger nära länets största akutsjukhus. Dialog med Gävle kommun gällande flygplatsen i Gävle har inletts och vi i den politiska ledningen arbetar med att hitta en lösning på frågan. Ambulansflyg används till viss del redan idag till/från närliggande flygplatser.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 148, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Magnus Svensson (C), Ulla Andersson (V), Eva Lindberg (S), Mona Davik (S), Kristina Michelsson (S) och Lars Öberg (S) avstår från att delta i beslutet.

Yrkanden

Ulla Andersson (V) yrkar, med instämmande av Eva Lindberg (S) och Magnus Svensson (C), på att regionstyrelsen för egen del beslutar att Gävle kommun bjuds in till regionstyrelsen för att få deras redogörelse gällande flygplatsen.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på Ulla Anderssons (V) yrkande och finner att regionstyrelsen avslår detta.

Hasse Backman, Helena Englund och Carmen Lundkvist (L) föreslår i en motion:

• Att  Region Gävleborg inrättar Sjukvårdsslussar med mellanvårdsplatser på Sandvikens sjukhus, Söderhamns sjukhus och Ljusdals sjukhus.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Arbetet med att minska antalet överbeläggningar samt för att skapa en bättre övergång mellan sjukvård och hemmet fortgår i regionen. Vi delar motionärernas bild av att det idag saknas en tillräckligt bra lösning för de som är för friska för att vistas på sjukhus men för sjuka för att återvända hem.

Vad gäller överbeläggning så lägger man inom Region Gävleborg hellre en patient som överbeläggning på den enhet som har bästa medicinska kompetensen att hantera patienten, om bemanningen och vårdtyngden tillåter det, än att lägga patienten som utlokaliserad som en del andra regioner.

En ohållbar hemsituation är enligt Socialtjänstlagen kommunernas ansvar att hantera, detta genom flexibilitet i hemtjänstinsatser med exempelvis trygg hemgång-team eller med korttidsvistelseplatser. Det pågår arbeten i alla kommuner för att leva upp till ansatserna i God och Nära vård.

Möjligheten att från regionens sida utveckla arbetet mellan utskrivning ytterligare från sjukhuset och hemgång ses över, motionen anses därför besvarad.

Ärendet behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-04-26, § 87, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 149, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Ulla Andersson (V) och Magnus Svensson (C) deltar inte i beslutet.

I en motion föreslår Pia Jansson (M) följande

• Att väl markera på golvet med en ruta med en målad rullstol så det syns tydligt.
• Att uppmana X-trafik att ha utbildning i ämnet så att chaufförerna kan uppmärksamma att platsen är tillgänglig när det kommer en rullstolsburen passagerare som vill åka med.

Regionfullmäktige beslutade 2022-05-11 §154 att överlämna motionen till hållbarhetsnämnden för beredning.

Hållbarhetsnämnden svarar:

Vi förstår den problematik som motionären beskriver angående dåligt markerade platser för rullstolar. Därför är bättre markering av rullstolsplatser en av de aspekter vi tittat på i utredningen som tillsattes våren 2023 och avser trygghet i kollektivtrafiken.

Att, som motionären föreslår, markera platser i golvet kan bli kostnadsdrivande och är ur den aspekten inte att betrakta som den bästa lösningen i ett läge med hårt ansträngd ekonomi. Andra sätt att tydligare markera rullstolsplatserna i kollektivtrafiken ses över och kommer att implementeras. Exakt utformning är i dagsläget för tidigt att svara på.

Ärendet behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2024-04-22, § 43, se bifogat protokollsutdrag. 

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 150, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Reservationer

Magnus Svensson (C), Ulla Andersson (V), Eva Lindberg (S), Mona Davik (S), Kristina Michelsson (S) och Lars Öberg (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Yrkanden

Lars Öberg (S) yrkar, med instämmande av Ulla Andersson (V) och Magnus Svensson (C), bifall till motionen.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på förslag till beslut mot Lars Öbergs (S) yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut att motionen anses besvarad.

