Möte 2022-12-13

Lena Karlsson, Bollnäs, har lämnat in ett medborgarförslag med följande yrkande:

• Med tanke på att ambulansen har långa avstånd i vård region föreslår jag att Region Gävleborg ansluter sig till tjänsten sms-livräddare. 

Ulla Andersson, Kristina Sjöström, Alf Norberg, Petra Modée, Lasse Langeborg och Yvonne Oscarsson (V) har lämnat in en motion där de föreslår att en omfattande inventering för att kartlägga ev. behov av ytterligare solcellsanläggningar, energieffektiviseringar samt minskning av vattenförbrukningen med följande yrkanden:

1. att en kartläggning görs med ovanstående syfte.
2. att kartläggningen, med föreslagna åtgärder, redovisas för regionfullmäktige inom ett år.

Hans Hellström (S) har lämnat in en motion med följande yrkande:

• Att alla länsbor av Region Gävleborg erbjuds en hälsoundersökning det år en fyller 60  år.

Lars Öberg (S) har lämna in en motion med följande yrkanden:

1. Att Region Gävleborg utreder näringslivets behov av kompetenser under den kommande 10-årsperioden.
2. Att Region Gävleborg utökar sitt utbildningssortiment på länets folkhögskolor i enlighet med vad ovan nämnda utredning visar.
3. Att Region Gävleborg utreder behovet av en ny folkhögskola med inriktning mot den nya gröna industrins behov.
4. Att Region Gävleborg avsätter medel för fler platser på befintliga folkhögskolor.
5. Att Region Gävleborg samverkar med länets utbildningsförbund och kommuner för att säkerställa att näringslivets behov av framtida arbetskraft möts.

Mona Davik (S) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att Region Gävleborg utreder och kostnadsberäknar ett regionalt högkostnadsskydd.
2. Att Region Gävleborg tar fram ett förslag på plan för införande av regionalt högkostnadsskydd för tandhälsa.

Lars Öberg (S) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att den indragna sommartrafiken återställs.
2. Att Regionfullmäktige beslutar att studenter och gymnasieelever under sommarlovet ges avgiftsfri kollektivtrafik i hela länet.

Marcus Gard och Jan Lahenkorva (S) har lämnat in en motion med följande yrkande:

1. Att hälso- och sjukvårdsdirektören uppdras att utforma och inlämna en ansökan till hälsovalskontoret om att öppna en regiondriven hälsocentral i Ljusne.

Jan Lahenkorva och Lars Öberg (S) har lämnat in en motion med följande yrkande:

1. Att rätten att interpellera regionråd införs i regionfullmäktiges arbetsordning.

Jan Lahenkorva (S) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att avvecklingstiden för en privat hälsocentral måste vara lika lång som etableringstiden för en regiondriven hälsocentral.
2. Att frågan om att öppna en regiondriven hälsocentral ska prövas i Hälso- och sjukvårdsnämnden innan beslut om att godkänna en avveckling av en privat hälsocentral kan fattas.

Magnus Svensson och Elisabeth Carlson Cederholm (C) har lämnat in en motion med följande yrkanden:

1. Att Region Gävleborg skall ha tre avgiftsfria hälsosamtal för våra medborgare
2. Att Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med Hälsovalsutskottet beslutar vilka åldersintervall som skall gälla

Therese Johansson (SD) har avsagt sig uppdraget som ledamot i regionfullmäktige. 

Katja Samuelsson (SD) har entledigats från uppdraget som nämndeman i Förvaltningsrätten i Falun så ny nämndeman behöver utses. 

Sten-Erik Nilsson (S) har entledigats från uppdraget som nämndeman i Hovrätten för nedre Norrland så ny nämndeman behöver utses. 

Vid regionfullmäktiges sammanträde 26 oktober 2022 förrättades val till regionfullmäktiges valberedning för mandatperioden. Uppdragen som ordförande och vice ordförande valdes endast till och med 31 december 2022 varför fyllnadsval nu behöver förrättas. 

Yvonne Oscarsson (V) har avsagt sig uppdraget som ersättare i regionfullmäktiges valberedning så fyllnadsval behöver förrättas.

Bertil Eriksson (KD) har entledigats från uppdraget som nämndeman i Förvaltningsrätten i Falun så ny nämndeman behöver väljas. 

