Möte 2021-06-09

 

Covid-19 och kollektivtrafiken

 

Andréas Eriksson ger en lägesrapport inom kollektivtrafiken med anledning av Covid-19. Från 1 juni 2021 gäller nya rekommendationer inom kollektivtrafiken som innebär att användandet av munskydd ska ske i rusningstrafik istället för alltid som tidigare. I mitten av juli kan ytterligare lättnader komma att aviseras. Kvarvarande fordon inom förstärkningstrafiken kommer att fasas ut under sommaren. I augusti kommer förstärkningsfordon endast att finnas kvar i beredskap i det fall behov uppstår. 

 

Andelen resor ökar något och den största ökningen i länet sker i Norra Hälsingland. Inom särskild kollektivtrafik och Covid-19 transporter sker ca. 20 resor per vecka och antalet sjukresor ligger på en normalnivå. Inom färdtjänst råder ett uppdämt behov och antal resor ökar igen (ca. 2000 st per vecka). Vaccinationstransporter hade en toppnotering vecka 10 på 1200 stycken, men efterfrågan sjunker och vecka 22 var antalet 200 stycken. 

 

Av ledamöter väckta frågor 

 

Peter Åkerström (KD) har inkommit med följande frågor till dagens sammanträde

 

1. Är närtrafiken enbart till för fast boende eller kan man nyttja närtrafiken till Ex Hölick på sommaren (med tanke på indragningen av turen 37:an). Gäller närtrafiken i båda riktningarna, det finns ett rykte som florerar att man kan bara åka från Hölick till staden men inte tvärtom.
2. Med tanke på att X.trafiks bussar ska kunna ta med 2 cyklar, hur är det med närtrafiken, kan man ta med cykel på närtrafiken om man meddelar vid bokning.
3. Tillgänglighet vid busshållplatser. Många busshållplatser har kontrastmärkning på marken som hjälp och stöd för de som är synskadade men de är utformade för att man ska kliva på fram i bussen, nu när det varit påstigning baktill i bussen hur har man löst detta då?

 

Andréas Eriksson svarar enligt nedan:

 

1. För att få åka Närtrafik behöver man inte vara folkbokförd i Närtrafikområdet. Vem som helst får alltså boka, förutsatt att det finns en existerande adress att boka resan till eller från. Däremot är tidtabellerna idag anpassade med 2 turer från närområdet in till knutpunkten och två matchande turer tillbaka någon timme senare + 1 extra tur på kvällen. Detta innebär i praktiken att det inte är möjligt att resa tur och retur samma dag andra vägen, exempelvis från Hudiksvall till Hölick på morgonen och åter senare samma dag.
2. Det går inte att ta med cykel på Närtrafiken eftersom den utförs med taxifordon som samplaneras med den övriga särskilda kollektivtrafiken såsom Färdtjänst och Sjukresor. Slutgiltig fordonsallokering på bokad resa kan ändras av planeringssystemet kort tid före en bokad resa, vilket skulle förutsätta att Gävleborgs samtliga 200 taxifordon - personbilar och specialfordon - skulle behöva utrustas för att kunna lasta cyklar. Det är dessutom vanligt att resenärer på Sjukresor och Färdtjänst har med sig hjälpmedel såsom rollator eller rullstol. Cykelställ på dragkrok skulle omöjliggöra lastning av sådana hjälpmedel.
3. Länets kommuner och Trafikverket bekostar och bygger hållplatser i länet under vägledning från oss på X-trafik. Att bygga om dessa under pandemin med kontrastmarkering via bakdörren är inte praktiskt genomförbart, och att stanna bussen med bakdörren i höjd med kontrastmarkeringen har heller inte varit möjligt då hållplatsfickan utformning inte är gjord på ett sådant sätt. Det innebär att både förare och resenärer behöver vara extra uppmärksamma. 

 

Särskild kollektivtrafik

 

Monica Westlund föredrar en lägesrapport för den särskilda kollektivtrafiken, Serviceresor.

