•   1

    Hålltider

  •   2

    Val av justerare samt datum för justering

  •   3

    Fastställande av dagordning

  •   4

    Delgivningar

  • Följande beslut anmäls vid hälso-och sjukvårdsnämndens sammanträde den 10 november 2021:

    1. Presidiets beslut angående deltagande i konferensen "Barnrättsdagar"

    den 17-18 november 2021 (delegationsordningens punkt 1).

  •   6

    Kurser och konferenser

  •  

    Inga aktuella beslut att följa upp vid dagens sammanträde.

  •   8

    Information från hälso- och sjukvårdsdirektören

  •  

    Ärendet föredras muntligt.

  • Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut den 23 november om Budget 2022 och ekonomisk plan 2023 – 2024, uppgår hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram 2022 till 6 877,6 mnkr. Nämnden fördelar ramen till Intern produktion hälso- och sjukvård, Extern produktion hälso- och sjukvård, Smittskydd, Ledning hälso- och sjukvård samt Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser.

  • På mellansvenska sjukvårdsregionens samverkansnämnds sammanträde den 3 juni 2021 beslutades budgeten för 2022 för gemensamt finansierade verksamheter inom sjukvårdsregionen. I budgetbeslutet beslutades att rekommendera regionerna i sjukvårdsregionen att budgetera gemensamt finansierade verksamheter till en kostnad som är en uppräkning av budgeten för 2021 med 1 %.

  • Samverkansnämnden Sjukvårdsregion Mellansverige beslutade den 1 oktober 2021 att rekommendera sjukvårdsregionens regioner att abonnemangskostnaden för Hornhinnebanken 2022 fastställs i enlighet med förslag.

     

  • Sjukvårdsdelegationen vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträdet den 16 september 2021 beslutat att rekommendera regionerna att till Tobiasregistret betala 0,75 kr/invånare och år från och med 1 januari 2022 till och med 31 december 2024. Tobiasregistret är ett nationellt register för givare av blodbildande stamceller.

  • Sjukvårdsdelegation vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträdet den 16 september 2021 beslutat att rekommendera regionerna att till Nationella navelsträngsblodbanken betala 0,95 kr/invånare och år från och med 1 januari 2022 till och med 31 december 2024.

  • Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har utifrån de instruktioner som finns i rutin för internkontrollplan identifierad 10 risker i en riskanalys. Dessa risker är grunden för den internkontrollplan som förvaltningen föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta om. I internkontrollplanen beskrivs vad som ska kontrolleras, hur det ska kontrolleras, när och vem som är ansvarig för de olika kontrollmomenten

     

  • Region Gävleborg delar, som en del i den interna läkarutbildningen, årligen ut Handledarpriset. Detta för att uppmärksamma den kliniska handledningens betydelse för yngre läkares utveckling.

    Priset gör det möjligt att premiera goda föredömen bland de många kunniga och erfarna läkare som finns i regionen, som dagligen bidrar till en bättre sjukvård för regionens invånare genom att stötta yngre kollegor och dela med sig av sina kunskaper.

    Juryn för priset består av styrelsen i regionens underläkarförening, SYLF Gävleborg. 

    Varje år kan region Gävleborgs AT-läkare, ST-läkare och övriga underläkare nominera handledare som skapar en god undervisningssituation för läkare under utbildning.

     

    Ärendet föredras muntligt vid sammanträdet.

  • Den reviderade cancerplanen 2022-2024 syftar till att de aktiviteterna som bör genomföras för att uppnå målen i den nationella cancerstrategin verkställs.

    Den reviderade versionen av cancerplanen är uppbyggd på ett sätt som ska möjliggöra att den används i verksamheterna och i sjukvårdens ledningsgrupper.

    Upptagna utvecklingsområden är utvalda utifrån sjukvårdsregionens nuvarande behov och planen syftar till att lyfta in nya aktiviteter inom dessa områden. Detta utesluter inte fortsatt utvecklingsarbete med aktiviteter som funnits med i tidigare utvecklingsplaner om behovet fortfarande kvarstår, utan avser att bredda perspektivet ytterligare.

    Region Gävleborgs handlingsplan är uppbyggd för att användas praktiskt med mål och aktiviteter, följs upp kontinuerligt av styrgruppen för LPO Cancersjukdomar  samt årligen av RCC Mellansverige.

