Möte 2025-01-28

Mona Davik (S) inkommer med en fråga angående ett barns dödsfall, och frågan kommer att behandlas under paragraf 16 Hälso- och sjukvårdsdirektören informerar. 

Uppföljning - Postcovid 2021-2024

Anders Rhodin informerar om Region Gävleborgs arbete och insatser i olika skeden och vårdnivåer i vårdförloppet.

Tidigt år 2020 identifierades behov av rehabilitering i tidigt skede vilket föranledde att en robustare organisation formades. År 2021 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att bereda förslag på organisation och arbetssätt. Därefter beslutades en handläggningsrutin och kunskapshöjande insatser och utbildningar genomfördes. Modellen som Region Gävleborg arbetar efter sker i tre (3) steg. Patienter med långvariga besvär efter Covid-19 utreds inledningsvis av primärvården. I de fall som patientens behov överstiger primärvårdens kompetens, remitteras till specialistmottagning. De patienter med mer komplexa besvär kan remitteras till en multidisciplinär grupp med specialister inom olika områden, även kallad MDK-Postcovid. 

I dagsläget råder begränsad evidens, men det pågår forskning som innebär att kunskapsläget inom sakområdet förbättras kontinuerligt. Vidare råder ett omfattande behov av ökad kunskap och bakomliggande mekanismer. Rekommendationer till vårdgivare handlar om symptomlindring, multidisciplinär samverkan samt fortsatt fokus på utbildning och forskning. Det råder fortsatt osäkerhet kring de exakta orsakerna och bästa behandlingsmetoder för postcovid och modellen för Region Gävleborg följs upp och utvärderas regelbundet med MDK-Postcovid. 

Satsningar på kvinnors hälsa är ett område som budget och årsplanen fokuserar på, varav klimakterievård är ett specifikt område där man vill göra en tydlig förflyttning. Klimakteriet kan medföra en rad fysiska och psykiska symptom, inklusive värmevallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar. Brist på adekvat vård riskerar att försämra livskvaliteten för en betydande del av befolkningen under flera år.

Det finns ett växande intresse och kunskap om klimakterievårdens betydelse, både inom forskningen och bland allmänheten. Sjukvården bör ligga i framkant och möta dessa behov med evidensbaserade insatser. Socialstyrelsens nya riktlinjer förväntas komma hösten 2025.

Vi ser att Min Vård Gävleborg kan utvecklas för att möta kvinnor med klimakteriebesvär och skapa en process där kvinnorna direkt lotsas till rätt kompetens/behandling utifrån sina besvär. 

I en motion föreslår Sverigedemokraterna följande

• Att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att inleda försök med en ”svart låda” vid operationer för att öka patientsäkerheten och förbättra uppföljningen för personalen.

Regionfullmäktige beslutade 2021-02-25 §104 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. 

I en motion föreslår Socialdemokraterna följande

• Att Region Gävleborg systematiskt integrerar barns och ungas rättigheter och behov i planeringen och organiseringen av hälso- och sjukvården. 

Regionfullmäktige beslutade 2023-04-27 §97 att överlämna motionen till  hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

Martin Andersson informerar om arbetet i verksamheterna efter införandet av det nya journalsystemet Cosmic, och för närvarande råder det till viss del fortsatta bekymmer med prestanda men i övrigt går det som förväntat. Största skillnaden jämfört med tidigare system är att Cosmic har en hel annan logik vilket har föranlett förändringar i arbetsmetoder. En verksamhetsanalys har genomförts och ska vara klar i slutet av vecka 5.

Martin Andersson ger en lägesrapport av arbetet med bolagiseringen av primärvården och planerade avgränsningar. Det är de offentligt driva hälsocentralerna som kommer att omfattas av bolagiseringen. En arbetsgrupp är formerad och hälso- och sjukvårdsledningens roll och uppdrag är att säkerställa patientsäkerheten. 

Frida Andersson och Jonas Vargmyr återrapporterar om genomförd GAP-analys gällande sammanhållet vårdförlopp för den palliativa vården. 

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp arbetas fram inom olika sjukdomsområden för att skapa en jämlik och effektiv vård. Sveriges regioner har samverkat inom området sedan år 2019 inom ramen för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. De grundläggande anledningarna för framtagandet av ett vårdförlopp för den palliativa vården handlar exempelvis om en ojämn tillgång med stora geografiska skillnader, bristande samverkan kring de palliativa patienterna samt att Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för målnivåer uppnås ej. Vidare utgår vårdförloppet från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd i form av bland annat nationella vårdprogrammet för palliativ vård och internationella rekommendation inom området. Ur ett patientperspektiv framkommer i nuläget utmaningar som handlar om patienter som är i behov av palliativ vård ej erbjuds detsamma, skillnader i åtgärder som erbjuds samt varierande kvalitet på åtgärderna. Det råder även bristande samverkan mellan involverade parter. 

Region Gävleborg har tillsammans med länets kommuner bildat ett gemensamt Palliativt råd, ett råd som är en del av Länsledning Välfärd. Det leds av biträdande hälso- och sjukvårdsdirektören och de regionala och kommunala representanterna i rådet kommer från olika delar av vårdkedjan. Det palliativa rådet har bedömt att vårdförloppet utgör en utgångspunkt för samverkan kring palliativ vård och implementering beslutades under våren år 2024. Inledningsvis identifierades hur arbetet sker idag och sedan jämföra detsamma med det arbetssätt och åtgärder om beskrivs i vårdförloppet, skillnaden däremellan kallas GAP. Under april-maj år 2024 genomfördes en GAP-kartläggning och därefter genomfördes dialog med aktörerna i patientens vårdkedja. 

