Möte 2023-12-05

Ordförande informerar att §149 Anmälningar för kännedom, är handlingar publicerade senare än vid utskicket samt om återremitterade ärenden på regionfullmäktiges novembersammanträde gällande budget och avgiftshandboken för år 2024. Vidare informerar ordförande att dagens beslut om ramfördelning, §152, är under förutsättning att regionfullmäktige beslutar om budget 2024 på sammanträdet den 12 december 2023.

Gunilla Nordström och Roger Hedlund (SD) informerar från patientnämndens verksamhet. Bl.a. om ärenden nationellt 2022, ärenden 2023 jämfört med 2022 Analys/rapporter 2023, analys/rapporterna:  jämlik primärvård samt Vår gemensamma patient samt om kommande rapporter och sammanställningar.

Vidare om ökningen av anmälningar som gäller i huvudsak vård och behandling samt kommunikation, förbättringar och åtgärder i vården. Nämndens analyser av privata hälsocentraler i jämförelse med offentliga. Åtgärder och rutiner samt om kontakten med respektive verksamhetsområde.

Länk till nämnden:

Patientnämnden - Region Gävleborg (regiongavleborg.se)

Efter regionfullmäktiges beslut den 28-29 november om Budget 2024 och ekonomisk plan 2024 – 2025, uppgår hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram 2024 till 7 485,7 mnkr.
Nämnden fördelar ramen till Intern produktion hälso- och sjukvård, Extern produktion hälso- och sjukvård, Smittskydd, Ledning hälso- och sjukvård samt Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser.

Hälso-och sjukvårdsnämnden informerades om förslaget av ramfördelning vid novembersammanträdet.

Nämnden ajournerar sig mellan kl 11.00-11.05.

Hälso- och sjukvårdsdirektör fick vid nämndens sammanträde den 31/1 2023 i uppdrag att redovisa en åtgärdsplan som syftar till att rätta till de brister som framkommit i genomlysningen.

Nämnden fick en redovisning av verksamhetschef för vuxenpsykiatrin vid sammanträdet april 2023 och sedan en uppföljning vid sammanträdet i oktober 2023. Åtgärdsplanen är ett långsiktigt arbete med en tydlig viljeinriktning. Redovisningarna visar att ett systematiskt arbetssätt är etablerat som redan visar på betydliga förbättringar.

Hälso- och sjukvårdsnämnden avser att ge ytterligare ett utredningsuppdrag riktat mot vuxenpsykiatrin under 2024.

Efter diskussion informerar ordförande att ärendet senareläggs idag, se § 157.

Tillgänglig vård är ett prioriterat område för Hälso- och sjukvårdsnämnden och principen är att den som har störst behov ska få vård först.

Hälso- och sjukvårdsnämnden väljer för närvarande att följa upp följande tillgänglighetsparametrar;

1.      Telefontillgänglighet

2.      Första besök i specialistsjukvården

3.      Inställelsetid till ambulans

Vid nämndens sammanträde 2023-09-27 och redovisning av medelsförvaltningen (dnr HSN 2023/540) fick Hälso- och sjukvårdsdirektör i uppdrag att återkomma med en plan för anpassning till en varaktig och stabil hälso- och sjukvård, med ekonomiska effekter på kort och lång sikt. Åtgärder och resultat följs upp i nämnden kvartalsvis.

Därefter har regionstyrelsen beslutat 2023-10-17 (RS 2023/1047), att nämnder som prognostiserar underskott redovisa åtgärder för en ekonomi i balans 2025.  Hälso-och sjukvårdsnämnden skall återkomma till Regionstyrelsen 6 december 2023 med en åtgärdsplan. Åtgärderna ska återrapporteras och redovisas för regionstyrelsen i samband med delårsboksluten 2024.

Årsrapport om barnhälsovårdens verksamhet i Gävleborgs län.

Katarina Lundin informerar om syftet med rapporten, som är den andra som genomförs,  är att på ett strukturerat sätt sammanställa och presentera barnhälsovårdens verksamhet i Gävleborgs län samt att genom ett antal indikatorer ge en bild av hur barn inskrivna vid länets olika barnavårdscentraler (BVC-enheter) mår och utvecklas.
Rapporten har framkommit genom ett samarbete mellan avdelningen samhällsmedicin och barnhälsovårdsenheten i Region Gävleborg.