    Cancerplan 2022-2024 är antagen av Samverkansnämnden i sjukvårdsregion Mellansverige den 1 oktober 2021.

     

    Kostnader och finansiering

    Verksamheternas arbete inom LPO Cancersjukdomar kommer bedrivas inom tilldelad budget. Utöver detta finns Cancersamordnare som processtöd i arbetet med att uppnå målen i Region Gävleborgs handlingsplan och sjukvårdsregionala cancerplanen 2022-2024, som finansieras av Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser. 

  •   18

    Information - Sommarutvärderingen för HoS 2021

  •   19

    Information - Status, analys och planerade åtgärder avseende tillgänglighet och köer i Gävleborg

  •   20

    Information från Sjukvårdsregion Mellansverige

  • I en motion föreslår Henrik Olofsson, Yvonne de Winter och Bernt Larsson (SVG)

     

    ·         att Region Gävleborg ger hälso och sjukvårdsdirektören i uppdrag att se över vilka möjligheter det finna att enkelt skapa digitala besök mellan patient och anhörig.

    ·         Att Region Gävleborg inför dessa digitala patientbesök omgående

    ·         Att motionen behandlas med stor snabbhet redan under 2021

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

     

    Flertalet patienter har idag egna mobiltelefoner eller skärmar och det finns således redan idag möjlighet för patienter att själva använda sin telefon eller annan digital lösning för att kommunicera med sina anhöriga.  

     

    Om det däremot ska ske i Region Gävleborgs regi innebär det att Region Gävleborg startar en ny personuppgiftsbehandling eftersom även ljud och bild räknas som personuppgifter, vilka behöver hanteras på ett reglerat sätt enligt principerna i dataskyddsförordningen (GDPR), där både patientens och den anhöriges integritet måste beaktas. Vidare krävs införskaffande av digitala telefoner och/eller plattor, vilket är förenat med en kostnad för anskaffande och användande. Dessa hjälpmedel behöver företrädesvis vara desinficerbara för att minimera risk för smittspridning mellan användarna. Att som vårdgivare ta fram en rutin för att erbjuda digitala kontaktvägar kräver insatser och resurser inom informationssäkerhet och innebär kostnader som inte bedöms stå i proportion till nyttan.

     

  • I en motion föreslår Richard Carlsson (SD)

     

    -          Att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdra att inleda försök med en ”svart låda” vid operationer för att öka patientsäkerheten och förbättra uppföljningen för personalen

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

     

    Det finns ingen indikation på att patientsäkerheten skulle vara äventyrad. I Region Gävleborg är patientsäkerheten hög och patientsäkerhetsarbetet, och tillika mestadels av den forsknings som görs inom ämnet, inriktar sig på att förutse negativa händelser och eventuella vårdskador och jobba proaktivt. Verksamheterna anser inte att en ”svart låda” skulle tillföra något i det arbetet. 

     

    De senaste tre åren har det i Region Gävleborg rapporterats nästan 20 000 avvikelser och av dessa är mycket få kopplade till direkt opererande verksamhet. Under samma period har fyra stycken Lex Maria anmälningar gjorts, som är direkt kopplade till operation, och utretts. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har lagt ner samtliga ärenden, efter utredning, utom ett som kommer följas upp.  

     

    Utifrån en informationssäkerhetsaspekt räknas röstinspelningar som personuppgifter och måste följa de grundläggande principerna i dataskyddsförordningen, både patientens och vårdpersonalens integritet ska beaktas. 

  • I en motion föreslår Stig Zettlin och Jan Näsholm (-)

     

    -          Att en fastläkarreform för äldre genomförs enligt motionen.

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

     

    Alla patienter inom primärvården har enligt Patientlagen (2014:821) rätt att begära eller bli erbjudna en fast läkarkontakt och/eller en fast vårdkontakt. Vårdgivaren ska i möjligaste mån tillgodose invånarens krav på val av fast läkarkontakt/vårdkontakt och aktivt medverka om invånaren önskar byta fast läkarkontakt/vårdkontakt.

    För patienter med livshotande tillstånd ska en fast läkarkontakt utses. Införandet av digitala vårdmöten (DVM) kommer att medföra ett betydligt ökat fokus på att utse fasta vård- och läkarkontakter och underlätta för patienten att i första hand boka in besök hos utsedd fast läkarkontakt. 

