Möte 2026-04-22

X-trafik

Status i kollektivtrafiken - Andréas Eriksson, avdelningschef, ger lägesrapport om den allmänna och särskilda kollektivtrafiken, bland annat om de ökade drivmedelsprisernas påverkan på den särskilda kollektivtrafiken.

Folkhälsa och hållbarhet

Barn och ungas hälsa, befolkningsdata från 2025 - Frida Stoltz, strateg, redovisar enkätundersökningen LUPP som genomförs i Gävleborg var tredje år för att ge kunskap om barns och ungas livssituation, levnadsvanor samt upplevelser och åsikter om bland annat hälsa och trygghet.

Regional mötesplats social hållbarhet (återrapportering från konferensen 16 april) - Maria Sundman, strateg, återrapporterar från forumet Regional mötesplats för social hållbarhet. Årets tema var civilsamhällets värde och potential. 

Hållbarhetsnämnden redovisar medelsförvaltning för perioden januari - mars 2026.

Kommunallagen (KL 6 kap. 6 §) ställer krav på att varje nämnd och styrelse ska ha en tillräcklig intern kontroll i sin verksamhet.

Internkontrollplan 2026 för hållbarhetsnämnden utgår från genomförd riskanalys i enlighet med Anvisningar för årlig riskanalys och internkontrollplan 2026.

Risker har identifierats utifrån följande riskområden:

• Målrisker
• Kvalitetsrisker
• Övriga systematiska risker

Utifrån de fastställda riskområdena har sex risker prioriterats och bedömts väsentliga att arbeta aktivt med eller kontrollera. Fokus ligger på risker som hör till den politiska styrningen och övergripande risker som är ett uttalat orosmoment för hållbarhetsnämnden som helhet.

Internkontrollplanen följs upp av nämnden per 2026-03-31, 2026-08-31 samt 2026-12-31. Uppföljningen redovisas i bilaga Hållbarhetsnämndens internkontrollplan delår 1.

Region Gävleborg är en region i framkant i arbetet med att omvärldsbevaka, möjliggöra och planera för drönarbranschens utveckling. Under 2025 drev vi tillsammans med RISE, tre kommuner, Länsstyrelsen, Boverket och SKR, en förstudie för att kartlägga länets behov av drönartjänster och se över drönares påverkan på den fysiska planeringen. Förstudien resulterade i ett tydligt behov av fortsatt arbete med drönarfrågorna och en ansökan om ett treårigt projekt har därför skrivits fram och ligger för beslut hos finansiärerna.

Genom samverkan med statliga myndigheter och andra framåtlutande regioner och kommuner i landet bygger Region Gävleborg kunskap och driver utveckling, men Region Gävleborg saknar dialogen med drönarbranschen och de privata aktörer som bidrar till branschens utveckling.

Ett framgångsrikt införande av drönare i Gävleborg förutsätter förståelse och kunskapsutbyte mellan det privata och offentliga. Drönarbranschen är under snabb utveckling men är fortfarande i sin linda i länet. För att kunna skapa förutsättningar för kommande företagsutveckling behöver Region Gävleborg finnas med i sammanhang där vi kan föra en dialog med det privata näringslivet även fast företagen i nuläget inte finns i vårt län.

Transportföretagen driver ett drönarnätverk som samlar företag och organisationer som arbetar med drönare och har som syfte att vara en plattform för kunskapsdelning, påverkan och nätverkande inom drönarbranschen. Som medlem i nätverket får man delta på digitala nätverksträffar, tillgång till nyhetsbrev och möjlighet att påverka drönarbranschen. Tidigare var deltagandet avgiftsfritt men sedan årsskiftet är det en årlig avgift. Nätverket har hittills ett fyrtiotal deltagare, både offentliga och privata aktörer. Bland medlemmarna återfinns bland annat Region Skåne och Högskolan i Gävle. Region Gävleborg bör också vara medlem i nätverket.

Denna tjänsteskrivelse hanterar två olika promemorior, som har nära koppling till varandra. Därför hanteras dessa två, som ett ärende, och beskrivs i texten nedan med rubriksättning för respektive promemoria.

Enhetligare ordningsregler för kollektivtrafiken

• Regeringen föreslår att ordningsreglerna för järnvägstrafiken samlas i ett nytt 4 a kapitel i ordningslagen för att skapa ett mer enhetligt och tydligt regelverk för kollektivtrafiken. Syftet är att stärka tryggheten, underlätta ordningsupprätthållande och skapa ett sammanhängande regelverk.
• Dagens splittrade reglering leder till oklarheter för resenärer, personal och myndigheter, särskilt vid större bytespunkter.
• Det nya kapitlet innehåller förbud mot bland annat alkoholkonsumtion, spårspring, farlig egendom, rökning, nedskräpning och manipulation av säkerhetsrelaterade anordningar.
• En ny yrkeskategori, järnvägstjänsteman, införs och kan ges särskilda befogenheter att avvisa, avlägsna eller omhänderta personer vid ordningsstörningar.
• Polis och ordningsvakter har fortsatt huvudansvaret för ordningen, men järnvägstjänstemännens roll förtydligas och stärks.
• Förslaget bedöms öka tryggheten och minska störningar i trafiken, och de nya bestämmelserna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

