Möte 2019-10-23

Parkering Bollnäs sjukhus

Sammanställning av statsbidrag

Region Gävleborg delar, som en del i den interna läkarutbildningen, årligen ut Handledarpriset. Detta för att uppmärksamma den kliniska handledningens betydelse för yngre läkares utveckling.

Priset gör det möjligt att premiera goda föredömen bland de många kunniga och erfarna läkare som finns i regionen, som dagligen bidrar till en bättre sjukvård för regionens invånare genom att stötta yngre kollegor och dela med sig av sina kunskaper.

Juryn för priset består av styrelsen i regionens underläkarförening, SYLF Gävleborg.

Varje år kan Region Gävleborgs AT-läkare, ST-läkare och övriga underläkare nominera handledare som skapar en god undervisningssituation för läkare under utbildning.

Bland årets nominerade kandidater, fördelade över hela länet i såväl primär- som sjukhusvård, har juryn i år valt att ge priset till Anders Lind, överläkare på Reumatologmottagningen i Gävle.

Anders får priset för sin omtänksamhet, kunnighet och ödmjukhet. Hans dörr är alltid öppen om man behöver prata, om stort eller smått. Han finns där när jobbet som läkare blir för tungt. Han peppar samtidigt som han påminner att det räcker att göra sitt bästa. En stor trygghet och en fantastisk handledare.

Det har inkommit ett medborgarförslag om att som patient kunna välja att bli kontaktad digitalt, till exempel få kallelser via SMS, e-post eller via 1177.se.

I dagsläget är detta inte möjligt då information om till exempel hälsa är en så kallad känslig personuppgift och den får endast förmedlas via ”öppna” nät om personuppgifterna kan skyddas på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna samt att en åtkomst till patientuppgifterna föregås av en stark identitetsbevisning.

Produktionsredovisning

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade en motion (Livets slut ska vara lika värdigt som livets början), som syftade till att Region Gävleborg skulle inleda ett samarbete med länets kommuner för att öppna ett hospice i Gävleborg, vid sitt sammanträde i augusti, och beslutade om svar på sammanträdet i september. I svaret framgår att år 2014 beslutade Region Gävleborg i samverkan med länets kommuner om ”Gemensam inriktning för vård och omsorg till personer i livets slutskede i Gävleborg”. Här anges betydelsen av bred samverkan liksom ambitionsnivå samt förhållnings- och arbetssätt som ska känneteckna det gemensamma arbetet med att ge vård och omsorg till personer i livets slutskede, syftande till att alla som dör i en väntad död ska kunna känna största möjliga trygghet.

I den gemensamma inriktningen betonas särskilt betydelsen av att det i samband med vård i livets slut finns behov av ett strukturerat arbetssätt, för att tillförsäkra kvalitet i det medicinska och omvårdnadsmässiga omhändertagandet. Vidare betonas att det goda palliativa arbetssättet förutsätter en gemensam värdegrund och vision, gemensamma begrepp och termer, en definition av den palliativa vårdprocessen, en definition av ett konkret vårdinnehåll, mätbara mål samt ett utifrån uppnådda resultat initierat förbättringsarbete.

I den gemensamma inriktningen konstateras att det bör betonas att hospice inte är lika med en viss vårdform utan fastmer filosofin och de värderingar som verksamheten bygger på, liksom hur vården förmedlas.

I arbetet med överenskommelsen förekom en diskussion om hospice som institution. Resultatet av den diskussionen blev att inte man inte skulle gå vidare med sådana planer. Däremot skulle Region Gävleborg satsa på särskilda trygghetsplatser på sjukhusen i Gävle, Hudiksvall och Bollnäs. Ingenting i de diskussioner vi har haft med länets kommuner indikerar att ställningstagandet avseende hospice som institution skulle behöva revideras.

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslog regionfullmäktige att avslå motionen.

Bakrundsbeskrivningarna i de två motionerna är likartade och den stora skillnaden är att i den tidigare behandlade motionen föreslogs samarbete med kommunerna, medan den nu aktuella motionen föreslås att det byggs ett hospice vid Gävle sjukhus. Trots att förslagen är något olika, är bedömningen att den förda argumentationen är giltig även för denna motion. I sak har inte något ändrats under den relativt korta tid som har förflutit sedan svaret skrevs, varför motionen bör avslås.

Inom ramen för sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro och på uppdrag av Samverkansnämnden har det genomförts ett arbete med att ta fram förslag till gemensamma avgifter för de intyg som vården tar fram. Samverkansnämnden rekommenderar respektive region att besluta om att införa de föreslagna intygsnivåerna.

I Gävle 1974 invigdes ett av de första sjukhusmuseerna på landsorten i Sverige. Dåvarande Landstinget Gävleborg hade satsat medel till både inredning och arbetet med att iordningsställa ett eget museum till röntgenavdelningen samt ett övergripande sjukhusmuseum över Gävles sjukvårdshistoria. Barbro Eriksson, senare arkivchef och Sigrid Karlsson, då pensionerad sjukvårdsföreståndare, hade sökt igenom gamla vindar och källarförråd i hela Gästrikland och samlat ihop allt ifrån ”ådersnäppare” till kärran som är att betrakta som Gävles första ambulans.

Sjukhusmuseet fanns ursprungligen på plan 06 i Gävle sjukhus. Tidigare husfrun Inga Hjelm, som arbetade inom landstinget från 1954 till 1995, höll i bokade visningar. Framförallt var det vårdskolan som besökte samlingen, men även andra skolklasser och besökare förekom. Föremålen låg i montrar och i hyllor. När Inga Hjelm gick i pension 1995 efterträddes hon av Zinita Källström, som fortsatte ta ansvar för samlingen fram till sin egen pension. När plan 06 byggdes om flyttades museet ned till röntgenavdelningens lokaler. Zinita vill minnas att hon genomförde visningar under åren 1995 fram till början av 2000 då röntgenavdelningens lokaler blev för trånga och sjukhuset byggdes om (2003-2005).

Det finns en förteckning bevarad över föremålen i form av en katalogpärm från 1974 med 343 poster med objekt samt ett textunderlag från 1976 om det dåvarande sjukhusmuseet i Gävle. Dock fattas numrering på många av objekten, så det är svårt att matcha vilka objekt som hörde till museet då och dessutom har ytterligare objekt tillkommit under de decennier då samlingen stått nedpackad och dessa kompletteringar har blandats med samlingen i samband med flyttar mellan olika förråd.

Ett medborgarförslag har inkommit som föreslår att reseersättning till patient ska utgå när primärvårdsläkare remitterar till annan specialistvård än den inom Region Gävleborgs regi.


Syftet med att reseersättning inte utgår i dessa fall är att specialistvården i Region Gävleborg ska ges möjligheten till att själva göra en bedömning om behandling kan och ska utföras eller om patienten ska remitteras vidare till annan specialistvård utanför regionen.

Reseersättning utgår om specialistvården remitterar till annan specialistvård utanför Region Gävleborg.