Möte 2024-09-26

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning av Min vård Gävleborg. Granskningen syftade till att bedöma om Region Gävleborg under införandet av Min Vård Gävleborg har säkerställt regelefterlevnaden avseende personuppgiftsbehandling samt arbetat på ett ändamålsenligt sätt avseende riskhantering. Granskningen är avgränsad till områdena informationssäkerhet och dataskydd och inriktas på de områden som avser riskhantering och konsekvenshantering. Granskningen är också avgränsad till att omfatta det arbete som gjorts och de åtgärder som vidtagits fram tills dess att MVG togs i skarp användning för vuxna patienter.

Utifrån genomförd granskning är PwC´s sammanfattande bedömning att hälso- och sjukvårdsnämnden till övervägande del säkerställt införandet av Min Vård Gävleborg avseende dataskydd och informationssäkerhet.

Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen lämnar PwC följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:
 

• Säkerställa att dokument- och beslutshantering avseende riskanalys och
• konsekvensbedömning lever upp till kraven avseende ansvarsskyldighet enligt GDPR.
•  Säkerställa att beslutshantering inom området följer kommunallagen.
• Säkerställa att identifierade risker omhändertas på ett effektivt sätt.
• Säkerställa att uppföljning/revision av leverantör och uppfyllande av avtalsvillkor sker.

På samverkansnämndens sammanträde i Mellansvenska sjukvårdsregionens den 30 maj 2024 beslutades att rekommendera sjukvårdsregionens regioner att i respektive regions budgetprocess för 2025 räkna upp innevarande års budget för de gemensamt finansierade verksamheterna i sjukvårdsregionen med 2,5%.   

Samverkansnämnden i Sjukvårdsregion Mellansverige beslutade den 30 maj 2024 att rekommendera sjukvårdsregionens regioner att godkänna förslag till ”Avtal om gemensam regional satsning på forskning 2025–2030, Sjukvårdsregionala forskningsrådet Mellansverige”.

Årsplanen beskriver politisk viljeinriktning och prioriteringar, samt ekonomisk plan för kommande år.  Hälso- och sjukvårdsdirektör tar med utgångspunkt i den politiska årsplanen samt verksamhetsanalys fram en verksamhetsplan som förmedlas till hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Verksamhetsplanen följs upp genom avstämningar med förvaltningens chefer, genom verksamhetsstödet Stratsys samt genom den internkontroll som förvaltningen tar fram.

Föreslagen avgiftshandbok för 2025 innehåller, utöver justeringar som är en konsekvens utav regeringsbeslut, höjda avgifter på uteblivna- eller sent avbokade besök eller åtgärder, en avgift för utebliven språktolkkontakt samt ett tillägg i avgiften för sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling som inte utgör allmän handling.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska inför varje nytt kalenderår upprätta plan över sammanträdesdagar. Sammanträdesplanen har koordinerats med övriga sammanträden för att skapa ett bra flöde för ärende i olika instanser.

I en motion föreslår Carina Ohlson (C) följande:

1. Att en översyn av hjälpmedelsförskrivningen görs i syfte att fler typer av hjälpmedel ska kunna förskrivas.
2. Att en utredning genomförs om förskrivna hjälpmedel kan ingå i det ordinarie högkostnadsskyddet.

Regionfullmäktige beslutade 20230215 §10 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

I en motion föreslår Ulla Andersson (V) Kristina Sjöström (V) Alf Norberg (V) Petra Modée (V) Lasse Langeborg (V) Yvonne Oscarsson (V) följande:

1. att Region Gävleborg ska anta det nationella riktvärdet; 1100 invånare per specialistläkare i primärvården, som ett verksamhetsmål.
2.  att hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppdras att ta fram resultatindikatorer för att nå måluppfyllelse för det nationella riktvärdet på 1100 invånare per specialistläkare.
3. att det tas fram en handlingsplan kopplat till verksamhetsmålet, vilken ska utvärderas och revideras minst en gång om året.

Regionfullmäktige beslutade 20230215 §11 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

I en motion föreslår Eva Lindberg (S), Jan Lahenkorva (S), Mona Davik (S), Henrik Berglund Persson (S), Shida Kinuka Karlsson (S) och Elisabeth di Paolo-Sandberg (S) följande:

1. Att en utredning tillsätts för att undersöka hur en sammanhängande barn-, elev- och ungdomshälsovård kan skapas i Gävleborgs län.
2. Att utredningen utgår från befintliga aktörers organisering, deras uppdrag och mandat.
3. Att utredningen undersöker hur ett geografiskt områdesansvar kan kombineras med befintliga vård- och skolvalssystem.
4. Att utredningen bör utgå från ett barnrättsperspektiv.