Votering begärs och genomförs. Regionstyrelsen godkänner följande propositionsordning:

• Ja-röst för bifall till förslag till beslut.
• Nej-röst för bifall till Lars Öbergs (S) yrkande.

Omröstningen utfaller så att sju ledamöter röstar ja och sex ledamöter röstar nej. Regionstyrelsen har därmed beslutat i enlighet med regionstyrelsens förslag till beslut att motionen anses besvarad.

I en motion föreslår Henrik Olofson (SVG) följande

• Att region Gävleborg inför möjlighet att betala med kontanter ombord på alla bussar vi har i kollektivtrafiken.
• Att region Gävleborg inför möjlighet att betala med kontanter ombord på x tågen i vår Region
• Att motionen behandlas så att den kan beslutas av regionfullmäktige senast dec 2022.

Regionfullmäktige beslutade 2022-05-31 §190 att överlämna motionen till hållbarhetsnämnden för beredning.

Hållbarhetsnämnden svarar: 

Kontanter används i allt mindre utsträckning i samhället och under pandemin minskade hantering av kontanter ytterligare. X-trafik tog under pandemin bort möjligheten att betala med kontanter på bussar och tåg. Skyddsglas vid förarplatsen på bussarna gjorde att det inte gick att hantera delade kontaktytor vilket krävs vid kontanthantering. Ombordpersonal signalerade tydligt en oro inför ett återinförande av kontanter i kollektivtrafiken. Kontanter upplevs öka risken för hot och våld för personalen vilket fackliga representanter framfört till X-trafik upprepade gånger.

Ombord på X-trafiks bussar kan du köpa enkelbiljett samt 24-timmarsbiljett med reskassa, betalkort eller företagskort. Ombord på X-tågen kan du utöver dessa även köpa 30-dagarsbiljett. Under 2019, när kontantbetalning var möjlig ombord samt vårt senaste normalår resemässigt, betalades endast 4 procent av X-trafiks biljetter som köptes ombord med kontanter. Kostnaden för att upprätthålla en kontantlösning ombord samt personalens upplevda otrygghet i kontanthanteringen anses inte vara försvarbar i förhållande till den andel som vill betala kontant ombord.

Som resenär är du dock inte förpassad till digitala tjänster. Har du ett betalkort kan du betala lika enkelt på bussen som du kan ta ut pengar i en bankomat. För de resenärer som fortsatt vill betala sin resa kontant kvarstår även möjligheten att göra så genom att köpa biljett hos någon av X-trafiks 13 kundcenter/ombud runt om i länet.

Ärendet behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2024-04-22, § 44, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 151, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Ulla Andersson (V) och Magnus Svensson (C) deltar inte i beslutet.

Reservationer

Eva Lindberg (S) och Lars Öberg (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Yrkanden

Lars Öberg (S) yrkar på att motionen avslås.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på förslag till beslut mot Lars Öbergs (S) yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut att motionen anses besvarad.

I en motion föreslår Hans Backman (L)

– Att Region Gävleborg anställer en äldrevårdsöverläkare för att stärka omhändertagandet av de äldre och driva utvecklingen och skapa bra strukturer för äldrevården.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Äldreomsorg drivs av kommunerna och handlar om biståndsbeslut av olika art baserat på Socialtjänstlagen. Kommunerna har även huvudmannaansvar för den hälso- och sjukvård som bedrivs vid vårdboende, korttidsboenden och sedan 2013 även hemsjukvård i enlighet med genomförd skatteväxling. Ansvaret sträcker sig upp till sjuksköterskenivå vilket innebär att läkaransvaret finns i den offentliga eller privata primärvården beroende på tilldelning från Hälsovalskontoret. Checklistor och rutiner för läkarmedverkan i kommunernas hemsjukvård finns framtagna liksom att Region Gävleborg har i sina läkemedelsrekommendationer ett särskilt avsnitt kring läkemedelsbehandling hos äldre. Efter pandemin har det tagits fram ett åtgärdspaket med särskilt fokus på äldregruppen för att stärka och trygga läkaransvaret i medicinska, etiska och andra kvalitetsparametrar gentemot kommunernas vård av äldre.