Mattias Eriksson Falk (SD) har avsagt sig uppdraget som ledamot i fullmäktiges valberedning så ny ledamot behöver väljas.

Mottagandet av akut sjuka barn behöver förbättras. Före pandemin identifierades behovet av separat barnflöde för att råda bot på brister i patientsäkerheten. Det ledde till att man justerade lokalerna för att anpassas såväl patientsäkerhetsmässigt som för att möta behovet av ett särskilt mottagande av barn i enlighet med FN’s barnkonvention.

I samband med pandemin blev behovet av separata smittflöden för vuxna och barn vid akutmottagningen en fråga som skyndsamt behövde hanteras. Konsekvensen blev att barnflödet delvis separerades. I kombination med att antalet barn som söker vård med infektionssymtom har ökat, framförallt barn med misstänkt eller konstaterad RS-smitta finns det idag ett stort behov att skyndsamt lösa frågan om separerade flöden.

Akutmottagningen planeras byggas om och utökas, inom ramen för Framtidsbygget, och stå klar under 2028, enligt nuvarande tidplan.

I avvaktan på planerade ombyggnationer (ovan), har en interimslösning tagits fram, som innebär att lokaler för ett nytt barnflöde byggs mellan hus 29 och hus 4 på innergården, med hjälp av sjukvårdsmoduler.

Genomförande av interimslösningen planeras ske i två etapper, som beslutas var för sig, men som tillsammans behövs för ett komplett genomförande av ett separat barnflöde på akutmottagningen.

Uppdelningen i två etapper i varsitt ärende utgår från hälso- och sjukvårdens höga prioritering att få en lösning på plats.

Etapp 2 avser markarbeten inför etablering, anslutningar, om- och tillbyggnationer av sjukvårdsmodulerna, samt yttre miljö.

Etapp 1 avser de sjukvårdsmoduler som köps in, och som behöver transporteras innan kyla, slask och vägsalt riskerar att skada de begagnade modulerna. Inköp och transport av modulerna utgör därför ett inledande ärende (etapp 1) som faller inom regiondirektörens beslutsdelegation. Modulerna kommer att ställas upp på annan plats på området i avvaktan på markarbeten och förberedande av anslutningar (sker inom ramen för etapp 2).

Detta ärende avser genomförande av etapp 2. Etapp 1 utgör separat ärende.

Ärendet behandlades vid fastighets-, teknik- och miljöutskottets sammanträde 18 oktober 2022, § 77, se bifogat protokollsutdrag. 

Ärendet kommer att behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 7 december 2022, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.

Prioriteringarna är resultat av biblioteksplanedialogerna och ligger i linje med bibliotekslagen, kulturplanen, de regionala kulturpolitiska målen, Regional utvecklingsstrategi Gävleborg 2020-2030 och Förenta Nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Den regionala biblioteksplanen 2023-2026 identifierar fem fokusområden:

Bibliotek som arena och aktör
- för en stärkt demokrati
- i det digitaliserade samhället
- i ett kontinuerligt lärande
- för litteraturens ställning, stärkt språkutveckling och ökad lust till läsning
- för miljömässig hållbarhet

Dessa fokusområden genomsyras med särskild hänsyn till de prioriterade målgrupperna, ökad samverkan och hållbar utveckling. För varje fokusområde identifieras ett antal prioriteringar.

Dokumentet var ute på remiss 25 mars-31 maj 2022. Remissupplagan av den regionala biblioteksplanen har bearbetats utifrån inlämnade remissvar.

Ärendet kommer att behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 7 december 2022. Kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

Prioriteringarna ligger i linje med de regionala och nationella kulturpolitiska målen, Regional utvecklingsstrategi Gävleborg 2020-2030 och Förenta Nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling. De är resultat av kulturplanedialogerna.

Den regionala kulturplanen 2023-2026 identifierar bland annat tre utvecklingsområden som har hållbarhet som röd tråd, i linje med Regional utvecklingsstrategi Gävleborg 2020-2030. Hållbarhetens tre dimensioner (ekonomisk, social och miljömässig) präglar utvecklingsområdena:

• stärkt interaktion
• vidgat deltagande
• miljömässig hållbarhet

På så sätt främjar den regionala kulturplanen ett engagerat konst- och kulturliv för hållbar utveckling.

