Möte 2019-04-25

Budget programområde Äldres hälsa

Lagändringar i Socialtjänstlagen (2001:453) och i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) innebär att kommuner och landsting åläggs att ingå överenskommelser kring insatser för personer med missbruk eller beroende.

Länsöverenskommelsen, som ska ligga till grund för lokala överenskommelser och handlingsplaner, är till för att stärka samverkan och förtydliga ansvarsfördelningen mellan Region Gävleborg och länets kommuner så att personer med missbruks- eller beroendeproblematik och deras anhöriga får god vård, stöd och behandling.

Resultatet för perioden uppgick till -132,3 mnkr jämfört med budgeterade -28,0 mnkr, d.v.s. en avvikelse med -104,2 mnkr. Verksamhetens intäkter uppgick till 1 898,4 mnkr och avvek negativt mot budget med 15,6 mnkr. Den främsta förklaringen bakom denna avvikelse är lägre specialdestinerade statsbidrag (-35 mnkr). Verksamhetens kostnader uppgick till 2 029,6 mnkr och avvek negativt mot budget med 88,7 mnkr. Främsta orsaker var att kostnader för inhyrd personal översteg budget med 47,1 mnkr samt kostnader för egen personal med 19,4 mnkr. Finansiella kostnader uppgick till 1,0 mnkr, -0,3 mnkr lägre än budget.

Prognostiserat resultat för helåret uppgår till -401,8 mnkr jämfört med budgeterade 0 mnkr. Verksamhetens intäkter beräknas bli 139,7 mnkr högre än budgeterat. Främsta anledning till ökningen är ökade specialdestinerade statsbidrag. Verksamhetens kostnader förväntas bli 541,5 mnkr högre än budget, vilket främst förklaras av högre kostnader för inhyrd personal och egen personal.

Periodens investeringar uppgick till 23,8 mnkr, vilket var 5,5 mnkr högre än planerat. Investeringsprognosen för året uppgår till 96,6 mnkr, d.v.s. 20,7 mnkr lägre än budgeterat. De största prognostiserade investeringarna är en operationsrobot för titthålsoperationer i Gävle för 20,0 mnkr och den redan genomförda investeringen av en kombinerad interventions- och datortomografi röntgen i Gävle för 12,1 mnkr. Inköp av medicinteknisk utrustning kommer att ske inom ett flertal verksamhetsområden.

Mål och satsningar inom nämndens prioriterade områden för 2019 bedöms helt eller delvis kunna uppnås under året.

I årets revidering ingår anpassning av patientavgift på sjukvårdsbesök hos undersköterska, höjd egenavgift för ortopedtekniska skor, receptavgift för beställda och utfärdade recept (t.ex via telefonkontakt, mina vårdkontakter) samt undanta ungdomsmottagningen från möjlighet till att debitera sent avbokade besök/uteblivna besök.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat årsplan för 2020-2022. Utgångspunkten har varit styrelsens budget- och planeringsförutsättningar för perioden, budgetdokument 2019 samt nämndens reglemente.

Internkontrollplan har utarbetats i enlighet med direktiv ”Intern styrning i Region Gävleborg”. Planen beskriver kontrollmoment utifrån prioriterade identifierade risker i syfte att säkra ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet som bedrivs i enlighet med tillämpliga lagar, föreskrifter, policys och riktlinjer.

Den reviderade cancerplanen syftar till att tydligare koncentrera innehållet till de faktiska aktiviteter som bör genomföras för att uppnå målen i den nationella cancerstrategin.
En kritik som framkommit rörande Cancerplanen 2016–2018 har varit att det är ett alltför omfattande dokument som varit svårt att hantera och använda praktiskt som styrdokument för utveckling av cancervården på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Den reviderade versionen av cancerplanen är uppbyggd på ett sätt som ska möjliggöra att den används i verksamheterna och i sjukvårdens ledningsgrupper.

Upptagna utvecklingsområden är utvalda utifrån sjukvårdsregionens nuvarande behov och planen syftar till att lyfta in nya aktiviteter inom dessa områden. Detta utesluter inte fortsatt utvecklingsarbete med aktiviteter som funnits med i tidigare utvecklingsplaner om behovet fortfarande kvarstår, utan avser att bredda perspektivet ytterligare.

Region Gävleborgs handlingsplan är uppbyggd för att användas praktiskt med mål och aktiviteter, samt följs upp årligen av RCC Uppsala-Örebro.

Cancerplan 2019-2021 är antagen av Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion den 6 december 2018.

Ögonkliniken i Gävle bedriver i dag sin verksamhet i två olika byggnader på Gävle sjukhus, vilket innebär ineffektiv logistik för patienter och personal. Lokalerna är överlag trångbodda, vilket bland annat innebär att det finns begränsad plats i väntrum och även begränsat utrymme för teknisk apparatur, något som påverkar patienterna negativt.

Olika alternativa lösningar har utretts över tid, och den enda lösning som uppfyller de krav som ställs på ytornas omfattning, flöden och tillgänglighet är Södertull, hus 13. Föreslagen lösning innebär att hela ögonverksamheten, ögonoperation och ögonmottagningen flyttas permanent från Gävle sjukhusområde till lokaler inom Södertulls sjukhusområde i Gävle. Det ger förutsättningar för nya och effektivare flöden som kortar av patientens besök och att verksamheten får förbättrade förutsättningar att arbeta proaktivt med att korta köer, då det i de nya lokalerna finns plats för fler patienter och för teknisk apparatur.

Då Region Gävleborg under flera år har haft höga kostnader för köpt vård har en granskning gjorts som visat på att:

• hälso- och sjukvårdsnämnden i begränsad utsträckning har säkerställt en tillräcklig intern kontroll avseende köpt vård och

• i begränsad utsträckning bedriver en ändamålsenlig verksamhet med utgångspunkt i analyser om vilken vård som ska köpas.

