Möte 2021-09-28

Inga anmälningar har inkommit till dagens sammanträde. 

Covid-19 och kollektivtrafiken

Andréas Eriksson ger en lägesrapport inom kollektivtrafiken med anledning av Covid-19. Restriktioner inom bland annat kollektivtrafiken, men även mer generella, kommer att lyftas 29 september 2021 vilket innebär en återgång till ett "normalläge" och framdörrarna kommer att öppnas.

Arbetet med installation av skyddsglas har fortsatt och i dagsläget är närmare 100 skyddsglas installerade. På de fordon som har skyddsglas installerat råder dock fortsatt icke kontant betalning. Vidare finns det finns indikationer på att tidigare föreläggande från Arbetsmiljöverket gällande utformningen av skyddsglas kommer att upphävas, dock är det oklart när det kommer att ske. 

Det råder en eftersläpning av resandeintäkter trots att resandeutvecklingen visar en försiktig ökning, men förhoppningen är att öppnandet av framdörrarna kommer generera ökade intäkter. 

De regler som tidigare gällt för den särskilda kollektivtrafiken och som varit direkt kopplade till Covid-19 (exempelvis ensamåkning och avgiftsfria resor) kommer att upphöra den 1 oktober 2021. Andelen sjukresor ligger något över normalnivå och färdtjänstresor något under.  

Uppföljning - Mål 7 i årsplanen - Arbete för hållbar utveckling, hållbar tillväxt och omställning till cirkulär biobaserad ekonomi

Malin Lidov Heneryd och Love Sjöberg ger en återkoppling och information om det pågående arbetet inom årsplanens mål gällande hållbar utveckling. 

Uppdraget och målsättningar återfinns dels i den Regionala utvecklingsstrategin (RUS), Hållbarhetsnämndens samt Regionstyrelsens mål och prioriteringar. En cirkulär och biobaserad ekonomi utgår ifrån tanken att istället för att tillverka, köpa och slänga produkter, så ska de användas längre genom att återanvändas och därefter återvinnas.

Den cirkulära ekonomin kan beskrivas som en produkts kretslopp. Den ställer högre krav på oss människor när det gäller konsumtion och hur vi återvinner produkter. En förutsättning för att den cirkulära biobaserade ekonomin ska fungera, är nya affärsmodeller. 

Omställningen från en mer linjär ekonomi som är vanlig i dagens samhälle, till en cirkulär ekonomi och nya affärsmodeller kräver stora förändringar. Inom den offentliga sektorn och Region Gävleborg sker detta genom exempelvis ett hållbart värdeskapande (HVCA), bioekonomi och Handlingsplan Skog, Gävleborgs livsmedelsstrategi. Det sker även samverkan på EU-nivå genom Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR) Climate and Energy Working Group.

Inom näringslivet möjliggörs omställningen genom framställan av skrotbaserat stål med vätgas samt små och medelstora företags affärsmodeller som grundar sig på uthyrning av produkter.

Kommande insatser inom området är exempelvis ny förstudie efter HVCA inför större projekt, utbildning genom Miljöforum Gävleborg och formering av ny arbetsgrupp inom Handlingsplan Skog. 

BRIS - Första året med pandemin

Linn Nordli presenterar hur mottagandet av Regionens verksamhetsbidrag 2020 har nyttjats för att hjälpa barn och unga. BRIS har funnits i 50 år och deras arbetet syftar till att stödja barn och unga (upp till 18 år). 

Utgångspunkten är i stor del baserad på BRIS årsrapport 2020, "Första året med pandemin". Det visar sig att under föregående år (2020) har barn och ungas utsatthet förstärkts i och med pandemin. Andelen samtal har från år 2019 till 2020 ökat med 16%, och de vanligaste kontaktområdena har varit psykisk ohälsa, familj- och familjekonflikter samt våld, övergrepp och kränkningar.

På totalen har antalet kontakter till BRIS gällande våld, övergrepp och kränkningar över perioden 2016-2020 ökat med 59%, varav det psykiska våldet står för den största ökningen med 114% under samma period. Förutom att de facto bland annat våld har ökat inom gruppen barn och unga, kan det även vara ett resultat av att fler söker sig till BRIS då organisationen har arbetat mycket med att öka tillgängligheten och synliggöra sig själva. En annan parameter kan vara att pandemin i sig, då social distansering i form av distansstudier har bidragit till att många barn och unga har befunnit sig hemma. De som redan innan pandemin levde i oroliga hemmamiljöer, har drabbats än mer nu. 

Genomsnittsåldern har varit 14,3 år och andelen 17-åringar som har vänt sig till BRIS har stått för den största ökningen. 

Resultatet av årsrapporten har föranlett rekommendationer från BRIS bland annat att stat, regioner och kommuner tar höjd för ett ökat vård- och stödbehov. Vidare är det viktigt att huvudmän säkerställer skolors beredskapsförmåga vid kriser samt att kommuner erbjuder förebyggande och tillgängligt föräldraskapsstöd i större utsträckning än vad som görs idag. Nationellt måste även tillgång till nära samtalsstöd för barn och unga utökas. 

Maria Sundman och Line Hedman föredrar Jämlikhetsutredningen 2019-2021 som genomförts på uppdrag av Regionstyrelsen i Gävleborg. 

Ur ett länsperspektiv syftar utredningen till att skapa en samlad beskrivning av olika gruppers skillnader i grundläggande livsvillkor samt olika faktorers betydelse för tillika påverkan på ojämlikhet. Utredningen ska även presentera förslag till åtgärder för att motverka skillnaderna samt bryta ojämlikheten. 