     

    Det finns många anledningar till att ha en fast vårdkontakt, inte enbart hög ålder. En fast vårdkontakt är en utsedd person som ser helheten och tar ansvar för samordningen av patientens vård.

    Det är viktigt att de resurser som regionen har till sitt förfogande används på rätt sätt och i många fall är en fast vårdkontakt rätt prioritering framför en fast läkarkontakt till exempel om behoven handlar om samordning, trygghet eller är mer relaterade till behandlingar som utförs av annan profession än läkare, till exempel såromläggningar, rehabilitering eller samtalsstöd. 

     

    Påståendet att äldre med sjukhusbehov skulle ha nekats sjukhusvård stämmer inte. Region Gävleborg har under hela pandemin tagit hand om och haft kapacitet att ta hand om alla patienter med sjukhusbehov. Detta har bland annat bekräftats i den granskning av boende på SÄBO som genomfördes av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som inte hade några anmärkningar avseende vilka vårdinsatser som givits eller erbjudits gruppen. 

  • I en motion föreslår Henrik Olofsson (SVG)

     

    ·         Att Region Gävleborg omedelbart genomför en utredning av alla som avlidit i Covid-19 om några endast bedömts via telefon av läkare eller om läkaren verkligen varit på plats på boendet under sin bedömning av patienten

    ·         Att Region Gävleborg tydliggör att läkare ska bedöma patienter på kommunala boenden genom att verkligen vara där på plats, ej via telefon eller ipads

    ·         Att Region Gävleborg om det i undersökningen av de som avlidit i Covid-19 på våra boenden visar sig att någon bedömts via telefon gör en IVO anmälan om detta

    ·         Att motionen behandlas med mycket stor brådska

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

     

    Svaren på frågorna som ställs finns till övervägande del att tillgå i det yttrande regionen avgivit som svar på IVOs tillsyn angående spridning av Covid-19 (Dnr. HSN 2020/989). 

     

    I yttrandet framgår att regionen initierat flera åtgärder sedan våren 2020 avseende brister som uppdagats i och med pandemins start, likväl som det beskrivits en omfattande strategi för att förbättra vården kring patienter boende på SÄBO. Den handlingsplanen håller nu på att implementeras och en uppföljande rapportering till IVO kommer att ske efter sommaren.  

     

    I yttrandet till IVO framgår bland annat att: 

     

    ·         Regionen har via chefsläkare genomfört en omfattande granskning av journalerna för samtliga de 85 patienter i regionen boende på SÄBO och som under våren och sommaren avlidit i eller i samband med en Covid-19-diagnos. Genomgången bekräftar att de med sjukhusbehov fick sådan vård.  

     

    ·         Tydliga upprepade direktiv har sedan april-20 utgått till verksamhetschefer, vårdenhetschefer och läkare i primärvård med ansvar för särskilda boenden i regionen som trycker på vikten av individuella bedömningar, fysiska besök av läkare vid behov samt delaktighet av patient och anhöriga. 

     

    Regionens chefsläkargrupp har med de analyser som gjorts inte funnit grund för IVO anmälan i något enskilt patientfall. Inte heller IVO hade något att anmärka på i frågan om bedömningarna eller handläggningen av patienter på SÄBO, men väl mot bristande dokumentation. Såväl de brister som IVO pekat på som sådana vi själva sett behöver stärkas jobbas det nu intensivt med och återrapportering till IVO sker senast i september. 

  • I en motion föreslår Richard Carlsson och Daniel Persson (SD)

     

    -          Att Region Gävleborg inför en virtuell ungdomsmottagning på prov och vid framgång för denna jobbar mot att permanenta införandet

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

     

    Familjehälsan har redan påbörjat ett arbete för att se över möjligheten att införa en virtuell ungdomsmottagning för att öka tillgängligheten för målgruppen.

     

    Redan idag finns umo.se https://www.umo.se/fraga-umo/ där ungdomar anonymt via en chatt kan få svar på sin frågor. UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO.se ges kunskap om kroppen, sex, relationer, psykisk hälsa, alkohol och droger, självkänsla och mycket annat. Sveriges samtliga regioner är med och betalar för UMO.

  • I en motion föreslår Richard Carlsson och Daniel Persson (SD)

     

    -          Att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att publicera väntetider inom verksamheterna på regionens hemsida

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

     

    Allmän tillgänglighet utifrån vårdgarantin går att se på vantetider.se som drivs av Sveriges kommuner och regioner (SKR). 

