Möte 2022-03-23

Peter Åkerström (KD) har inkommit med nedanstående frågor till dagens sammanträde. Frågorna besvaras av avdelningschef under §20.

 

1. Hur mår våra busschaufförer och taxichaufförer inom särskilda kollektivtrafiken efter pandemin? Har de gjort någon form av medarbetarenkät hur de upplevt pandemin.
2. Regionens personal får 8000 extra på lönen, men får busschaufförerna/taxichaufförerna någon form av kompensation för sitt arbete?
3. Idag 23/3-22 fick vi höra på nyheterna om cykelställ på spåret vid Arbrå station. Hur  agerar man vid sådana här tillfällen?

 

David Ling (MP) inkommer med en fråga gällande drivmedel och ökade kostnader. Frågan besvaras av avdelningschef under §20.

Statusrapport - Kollektivtrafiken

 

Andréas Eriksson informerar om en positiv utveckling inom kollektivtrafiken och att reandestatistiken visar en ökning. Inom den allmänna kollektivtrafiken råder full trafik. Det framkommer dock till viss del ett eftersatt underhållsarbete med anledning av tidigare sjukfrånvaro. Inom den särskilda kollektivtrafiken kommer två fordon avsatta för Covid-transporter kvarbli till april. 

 

Svar på David Lings (MP) fråga gällande drivmedel och ökade kostnader.

 

I dagsläget råder ingen oro när det gäller prisutvecklingen av drivmedel. Dock kan läget förändras och generellt är de ökade kostnaderna på drivmedel en utmaning. Trafikföretagen ska kompenseras enligt index, och när detta sker kommer den kostanden att falla tillbaka på X-trafik. 

 

Omvänt kan de höga kostnaderna innebära att resandemönstret ändras och fler väljer att resa kollektivt istället för den egna bilen.  

 

Svar på Peter Åkerströms (KD) frågor:

 

• Hur mår våra busschaufförer och taxichaufförer inom särskilda kollektivtrafiken efter pandemin? Har de gjort någon form av medarbetarenkät hur de upplevt pandemin?

 

Inom Gävle Stadstrafik genomförs årliga medarbetarsamtal, och den senaste mätningen visar att nöjdindex har ökat från 74% (2020) till 84% 2021. Trots pandemin anser busschaufförerna att de har haft en god arbetsmiljö, och det är samma bild från busschaufförerna i Hälsingland eller Gästrikland. 

 

Inom tågtrafiken har medarbetare angett att de har upplevt mindre hot och våld med anledning av färre resande. Inom den särskilda kollektivtrafiken har en enkät skickats ut till och svar börjar inkomma. 

 

• Regionens personal får 8000 extra på lönen, men får busschaufförerna / taxichaufförerna någon form av kompensation för sitt arbete?

 

Nej.

 

• Idag 23/3-22 fick vi höra på nyheterna om cykelställ på spåret vid Arbrå station. Hur agerar man vid sådana här tillfällen?

 

Tågföraren stannar tåget och undersöker eventuella skador på tåget och rapporterar därefter in till Trafikledning och Trafikverket. Trafikverket polisanmäler händelsen. 

 

Måluppfyllelse 2021

 

Katarina Nilsson föredrar måluppfyllelse 2021 utifrån beslutade mål i nämndens årsplan samt effektmål från Trafikförsörjningsprogrammet;

 

1. En större andel resor sker med kollektivtrafik
2. Större och funktionella studie- och arbetsmarknader i starka stråk
3. Förnyelsebara drivmedel och minskad energiåtgång
4. Ett tillgängligt samhälle

 

Marknadsaktiviteter 2022

 

Therese Nilsson informerar om kommande marknadsaktiviteter utifrån målet att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ska öka (HNÅ9).

 

Den 7 mars påbörjades kampanjen "Vi tar dig vidare" som syftar till att stärka och synliggöra X-trafiks varumärke. Under maj månad kommer "Prova på" kampanjen att ske äga rum.  Föregående års "Prova på" har visat att många deltagande fortsätter att nytta kollektivtrafiken efter slutförd kampanjperiod. Avdelningen planerar även för samma koncept under oktober månad.

 

Ytterligare pågående utvecklingsarbete inom avdelningen handlar bland annat om att utveckla dels ett nytt biljettsystem, dels X-trafiks app. Vidare kommer X-trafik att delta vid två 60+ mässor i länet. 

 

Rapporter - Svensk kollektivtrafik 2021
 

Kollektivtrafikbarometern

 

Therese Nilsson informerar om den branschgemensamma kollektivtrafikbarometern, en undersökning av kvalitets-, attityd- och resvanor. Undersökningens målgrupp är allmänheten mellan 15 och 85 år, och sker kontinuerligt och i Gävleborg intervjuas 300 personer månatligen. 