 

Covidtransporter

• Från starten vecka 14 2020 var det två fordon som nyttjades, och ytterligare två fordon vecka 15. Under perioden december 2020 - januari 2021 tillkom ett fordon och från slutet av maj är det återigen tre fordon. 
• Transporterna sköts av fyra trafikföretag som Region Gävleborg har avtal med idag, dock har särskilda tilläggsavtal tecknats för dessa transporter innehållande exempelvis reglering av ersättning per uppdrag. 
• Hälso- och sjukvården har varit delaktig i framtagandet av en särskild rutin för hanteringen av transporterna. 
• Det är hälso- och sjukvården som bokar transporterna och för de med misstänkt eller bekräftad smitta.
• I avtalet ingår tid för rengöring efter varje uppdrag.
• Under november - december 2020 var det hög belastning, dock har antalet transporter minskat under våren 2021.

 

Nya förutsättningar - Sjukresa

• För perioden 19 mars 2020 - 30 september 2021 gäller ensamresa för de i riskgrupp samt 70+ år.
• Dialog förs kontinuerligt med hälso- och sjukvården och smittskydd.
• Från januari 2021 till 30 september 2021 är sjukresor avgiftsfria för de i riskgrupp samt 70+ år med sjukreseintyg.
• Från vecka 2 2021 erbjuds vaccinationstransporter till de som ej har möjlighet att ta sig till vaccinationsplats på egen hand.
• I det fall som resenären saknar munskydd, delar chauffören ut innan resa påbörjas.
• Efter en period av något färre sjukresor, börjar antalet återgå till ett mer normalläge.
• Med anledning av bland annat ensamresor ligger snitt- och nettokostnad något högre än normalt.

 

Nya förutsättningar - Färdtjänst och riksfärdtjänst

• Av länets kommuner är det Söderhamn, Bollnäs, Ockelbo, Hofors och Nordanstig som har överlåtit handläggning till X-trafik.
• Det genomförs inga hembesök under pandemin.
• Det har varit relativt få ansökningar och resor under en period, men antalet ökar återigen nu.
• Enligt beslut av länets kommunchefer gäller ensamresor för de i riskgrupp samt 70+ år mellan 24 mars 2020 till 30 september 2021.

 

Upphandling - Anropsstyrd trafik

• Sista anbudsdag var 17 maj 2021.
• Nuvarande avtal förlängs med ett åt och det nya avtalet kommer att gälla mellan 12 juni 2022 och 11 juni 2027.
• Av 43 inkomna anbud tilldelades 24 leverantörer den 8 juni 2021 och de uppfyller samtliga krav.
• Det saknas emellertid personbilar i vissa områden vilket innebär att avdelningen planerar genomföra ytterligare upphandling för att täcka det behovet.

Infrastruktur och samhällsplanering 

 

• Avdelningens tre nya strateger Julia Cederstrand, Anna Skytt och Joel Chorell presenterar sig för nämnden. 

Uppföljning - Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

 

Åsa Hannus presenterar en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Arbetet är en kontinuerlig process och utgörs av undersökning, riskbedömning, åtgärder samt kontroll. Undersökningen består av information om både risker och styrkor, exempelvis genom medarbetarenkäter, sjukfrånvaro och arbetsmiljöavvikelser. Riskbedömning genomförs för att fastställa huruvida risker anses allvarliga eller mindre allvarliga. I nästa steg sker åtgärder utifrån förebyggande och rehabiliterande perspektiv, åtgärder som kan appliceras på individ-, grupp- och/eller organisationsnivå. Åtgärder kontrolleras sedermera för att se om önskad effekt uppnåtts eller ej.

 

I Stratsys finns en arbetsmiljömodul som syftar till att ge ett samlat digitalt stöd för SAM. Målet är att chefer sak känna en trygghet i arbetsmiljöarbetet och att det är systematiskt och tydligt. I enlighet med föreskrift om SAM sker en årlig uppföljning i samverkan. Med anledning av tidigare organisationsförändring utgörs Uppföljning 2020 delvis av Hållbarhetsförvaltningen respektive Kultur- och kompetensförvaltningen och delvis i Stratsys. 

