Hoppa över navigering
  •   1

    Val av justerare

  •   2

    Fastställande av dagordningen

  •   3

    Anmälningar för kännedom

  •   4

    Redovisning av delegeringsbeslut

  • Hållbarhetsnämnden redovisar medelsförvaltning för perioden januari-december 2023.

     

  •   6

    Uppföljning - Internkontrollplan år 2023

  • Förvaltningen har upprättat ett förslag till internkontrollplan för Hållbarhetsnämnden, se bilaga 1.

     

    Internkontroll är den process som har till syfte att ge en rimlig försäkran om att nämndens mål uppnås genom en ändamålsenlig och effektiv verksamhet.

     

    För att en internkontrollplan ska kunna tas fram krävs att årlig riskanalys genomförts med utgångspunkt från de mål som regionfullmäktige beslutat om samt de mål som nämnden dokumenterat i verksamhetsplanen.

     

    När risker har identifierats och värderats så ska relevanta åtgärder för de mest väsentliga riskerna lyftas över till internkontrollplanen. Syftet är att minimera de risker som kan hindra verksamheten att nå uppsatta mål.

     

    Direktivet ”Intern styrning och kontroll på tjänstemannanivå - Region Gävleborg” tar upp att internkontrollplanen ska vara en integrerad del av riskanalysarbetet och att framtagna internkontrollplaner ska ligga till grund för årlig rapportering till styrelse och respektive nämnder.

  •  

    • Statusrapport - Kollektivtrafiken
  • § 7

    Val av justerare

  • § 8

    Fastställande av dagordningen

  • § 9

    Anmälningar för kännedom

  • § 10

    Redovisning av delegeringsbeslut

  • Katarina Nilsson redovisar Hållbarhetsnämndens medelsförvaltning för perioden januari-december 2023.

     

  • Lotta Skärberg föredrar förvaltningens internkontrollplan och dess process. Utifrån tidigare genomförd riskanalys och resultat, arbetar förvaltningen i enlighet med framtagen aktivitetsplan för att åtgärda de mest kritiska riskerna. Återredovisning och uppföljning av internkontrollplan sker i samband med redovisning av medelsförvaltningen och skriftlig återkoppling sker från samtliga nämnder till Regionstyrelsen vid årsslut.

     

    Under året 2023 var det inom målområden kopplade till ekonomi och att öka kollektivtrafikens andel av det motoriserade resande som har varit bekymmersamma. Riskerna som följer handlar om dels om ett fortsatt ekonomiskt underskott samt negativa påföljder för trafikutveckling i takt med konstaterade behov. 

  • Förvaltningen har upprättat ett förslag till internkontrollplan för Hållbarhetsnämnden, se bilaga 1.

     

    Internkontroll är den process som har till syfte att ge en rimlig försäkran om att nämndens mål uppnås genom en ändamålsenlig och effektiv verksamhet.

     

    För att en internkontrollplan ska kunna tas fram krävs att årlig riskanalys genomförts med utgångspunkt från de mål som regionfullmäktige beslutat om samt de mål som nämnden dokumenterat i verksamhetsplanen.

     

    När risker har identifierats och värderats så ska relevanta åtgärder för de mest väsentliga riskerna lyftas över till internkontrollplanen. Syftet är att minimera de risker som kan hindra verksamheten att nå uppsatta mål.

     

    Direktivet ”Intern styrning och kontroll på tjänstemannanivå - Region Gävleborg” tar upp att internkontrollplanen ska vara en integrerad del av riskanalysarbetet och att framtagna internkontrollplaner ska ligga till grund för årlig rapportering till styrelse och respektive nämnder.

  • Andréas Eriksson redogör för den senaste tidens mycket utmanande period för kollektivtrafiken.

     

    Tågtrafiken

    Inom tågtrafiken har det främst handlat om fordonsbrist med anledning av midlife och fordon som ej har kommit tillbaka i tid samt fordonsskador som har varit svåra att åtgärda. Vanligtvis när fel inträffar kontaktas Nobina som centralt hanterar beställningar av ersättningstrafik. En lösning som kan innebära exempelvis långa framkörningstider för ersättningstrafik, men fungerar oftast tillfredsställande. Emellertid har många problem inom tågtrafiken inträffat samtidigt de senaste månaderna, vilket i sin tur har påverkat tillgången på ersättningstrafik. Ett av de större problemen har handlat om de tillfällen när svar om eventuell ersättningstrafik från trafikledningen har uteblivit och resenärerna har drabbats i form av bristfällig information. Med anledning av den bekymmersamma situationen och för att i möjligaste mån ge resenärer en möjlighet att planera sitt resande, fattade X-trafik ett strategiskt beslut i form av en reduceringsplan. Beslutet innebar en planering av trafik med endast fyra fordon, istället för vanligtvis sex fordon som krävs för full drift. En teknisk marginal men som bidrog till att situationen har förbättrats och anses läget upplevs relativt stabil igen.

     

    Busstrafiken

    Tilldelningen av trafikavtalet för Gästrikland överprövades och innebar en försening av trafikstarten och trädde i kraft först i december 2023. Tidsfönstret för att få fordonen på plats var knapp och gav trafikföretaget Transdev mindre bra förutsättningar och tid för att se över laddinfrastrukturen för de nya elbussarna. Det stod klart tidigt att det fanns stora problem med laddningen av bussarna vilket fick flertalet inställda avgångar som konsekvens. Vidare kunde heller inte bussarna laddas till full kapacitet utan problemen eskalerade. De omfattande problemen ledde i sin tur till bristfällig information till kunderna. 

     

    Med anledning av ovan sker arbete som syftar till förbättringar inom informationsspridning och flöde. Kontinuerligt arbete sker för att åtgärda och minska problemen. För närvarande råder full trafik inom regiontrafiken och halverad trafik i Sandviken stad. Under perioden har det varit hög arbetsbelastning för medarbetare och extra personal har tagits in för att omhänderta inkomna kundärenden. 

     

    Carl-Fredrik Bernmar informerar om den uppkomna problematiken ur ett tekniskt perspektiv. Utgångspunkten för laddning av fordon är en helhetsberäkning och förutom elen som krävs för själva körningen, tillkommer även uppvärmning av fordonet samt batteriet i sig. Ett initialt problem uppstod då det råder stora svårigheter att ladda kalla batterier tillika fordon. Felsökningen försvårades genom att svårigheter att få kontakt med laddinfrastrukturen innebar att ingenting fungerade. Programvaran och bakomliggande algoritmer samt kompabiliteten mellan laddare och fordon var relativt ny i sammanhanget och det uppstod problem i synkningen mellan de tekniska delarna. Många frågetecken innan trafikstarten bidrog till det i efterhand kan konstateras att att beräkningsgrunden inte var fullt ut optimal eller realistisk och tidsperspektiven har varit avgörande.

     

    Tillgången till el för att ladda fordonen har även det varit något bekymmersamt, främst i Sandviken. Tillsammans med Sandviken Energi har en lösning med byggström arbetats fram vilket har lett till en mer stabil energiförsörjning. Vidare har tillfälliga lösningar i form av externa laddplatser nyttjas, men det visar att det finns mer att göra för en mer långsiktig, stabil och hållbar energiförsörjning. 

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.