Länk till:  Årsrapport - Region Gävleborg (regiongavleborg.se)

Fortsättning av §153.

Hälso- och sjukvårdsdirektör fick vid nämndens sammanträde den 31/1 2023 i uppdrag att redovisa en åtgärdsplan som syftar till att rätta till de brister som framkommit i genomlysningen.

Nämnden fick en redovisning av verksamhetschef för vuxenpsykiatrin vid sammanträdet april 2023 och sedan en uppföljning vid sammanträdet i oktober 2023. Åtgärdsplanen är ett långsiktigt arbete med en tydlig viljeinriktning. Redovisningarna visar att ett systematiskt arbetssätt är etablerat som redan visar på betydliga förbättringar.

Hälso- och sjukvårdsnämnden avser att ge ytterligare ett utredningsuppdrag riktat mot vuxen-psykiatrin under 2024.

Martin Andersson ger en lägesrapport från förvaltningen gällande produktion, läget gällande Baldersnäs hälsocentral, arbetet med besparingar, läget på akutmottagningarna, vårdgarantin, arbetet med hyrpersonal samt om antal och kostnader för inhyrd personal.

Nämnden ajournerar sig mellan kl. 14.50-15-15.

Antecknas att nämnden under ajourneringen har grupparbete med diskussioner om året som gått.

Internkontrollplanen arbetas fram enligt fastställd rutin för samtliga verksamheter inom
Region Gävleborg.

Tommy Stokka informerar om planen med 5-8 kontrollmoment som nämnden har uppsikt över samt att fortsätta med tidigare risker även år 2024, bl.a. tillgänglighet, framtidsbygget, min vård Gävleborg, patientsäkerhet, sjukresor och återhämtning för personal.

Ärendet avser nämnden besluta på sitt nästkommande sammanträde.

Från Regionfullmäktige har rubricerade revisionsrapport överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredande av svar.

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning avseende hantering av synpunkter och klagomål.

Granskningens syfte är att granska om patientnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har ett ett ändamålsenligt sätt att hantera synpunkter från patienter och att det sker med en god intern kontroll.Utifrån genomförd granskning är den samlade bedömningen att patientnämnden till övervägande del och hälso- och sjukvårdsnämnden i begränsad omfattning har ett ändamålsenligt sätt att hantera synpunkter och klagomål från patienter och att det sker med en god intern kontroll.

Ingrid Jonsson (SVG) anmäler jäv.

Ett medborgarförslag har inkommit angående att införa En väg in för vuxna invånare med psykisk ohälsa

Ordförande informerar att medborgaren via regionens blankett, har erbjudits att delta och föredra sitt eget förslag, medborgaren har avböjt.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar

Tack för medborgarförslaget gällande ”En väg in”! Det är bra att behovet av psykologiska behandlare på hälsocentralerna lyfts. Vi i den politiska majoriteten ser mycket positivt på att stärka och förbättra psykiatrin, psykiatrin är ett av våra områden där vi lägger stort fokus. Den psykiska ohälsan är idag ett stort och växande problem som drabbar både unga och gamla. Det drabbar även närstående, som familjemedlemmar, i hög utsträckning. Psykisk ohälsa är ofta en bidragande orsak till sjukskrivning vilket skapar lidande för människor samtidigt som det har en negativ påverkan på samhällsekonomin.

En granskning av vuxenpsykiatrin i Region Gävleborg genomfördes nyligen. Denna granskning innehöll områden som patientsäkerhet, avvikelsehantering och värdegrund-tystnadskultur. Efter denna följer en handlingsplan med förslag till åtgärder. Pågående utvecklingsarbeten inom primärvården finns som syftar till att arbeta fram en god service till medborgarna utifrån tillgänglighet, att lotsa patienterna till rätt vårdnivå och gällande bemanning. Den digitala tjänsten Min Vård Gävleborg kan också ses som en väg in till vården, där patienten utifrån sina beskrivningar ska lotsas till rätt kompetens inom vården.

