Möte 2019-10-30

Regionstyrelsen lämnar en delårsrapport för perioden januari – augusti 2019.

 

Vid upprättande av Budget 2020 och ekonomisk plan 2021 -2022 konstaterades att åtgärder måste vidtas för att nämnderna ska kunna bedriva sin verksamhet inom tilldelade ramar 2020. Detta skulle beaktas i nämndernas budgetarbete. När regionfullmäktige i juni (§ 124) beslutade om budgeten fick regionstyrelsen i uppdrag att samordna och leda arbetet med att ta fram och genomföra en åtgärdsplan för god ekonomisk hushållning. Planen skulle presenteras för regionfullmäktige i samband med behandling av delårsrapporten per augusti.

Utgångspunkterna för arbetet med planen för god ekonomisk hushållning är att kostnadsminskningarna ska vara hållbara och ske inom ramen för en samordnad process tillsammans med verksamheterna. Bärande principer är att alla verksamheter i hela länet omfattas av åtgärdsområdena, kärnverksamhet och patientsäkerhet ska värnas samt att långsiktiga intäkts- och utvecklingsmöjligheter ska prioriteras. Region Gävleborg har identifierat fyra åtgärdsområden för att nå en ekonomi i balans:

- Inköp

- Bemanning

- Prismodeller

- Administration och samverkan.

Arbetet pågår och under 2019 har åtgärder bland annat vidtagits gällande administration, bemanning, kontor, konsulter samt hyrpersonal. Ytterligare åtgärder är till exempel att minska inköpskostnaderna, minska användandet av timanställda samt identifiera vakanser som inte behöver återbesättas.

Regionstyrelsen har gett i uppdrag till regiondirektören att leda arbetet med att genomföra planen. Återrapportering till styrelsen ska ske löpande. Nämnderna ska återrapportera till regionstyrelsen i samband med redovisning av medelsförvaltning. Styrelsen återrapporterar till fullmäktige i samband med delårsrapport och årsredovisning.

 

Region Gävleborgs tre folkhögskolor är i behov av modernisering och om- och nybyggnationer för att erhålla den standard som verksamheten kräver. Standarden är i nuläget av mycket varierande kvalitet, inklusive rivningsobjekt.

Ett programarbete har under 2017-2018 genomförts i syfte att ta fram underlag för beslut om genomförande av ett byggprogram för folkhögskolorna. Beslutsunderlaget har haft som mål att säkerställa långsiktighet i lösningar som stöder folkhögskolornas inriktningar, verksamhet och strategi. De långsiktiga lösningarna har parallellt bedömts ur ett fastighets- och livscykelperspektiv som ska gagna både verksamheten, arbetsmiljöer, miljöer för deltagare och fastighetsvärden. Efter avslutat programarbete har kalkyler tagits fram avseende genomförande.

Utöver de byggnationer som beskrivs i de övergripande situationsplaner som tagits fram för folkhögskolorna, tillkommer markarbeten och utomhusmiljöer. Skolornas områden förutsätter tillgänglighet och miljöer som både ska tjäna skolorna ur ett transport- och tillgänglighetsperspektiv, men som även ska erbjuda miljöer som bidrar till positiva utomhusupplevelser för deltagarna under och utanför skoltid.

I arbetet med att ta fram underlag har förvaltningschef, rektorer, arbetsgrupper, fastighetsavdelning (LOV) deltagit. Kultur- och kompetensnämnden har även fått information i samband med avslutade delprocesser, liksom Fastighets-, teknik- och miljöutskottet.

 

Kulvertsystemet under Gävle sjukhus är i slitet och i undermåligt skick. De större kulvertarna under framför allt hus 1, 2, 3 och 4 har till exempel inte renoverats/moderniserats nämnvärt sedan de byggdes på 70-talet. Golven är lappade och lagade och innebär skakiga transporter för patienter samt ökade risker för personskador i samband med transporter. Belysning är undermålig och undertak saknas delvis helt. Ytskikt och ytliga installationer har dåliga förutsättningar för god vårdhygien, och orienterbarheten har en alltför låg nivå.

Kulvertsystemet utgör daglig men dålig arbetsmiljö för vissa medarbetare, främst inom områdena transport och service, men berör även övriga medarbetare eftersom sjukhusets omklädningsrum ligger i kulvertplanet. I nuläget upplever många medarbetare otrygghet och svårigheter att orientera sig i kulvertsystemet i samband med förflyttning före, efter och under arbetstid.

Moderniseringen av kulvertarna syftar till att förbättra arbetsmiljön, minska risker för personskador och skador på material, vagnar, etc. En resultat av en modernare kulvertmiljö är även snabbare leveranser till sjukvården och minskade risker för att gods blandas ihop.