Regionfullmäktige beslutade 20230330 §54 att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning.

Likt vädret varierar antalet gånger helikopter inte kunnat landa på Gävle sjukhus på grund av väderförhållanden per månad. Region Gävleborg har uttalat sig i frågan i det remissvar som initiativtagaren hänvisar till. Initiativtagen är välkommen att återkomma med en interpellation i det fall att frågor kvarstår efter att ha tagit del av remissvaret. 

Tommy Stokka, stabschef, och Erik Lundgren, controller, informerar om tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. 

Martin Andersson, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om:

• Nyheter inom hälso- och sjukvården. 
• Status inom psykiatrin. 
• Resursteam/bemanningspool.  
• Inhyrning av vårdpersonal. 

Jörgen Tranevik, verksamhetschef, och Karin Fast, biträdande verksamhetschef, informerar om mödra- och förlossningsvård. 

Pia Johansson, utbildningschef, informerar om klimakterievård. 

Erik Lundgren, controller, informerar om medelsförvaltning januari-augusti 2024. 

Resultatet för perioden uppgick till -307,0 mnkr jämfört med budgeterade 58,4 mnkr, d.v.s. en avvikelse med -365,4 mnkr. Verksamhetens intäkter under perioden uppgick till 6 392,7 mnkr och avvek positivt mot budget med 35,8 mnkr. Den främsta förklaringen bakom denna positiva avvikelse var högre interna intäkter, där intäkter för ett sektorsbidrag bidraget till 113 mnkr högre intäkter än. Verksamhetens kostnader uppgick till 6 699,7 mnkr och avvek negativt mot budget med -401,2 mnkr. Främsta orsaken var att kostnader för egen och inhyrd personal översteg budget. 

Periodens investeringar uppgick till 43,8 mnkr, där den största enskilda investeringsutgiften under perioden var en uppgradering av en datortomograf i Gävle för 3,5 mkr. Investeringsprognosen vid delåret är att utfallet vid årets slut kommer att landa på 85 mnkr, vilket är lägre än tilldelad ram för 2024.   

En övergripande ekonomisk helårsprognos för nämnden pekar på ett underskott på 460 mnkr.

Erik Lundgren, controller, informerar om ärendet Åtgärder för en ekonomi i balans. 

Tommy Stokka, stabschef, informerar om uppföljning av internkontrollplan januari-augusti 2024.  

Tommy Stokka, stabschef, informerar om psykiatriutredningen. 

I den årsplan som beslutas av Hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden 2024-2026 är ett av de områden som lyfts fram psykiatrin, och att det ska göras ett fortsatt arbete för att stärka och förbättra denna. Denna politiska prioritering framgår också av budget 2024 och ekonomisk plan 2025-2026. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger således i uppdrag att utreda och föreslå förbättringsåtgärder inom några specificerade områden.

På hälso- och sjukvårdsnämnden 22 maj fick Hälso- och sjukvårdsdirektören i  uppdrag att framföra en fördjupad utredning av psykiatrin, i syfte att se över:

• Hur övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin i Gävleborg kan bli bättre för patienten.
• Hur vi kan jobba mera med värdegrundsfrågor för att patienten ska få ett bättre bemötande.
• Hur ledning och styrning kan bli mera ändamålsenlig.
• Om vi har lokaler som är ändamålsenliga för patienterna.

Resultatet av den fördjupade utredningen med förslag till åtgärder redovisas för Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Tommy Stokka, stabschef, informerar om ärendet Översyn administration hälso-och sjukvårdsförvaltningen. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden gav vid sammanträdet i maj hälso- och sjukvårdsdirektör i uppdrag att göra en översyn av administration inom hälso- och sjukvården, samt föreslå åtgärder för att effektivisera administrationen. Resultatet av rapporten skulle presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden i september 2024.

Underlagsrapporten till Vårdansvarskommittén, där administration inom hälso- och sjukvårdens analyseras, har fått stor plats i utredningen. Ett antal områden har valts ut för delanalys, och till delanalyserna presenteras totalt ca 40 åtgärder av varierande omfattning. Sammanvägt ger dessa stort potential att frigöra mera tid till den kliniska verksamheten för att säkerställa god och säker vård samt bidra till anpassningar till den ekonomiska ram som nämnden har fått tilldelat.