Varje kommun är suverän och regionen har inget mandat att ställa krav på likvärdig äldreomsorg. Hur äldreomsorgen fungerar hos varje kommun är något Inspektionen för vård och omsorg (IVO) följer upp. Från regionens sida är vi aktiva i den samverkan vi har för att enskilda personer ska få bästa möjliga vård och omsorg när vi tillsammans har engagemang kring en enskild person/patient.

Den politiska ledningen i Region Gävleborg är positiva till en kontinuerligt ökad samordning kring äldrevården men kommer inte ingripa i tillsättning av anställda inom enskilda verksamheter.

Ärendet behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-04-26, § 86, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 152, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Ulla Andersson (V) och Magnus Svensson (C) deltar inte i beslutet

I en motion yrkar Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lars-Göran Langeborg och Yvonne Oscarsson (V) följande:

• Att en kartläggning görs med ovanståendes syfte
• Att kartläggningen, med föreslagna åtgärder, redovisas för regionfullmäktige inom ett år.

Regionfullmäktige beslutade 2022-12-13 §307 att överlämna motionen till hållbarhetsnämnden för beredning. 

Hållbarhetsnämnden svarar: 

Inför större om- och nybyggnationer av regionens fastigheter, samt inför utbyte av tak/takstommar, utreds rutinmässigt möjligheter att etablera solcellsanläggningar. En solcellsanläggning innebär stora laster och tillkommande krav på elsäkerhet, och därmed måste varje möjlig yta även utredas avseende framför allt konstruktion, bärighet och övriga takinstallationer. Utöver genomförande av en solcellsanläggning tillkommer kostnader för nya/förstärkta stommar och/eller takkonstruktioner, el, etc. Ur ett drift- och underhållsperspektiv tillkommer därefter ökade drift- och underhållskostnader för fastigheten, särskilt vid montering på fasad. Exempel på beslut att anlägga solcellsanläggningar är hus 11 på Hudiksvalls sjukhus och Anderbergs hälsocentral (Gävle).

Regionen arbetar aktivt med energieffektiviseringar sedan flera år. Mycket är gjort, mycket återstår att göra och mycket tillkommer i takt med lagstiftning och krav på nationell nivå. I syfte att få så stora effekter som möjligt, ligger fokus på att minska grundlasten samt jämna ut topparna i energiförbrukningen.

Regionens energiförbrukning och vattenförbrukning har minskat, sett till antalet kvadratmeter i fastigheter, och arbetet fortsätter med att utveckla förutsättningar för att mäta, analysera och effektivisera ytterligare.

Ärendet behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2024-04-22, § 45, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-02, § 153, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Reservationer

Ulla Andersson (V) och Lars Öberg (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Yrkanden

Ulla Andersson (V) yrkar, med instämmande av Lars Öberg (S) och Magnus Svensson (C), bifall till motionen.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på förslag till beslut mot Ulla Anderssons (V) yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut att motionen avslås.

I en motion föreslår Lars Öberg (S):

• Att Region Gävleborg utreder näringslivets behov av kompetenser under den kommande 10-årsperioden.
• Att Region Gävleborg utökar sitt utbildningssortiment på länets folkhögskolor i enlighet med vad ovan nämnda utredning visar.
• Att Region Gävleborg utreder behovet av en ny folkhögskola med inriktning mot den nya gröna industrins behov.
• Att Region Gävleborg avsätter medel för fler platser på befintliga folkhögskolor.
• Att Region Gävleborg samverkar med länets utbildningsförbund och kommuner för att säkerställa att näringslivets behov av framtida arbetskraft möts.

Kultur- och kompetensnämnden svarar:

Vi delar motionärens syn angående den långvariga utmaningen som Gävleborg står inför, med hög arbetslöshet och låg utbildningsgrad bland länets invånare. Det är ett historiskt arv som vi avser vara av stor vikt att bryta.