Moderniseringen består i en etappvis renovering av samtliga ytskikt; ny och anpassad belysning (LED), stöd för tydligare ”filer” för personer respektive transporter och för säkerhet i korsningar samt rensning av gamla installationer.

Etapp 1 omfattar kulvertar under hus 1, 2, 3, 4, 25, 26, 29, 31, 60.

Etapp 2 omfattar övriga kulvertar (i nuläget hus 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 16, 21, 24, 27, 28, 36, 38), efter klarställande av Framtidsbyggets påverkan på kulvertsystemet.

Almi moderbolag har, efter överläggningar med de regionala ägarna Region Gävleborg och Region Dalarna, översänt bifogade förslag till ägaranvisning och anslag för Almi Företagspartner GävleDala AB år 2020.

 

 

För att öka patientsäkerheten föreslår hälso- och sjukvårdsförvaltningen att remisskrav införs för neuropsykiatriska utredningar som utgör en fristående vårdtjänst.

 

 

 

Regionfullmäktige beslutade den 27 september 2017, § 168, att följa rekommendationen från Sveriges Kommuner och Landsting om gemensam utomlänsersättning för digitala vårdtjänster i primärvården.

Sverige Kommuner och Landsting har beslutat att rekommendera regionerna att tillämpa nya gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade sammanfattningsvis den 26 september 2019, § 160, att följa dessa rekommendationer från och med den 1 november 2019. Regionfullmäktiges beslut den 27 september 2017 behöver således upphävas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden utgör hälso- och sjukvårdsnämnd för Region Gävleborgs hälso- och sjukvård enligt reglementet och har beslutanderätten i alla ärenden i den mån det inte anges i kommunallagen eller någon annan författning att ett ärende ska avgöras av fullmäktige. Beslut om gemensam utomlänsersättning för digitala vårdtjänster bedöms inte behöva avgöras av fullmäktige.

 

Palliativ vård innebär vård i livets slutskede. Varje år avlider mellan 90 000 och 100 000 personer och majoriteten behöver palliativ vård. PwC har på uppdrag av Region Gävleborgs revisorer granskat den palliativa vården i länet. Granskningens syfte är att besvara följande revisionsfrågor:

 

- Är Region Gävleborgs vård, behandling och omsorg av

  palliativa patienter i livets slutskede ändamålsenligt?

 

- Kommer den palliativa vården alla invånare till del på lika

  villkor?

 

Den sammanfattade bedömningen av palliativ vård i Region Gävleborg är att den i begränsad omfattning är ändamålsenlig då den inte kommer alla invånare till del på lika villkor. Det är betydande skillnad mellan övergripande avsiktsförklaringar och hur vården bedrivs på daglig basis både gällande allmän och specialiserad palliativ vård. De framtagna avsiktsförklaringarna inom regionen visar på höga ambitioner gällande den palliativa vården inom regionen men flera delar av dessa dokument efterlevs inte.

 

Efter granskningens resultat är våra rekommendationer att:

- Hälso- och sjukvårdsnämnden bör säkerställa att regionala dokument

  rörande den palliativa vården är uppdaterade och förankrade i verksamheten.

 

- Nämnden bör säkerställa att det finns en heltäckande åtgärdslista för

  att komma till rätta med uppmärksammade brister och att det finns

  en tidplan för åtgärdsarbetet.

 

- Hälso- och sjukvårdsnämnden bör i arbetet särskilt beakta frågan

  om hur den palliativa vården ska nå samtliga patientgrupper och

  vilket uppdrag som ska åligga det palliativa teamet.

 

- För att säkra en god palliativ vård bör hälso- och sjukvårdsnämnden

  säkerställa att det ges fortbildning och kompetensutveckling i palliativ

  vård för den personal som arbetar med palliativa patienter.

 

- Nämnden bör också säkerställa att det finns en kontinuerlig

  utveckling av vården och att befintligt data från exempelvis

  de Svenska Palliativa register nyttjas av verksamheten.

 

Revisionsrapporten anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde den 27 mars 2019, § 48, och överlämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredande av svar.

Revisorerna genomförde under 2016 en granskning av regionstyrelsens interna kontroll av bisysslor. Granskningen syftar till att bedöma hur väl Region Gävleborg tillämpar regelverk (Lag om offentlig anställning, (LOA 1994:260, §7, 7a-d) och Allmänna bestämmelser (AB, kap 3§8)) och regionen policy och riktlinjer i sina verksamheter.

Ett antal kontrollmål har varit styrande för granskningen:
- Finns ett ändamålsenligt regelverk rörande anställdas eventuella bisysslor?

- Efterlevs regelverket för anställdas bisysslor?

- Görs förtroendeskadliga utbetalningar kopplat till bisysslor?