 

 

Ekonomisk månadsrapport

 

Katarina Nilsson föredrar ekonomisk månadsrapport per april 2021. Den största avvikelsen mot budget är främst kopplat till effekterna av Covid-19 och minskat resande med kollektivtrafik och förlorade trafikintäkter. 

 

Program för God och jämlik hälsa, Region Gävleborg

 

Linnéa Humble informerar om arbetet med att ta fram det nya programmet. Syftet är att säkerställa att Region Gävleborgs verksamheter tillsammans bidrar till en god och jämlik hälsa. Det är ett internt dokument men syftar även till att minska skillnader i hälsa för länets invånare ur ett långsiktigt perspektiv. Programmet ska visa riktning för Regionens arbete inom området samt ge vägledning till verksamheterna och deras arbete med fastställda nationella och regionala mål och inriktningar. Det ska beskriva Regionens uppdrag inom jämlik hälsa, målsättningar och vem som bidrar till den interna måluppfyllelsen. Vidare förklaras länets olika samverkansstrukturer inom området. 

 

Målområden såsom politiska målsättningar, lagar, strategier och inhämtat kunskapsunderlag har resulterat i olika teman för att uppnå en god och jämlik hälsa, exempelvis jämlika livsvillkor, inkluderande och individcentrerade arbetssätt och stärkt förebyggande och hälsofrämjande arbete. 

 

För närvarande inväntas resultat från genomförd Jämlikhetsutredning samt underlag från Välfärdsstrategin för att inkluderas i programmet. Under hösten kommer ett internt remissförfarande att ske och enligt plan ska Regionfullmäktige fatta beslut om programmet under våren 2022.

 

Folkhälsoeffekter av Covid-19

 

Emma Mårtensson föredrar tänkbara effekter av pandemin utifrån folkhälsopolitikens åtta målområden. En negativ effekt som framkommer inom samtliga målområden är risken för en ökad ojämlikhet genom exempelvis varsel, otrygga hemförhållanden, oro och stress. Det resulterar i att de som redan var sårbara innan pandemins utbrott, riskerar att bli än mer sårbara och utanförskapet ökar. Med anledning av att vi fortfarande befinner oss i pandemin, så är det för tidigt att avgöra exakt hur samhället och dess invånare kommer att påverkas, men det stärker betydelsen av ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. 

 

Tilläggsuppdrag - Jämlikhetsutredningen 

 

Med anledning av pandemin utvidgades avdelningens uppdrag gällande Jämlikhetsutredningen i beslutad Årsplan 2021-2023 för Regionstyrelsen samt förlängde utredningstiden. Tilläggsuppdraget innebär att utöver tidigare direktiv särskilt betrakta pandemins (efter-)verkningar på samhällsnivå samt beskriva hur en eventuell ojämlikhet kan kopplas till exempelvis sociala och ekonomiska konsekvenser. Återrapportering och resultat av genomförd Jämlikhetsutredning kommer att ske under hösten 2021. 

Robert Eriksson informerar om det webbaserade verktyget Swiftly som ger X-trafik möjlighet att;

• Förstå och analysera bussturer och flöden i realtid
• Snabbt och enkelt visualisera efterlevnad av angiven ankomst- och avgångstider
• Effektivisera arbetet med schemaläggning av turer
• Snabb och korrekt information i realtid till resenärer

 

Verktyget är enkelt att använda och ger en visuellt bra och överskådlig bild av exempelvis dataflöde i realtid. Plattformen består av sex olika moduler;

• Realtidskarta
• GPS Playback
• Analys av eventuell förseningsgrad/turtider
• Kontinuitetsverktyg 
• Restidsdata
• Hastighetskarta

 

En fördel med verktyget är möjligheten att både analysera realtids- och historiska flöden, samt kombinera data från de olika modulerna. Analyser har exempelvis bidragit till att X-trafik har minskat körtiden med 15 timmar per vecka på linje 41 genom att justera tidtabellen. Verktyget har bidragit till resurseffektivitet och utgör en viktig del i uppdateringar av tidtabeller genom att använda de olika modulerna. 