Våra folkhögskolor spelar en viktig roll i att erbjuda en andra chans till utbildning för dem som av olika skäl behöver det och utgör ett viktigt verktyg för att öka anställningsbarheten hos dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Därför har den politiska majoriteten i budgeten för 2024 gett kultur- och kompetensnämnden i uppdrag att anpassa folkhögskolornas utbud:
 

”Folkhögskolornas utbildningsutbud utvecklas för att bättre matcha arbetsmarknadens behov, samt för att främja utbildningsutbudet för bristyrken och för att förebygga arbetslöshet efter studier.”

Vi kan med glädje konstatera att folkhögskolorna tar uppdraget på allvar. En intensivutbildning till IT-tekniker i samarbete med Sandviken Datacenter Academy (SDCA) har nu integrerats i det ordinarie kursutbudet på Västerbergs folkhögskola. Under en pilotperiod har man sett att över 80 % av deltagarna som fullföljt kursen fortsatt till arbete. Man ser nu över möjligheten att införa utbildningen även i Bollnäs.

Folkhögskolor med Lärarassistentutbildning i Samverkan (FLiS) har efter en undersökning konstaterat att de flesta som får jobb får det som elevassistenter. Västerberg folkhögskola har efter dialog kring budgetuppdraget tagit fasta på denna undersökning och kommer från och med höstterminen 2024 utöka Lärarassistentutbildning till Lärar- och elevassistentutbildning – genom lätta justeringar i utbildning breddas den för att öka anställningsbarheten hos deltagarna.

Arbetet med att utveckla folkhögskolornas utbud för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov är i full gång och utgör en central prioritet för den politiska majoriteten.

Ärendet behandlades vid kultur- och kompetensnämndens sammanträde 2024-03-19, § 36, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, § 121, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Kristina Sjöström (V) och Magnus Svensson (C) avstår från att delta i beslutet.

Yrkanden

Lars Öberg (S) yrkar bifall till motionen.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på förslag till beslut mot Lars Öbergs (S) yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut att motionen ska anses besvarad.

Mona Davik (S) föreslår i en motion:

• Att Region Gävleborg utreder och kostnadsberäknar ett regionalt högkostnadsskydd.
• Att Region Gävleborg tar fram ett förslag på plan för införande av regionalt högkostnadsskydd för tandhälsa.

Regionstyrelsen svarar:

Vi delar motionärens bild och önskan om en mer jämlik tandvård. En dålig tandhälsa kan ha stor påverkan på livskvalitén. Det kan också orsaka andra, ibland mer allvarliga, sjukdomar i kroppen.

Regeringen utreder just nu på hur det går att förstärka tandvårdens högskostnadskydd så att det mer liknar högkostnadsskyddet i vården. Där ska de äldre med sämst munhälsa prioriteras. Detta är ett tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn (S 2022:12).  Utredningen har fått nya direktiv om att analysera och lämna förslag som kan stärka tandvårdens högkostnadsskydd.

Den politiska majoriteten ser positivt på den nationella utredningen och ser fram emot uppdragets redovisning som ska ske senast 31:a oktober 2024. Med anledning av den nationella utredningen ser vi ingen anledning att påbörja en regional utredning. Vi vill dock framhålla att vi är positivt inställda till någon form av högkostnadsskydd i tandvården.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, § 122, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Kristina Sjöström (V) och Magnus Svensson (C) avstår från att delta i beslutet.

Yrkanden

Mona Davik (S) yrkar bifall till motionen.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på förslag till beslut mot Mona Daviks (S) yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut att motionen ska anses besvarad.

I en motion yrkar Lars Öberg (S) följande

• Att den indragna sommartrafiken återställs.
• Att Regionfullmäktige beslutar att studenter och gymnasieelever under sommarlovet ges avgiftsfri kollektivtrafik i hela länet.

Regionfullmäktige beslutade 2022-12-13 §311 att överlämna motionen till hållbarhetsnämnden för beredning. 