I budget 2024 ges Hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag för boende i Gävleborg som är i behov ska erbjudas klimatvård.

I en motion föreslår Ulla Andersson (V), Kristina Sjöström (V), Alf Norberg (V), Petra Modée (V), Lars-Göran Langeborg (V) och Yvonne Oscarsson (V) följande;
 

• att mobila sjukvårdsteam införs i Region Gävleborg.

I en motion föreslår Ulla Andersson (V), Kristina Sjöström (V), Alf Norberg (V) Petra Modée (V), Lasse Langeborg (V) och Yvonne Oscarsson (V) följande: 

• att jämställdhetsperspektivet integreras i hälso- och sjukvårdens styrsystem.
• att vårdpersonalen utbildas i jämställdhet inom vården på ett strukturerat sätt.
• att regionens ledningsgrupp ska genomgå utbildning i jämställd vård. Motion Fullmäktige i Region Gävleborg 2023-02-27 Jämställd vård
• att Samhällsmedicin tillsammans med ett antal verksamhetsområden (tex kardiologin och ögon) tar fram en arbetsmetod för att komma tillrätta med de strukturella skillnaderna i vård mellan kvinnor och män.
• att all vårdstatistik ska vara könsuppdelad.
• att det varje år väljs ut verksamheter som det görs strukturella genomgångar av ur ett jämställdhetsperspektiv av den vård som givits. Genomgångarna redovisas för regionstyrelsen.
• att en genomgång görs ur ett jämställdhetsperspektiv av förskrivning av läkemedel.

I en motion föreslår Magnus Svensson (C) och Elisabeth Carlson-Cederholm (C) följande:

• Att Region Gävleborg börjar göra mer av det texten ovan beskriver 
• Att Region Gävleborg inför personaldriven verksamheter och vårdenheter.   

I en motion föreslår Eva Lindberg, Jan Lahenkorva, Mona Davik, Henrik Berglund Persson, Shida Kinuka Karlsson och Elisabeth di Paolo-Sandberg (S):

• Att Region Gävleborg i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården (God och nära vård) till barn stärker samverkan med socialtjänsten.
• Att Region Gävleborg i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården (God och nära vård) och tandvården till barn stärker samordningen mellan verksamheterna.

Många med psykisk ohälsa lever i ett omfattande utanförskap. Egen isolering, dålig ekonomi och ett mående som gör att vardagens alla uppgifter blir svåra att klara av. Många har inte arbete och behöver flera olika samhällsinsatser i sina liv. Kostnaden för individen och deras anhöriga är självklart stor och här kan såväl kommuner som regionen göra betydligt mer för gruppen. Även samhällets kostnader är omfattande.

Tyvärr har patientgruppen ingen stark samhällsröst. Därför är det särskilt viktigt att politiken ser och hör deras behov. Genom stödinsatser kan patientgruppens behov av sjukhusinläggningar minska liksom deras stöd från psykiatrin i stort. Stödinsatser kan dessutom leda till att personer med psykisk ohälsa kommer i arbete eller närmare att komma i arbete.

Enligt en studie som Fontänhusen tagit fram kan man se att deras medlemmar gör betydande stegförflyttningar mot egenförsörjning och bättre mående. Dessa stegförflyttningar innebär även ett mindre behov av sjukvård. Enligt studien är återbetalningstiden samhällsekonomiskt 7 månader, för de satsade resurserna.

Vi vet också att måendet förbättras relativt snabbt efter de första kontakterna med ett Fontänhus. De har fler sociala kontakter, fler vänner, får rutiner i vardagen, meningsfull sysselsättning, stöd till studier och/eller frågor om arbete m.m Betydelsen av att vara i ett sammanhang, ”en familj” är enormt viktig - det hjälper till att bryta den isolering som många med psykisk ohälsa hamnar i.

I Sandviken finns nu ett Fontänhus, vilket bland annat finansieras av Sandvikens kommun, Göranssonska fonden (som köpt fastigheten) samt andra fonder. Region Gävleborg är inte med och finansierar driften. Det borde regionen vara då de patienter som är i behov av verksamheten i Fontänhuset också är i kontinuerligt behov av regionens vårdinsatser. Fontänhuset minskar patientgruppens behov av regionens vårdinsatser. Det försvårar också för Fontänhuset att få annan finansiering.

Utifrån ovanstående yrkar vi:

• att Region Gävleborg går in som medfinansiär i Fontänhuset Sandviken.
• att Region Gävleborg bör ta initiativ för stärka verksamheten i länets kommuner för personer med psykisk ohälsa.