     

    Väntetider på individuell nivå/diagnosnivå kommer inte kunna tas fram då det ligger i Hälso- och sjukvårdens uppdrag att prioritera de patienter med störst behov först, ”väntelistan” är med andra ord föränderlig. 

     

    Regeringen har avsatt pengar till SKR för att göra en fördjupad studie inför en nationsöverspännande jämförelsetjänst där allmänheten ska kunna jämföra kvalitet, tillgänglighet och patientnöjdhet mellan olika vårdgivare. Region Gävleborg inväntar resultatet av denna studie.

  • I en motion föreslår Hans Backman (L)

     

    ·         Att Gävleborg upprättar mål om minst en ambulanssjuksköterska per ambulans och att senast 2024 gör om detta till ett krav, överensstämmande med FLISA:s riktlinjer.

    ·         Att krav på ambulanssjuksköterskekompetens ställs vid nyanställning eller att utbildningsplats söks snarast efter anställning.

    ·         Att prioriteras i regionens satsning på betalda utbildningstjänster.

     

    Hälso-och sjukvårdsnämnden svarar:

     

    Ambulanssjukvården har som målsättning att ha medarbetare med hög och relevant kompetens. En del i detta är formell kompetens, men andra viktiga delar är vidareutbildning, kompetensförsörjning och erfarenhet av kliniskt arbete. Den egna formella och reella kompetensen behöver i de flesta fall kompletteras för att ge en bra grund i arbetet inom ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården i Gävleborg har en gedigen intern utbildningsverksamhet där alla får genomgå avancerad utbildning i traumaomhändertagande enligt internationellt koncept som används i stora delar av västvärlden. Dessutom genomförs utbildning för alla i prehospital sjukvårdsledning enligt svensk katastrofmedicinsk standard. Verksamheten har egna utbildningssjuksköterskor och instruktörer inom olika områden som utbildar och uppdaterar allas kompetensnivå.


    Ambulanssjukvården har som målsättning att ha medarbetare med hög och relevant kompetens. En del i detta är formell kompetens, men andra viktiga delar är vidareutbildning, kompetensförsörjning och erfarenhet av kliniskt arbete. Den egna formella och reella kompetensen behöver i de flesta fall kompletteras för att ge en bra grund i arbetet inom ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården i Gävleborg har en gedigen intern utbildningsverksamhet där alla får genomgå avancerad utbildning i traumaomhändertagande enligt internationellt koncept som används i stora delar av västvärlden. Dessutom genomförs utbildning för alla i prehospital sjukvårdsledning enligt svensk katastrofmedicinsk standard. Verksamheten har egna utbildningssjuksköterskor och instruktörer inom olika områden som utbildar och uppdaterar allas kompetensnivå.

    Verksamhetens mål är att 50 % av medarbetarna i verksamhetsområdet har vidareutbildning och då önskvärt inom ambulans/akutsjukvård. Flisas (föreningen för ledningspersonal inom svensk ambulanssjukvård) riktlinjer är en vägledning, där varje verksamhet behöver beakta de förutsättningar och möjligheter som finns. 

    Inom verksamheten arbetar idag ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och vidareutbildade sjuksköterskor med olika inriktningar. Det finns sjuksköterskor med specialistkompetens inom ambulanssjukvård, distrikt, anestesi, intensivvård, barnmorskor med flera, och sammanfattningsvis är det en relativt hög andel vidareutbildade medarbetare med en bred fördjupad kunskap, vilket är till gagn för patienterna och verksamheten. Det är idag ca 20 % av sjuksköterskorna som är etiketterade som ambulanssjuksköterskor inom ambulanssjukvården. En del av dessa sjuksköterskor har studerat på betald arbetstid med utbildningstjänst och andra har studerat på egen hand.
     
    Som grundutbildad sjuksköterska kan man studera vidare till specialistsjuksköterska med inriktning mot 12 olika områden, bland annat ambulanssjukvård. Region Gävleborg har sedan flera år erbjudit förmånen för sjuksköterskor att studera till specialistsjuksköterska med bibehållen lön, så kallade utbildningstjänster. Antalet utbildningstjänster och fördelning mellan de olika inriktningarna varierar över tid utifrån finansieringsmöjlighet och verksamhetens behov. Ambulanssjukvården tilldelas i dagsläget ca 3-4 utbildningstjänster varje år vilket erbjuds och tillsätts.