 

Det nationella snittet gällande marknadsandelar bland allmänheten är 20% och Region Gävleborg ligger på 8%. Parametern för nöjd med senaste resan visar däremot att resenärerna i länet är mer nöjda än snittet, 81% respektive 76%. Även när det gäller Nöjd Kund Index (NKI) ligger länet över snittet (66% resp. 60%).

 

Temarapport - Trygghet

 

De flesta av X-trafiks resenärer upplever en hög grad av trygghet, trots att pandemin generellt sett har minskat den upplevda tryggheten med kollektivtrafiken. De främsta anledningarna till otryggheten är risken för försening samt smittorisken. Vidare anges att vänta vid- tillika till- och från hållplatsen anses otryggt. 

 

Biljettprisundersökning

 

Undersökningen sker årligen och handlar om biljettpriser, villkor och betalningsmöjligheter. I jämförelse med riket ligger tre (3) av X-trafiks biljettpriser något under medel och priset på periodbiljett tangerar medelvärdet. 

 

Barometern för Anropsstyrd Trafik (Anbaro)

 

Den nationella undersökningen inom den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst och sjukresor) genomförs av Ipsos på uppdrag av Svensk kollektivtrafik. Resenärer blir uppringda dagens efter genomförd resa och får svara på 25 frågor.

 

Parametrarna för nöjdhet, intryck av beställning respektive resa och generell nöjdhet efter genomförd resa visar ett bra resultat för 2021. När det gäller Nöjd Kund Index (NKI) ligger X-trafik något över snittet i riket. Med anledning av pandemin inkluderades tilläggsfrågor som syftade till att se om resvanorna hade förändrats eller om det fanns oro för smitta. Resultatet visar huvudsakligen att ingen förändring i resvanor för majoriteten av de svarande, dock har vissa avstått från icke nödvändiga resor. Det är ett fåtal som har angivit stor oro för smitta, mer än hälften av de tillfrågade har inte alls varit oroliga. 

 

Ekonomisk månadsrapport

 

Katarina Nilsson föredrar den ekonomiska månadsrapporten per februari 2022 och avvikelsen på budget är fortsatt främst kopplat till minskade trafikintäkter. Resandetrenden visar fortsatt en positiv utveckling. 

 

Tidplan - Budget 2023 och ekonomisk plan 2024-2025

 

Katarina Nilsson föredrar den preliminära tidplanen för budgetprocess 2023. 

 

Region Gävleborg ska i samråd med kommunerna uppge vilka byggnader i länet som ska vara prioriterade för Post och telestyrelsens (PTS) bredbandsstöd. De regionala prioriteringarna ska ske utifrån de kriterier som PTS har fastslagit. Det är upp till varje region att bestämma vilka av kriterierna som ska tillämpas.

 

Kriterier

1. Främjande av anslutningar till hushåll; det vill säga stadigvarande bostäder där minst en person är folkbokförd
2. Främjande av företagande och näringsliv samt andra verksamheter
3. Främjande av anslutningar till samhällsviktiga funktioner, som till exempel skolor, vård- och omsorgsboenden, och allmänna kommunikationer
4. Beaktande av andra insatser som till exempel regionala initiativ och stödinsatser
5. Beaktande av känd efterfrågan från slutanvändare
6. Beaktande av områdesspecifika förutsättningar som innebär sämre förutsättningar för bredbandsutbyggnad
7. Beaktande av långa avstånd till närmaste nod i befintligt nät
8. Områden som har utmaningar med postservice, mobiltäckning, eller har sämre tillgång till ombud för grundläggande betaltjänster.

 

Särskilt yttrande

Jörgen Bengtson (C) och Sven-Åke Toresen (S) inkommer med ett särskilt yttrande.

Hållbarhetsnämnden har beslutat om att införa IOP (Idéburet offentligt partnerskap) som en samarbetsform med civilsamhället. IOP innebär ett ömsesidigt samarbete med ett gemensamt syfte.

 

Kvinnojouren Blåklockan har lämnat in en ansökan om samverkan genom IOP. Syftet med samverkan är förebygga psykisk ohälsa, suicid och våld hos unga genom att använda metoden Machofabriken för att samtala med unga om värderingar och föreställningar om hur pojkar/män respektive flickor/kvinnor förväntas vara. Målet är att nå ut till så många unga som möjligt i länets högstadier och gymnasier och kopplas samman med ett uppdrag om att ta fram ett stödpaket till länets skolor som en del av arbetet med att ta fram ett sammanhållet och personcentrerat vårdförlopp suicidprevention med bred ingång i Gävleborg.