Svar:

År 2019 fick hållbarhetsnämnden det politiska uppdraget att spara 10 mnkr inom kollektivtrafiken i länet. Arbete inleddes med länets kommuner och tillsammans med dessa presenterades ett förslag för politiken som sedan fattade beslut om besparingen. I dialogen med kommunerna såg man över de linjer och turer där resandet var mycket lågt och där man istället kan hänvisa till Närtrafik. Inom ramen för detta besparingspaket togs ett antal linjer bort helt och hållet och ett antal linjer togs bort sommartid. Besparingen för sommarneddragningarna var ca 3 mnkr.

Sedan dess har två linjer återställs sommartid. Linje 78 mellan Bollnäs och Rengsjö då gränsen för Närtrafik (2 km till närmaste hållplats) går rakt igenom tätorten Rengsjö vilket gör att endast halva byn har rätt till Närtrafik. Detta är unikt i länet och därför återinfördes linje 78 sommartid. Linje 33 mellan Gnarp – Bergsjö återställdes även den sommartid, då linjen knyter samman de två huvudorterna i Nordanstigs kommun ansågs det rimligt med linjetrafik även under sommartid.

Gällande avgiftsfri kollektivtrafik i hela länet för studenter och gymnasieelever har alla ungdomar mellan 7-19 år samt de som har giltig studentlegitimation ett kraftigt subventionerat pris med X-trafik (halva vuxenpriset). Utöver detta erbjuder 6 av 10 kommuner i länet alla ungdomar mellan 16-19 år fria resor med X-trafik dygnet runt, året om, i första hand inom den egna kommunen.

Att återställa den indragna sommartrafiken skulle innebära en ökad kostnad på ca 3 mnkr. Att ge studenter och gymnasieelever avgiftsfri kollektivtrafik i hela länet under sommarlovet skulle innebära en ökad nettokostnad på ca 4 mnkr. Utöver detta tillkommer administrativt arbete där varje kommun skulle behöva lämna underlag på de ungdomar mellan 16-19 år som är folkbordförda inom respektive kommun till X-trafik. Region Gävleborg skulle i det fall motionen bifalls även avstå från de intäkter som kommer från de kommuner som redan idag erbjuder fria resor för ungdomar.

X-trafik har idag ett pågående uppdrag från hållbarhetsnämnden att se över rådande zonindelning och rabattstrukturer. Vidare befinner sig regionen fortsatt i ett ekonomiskt svårt läge där vi genomför flertalet besparingsåtgärder, i det här läget måste vi prioritera att invånarna ska kunna ta sig till jobb och arbete via kollektivtrafik. 

Ärendet behandlades vid hållbarhetsnämndens sammanträde 2024-04-22, § 46, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter kommer ärendet att behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 2024-05-23, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

Jan Lahenkorva (S) föreslår i en motion:

• Att avvecklingstiden för en privat hälsocentral måste vara lika lång som etableringstiden för en regiondriven hälsocentral.
• Att frågan om att öppna en regiondriven hälsocentral ska prövas i Hälso- och sjukvårdsnämnden innan beslut om att godkänna en avveckling av en privat hälsocentral kan fattas.

Regionstyrelsen svarar:

I avtal för Hälsoval Primärvård i Region Gävleborg står i §26 Ansökan om förtida utträda ur avtal:

”Region Gävleborg beslutar efter inkommen ansökan om utträde ur avtalet samt vid vilken tidpunkt verksamheten och avtalet upphör att gälla.”

Inför Hälsvalshandbok 2025 föreslås följande tillägg:

”Ett förtida utträde ur avtalet kan dock ske tidigast efter 6 månader från inkommen ansökan till Region Gävleborg. Se vidare §22 Öppnande och stängande av utförare.”

Med nuvarande skrivning i avtalet kan Region Gävleborg besluta om vilken tidpunkt avtalet och verksamheten upphör att gälla. I föreslagen skrivning till avtalet från 2025 förtydligas att ett förtida utträde kan ske tidigast 6 månader efter inkommen ansökan. Dessa skrivningar finns för att se till att befolkningens behov av primärvård hinner täckas innan en verksamhet upphör. 

Regionstyrelsen svarar gällande frågan om att öppna en regiondriven hälsocentral ska prövas i Hälso- och sjukvårdsnämnden innan beslut om att godkänna en avveckling av en privat hälsocentral kan fattas.