En nationell rapporteringsväg för kollektivtrafiken

• En nationell rapporteringsväg för kollektivtrafiken föreslås för att samla in iakttagelser och tips om avvikelser och hot på ett enhetligt och effektivt sätt.
• I dag finns flera olika kontaktvägar, vilket skapar osäkerhet och gör att viktig information inte alltid analyseras eller sprids till relevanta aktörer.
• Två alternativ presenteras: att använda Polismyndighetens befintliga nummer 114 14 eller att införa ett nytt telefonnummer via SOS Alarm.
• Oavsett val krävs vidare utredning, särskilt kring organisering, sekretess, personuppgifter och hur rapporteringen ska dokumenteras och sorteras.
• Lokala och regionala lösningar, som trygghetscentralen i Stockholm, ska fortsatt kunna användas inom den nationella modellen.
• En nationell rapporteringsväg bedöms kunna öka tryggheten för resenärer och personal genom att hot upptäcks tidigare och hanteras mer samlat.

Den regionala kollektivtrafikmyndigheten X-trafik/Region Gävleborg har beretts möjlighet att avge yttrande i ärendet.

X-trafik/Region Gävleborg vill uttrycka sin uppskattning för denna möjlighet och konstaterar att Region Jämtland Härjedalens förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram för perioden 2027–2033 utgör ett väl genomarbetat och strukturerat underlag.

X-trafik/Region Gävleborg ser fram emot ett fortsatt gott samarbete kring gemensamma frågor inom kollektivtrafik och infrastruktur – frågor som är avgörande för att skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för utvecklingen i våra båda län.

Stormen Johannes, som drog fram över norra och mellersta Sverige i slutet av december 2025, orsakade mycket omfattande skador i Gävleborgs län. Länet tillhörde de allra hårdast drabbade i landet tillsammans med delar av Dalarna. Stora arealer skog fälldes eller bröts sönder i Gästrikland och Hälsingland, med betydande ekonomiska och praktiska konsekvenser för skogsägare, skogsindustri och samhället i stort. Den stormfällda volymen bedöms uppgå till flera miljoner kubikmeter virke inom Gävleborgs län.

En central konsekvens av stormen är behovet av skyndsam upparbetning och uttransport av det stormfällda virket. Stormskadat, liggande barrvirke utgör en mycket gynnsam miljö för granbarkborre och andra skadeinsekter. Om virket lämnas kvar för länge riskerar det dels att förlora sitt ekonomiska värde, dels att bli en spridningskälla för omfattande insektsskador på kvarvarande, stående skog.

Mot denna bakgrund gäller tydliga tidsramar för när virket måste vara bortfört från skogen. För stora delar av landet, inklusive Gävleborgs län, innebär detta i praktiken att uttransporten måste vara genomförd senast under första halvan av sommaren 2026. Om detta inte sker finns en påtaglig risk för kraftigt ökade angrepp av granbarkborre under sommaren 2026, med följdskador som kan överstiga de direkta stormskadorna.

En betydande andel av transporter från avverkningsplatser sker via det enskilda vägnätet, som i Gävleborgs län är både omfattande och i många fall byggt för låg trafikintensitet. Den förväntade ökningen av tunga virkestransporter innebär flera konsekvenser så som ökat slitage och skador på enskilda vägar, inklusive spårbildning, sönderkörda vägkroppar, trummor och broar som inte är dimensionerade för tät tung trafik, vilket i sin tur innebär ökade kostnader för väghållare, främst vägsamfälligheter och enskilda markägare, som ofta saknar ekonomiska reserver för omfattande och akuta underhållsinsatser.

Länsplaneupprättaren har under mars 2026 tidigarelagt cirka 11 miljoner kronor i budgeten för länsplanen för att bidra ekonomiskt till de bärlagerförstärkningar som behövs på delar av det enskilda vägnätet i proaktivt syfte för att de inte ska köras sönder vid uttransporterna av stora mängder stormfällt virke. Dessa medel är nu slut, men det kommer fortfarande in ansökningar och inte minst telefonsamtal där man hör sig för hos Trafikverket om tillgängliga medel. Mycket tyder alltså på att det inte skulle vara några problem att få ut ytterligare 10 miljoner kronor till bärlagerförstärkningar eftersom behovet av åtgärder är mycket stort.

Återkoppling - Järnvägsforum Norr - återkoppling från ordförande (M), Lars Öberg (S) och Carina Ohlson (C) som deltog på konferensen. 

Kraftsamling transport infrastruktur - återkoppling från ordförande (M), Petra Modée (V) och Bertil Eriksson (KD) som deltog på konferensen. 

Lars Öberg (S) väcker ett initiativärende med följande yrkanden: 

• Hållbarhetsnämnden medger att åkerier med avtal med Region Gävleborg, inom den särskilda kollektivtrafiken, under en period om drygt fyra månader, fram tills Augusti månads utgång från beslutsdatum ges undantag från gällande krav på miljöbränsle.

• Hållbarhetsnämnden beslutar att undantaget får förlängas, förutsatt att kostnadsbilden för bränsle kvarstår på en nivå som väsentligt avviker från tidigare förutsättningar.

• Hållbarhetsnämnden beslutar att ärendet avgörs vid sammanträdet den 22 april 2026. 

Carina Ohlson (C) väcker ett initiativärende med följande yrkande: 

• Att sommarkorten tidigareläggs en månad och börjar gälla från den 15 maj.