Möte 2026-06-09

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem som varje år leder till cirka 1200 dödsfall i Sverige. Förutom förlusten av människoliv orsakar suicid stort lidande för efterlevande och medför betydande samhällskostnader. Det är många som påverkas när någon tar sitt liv. Förutom de närmast anhöriga har ett suicid ofta en stark och långsiktig påverkan på vänner och andra personer som stod nära den avlidne. Suicid kan leda till både försämrad psykisk och fysisk hälsa och ökad suicidrisk hos de närmaste efterlevande. Stöd till efterlevande är därför en viktig del av ett suicidpreventivt arbete.

Efterlevandestöd, eller Postvention – en del av det suicidpreventiva arbetet. I internationella sammanhang används ofta begreppet postvention. Postvention handlar om organiserad samhällelig beredskap för att hjälpa och stödja personer som har förlorat en närstående person genom suicid. I begreppet postvention ingår stöd på både kort och lång sikt, och det kan omfatta allt från information och rådgivning till psykoterapi, utifrån individuella behov. Postvention kan ses som en av tre delar i en modell för arbetet med att förebygga suicid:

• Suicidprevention eller suicidförebyggande arbete handlar om insatser för att förebygga och minska de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som kan leda till suicidalt beteende.

• Intervention handlar om insatser för att minska suicidala tankar och beteenden.

• Postvention handlar om insatser för de efterlevande efter suicid, både i den akuta fasen och över tid.

Postventionsinsatser kan i sin tur bli prevention genom att förebygga psykisk och fysisk ohälsa och suicid bland de efterlevande. För efterlevande som redan drabbats av psykisk ohälsa handlar det även om att underlätta återhämtning och minska risk för försämring. Behoven av stöd varierar mellan individer och över tid, varför postvention omfattar olika former av efterlevandestöd. I denna skrivelse samt i det lokala arbetet i Region Gävleborg används begreppet efterlevandestöd.

Under perioden 2010–2023 tog 752 personer sina liv i Gävleborg, vilket i genomsnitt motsvarar omkring ett suicid per vecka. Mot bakgrund av att det inte finns något systematiskt efterlevandestöd, går det inte att säga hur många som är efterlevande, vilka, eller hur stor andel av dessa som erhållit stöd.

Idag finns inget samlat arbetssätt för att säkerställa ett tillgängligt och kvalificerat efterlevandestöd till efterlevande efter suicid i Gävleborg. I många fall överlämnas till de efterlevande själva att söka stöd och de aktörer dessa söker sig till uttrycker ofta en oro för bristande kompetens inom området alternativt att det går utanför ordinarie uppdrag. De efterlevande å sin sida beskriver att de mitt i krisen hänvisas mellan huvudmän och aktörer samt att de inte sällan upplever att de avfärdas med förenklade tips och råd.

Ett efterlevandestöd behöver utgå från de efterlevande och deras behov. Om eller var den avlidne haft vårdkontakter ska inte påverka erbjudandet om efterlevandestöd. Efterlevandestödet är långsiktigt, kunskapsbaserat och bör innehålla kvalitetssäkrade insatser från olika huvudmän.

Mot ovan beskrivna bakgrund finns ett behov att införa och följa upp en tydlig struktur som säkerställer ett uppsökande, strukturerat och kvalitetssäkrat efterlevandestöd.

Kristina Sjöström (V) har väckt ett initiativärende med följande yrkanden

• att Region Gävleborg inför ett standardiserat snabbspår för äldre patienter på akutmottagningarna, med särskilt fokus på personer över 80 år och patienter med stora omvårdnadsbehov,
• att Region Gävleborg säkerställer att snabbspåret omfattar hela vårdkedjan, inklusive ambulans, primärvård, kommunernas hemsjukvård, geriatrik och vårdavdelningar,
• att Region Gävleborg verkar för att samarbetet med länets kommuner stärks,
• att den standardiserade omvårdnadsbedömningen och en geriatrisk riskprofil införs i Region Gävleborg som rutin för att säkerställa likvärdig hantering oavsett bemanning,
• att Region Gävleborg utreder möjligheten till direktinskrivningar till vårdavdelning för äldre patienter med kända tillstånd där akutmottagningens resurser inte tillför medicinsk nytta,
• att Region Gävleborg tar fram en handlingsplan för att minska oplanerade återinskrivningar, med målet att nå nivåer i linje med de regioner som idag har bäst resultat (5–7 %),
• att geriatrikens specialistkompetens stärks och inkluderas i arbetet med att utveckla vårdkedjan för äldre. 

