•   1

    Hålltider hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde

  •   2

    Val av justerare samt datum för justering

  •   3

    Fastställande av dagordning

  •   4

    Anmälan av delegationsbeslut

  •   5

    Delgivningar

  • Delaktighet Gävleborg 27 september 2019.

  •   7

    Uppföljning av tidigare tagna beslut

  • Bollnäs sjukhus

    Uppföljning av sommaren 2019

     

  •   9

    Verksamhetsplan 2020 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen - INFORMATION

  •   10

    Resultatredovisning per augusti - INFORMATION

  • Resultatet för perioden uppgick till -86,9 mnkr jämfört med budgeterade 64,6 mnkr, d.v.s. en avvikelse med -151,5 mnkr. Verksamhetens intäkter uppgick till 5 210,0 mnkr och avvek positivt mot budget med 101,2 mnkr. Den främsta förklaringen bakom denna avvikelse är högre specialdestinerade statsbidrag (52 mnkr). Verksamhetens kostnader uppgick till 5 296,9 mnkr och avvek negativt mot budget med 252,7 mnkr. Främsta orsaker var att kostnader för inhyrd personal översteg budget med 139,2 mnkr och kostnader för egen personal med 41,1 mnkr. Finansiella kostnader uppgick till 2,7 mnkr, -0,7 mnkr lägre än budget.

    Prognostiserat resultat för helåret uppgår till -253,1 mnkr jämfört med budgeterade 0 mnkr. Verksamhetens intäkter beräknas bli 202,4 mnkr högre än budgeterat. Främsta anledning till ökningen är ökade specialdestinerade statsbidrag. Verksamhetens kostnader förväntas bli 455,5 mnkr högre än budget, vilket främst förklaras av högre kostnader för inhyrd personal och egen personal.

    Periodens investeringar uppgick till 32,8 mkr vilket var betydligt lägre än planerat. Beslut i Hälso- och sjukvårdsledningen att för tillfället avvakta investering i operationsrobot påverkar med ett 18 mkr lägre investeringsbelopp än planerat. Investeringsprognosen uppgår till 67,8 mkr, vilket är 49,4 mkr lägre än budget. Största anledningen till avvikelsen är ovan nämnda operationsrobot samt förseningar i upphandlingsprocesser av övrig utrustning, där den största är en re-investering i magnetröntgen utrustning i Gävle för 13 mkr

    Mål och satsningar inom nämndens prioriterade områden för 2019 bedöms helt eller delvis kunna uppnås under året.

  •   12

    Verksamhetsplan 2019 - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen - INFORMATION

  •   13

    Internkontrollplan 2019 - INFORMATION

  • Ett medborgarförslag har inkommit som föreslår att reseersättning till patient ska utgå när primärvårdsläkare remitterar till annan specialistvård än den inom Region Gävleborgs regi.
    Syftet med att reseersättning inte utgår i dessa fall är att specialistvården i Region Gävleborg ska ges möjligheten till att själva göra en bedömning om behandling kan och ska utföras eller om patienten ska remitteras vidare till annan specialistvård utanför regionen.
    Reseersättning utgår om specialistvården remitterar till annan specialistvård utanför Region Gävleborg.

  • I Gävle 1974 invigdes ett av de första sjukhusmuseerna på landsorten i Sverige. Dåvarande Landstinget Gävleborg hade satsat medel till både inredning och arbetet med att iordningsställa ett eget museum till röntgenavdelningen samt ett övergripande sjukhusmuseum över Gävles sjukvårdshistoria. Barbro Eriksson, senare arkivchef och Sigrid Karlsson, då pensionerad sjukvårdsföreståndare, hade sökt igenom gamla vindar och källarförråd i hela Gästrikland och samlat ihop allt ifrån ”ådersnäppare” till kärran som är att betrakta som Gävles första ambulans.

    Sjukhusmuseet fanns ursprungligen på plan 06 i Gävle sjukhus. Tidigare husfrun Inga Hjelm, som arbetade inom landstinget från 1954 till 1995, höll i bokade visningar. Framförallt var det vårdskolan som besökte samlingen, men även andra skolklasser och besökare förekom. Föremålen låg i montrar och i hyllor. När Inga Hjelm gick i pension 1995 efterträddes hon av Zinita Källström, som fortsatte ta ansvar för samlingen fram till sin egen pension. När plan 06 byggdes om flyttades museet ned till röntgenavdelningens lokaler. Zinita vill minnas att hon genomförde visningar under åren 1995 fram till början av 2000 då röntgenavdelningens lokaler blev för trånga och sjukhuset byggdes om (2003-2005).