Kartläggningen visar bland annat GAP inom remisshanteringen för palliativ vård, det finns steg i processen som missas samt kunskapsluckor inom den palliativa vården. En tvärprofessionell arbetsgrupp har tillsatts och därefter ska en plan med åtgärder för de brister som framkommit i GAPen tas fram och möjliggöra implementering av vårdförloppet. 

Tommy Stokka föredrar en uppföljning av hälso- och sjukvårdsförvaltningens internkontrollplan helår 2024 gällande risk, konsekvens, status och kommentarer. 

Uppföljningen visar på stora förbättringar inom tillgänglighet, dock uppnås ej vårdgarantin. Med anledning av Framtidsbygget finns det en risk för tillkommande och icke budgeterade kostnader, samt att byggnationerna skapar merarbete för personalen. Inom ramen för arbetet med att minska inhyrd personal visar att de insatser som vidtagits har gett resultat både i omfattning och kostnader. Även inom området för semester, jourkomp och övertid har tillgång till månadsvisa rapporter inneburit en bättre uppföljning och således minskat risken att skyddslagar ej efterlevs. 

Upplysning

Hälso- och sjukvårdsnämnden ajournerar sig mellan kl. 14.00 - 14.20.

.

I regionfullmäktiges budget för 2024 tilldelades hälso- och sjukvårdsnämnden en ram på 7 487,7 mnkr.

Årets resultat uppgick till -540,2 mnkr jämfört med budgeterade 0,0 mnkr. Verksamhetens intäkter uppgick till 9 794,8 mnkr och avvek positivt mot budget med 260,3 mnkr. Den främsta förklaringen bakom denna positiva avvikelse var ett nytt sektors bidrag som inte var budgeterat samt ett nationellt beslut under året om utöka tilldelning. Verksamhetens kostnader uppgick till 10 335,0 mnkr och avvek negativt mot budget med 800,6 mnkr. Främsta anledningen var högre kostnader än budget för egen- och inhyrd personal.

Årets investeringar uppgick till 95,5 mnkr, vilket var 12,5 mnkr längre än beslutad investeringsram för 2024. Den största anledningen till avvikelsen mot beslutad ram beror på förseningar i investeringsprojekt som innebär fastighetspåverkande åtgärder. Den största enskilda investeringen under året var en uppgradering av ett PCI-lab på kardiologen för 17,2 mkr.

Av de politiska prioriteringarna bedöms utvecklingen inom målområdena ”Medarbetare som trivs på jobbet” haft en positiv utveckling under året med en minskad extern personalomsättning, fler som är kvar på sin anställning efter ett års anställningstid samt att något fler medarbetare kan tänka sig att rekommendera Region Gävleborg som arbetsgivare.

Inom målområdet ”Trygg och säker vård” ligger tillgänglighetsnivåer på liknande nivåer som under föregående år på de lagstadgade vårdgarantimåtten, men att det totala antalet väntande patienter minskat inom den sjukhusbundna specialistvården.  

Erik Lundgren redogör för uppdraget med åtgärder för en ekonomi i balans och förvaltningens fortsatta arbete med utfasning av inhyrd personal. Kostnaden för inhyrd personal har minskat jämfört med föregående år, dock ej i önskad takt. Sedan augusti år 2024 har antalet resurser inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens administration minskat med 13 stycken.

Tydliga åtgärder för att minska läkemedelskostnaderna har resulterat i att utfallet år 2024 är cirka 45 mnkr lägre än budgeterat genom specifika utbytes- och effektivitetsåtgärder. Även kostnader för övertid och konferenser har minskat med 4 mnkr respektive 15 mnkr.

Tommy Stokka ger en övergripande tillgänglighetsrapport. Dock finns det ingen ny statistik gällande telefontillgänglighet utan data är per november år 2024. Inom vårdgarantin har det inte skett några större förändringar, dock är det cirka 2 000 patienter färre som får vänta längre innan ett första besök jämfört med samma period samma period förgående år. Jämfört med riket så är det en högre andel patienter inom Region Gävleborg som dels har fått sitt första besök till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inom 30 dagar, dels som fått utredning inom 30 dagar. 

Martin Andersson ger en lägesrapport från jul- och nyårshelgerna i verksamheterna. Inför helgerna öppnades ytterligare vårdplatser och det har varit väldigt få utlokaliseringar och ett bra samarbete mellan enheterna. Inom mammografin i Hudiksvall har bemanningen stärkts vilket har resulterat i ett ökad utbud och i Bollnäs ser bemanningsläget något bättre ut och kan hållas öppet tre (3) dagar i veckan. 

Vidare har Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS) förlorat ackreditering och ett arbete har påbörjats för att se över hur frågan ska hanteras. Som en del i arbetet med att minska vårdköer kommer staten att skjuta till drygt 7 mdkr till regionerna under år 2025.

Som svar på Mona Daviks (S) fråga informerar Martin Andersson att på grund av den stränga patientsekretessen är det svårt för nämnden att få en fördjupad information om händelsen.