Agenda 2030 tillsammans med rättvise-, demokrati-, tillväxt- och platsaspekten utgör grunden för utredningen, dvs delar som tillsammans möjliggör ett mer jämlikt samhälle som helhet. Utredningens resultat baseras på statistik, verksamhetsnära dialoger och erfarenhetsbyten, men även tidigare genomförda utredningar och forskning inom området. 

Utredningen visar att grunden till problematiken och ojämlikheten utgörs dels av strukturella faktorer, dels i samspelet mellan människor. De strukturella faktorerna är exempelvis organisering, regelverk och prioriteringar, faktorer som återfinns på samtliga nationella nivåer men även globalt. Det mänskliga samspelet kan sägas bero på olika attityder, beteenden och sociala normer. Vidare anges ekonomi, arbete och utbildning vara avgörande för människors möjlighet att själva skapa en god tillvaro. Dock finns olika faktorer som kan sägas påverka den enskilde, bland annat språk, funktionalitet, trosuppfattning, hudfärg och etnicitet. 

I Gävleborgs län finns tydliga siffror som visar att inkomstskillnaderna ökar samt att vi har en hög koncentration av resurssvaga grupper, dvs. låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Medellivslängd och hälsa ses variera med utbildningsnivå respektive socioekonomisk position. Även tillgänglighet till utbud och service i länet varierar stort, vilket i sin tur påverkar företagsklimatet, möjlighet till arbete och utbildning. De länsinvånare som har högre utbildningsnivå söker sig ofta till andra delar av landet där efterfrågan är större. Tillgänglighetsaspekten utgörs även av en väl fungerande kollektivtrafik (exempelvis turtäthet) och digital tillgänglighet (tillgång till bredband); delar som tenderar att vara sämre utanför tätort/småorter. 

För att nå mer jämlika möjligheter måste åtgärder och arbete göras från grunden, dvs. i roten till problemet. Tre viktiga delar som bör ingå i arbetet handlar om att integrera ett jämlikhetsperspektiv i verksamhetsstyrningen, analysera inom vilka delar som förbättringar behöver ske samt låt framgångsfaktorer för ökad jämlikhet och inkludering vägleda arbetet. Framgångsfaktorer för en ökad jämlikhet och inkludering;

• Investera idag för framtida avkastning
• Satsa olika för att åstadkomma lika
• Riv hinder
• Anta ett normkritiskt arbetssätt i verksamheten
• Anpassa information och bemötande
• Prioritera tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan

 Ojämlikhet är ett komplext problem och det finns inga enkla lösningar, utan det krävs ett långsiktigt förbättringsarbete hos varje aktör. 

Den 17 november 2021 kl. 13-17 kommer det att genomföras en digital uppstartskonferens för "Jämlikt Gävleborg".

Konferensen är avgiftsfri och anmälan sker via länk på Region Gävleborgs hemsida: https://www.regiongavleborg.se/regional-utveckling/om-regional-utveckling/jamlikhetsutredningen/konferens-2021/

Julia Cederstrand ger en uppdatering av länsplanen och tillhörande beslutsprocess. 

Vid Hållbarhetsnämndens sammanträde den 21 oktober 2021 ska beslut fattas om att skicka ut en remissversion på samråd till berörda, och samrådstiden föreslås vara 1 november 2021 till 17 januari 2022. 

Senast 31 januari 2022 ska en remissversion skickas till Regeringen för påsyn. Under februari/mars 2022 kommer det färdigställda dokumentet att fastställas i Hållbarhetsnämnden, Regionstyrelsen och slutligen Regionfullmäktige.

Den beslutade regionala infrastrukturplanen ska vara Regeringen tillhanda senast sista april 2022. 

Hållbarhetsnämnden redovisar medelsförvaltning för perioden januari-augusti 2021.

Katarina Nilsson föredrar förvaltningens internkontrollplan och dess process. Utifrån tidigare genomförd riskanalys och resultat, arbetar förvaltningen i enlighet med framtagen
aktivitetsplan för att åtgärda de mest kritiska riskerna. Återredovisning och uppföljning av internkontrollplan sker i samband med redovisning av medelsförvaltningen och skriftlig återkoppling sker från samtliga nämnder till Regionstyrelsen vid årsslut.

Det är fortsatt främst målområdet En ekonomi i balans som är bekymmersam, och är en direkt konsekvens av Covid-19 och ett minskat resande inom kollektivtrafiken vilket driver på
det negativa resultatet.

I en motion föreslår Richard Carlsson och Daniel Persson (SD)

• Att ge hållbarhetsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en särskild förarlegitimation kopplat till inloggningskortet för biljettmaskinen inom kollektivtrafiken som Region Gävleborg ansvarar för.

Enligt bifogat dokument ”Årsplan 2022 - 2024 för Hållbarhetsnämnden” beskrivs uppdrag, mål, prioriterade områden, driftsbudget samt investeringsplan för verksamheten för 2022 samt en ekonomisk plan för 2023-2024.

Hållbarhetsnämnden lämnar ett förslag till driftbudget netto för 2022 som uppgår till 555,7 mnkr. Totalt innebär förslaget en ökning av verksamhetens nettokostnad med 2,1 procent jämfört med budget 2021.
Nämndens bedömning är att den föreslagna driftbudgeten för 2022 är i balans under förutsättning att framdörren på bussarna öppnas under hösten 2021.

Förslaget till årsplan beslutas slutligen av Regionfullmäktige och bereds av Regionstyrelsen. Den av Regionfullmäktige beslutade Årsplanen ligger sedan till grund för förvaltningens verksamhetsplan och prioriteringar

Hållbarhetsnämnden ska inför varje nytt kalenderår upprätta plan över sammanträdesdagar. Sammanträdesplanen har koordinerats med övriga sammanträden för att skapa ett bra flöde för ärende i olika instanser.

Inga frågor har inkommit till dagens sammanträde.