Jan Lahenkorva (S) har väckt ett initiativärende med följande yrkanden

• Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutar att förlossningsverksamheten vid Hudiksvalls sjukhus under sommaren 2026 planeras på så vis att förlossningsverksamhet bedrivs där under den aktuella perioden.
• HSN fattar ett sådant beslut vid ordinarie sammanträde 2026-02-17. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i "Budget 2025 och ekonomisk plan 2026-2027" fått i uppdrag att inleda dialog med länets kommuner för en gemensam lösning med mellanvårdsplatser.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i "Budget 2026 och ekonomisk plan 2027-2028" fått i uppdrag att utreda möjligheten att utveckla SPOT till dygnet runt-verksamhet. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i uppdrag inom budgeten att utreda förutsättningarna för att utvidga SPOT (Specialistpsykiatriska omvårdnadsteam) -modellen till dygnet runt-verksamhet. Detta för att öka tillgängligheten och föra den psykiatriska vården närmare patienten.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i "Budget 2026 och ekonomisk plan 2027-2028" fått i uppdrag att kartlägga inställelsetiden för ambulansen.

Ambulanssjukvården ska vara trygg och säker i hela länet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har därför i uppdrag inom budgeten att kartlägga inställelsetiden för ambulansen. Resultatet ska ligga till grund för långsiktig planering av ambulansresurser och ökad trygghet och tillgänglighet för länets invånare.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i "Budget 2024 och ekonomisk plan 2025-2026" fått i uppdrag att utreda hur den palliativa vården i Gävleborg kan förbättras.

En förstudie har genomförts på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden vilken analyserar förutsättningarna för att eventuellt inrätta hospice i Region Gävleborg, samt behov av palliativa vårdplatser, samverkan och övergripande utvecklingsbehov.

Analysen visar att det finns betydande brister i den palliativa vårdens struktur. Tillgången till specialiserad vård är begränsad och ojämnt fördelad, både geografiskt och mellan patientgrupper. Samverkan mellan region och kommuner är otydlig och delvis personberoende, samtidigt som tillgång till palliativ kompetens dygnet runt saknas.

Underlagen pekar tydligt på att de största utmaningarna är systemövergripande, och omfattar tillgänglighet, kompetens, samverkan, kontinuitet samt förmågan att identifiera palliativa behov i tid.

Hospice, enligt nationell definition, är en specialiserad vårdform för patienter i livets absoluta slutskede. Denna grupp utgör en mindre del av alla palliativa patienter, medan majoriteten av vårdbehoven finns i hemmet, särskilda boenden, primärvård och slutenvård. Den faktiska användningen av hospicevård från Region Gävleborg är idag mycket begränsad.

Erfarenheter från andra regioner visar att hospice främst fungerar som ett komplement till en välutvecklad palliativ vårdstruktur. Samtidigt är det en resurskrävande och geografiskt begränsad vårdform som inte löser de grundläggande strukturella bristerna.

Den samlade bedömningen är att Region Gävleborg i första hand bör prioritera att utveckla den palliativa vården i hela systemet. Detta innefattar utbyggd specialiserad vård, utveckling av avancerad vård i hemmet, stärkt samverkan samt förbättrad tillgång till kompetens och kontinuitet. Hospice kan på sikt utgöra ett komplement.

Eftersom Hospice kan vara ett komplement till den regiondrivna vården vill vi gå ut med en Request For Information för att se om intresse finns att öppna Hospice i Gävleborgs län.

Martin Andersson gör en uppföljning gällande beslut i HSN §184 2025-12-10.

Vänsterpartiet har inkommit med ett initiativärende med följande yrkanden

• att Region Gävleborg uppdrar åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen att öka tryggheten och stödet och förbättra servicen för patienter på länets akutmottagningar och därmed minska belastningen för vårdpersonalen,
• att förslag på åtgärder/lösningar ska vara långsiktigt hållbara och att eventuella avtal med ideella organisationer, gällande sjukhusvärdar, ska gälla över en längre tidsperiod.
  
  

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet har inkommit med ett initiativärende med följande yrkande

• att det under nästa sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd ges en sammanhängande redovisning av vad som har hänt sedan det nya primärvårdsbolaget togs i drift enligt frågeställningar ovan.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet har inkommit med ett initiativärende med följande yrkanden

• att ett psykosocialt team sätts in extra av regionen, i Bollnäs och Ovanåkers kommun,
• att pengar avsätts till forskning för att gå på djupet av det som hänt,
• att samhällsmedicin involveras för att särskilt studera det som hänt i Bollnäs,
• att stärka samarbetet mellan skola, socialtjänst och regionen i länets kommuner.