    För att leva upp till det krav som föreslås i skulle verksamheten behöva tilldelas fler antal utbildningstjänster varje år. Detta behöver ställas i prioritering till antalet utbildningstjänster på helheten i Regionen och hur de ska fördelas utifrån behov till alla verksamheter. Verksamheten ser utifrån detta att förslagen inte är en framkomlig väg i dagsläget, liksom att nödvändig kompetens kan säkras på andra sätt än genom formell vidareutbildning i ambulanssjukvård. Men utifrån utbildningstjänsterna kommer antalet med specialistutbildning inom ambulanssjukvård att vara högre inom de kommande åren.

  • I en motion föreslår Henrik Olofsson (SVG)

     

    -          Att regionstyrelsen får i uppdrag att se över och gå igenom vår pandemi och epidemiplan för Region Gävleborg

    -          Att regionstyrelsen har ett förslag till förändringar/justeringar klart för beslut under 2021av vår pandemi och epidemiplan

    -          Att motionen behandlas med snabbhet och kan beslutas av regionfullmäktige senast feb 2021

     

    Hälso-och sjukvårdsnämnden svarar:

     

    Ansvarig för att upprätta dessa planer är smittskyddsläkaren. Smittskyddsenheten ser kontinuerligt över pandemi- och epidemiplan tillsammans med beredskapsenheten och justerar dessa planer vid behov. Erfarenheter som regionen får till sig under denna pandemi tas tillvara på. Pandemi- och epidemiplanen reviderades senast nu i mars och senare i höst kommer en samlad utvärdering att göras. Pandemi- och epidemiplanen finns tillgänglig på regionens hemsida.

     

    Under en pågående pandemi ligger fokus främst på att genomföra de planer regionen utarbetat och efter pandemin, alternativt när läget är mindre ansträngt, ökar fokus på att justera och utvärdera nämnda planer.

    Utvärderingar såväl inom Region Gävleborg som nationellt ger och kommer att ge ett stort kunskapsunderlag till det framtida arbetet med Region Gävleborgs olika beredskapsplaner.

  • I en motion föreslår Jennie Forsblom, Lili André, Peter Åkerström och Lars Österberg (KD)

     

    • Att Region Gävleborg inför psykiatriambulans eller mobila psykiatriska team

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

     
    I samhället ses idag en ökning av patienter med psykisk ohälsa. Både psykiatrin och akut/ambulanssjukvården i Region Gävleborg ser att det finns ett behov av att arbeta med att möta denna patientgrupp på ett bättre sätt. Inrättande av funktionen psykiatriambulans är ett konkret alternativ för hur detta behov kan mötas, men verksamheten ser hellre att insatserna sker med en bredare ansats och perspektiv utifrån vår länsbefolknings behov och länets förutsättningar.

    Den satsning som nu görs från regeringen är att med medel förstärka ambulanssjukvården samt de statsbidrag som det finns möjlighet att ansöka om avseende att förbättra omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa. Utifrån dessa satsningar har Region ansökt om statsbidrag och blivit tilldelat medel.

    Under 2019 deltog Region Gävleborg i en granskning som genomfördes av LÖF- Säker suicid, och utifrån denna granskning har utvecklingsområden tagits fram. De medel som tilldelats Region Gävleborg kommer att användas för att arbeta med och utveckla dessa områden.  

    Det som verksamheten ser som viktiga områden att arbeta med är bland annat kompetensutveckling i akut/ambulanssjukvården inom psykisk ohälsa. Inom akutsjukvården möter alla medarbetare utsatta patienter med psykisk ohälsa, och för att möta dem på bästa sätt behövs kompetensutveckling i området. Utbildning ska generera i att medarbetare får ökad kunskap och att bättre medicinska bedömningar kan göras, vilket leder till att patienten kan bemötas och omhändertas på ett bra sätt oavsett resurs. 

    De medel som tilldelats kommer även att användas för att öka samverkan mellan psykiatrin, akut/ambulanssjukvården, primärvården och polisen. Detta för att förbättra omhändertagandet av denna patientgrupp i hela Region Gävleborg.

    Organisationen ska noggrant följa utvecklingsarbetet och dess resultat. Det kan inte på förhand uteslutas att Region Gävleborg kan behöva någon form av mobil lösning. Resultatet av den satsning som görs nu får visa om ytterligare och annorlunda insatser krävs.

     

     

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.