    Det finns en förteckning bevarad över föremålen i form av en katalogpärm från 1974 med 343 poster med objekt samt ett textunderlag från 1976 om det dåvarande sjukhusmuseet i Gävle. Dock fattas numrering på många av objekten, så det är svårt att matcha vilka objekt som hörde till museet då och dessutom har ytterligare objekt tillkommit under de decennier då samlingen stått nedpackad och dessa kompletteringar har blandats med samlingen i samband med flyttar mellan olika förråd.

  •   16

    Information från dataskyddsombudet

  •   17

    Information från Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden ska inför varje nytt kalenderår upprätta plan över sina sammanträden.
    Sammanträdesplanen har koordinerats med övriga sammanträden för att skapa ett bra flöde för ärende i olika instanser.

  • I en motion föreslår Maria Mohlin (M) att beslutet om vård på lika villkor ska upphävas samt att Region Gävleborg ger vård som inte kan anstå till personer som befinner sig illegalt i Sverige.

    Vad som räknas som vård som inte kan anstå avgörs vid det enskilda vårdtillfället av den enskilda läkaren eller annan vårdpersonal. Vård som inte kan anstå är ett brett begrepp där till exempel vård för att undvika en mer omfattande behandling och hjälpmedel vid funktionshinder ingår.

    Alla vård journalförs och alla vårdbesök registreras. För att kunna utvärdera effekten av beslutet skulle journalgranskning och en tolkning av den enskilda vårdpersonalens bedömning behöva göras.

  • Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo, samtliga (L) föreslår i en motion att Region Gävleborg inleder samarbete med kommuner i länet om att öppna ett hospice i Gävleborg.

    Om det inte är möjligt att vårda palliativa patienter i hemmet, tillsammans med hemsjukvården och de palliativa teamen, så skrivs patienten in på sjukhus och får en så kallad trygghetsplats. Dessa platser finns spridda på olika akutvårdsavdelningar. Onkologkliniken har framfört önskemål att inom Framtidsbygget inrätta palliativa slutenvårdsplatser för denna patientgrupp.
    Ett flertal korttidsboenden finns även tillgängliga för dessa patienter där läkare från de palliativa teamen är fortsatt medicinskt ansvarig.

    Inom En God och Nära vård pågår ett arbete med att utveckla och förändra den vård vi har att erbjuda nära och vad som ska koncentreras. Det arbetet löper parallellt med det arbete som sker i Framtidsbygget.

  • Region Gävleborgs avsiktsförklaring visar på höga ambitioner med den palliativa vården men flera delar av avsiktsförklaringen efterlevs inte.

    Revisorerna bedömer att:

    Region Gävleborg uppfyller i begränsad utsträckning att den palliativa vården är jämlik.

    Region Gävleborg uppfyller i begränsad utsträckning att uppföljning och utveckling sker på ett ändamålsenligt sätt.

    Utifrån granskningen lämnar revisorerna flertalet åtgärdsförslag som Region Gävleborg svarar på. De viktigaste åtgärderna för att möta revisorernas åtgärdsförslag är:

    Trygghetsplatser finns på samtliga sjukhus i länet (även i Ljusdal) förutom på Bollnäs sjukhus där patienterna går via akuten och hamnar på någon av medicinklinikens avdelningar. Arbete pågår för att skapa trygghetsplatser på Bollnäs sjukhus.

    Konsultronder för att ge stöd i palliativa frågor finns på Bollnäs sjukhus och startas även upp på kliniker på Gävle sjukhus under våren 2019.

    En regionsövergripande handlingsplan för förbättringsarbete gällande den palliativa vården i Region Gävleborg är under arbete. Viktiga delar i förbättringsarbetet kommer vara att öka kunskapen om allmän palliativ vård och att öka registreringarna i Palliativa registret.

    Ett samarbete med barnkliniken har påbörjats för att bättre kunna samverka de gånger det finns barn som är i behov av palliativ vård i hemmet.

  • Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträdet den 14 juni 2019 beslutat att rekommendera regionerna att tillämpa gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården, samt att omgående godkänna rekommendationerna och tillämpa dessa senast 1 oktober 2019.

  • För att öka patientsäkerheten föreslår hälso- och sjukvårdsförvaltningen att remisskrav införs för neuropsykiatriska utredningar som utgör en fristående vårdtjänst.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.