Dokumentet var ute på remiss 25 mars-31 maj 2022. Remissupplagan av den regionala kulturplanen har bearbetats utifrån inlämnade remissvar.

Ärendet kommer att behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 7 december 2022. Kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har upprättat förslag till budget 2023 och ekonomisk plan 2024–2025. Budgetförslaget är upprättat utifrån oförändrad skattesats på 11,51 kronor. Budgeterat resultat 2023 uppgår till -540 mnkr och planerat resultat för 2024 till -475 mnkr samt för 2025 till 229 mnkr.

Syftet med det regionala cykelprogrammet är en strategisk samordning av arbetet med cykelfrågor såväl regionalt som mellankommunalt, för att ta tillvara på samordningsvinster men även stötta aktörer i regionen för att maximera arbetet med olika typer av cykelfrågor.

Genom att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling kan trafikens negativa påverkan på miljön minska samtidigt som folkhälsan förbättras. Dessutom bidrar ökad cykling till goda förutsättningar för att nå ett mer hållbart samhälle såväl ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Gävleborg och dess invånare har mycket att vinna på att det investeras i insatser för ökad och säker cykling, men det ställer samtidigt höga krav inom samhälls- och infrastrukturplaneringen. För att uppnå en ökad och säker cykling i Gävleborg är följande insatsområden utpekade:

• Planera för cykeln
• Göra cykling attraktivt
• Ta cykeln i, till och från kollektivtrafiken
• Låt barnen cykla
• Pendla med cykel

Ärendet återremitterades vid regionfullmäktiges sammanträde 12 oktober 2022, § 246, se bifogat protokollsutdrag. 

Ärendet kommer att behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 7 december 2022, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

Granskning av barnkonventionen genomfördes under 2021 och utifrån granskningens resultat lämnade revisorerna följande rekommendationer:

1. Genomföra insatser för att synliggöra och öka nyttjandet av rutinen och mallen för barns bästa i arbets- och beslutsprocessen.
2. Göra en bedömning av vilka medarbetare, chefer och förtroendevalda som bör få utbildning om barnkonventionen och säkerställ att så sker.
3. Verka för att ge barn möjlighet att komma till tals i alla delar av organisationen.
4. Säkerställa att det sker en systematisk uppföljning och analys av aktuell statistik rörande barns levnadsvillkor och situation i regionen för att möjliggöra specifika insatser där det finns behov.
5. Säkerställa att det sker en systematisk uppföljning och utvärdering av arbetet med barnkonventionen för att möjliggöra att det finns underlag för Region Gävleborgs framtida arbete med konventionen.
6. Säkerställa att målsättningar inom området barnkonventionen finns med i budgetanvisningar eller liknande för att ge genomslag och i sin tur synliggöras i ordinarie styrnings- och uppföljningsprocesser.

Regionstyrelsen lämnar följande kommentarer till revisionsrapporten:

1. Förvaltningsledningarna får i uppdrag att under 2022 och framöver säkerställa att kunskap finns och upprätthålls om när det krävs att en prövning av barnets bästa ska genomföras och hur en prövning ska göras enligt rutin. Detta med syftet att säkerställa att prövningar görs i de beslut som rör barn direkt eller indirekt. Avdelningen för folkhälsa och hållbarhet ska enligt handlingsplanen erbjuda grundutbildning och vid behov handledning till de som ska genomföra prövningen.
2. Förvaltningsledningarna och förtroendevalda erbjuds information om vilka utbildningsinsatser som finns för att säkerställa att rätt målgrupper går grundutbildning i barnrätt, behovsbaserad utbildning på systemnivå, samt behovsbaserad utbildning för målgrupper som möter barn direkt på individnivå från avdelning Folkhälsa och hållbarhet där organisationens barnrättsstrateger finns.
3. Förvaltningsledningarna får i uppdrag att återrapportera hur de olika verksamheterna i respektive förvaltning verkat för att ge barn möjlighet att komma till tals. Handlingsplanen för barnrätt har målsättningar för förvaltningsledningarna och för verksamheterna i att inhämta barn och ungas synpunkter. Det pågår ett långsiktigt samverkansarbete med Myndigheten för ungdom- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i syfte att utveckla Region Gävleborgs arbetssätt för att främja ungas delaktighet i våra befintliga demokratiska processer och utveckla barn och ungas delaktighet i organisationen. Detta samverkansarbete pågår fram till 2025 och görs genom att lyfta goda exempel på upparbetade arbetssätt, samt utveckla nya former och att tillhandahålla kunskapsstöd till alla förvaltningar inom Region Gävleborg.  Det är ett förvaltningsövergripande uppdrag genom hållbarhetsnämnden.
4. Regionstyrelsen och förvaltningsledningarnas ska efterfråga statistik och analys rörande barn och ungas livsvillkor systematiskt inför beslut som berör barn och unga direkt eller indirekt. Samhällsmedicin är en strategisk analys- och uppföljningsavdelning inom Region Gävleborg. Det finns behov av att utveckla arbetssätt för att tillgängliggöra aktuell statistik samt synliggöra resultat och utvecklingsområden (analys) i samverkan inom organisationer och med aktörer i länet. Statistik om barns levnadsvillkor i länet ska finnas lättillgängligt för uppföljning av styrande dokument och organisationens barnrättsarbete.
5. Regionstyrelsen tar ansvar utifrån sin uppsiktsplikt genom att återrapportering och utvärdering av måluppfyllelse sker från förvaltningarna till politiken i samband med delår/årsredovisning.
6. Regionstyrelsen har tydliggjort i årsplan 2022 för Ett jämlikt Gävleborg att Regionstyrelsen bidrar till förverkligandet av FNs konvention om barnets rättigheter och CEMR-deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män. Genom att säkerställa förutsättningar och efterfråga resultat utifrån Region Gävleborgs ansvar för barnkonventionen som lag (RSÅ24) skapas en stark styrkedja. Region Gävleborgs hållbarhetsstrategi samt Program för god och jämlik hälsa stärker integrering i ordinarie process för styrning. Förvaltningsledningarna får i uppdrag att göra en tydligare utvärdering och återrapportering i delårs och årsredovisning hur de arbetar med barnkonventionen.

Revisionsrapporten kommer att behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 7 december 2022, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat. 

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av följsamhet till den nationella vårdgarantin inom primärvården. Syftet med granskningen har varit att bedöma om hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att uppnå målet om att ha en god tillgänglighet i verksamheten. Granskningsresultatet har bedömts utifrån skalan ”inte säkerställt”, ”i begränsad utsträckning säkerställt”, ”till övervägande del säkerställt” eller ”helt säkerställt”.

Efter genomförd granskning är revisionens sammanfattande bedömning att hälso- och sjukvårdsnämnden till en övervägande del vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att uppnå målet om en god tillgänglighet i verksamheten. Vidare är revisionens bedömning att regionstyrelsen i begränsad utsträckning vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att uppnå målet om en god tillgänglighet i verksamheten.

Hälso- och sjukvårdsnämnden konstaterar att två av de områden som varit föremål för granskning bedöms vara på den nivå som kan förväntas och således är helt säkerställda.

Revisionsrapporten överlämnades av regionfullmäktige till hälso- och sjukvårdsnämnden och till regionstyrelsen för beredande av svar. Hälsoval- och tandvårdsavdelningen har berett svar gällande fråga 1 – 3.

Revisionsrapporten behandlades vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 9 november 2022, § 112, se bifogat protokollsutdrag.

Revisionsrapporten kommer att behandlas vid regionstyrelsens sammanträde 7 december 2022, kallelsen kompletteras med protokollsutdrag när deras protokoll är justerat.  

Marcus Gard (S) frågar:

• Kommer Region Gävleborg att lyssna till ljusnebornas vädjan om en jämlik och tillgänglig vård, genom att säkra förekomsten av en regiondriven hälsocentral i Ljusne?

Jan Lahenkorva (S) frågar:

• Anser KD och Jennie Forsblom att behandlande läkare och annan sjukvårdspersonal ska tvingas att sortera människor utifrån andra principer än ovan nämnda?

Ulla Andersson (V) frågar:

• Hur ser planen ut för att säkerställa en regiondriven, fullt bemannad hälsocentral i Ljusne?

Lars Öberg (S) frågar:

• Kommer SD att genomföra sina prioriterade vallöften, att upphäva rätten till planerad vård och tandvård för personer som vistas i länet utan tillstånd?