Regionfullmäktige genom Hälsovalskontoret äger beslutet om förtida utträde. Regionfullmäktige och Hälso- och sjukvårdsnämnden är två olika myndigheter och har separata processer.

Processerna i de två myndigheterna ska hållas fristående från varandra. Dock kan dialog föras mellan myndigheterna där Hälso- och sjukvårdsnämnden kan få information om att en hälsocentral sökt om förtida utträde.

Ärendet behandlades vid hälsovalsutskottets sammanträde 2024-03-21, § 18, se bifogat protokollsutdrag.

Därefter behandlades ärendet vid regionstyrelsens sammanträde 2024-04-10, § 123, se nedan samt bifogat protokollsutdrag:

Kristina Sjöström (V) och Magnus Svensson (C) avstår från att delta i beslutet.

Yrkanden

Eva Lindberg (S) yrkar bifall till motionen.

Propositionsordning

Ordförande ställer proposition på förslag till beslut mot Eva Lindbergs (S) yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut att motionen ska anses besvarad.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vidhåller ordf HSN löftet att personalstyrkan i RG inte kommer att minskas under den förestående ekonomiska krishanteringen innevarande mandatperiod?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-03-26--27, § 167 och 2024-04-23--24, § 207.

Eva Lindberg (S) frågar:

1. Hur har slutsatser från GONV och arbetet med resurseffektivitet tagits i beaktande i utredningen?
2. Är utredningens a) bedrivande, b) slutsatser och c) rekommendationer väl förankrade och erkända inom professionen respektive hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 210.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Delar ordf HSN konsultbolagets bedömningar av chefers och ledares arbete, insatser och strävanden i primärvården egenregi som ”svagt, otydligt och mindre fokuserat”?
2. Delar ordf HSN bedömningen att chefer och ledare vid Region Gävleborgs egna hälsocentraler brister i patientfokusering och produktionsinriktning jämfört med motsvarande befattningshavare vid privata hälsocentraler?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 211.

Lars Öberg (S) frågar:

1. Varför har de egna forsknings- och utredningsresurserna ansetts otillräckliga för utredningsuppdraget enligt ordf HSN?
2. Vilket arbete samt kunskaper har bolaget Sirona kunnat presentera som den egna förvaltningen och forsknings- och utredningsresurserna i RG ej kunnat bistå med enl ordf HSN?
3. Vilka resultat är nya/tidigare okända med anledning av bolagets utredning enl ordf HSN?
4. Vad har utredningen kostat?
5. Är ordf HSN villig att till svaret på denna interpellation bifoga allt fakturaunderlag avseende kostnaderna för utredningen?
6. Är ordf HSN beredd att köpa ytterligare konsulttjänster enl alternativ C?
7. Vad bedömer ordf HSN att ytterligare köp av konsulttjänster enl alternativ C kostar?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 212.

Marie-Louise Dangardt (S) frågar:

1. Bedömer ordf HSN att medborgarnas demokratiska inflytande och kontroll över deras skattefinansierade primärvård hotas av privatiseringen och försäljningen av hälsocentraler till privata bolag?
2. Bedömer ordf HSN att antalet hälsocentraler kommer att vara ungefär detsamma när privatiseringen är genomförd?
3. Varför är Capio, Kry, Praktikertjänst, Doktor.se, Premicare, Doktorama AB samt Meliva särskilt viktiga att erbjudas köp av hälsocentralerna i egen regi?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 213.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vilka hälsocentraler i länet riskerar nu att stängas ner på grund av bemanningsproblemen?
2. Finns det någon gemensam grund/omständighet som förenar de hälsocentraler som nu riskerar att stängas ner?
3. Hur har den nya hälsovalshandbokens nya och mer rigida krav försvårat bemanningsproblemen?
4. Är ordf RS beredd att förändra hälsovalshandbokens nya och mer rigida krav för att kunna lösa bemanningsproblemen?
5. När gjordes ordf RS medveten om krissituationens strukturella art, att ”hälsocentralerna riskerar att inte klara av att vara öppna”?
6. Varför har inte HSN, RS, RF eller HU meddelats krissituationens strukturella art, att ”hälsocentralerna riskerar att inte klara av att vara öppna”?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 215.