 

Hållbarhetsnämnden har beslutat om att införa IOP (Idéburet offentligt partnerskap) som en samarbetsform med civilsamhället. IOP innebär ett ömsesidigt samarbete med ett gemensamt syfte.

 

RF/SISU Gävleborg har tillsammans med Rädda barnen lämnat in en ansökan om samverkan genom IOP. RF/SISU väljer att själva gå vidare med ansökan då Rädda barnen avböjt vidare samverkan utifrån denna ansökan då Region Gävleborg i nuläget endast ser möjligheter till en mindre satsning än den ursprungliga idén.

 

Syftet är att genom samverkan med region Gävleborg, idrottsföreningar och andra aktörer i området utreda bryggan mellan skola och civilsamhälle.

 

RF/SISU Gävleborg vill göra ett kvalitativt arbete som ska blir hållbart över tid och därför lägga särskilt fokus i två områden, varav en i stad (Gävle) och en i landsbygd (Ovanåker).

 

• Hur kan vi med gemensamma krafter ge fler barn möjligheten till en meningsfull och aktiv fritid?
• Hur kan vi i föreningslivet synliggöra och sänka de trösklar som finns som kan vara ett hinder för barn att kunna delta?
• Hur kan vi med skolan som arena nå ut till fler barn så att de själva kan vara med och utforma och påverka sin fritid?

Insatser

• Kartläggning/Sammanställning av befintlig statistik samt lyssna in barn – individuellt och i grupp. Detta ska sen ligga till grund för prioriteringar. Tillsammans med parasportförbundet hitta ingångar och ha särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar
• Tillgängliggöra meningsfulla fritidsaktiviteter genom engagemangs -guidning/ lotsning
• Stötta föreningar i deras inkluderingsarbete samt i frågor som rör trygghet, bemötande och barnkonventionen
• Bygga broar mellan föräldrar, föreningsliv, skola och andra aktörer i området
• Verka för strukturella förändringar/ jämlika förutsättningar som bidrar till ökad rörelse samt ökad tillgång till en meningsfull fritid för fler barn

Region Gävleborg ansvarar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet för den regionala kollektivtrafiken i Gävleborgs län. I det ansvaret ingår enligt lag att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram.

 

Hållbarhetsnämnden har år 2020 beslutat att ett nytt förslag till trafikförsörjningsprogram ska tas fram.

Den regionala infrastrukturplanen för Gävleborg, länsplan för regional transportinfrastruktur, fastställer åtgärdsplaneringen för länet åren 2022 – 2033. Gävleborgs infrastrukturplanering verkar i enighet med den regionala utvecklingsstrategins (RUS) mål om tillgängliga och attraktiva platser, jämlikt och jämställt samhälle samt konkurrenskraftigt näringsliv och hållbar arbetsmarknad. Länsplan för regional transportinfrastruktur utgår från Regeringsdirektivet, med en tilldelad planeringsram om 1060 miljoner kronor.

 

Syftet med den regionala infrastrukturplanen är att redogöra för de prioriteringar av investering, såväl i form av helfinansierade infrastrukturåtgärder via länsplan som samfinansierade åtgärder mellan länsplan och nationell plan eller kommunal medfinansiering.

 

Region Gävleborg är en av 21 länsplaneupprättare och har därmed uppdraget från Regeringen om att ta fram ett förslag på länsplan enligt tilldelad ram. Regeringen har, efter beslut den 23 juni 2021 i Riksdagen, delgett direktiv om framtagande av nationell plan och länsplan rskr. 2020/21:409).

 

Regeringens direktiv uppdrar Trafikverket och landets länsplaneupprättare att redovisa hur den ekonomiska ramen ska fördelas, och hur fördelningen ämnar öka måluppfyllelsen av det övergripande transportpolitiska målet och dess jämbördiga undermål, hänsyns- och funktionsmålet. Fördelningen ska också genomföras med syfte att öka måluppfyllelse av klimatmålet om en minskning av växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 % senast 2030, samt nollvisionen om noll antal omkomna till följd av trafikolyckor samt att antalet allvarligt skadade ska minska med 25 % inom samma tidsram.

 

Mål inom länsplanen utgår från den Regionala utvecklingsstrategin. Dessa ska åtgärder som inryms inom länsplanen verka för, och de presenteras nedan.

1. Ökad tillgänglighet för person- och godstransporter i starka stråk
2. Robust och kapacitetsstark infrastruktur i hela länet
3. En utsläppsfri transportsektor och ett hållbart resande
4. Jämställd och likvärdig infrastruktur

Inkomna frågor från ledamöter besvarades under §20.