Utifrån granskningen har revisorerna lämnat rekommendationer gällande; budget, planering, IT-stöd och avtalsefterlevnad.

Region Gävleborg svarar upp för hur samtliga rekommendationer ska efterlevas där en realistisk budget på verksamhetsnivå, mall för fakturahantering samt tvingande koder vid kontering av fakturor för köpt vård är grundstenarna.

Regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion; Region Dalarna, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Värmland, Region Västmanland, Region Gävleborg och Region Örebro län har gemensamt diskuterat remissen och yttrandet över Socialdepartementets remissversion om SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel. Regionerna lämnar inte identiska, men i stora delar likalydande svar.


Nuvarande system för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel är både komplext och svåröverskådligt. Utredningens övergripande mål har varit ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomisk effektiv användning av läkemedel samt en jämlik och god tillgång på läkemedel och förbrukningsartiklar utan att leda till högre kostnader än nuvarande system. Ytterligare mål för utredningen har varit att skapa en tydlig ansvarsfördelning mellan stat och landsting, förutsägbara processer samt goda förutsättningar för forskning och innovation.

Hälso-och sjukvårdens kostnader domineras av personer med kroniska sjukdomar (80-85% av kostnaderna enligt myndigheten för vårdanalys)

Då kroniska sjukdomar i väldigt stor utsträckning är förebyggbara (70-90%) är satsning på prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor den största effektivisering hälso-och sjukvården kan göra för ekonomi och inte minst individen (Roger Molin SKL)

År 2011 fastställdes Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. De omfattar Hälso- och sjukvårdens ansvar och åtgärder för att identifiera patienter med ohälsosamma levnadsvanor samt erbjuda åtgärder för att förhindra uppkomst av sjukdom samt förhindra återinsjuknande vilket leder till bättre och mer jämlik hälsa.

Inom Hälso-och sjukvården pågår ett utvecklingsarbete för att arbeta mer systematiskt med levnadsvanor och en styrgrupp för prevention är aktiv samt lokalt programområde för levnadsvanor skapas utifrån nationella strukturen för kunskapsstyrning.

Utifrån preventionsstyrgruppens förslag på aktiviteter har Hälso -och sjukvårdsdirektören beslutat att bl.a. prioritera åtgärder med rangordning 1-3 enligt riktlinjerna vilket innebär rekommendationer som hälso- och sjukvården bör använda samt andra konkreta åtgärder för att förbättra arbetet för de prioriterade målgrupper riktlinjerna beskriver har störst nytta av insatser.

Det finns en stor brist i dokumentation och KVÅ-kodning vilket gör att det idag är svårt att följa upp arbetet. Socialstyrelsen begär in årliga rapporter för att följa upp arbetet nationellt.

Under 2018 är fem nationella vård- och insatsprogram inom område psykisk hälsa under framtagande varav ett rör vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

Varje år insjuknar 1 500-2 000 personer i psykos i Sverige.
Cirka 30 000-40 000 personer i Sverige har diagnosen schizofreni varav det stora flertalet lever på sjuk- aktivitetsersättning eller annat ekonomiskt stöd.
I ett tidigt skede av psykossjukdomen finns stora möjligheter att vända utvecklingen och stödja individen att återhämta sig.

Många som drabbas av schizofreni eller schitzofreniliknande tillstånd behöver vård och stöd på flera sätt och i många fall av olika aktörer varav hälso- och sjukvården är en. Personer med psykisk sjukdom får ofta även fysiska sjukdomar till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.
Medellivslängden för personer med schizofreni är omkring 15 år kortare än hos befolkningen i övrigt.
 

Syftet med vård- och insatsprogram inom området psykisk hälsa är att:

• tillämpning v evidens- och evidensbaserad kunskap ska öka i mötet mellan profession och brukare

• uppnå jämlika insatser utifrån en helhetssyn genom att sammanställa, tillgängliggöra kunskapsunderlag på en gemensam plats för specialpsykiatri, primärvård, socialtjänst och skola

Riktlinjerna innehåller centrala rekommendationer inom följande områden:

• genomgående arbetssätt

• tidiga insatser vid insjuknande i psykos

• stöd och återhämtning i alla sjukdomsfaser

• stöd och behandling vid akuta tillstånd

• förebygga och behandla fysisk ohälsa

En lågtröskelmottagning med sprututbytesprogram för injektionsmissbrukare är en hälsopolitisk åtgärd för att nå personer som normalt sett inte uppsöker vården, samt ett sätt att förhindra missbrukare att smittas av bland annat hepatit och hiv.

Sprutbyte är inte en narkotikapolitisk åtgärd utan en hälsopolitisk insats för en grupp utsatta människor. Det finns många vägar till folkhälsa och olika insatser behövs för att främja hälsa särskilt hos dem som är mest utsatta. Det handlar om allas rätt till en jämlik hälsa och även drogmissbrukare har rätt till hälsovård.

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och regeringen förordar alla införandet av sprututbytesprogram som en effektiv metod för att minska och förebygga spridning av hepatit B, hepatit C och hiv. Utöver förhindrande av smittspridning av blodsmitta ska deltagarna i programmet erbjudas stöd, vård och behandling för att om möjligt avsluta sitt missbruk.

Antalet personer som injicerar narkotika uppskattas av Folkhälsomyndigheten uppgå till drygt 300 personer i Gävleborg. Det är dock svårt att klargöra någon mer exakt siffra över den patientvolym som skulle vara aktuell för verksamheten.

I dagsläget har alla övriga sjukvårdshuvudmän i Sverige beslutat om införande av lågtröskelmottagning med sprututbytesverksamhet.