 

 

Julia Cederstrand ger en lägesrapport av arbetet med den nya Länstransportplanen. Sedan föregående information till Hållbarhetsnämnden har bland annat Infrastrukturpropositionen presenterats och en avsiktsförklaring för Gävle Västra har tagits fram. Vidare har det genomförts dels en remissrunda för att upptäcka eventuella brister och behov, dels en granskning av den ekonomiska fördelningen. 

 

Den regionala beslutsprocessen för Länstransportplanen förutsätter initialt ett regeringsdirektiv om revidering av länsplanen, inväntas inkomma 23 juni 2021. I slutet av september kommer information till nämnden inför beslut i oktober om samråd. Under december 2021 och januari 2022 sekr revidering inför beslut i Regionfullmäktige under våren. 

 

Av den totala summan 953 mnkr är den ekonomiska fördelningen i nuvarande plan är enligt följande;

• Gång- och cykelvägar: 23% (220 mnkr)
• Kollektivtrafik: 19% (180 mnkr)
• Vägar: 46% (437 mnkr)
• Statlig medfinansiering: 7% (68 mnkr)
• Enskilda vägar: 5% (48 mnkr)

 

 

 

Syftet med en regional cykelplan är en strategisk samordning av arbetet med cykelfrågor såväl regionalt som mellankommunalt, för att ta tillvara på samordningsvinster men även stötta aktörer i regionen för att maximera arbetet med olika typer av cykelfrågor.

 

Det finns två mål i planen ”Cykla i Gävleborg”. Målen utgår ifrån nationella och regionala mål med syfte att nå ett hållbart och trafiksäkert samhälle år 2030.

 

Målen för ökad och säker cykling i Gävleborg år 2030 är:

 

• Färdmedelsandelen för cykel ska ha ökat med 10 procentenheter jämfört med år 2019, från 7 procent till 17 procent.
• Antalet omkomna och allvarligt skadade cyklister ska ha minskat jämfört med år 2019, från 3 till 1.

 

Genom att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling kan trafikens negativa påverkan på miljön minska samtidigt som folkhälsan förbättras. Dessutom bidrar ökad cykling till goda förutsättningar för att nå ett mer hållbart samhälle såväl ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Gävleborg och dess invånare har mycket att vinna på att det investeras i insatser för ökad och säker cykling, men det ställer samtidigt höga krav inom samhälls- och infrastrukturplaneringen. För att uppnå en ökad och säker cykling i Gävleborg behöver Region Gävleborg arbeta på olika sätt bland annat fokusera på insatsområden.

 

Det finns sex insatsområden i planen, vilka är:

 

• Planera för cykeln
• Gör cykling attraktivt
• Ta cykeln i, till och från kollektivtrafiken
• Upplev Gävleborg på cykel
• Låt barnen cykla
• Pendla med cykel

 

För att cykeln ska kunna bidra till hållbar utveckling genom de tre hållbarhetsperspektiven ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet och därmed till en hållbar framtid i Gävleborg krävs samverkan mellan aktörer i länet och ett fortsatt arbete med nytänkande och innovationer. De viktigaste aktörerna är länets kommuner, Trafikverket Region Mitt, NTF och Svenska cykelstäder.

 

För att följa upp de regionala och kommunala insatser som gjorts inom de sex områdena kommer ett regionalt cykelbokslut genomföras vartannat år.

 

Cykelplanen ska även revideras i samband med framtagande av ny länstransportplan, det vill säga vart fjärde år.

Katarina Nilsson föredrar budget- och planeringsförutsättningar 2022-2024 samt tidplan för budgetprocess 2022. 

Ärendet informerades tillsammans med Budget- och planeringsförutsättningar 2022-2024 (§45).

Inkomna frågor från Peter Åkerström (KD) besvarades under § 40.