Ulla Andersson (V) frågar:

• Vilka åtgärder avser Region Gävleborg vidta, med anledning av avtalet som skrivits, med det åtalade företaget?
• Hur ser regionens egna rutiner ut vid sådana här samarbeten, vilka kontroller görs innan regionen överlämnar till andra att göra affärer för regionens räkning?
• Vilka kontroller gör regionen själv i verksamheten, gällande mutor och korruption?

Interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 217.

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Delar vice ordf RS uppfattningen att Region Gävleborgs nuvarande offentligt ägda hälsocentraler bör säljas ut till privata vårdbolag?

Frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-04-23--24, § 235.

Alf Norberg (V) frågar:

• Vad är ett regionalt kulturarv och på vilket sätt ska det värnas?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Hur säkerställer ordf HSN att det blir en återöppning av barnavdelningen i Hudiksvall?
2. När kommer återöppningen vara genomförd och redo att ta emot patienter?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Varför har det gjorts krångligare att förnya recept när man flyttade funktionen från 1177 till Min Vård Gävleborg?
2. Kommer hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande att arbeta för att det blir enklare att förnya recept via Min Vård Gävleborg så att fler kommer att använda appen istället för att ringa till sin hälsocentral vid förnyelse av recept?

Ulla Andersson (V) frågar:

• Ingår det i konsultbolagets offert att ha separata informationsmöten med samtliga politiska partier i Region Gävleborg efter färdigställd rapport eller blir det tillkommande kostnader?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

1. Vilka åtgärder kommer RSO att vidta utifrån avslöjandet av Kalla fakta, att regionalt partistöd som regionfullmäktige utbetalar till Sverigedemokraterna, riskerar att användas av partiet nationellt för att driva en trollfabrik med syfte att med fejkkonton sprida hat, hot, lögner och desinformation?

Kristina Sjöström (V) frågar:

1. Är det en självklarhet att byta ut system och anläggningar som använder miljöskadliga ämnen, om det finns mer miljövänliga alternativ, när det sker om- till- och nybyggnationer i Region Gävleborgs fastigheter och lokaler?

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Lena Åman, Kristoffer Hansson, Bente Sandström och Hans Hellström (S) har lämnat in en motion med följande yrkande:

1. Att Region Gävleborg undersöker möjligheterna för någon eller några av organisationens folkhögskolor att delta i projektet UKR-FOLK.

Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Marie-Louise Dangardt, Lars Öberg, Mona Davik, Marcus Gard och Kristina Michelson (S) har lämnat in en motion med följande yrkande:

1. Att beslut i regionfullmäktige med innebörden att bolagisera samt till privat ägande överföra de offentligt ägda hälsocentralerna ej får verkställas dessförinnan val till regionfullmäktige ägt rum.

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2021-11-23--24, § 429, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Motionen anmäldes för fortsatt beredning vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-11-22--23, § 290.

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-05-31, § 191, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Motionen anmäldes för fortsatt beredning vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 290.

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-05-11, § 171, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Motionen anmäldes för fortsatt beredning vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 147.

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2022-05-31, § 189, och överlämnades till hållbarhetsnämnden för beredning. 

Motionen anmäldes för fortsatt beredning vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 148.

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-04-27, § 96, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-04-27, § 97, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-04-27, § 98, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-04-27, § 99, och överlämnades till hållbarhetsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 122, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 123, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 124, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 125, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 126, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 127, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 128, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 129, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 130, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 131, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 143, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 132, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 133, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 134, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 135, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 136, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 137, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 138, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 139, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 140, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 141, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 142, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 144, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 176, och överlämnades till regionstyrelsen för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 177, och överlämnades till kultur- och kompetensnämnden för beredning. 

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige. 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2023-05-30--31, § 178, och överlämnades till kultur- och kompetensnämnden för beredning.