Revisionsrapporten anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde den 27 mars 2019, § 49, och överlämnades till regionstyrelsen för beredande av svar.

 

På uppdrag av Region Gävleborgs revisorer har PwC genomfört en granskning av regionstyrelsens mål- och uppföljningsprocess. Granskningen har sammanställts i en rapport som godkänts av revisorerna. Rapporten har anmälts till regionfullmäktige som beslutat överlämna den till regionstyrelsen för beredande av svar.

Revisorernas sammanfattande bedömning är att regionstyrelsen i begränsad utsträckning har säkerställt en fungerande och ändamålsenlig mål- och uppföljningsprocess. Bedömningen baseras på en sammanvägning av bedömningarna för ett antal kontrollmål i granskningen.

Revisorerna konstaterar att det pågår ett arbete med att strukturera och tydliggöra mål- och uppföljningsprocessen. Ett nytt IT-stöd för verksamhetsplanering kommer att införas under 2019 vilket skapar förutsättningar för en tydligare och mer strukturerad process. Det kvarstår dock ett stort arbete och revisorerna ser det som väsentligt att det utarbetas rutiner för samordning och nedbrytning samt uppföljning och rapportering av mål. De kan utifrån genomförd granskning konstatera att bedömningen av måluppfyllelse och hanteringen av bristande måluppfyllelse är ett utvecklingsområde främst avseende dokumentation av de ställningstaganden som görs.

Revisorerna rekommenderar att regionstyrelsen bör:
- Dokumentera och tydliggöra hur samordning och nedbrytning av

   mål ska ske.

- Skapa en tydlig struktur för uppföljning och rapportering.

- Ta fram rutiner och kriterier för bedömning av måluppfyllelse

   och hur bristande måluppfyllelse ska hanteras.

- Se över en utvärderingsmodell.

Revisionsrapporten anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 20 februari 2019, § 9, och överlämnades till regionstyrelsen för beredande av svar.

 

 

Revisorerna i Gävleborg gav 2016 PwC i uppdrag att granska styrningen av regionala utvecklingsprojekt samt samordningen av det regionala utvecklingsarbetet. En uppföljning av denna granskning genomfördes under hösten 2018 och lämnades till Regionfullmäktige i februari 2019. Fokus för granskningen har varit vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit med anledning av de brister som konstaterades i den tidigare genomförda granskningen.

Utifrån uppföljningen lämnar revisorerna följande rekommendationer till regionstyrelsen:
-Säkerställ att det tydliggörs roller och ansvar i den nya organisationen vad gäller

  olika funktioners involvering i det regionala utvecklingsarbete som regionen bedriver.

-Fatta formellt beslut att rutin och processbeskrivning avseende beredning av regionala

  utvecklingsprojekt gäller, samt säkerställ följsamhet till den.

-Implementera den handlingsplan för uppföljning och utvärdering som är

  beslutad, i full utsträckning.

-Fortsätt utvecklingsarbetet med att finna former för en ändamålsenlig

  uppföljning och utvärdering av det regionala utvecklingsarbetet.

-Fortsätta utvecklingsarbetet avseende regionala utvecklingsprojekt för att

  säkerställa att projekten enskilt och sammantaget ger det bidrag till den

  regionala utvecklingen som medlen är avsedda för.

Revisorerna i Gävleborg gav 2016 PwC i uppdrag att granska styrningen av regionala utvecklingsprojekt samt samordningen av det regionala utvecklingsarbetet. En uppföljning av denna granskning genomfördes under hösten 2018 och lämnades till Regionfullmäktige i februari 2019. Fokus för granskningen har varit vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit med anledning av de brister som konstaterades i den tidigare genomförda granskningen.

Utifrån uppföljningen lämnar revisorerna följande rekommendationer till regionstyrelsen:
- Säkerställ att det tydliggörs roller och ansvar i den nya organisationen vad gäller

  olika funktioners involvering i det regionala utvecklingsarbete som regionen bedriver.

- Fatta formellt beslut att rutin och processbeskrivning avseende beredning av

  regionala utvecklingsprojekt gäller, samt säkerställ följsamhet till den.

- Implementera den handlingsplan för uppföljning och utvärdering som är

  beslutad, i full utsträckning.

- Fortsätt utvecklingsarbetet med att finna former för en ändamålsenlig

  uppföljning och utvärdering av det regionala utvecklingsarbetet.

- Fortsätta utvecklingsarbetet avseende regionala utvecklingsprojekt för

  att säkerställa att projekten enskilt och sammantaget ger det bidrag till

  den regionala utvecklingen som medlen är avsedda för.

 

I en motion föreslår Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo (L) följande:

 

- Att Region Gävleborg inför ett system som innebär att

   en sms-påminnelse sänds till patienterna 48 timmar

   före besök i sjukvården.

 

I en motion föreslår Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo (L) följande:

 

- Att uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden att snarast

   inleda försök med allmän screening mot prostatacancer.

 

I en motion föreslår Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo (L) följande:

 

- Att Region Gävleborg inleder samarbete med kommuner

   i länet om att öppna hospice i Gävleborg.

 

I en motion föreslår Maria Molin (M) följande:

 

1. att beslutet om vård på lika villkor skall upphävas samt

 

2. att Region Gävleborg ger vård som inte kan anstå till

    personer som befinner sig illegalt i Sverige.

 

Stefan Nordin (SD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Lana Molberg (SVG) har avsagt sig uppdraget som ledamot i demokratiberedningen och ny ledamot behöver väljas.

Patrik Stenvard (M) frågar:

 

1. Hur går arbetet med att ta fram ett sparpaket på 600 miljoner kronor?

 

2. Vad kommer dessa besparingar att bestå i, hur ser den bruttolista ut som

   majoriteten arbetar med?

 

3. Kommer majoriteten klara av att presentera ett sparpaket som ger de önskade

   effekterna på 600 miljoner?

 

 

Behandlingen av interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-09-25, § 192.

Maria Molin (M) frågar:

 

1. Hur ser ni idag på problematiken?

 

2. Vilka konsekvenser kommer denna vårdmoms ha för våra medborgare i länet?

 

3. Hur kommer ni att kompensera de privata rådgivarna för att säkerställa att inte

   snedvrida konkurrensen?

 

 

Behandlingen av interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-09-25, § 193.

Patrik Stenvard (M) frågar:

 

1. Hur många besök för respektive mobilt team per dag?

 

2. Vilka övriga verksamheter, utöver mobila teamen, bedriver sjukvård i hemmet

   och hur ser regionrådet på gränsdragningen mellan dem?

 

3. Är regionrådet beredd att utvärder de mobila teamen för att se om det är rätt

   använda resurser?

 

 

Behandlingen av interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-09-25, § 194.

Alexander Hägg (M) frågar:

 

1. Anser du att de redande beslutade intäktshöjningarna är tillräckliga

    för att få en ekonomi i balans?

 

2. Om inte, vilka ytterligare besparingar ser du att det finns behov av?

 

 

Behandlingen av interpellationen bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-09-25, § 195.

Peter Nordebo (L) frågar:

 

- Varför har Region Gävleborg ännu inte anpassat verksamheten

   till riktlinjerna från 2015 och när kan vi räkna med att sjukvården

   i vårt län följer dem?

 

 

Behandlingen av frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-09-25, § 196.

Peter Nordebo (L) frågar:

 

- Vilken patientgrupp kommer att få tillgång till psykiatrisk

   vård snabbare genom att ett remisstvång införs?

 

 

Behandlingen av frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-09-25, § 197.

Jennie Forsblom (KD) frågar följande:

 

- Hur ser väntetiderna ut idag hos BUP,

  fortsätter den negativa trenden?

 

 

Behandlingen av frågan bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-09-25, § 198.

Mattias Eriksson Falk (SD) frågar:

 

1. Anser du att prioriteringen i infrastrukturplanen är korrekt?

 

2. Vilken riskanalys har Region Gävleborg gjort för att upprätta nuvarande

    prioriteringsordning?

 

3. Vilken dialog har skett med Sandvikens kommun om den aktuella sträckan?

 

4. Kan du som ansvarigt regionråd tänka dig att prioritera om i infrastrukturplanen

    så att den efterlängtade cykelbanan kan byggas?

Hans Backman (L) frågar:

 

- Avser Region Gävleborg att snabba upp processen med att ordna nya

  lokaler år barnkliniken i Hudiksvall?

Mattias Eriksson Falk (SD) frågar:

 

- Kommer Region Gävleborg nå målen i den prestationsbaserade delen

   för att kunna ta del av kömiljarden och därigenom se ett välkommet

  tillskott till den idag hårt pressade budgeten i Region Gävleborg?

Jennie Forsblom, Lili André, Peter Åkerström och Lars Österberg (KD) har lämnat in en motion med följande yrkande:

 

- Att utreda om social aktivitet ska kunna skrivas ut på recept

Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo (L) har lämnat in en motion med följande yrkande:

 

- Att Region Gävleborg ska starta ett projekt med äldreombud enligt den

   modell som finns i Uppsala.

Enligt 5 kap. 33 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige.

 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2018-09-26, § 184, och remitterades till regionstyrelsen för beredning.

Enligt 5 kap. 33 § kommunallagen bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det motionen väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta anmälas till fullmäktige.

 

Motionen anmäldes vid regionfullmäktiges sammanträde 2018-06-12, § 153, och remitterades till hållbarhetsnämnden för beredning.