I arbetet med att stärka och förbättra psykiatrin ingår att ta del av både patienters, medarbetares och chefers tankar, idéer och erfarenheter. Framöver har vi gott hopp om att det ska finnas naturliga forum för utbyte av idéer som utvecklar verksamheten. Vi kommer att beakta synpunkter från medborgarförslaget i vårt fortsatta verksamhetsövergripande arbete.

I en motion föreslår Jennie Forsblom, Lili André, Peter Åkerström och Lars Österberg, Kristdemokraterna:

·  att Region Gävleborg tar bort egenansvar för rollator och inför lån av rollator för våra innevånare över 80 år genom Hjälpmedel SAM

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Vi tar frågan om våra äldres välfärd på stort allvar. Varje år faller ca 100000 äldre i Sverige varav ca 70000 behöver läggas in på sjukhus. Region Gävleborg ligger glädjande nog lägst av alla i Folkhälsomyndighetens statistik för 2017-2021- gällande antal individer per 100000 invånare, över 65 år, som drabbats av fallolyckor.

Det vi vet om fallolyckor, utifrån bland annat underlag hos Socialstyrelsen, är att fysisk träning är den mest effektiva förebyggande åtgärden för äldre. Genom regionens förebyggande åtgärder, bland annat styrka hela livet, minskar risken för att våra äldre drabbas. Det krävs, utifrån evidens och beprövad erfarenhet, en kombination av gång, balans och funktionell träning- inte enbart styrketräning. Även arbetet i att motverka undernäring eller att genomföra omgivningsanpassningar i hemmet kan vara andra exempel på hur vi minskar risken för fallolyckor bland äldre. Med detta sagt har givetvis rullatorer även en funktion i att underlätta rörelsefriheten och därmed minska risken för ensamhet hos många äldre.

Vi vill fortsätta arbeta brett och mångdimensionerat inom SAM, och hela tiden vara beredda att göra justeringar för att följa samhällsutvecklingen. Varje förändring kräver noga överväganden och kunna påvisa goda positiva effekter för att motiveras. Hjälpmedel som Rollator tilldelas idag utifrån behov och är kopplad till exempelvis individens kognitiva förmåga, tal eller rörelsesvårigheter. Målbilden är att vi ska skapa största möjliga nytta, för flest antal individer i det olycksfrämjande arbetet, där också fallolyckor ingår. Om den sociala aspekten av rullatorer också skall prioriteras som en faktor vid tilldelning, krävs först och främst ett påvisande av att ålder har en starkt positiv korrelation med indivders behovs (givet rörlighet för en viss åldersgrupp, även inkluderat en socialinkluderande kontext). En sådan breddad behovsbild behöver också styrkas till den grad att en ny gränsdragning vid en specifik ålder i detta fall kan motiveras.

Regionens tilldelningsprinciper är en fråga vi hyser stor respekt för då det påverkar många människor i sin vardag. Vi finner idag (med nuvarande kunskapsläge) att vi inte kan ta ställning för ett bifallande, men dessa frågor kommer fortlöpande att beaktas inom regionens arbete inom hjälpmedel.

I en motion föreslår Jennie Forsblom, Peter Åkerström, Lili André och Lars Österberg (KD) - Att arbeta för att införa familjecentraler i alla kommuner i Gävleborg. -Att säkerställa att alla befintliga familjecentraler i länet har mödrahälsovård, barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst samlade.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Det har länge funnits en politisk vilja att etablera familjecentraler i länets samtliga kommuner, och det finns stora fördelar med att samlokalisera de ingående verksamheter som finns beskrivna i den nationella vägledningen för familjecentraler.

Det finns dock flera stora utmaningar för regionens verksamheter att tillhandahålla den kompetens och tillgänglighet som krävs för att upprätthålla en god och nära vård. Både nationellt och inom regionen finns stora utmaningar att rekrytera barnmorskor och att rekrytera till relativt små enheter som ofta riskerar att bli ensamstationer är en ännu större utmaning. Öppnandet av ytterligare enheter riskerar att innebära att annan, befintlig verksamhet, behöver minskas.

Små mottagningar är på flera sätt mer sårbara, och verksamheten riskerar att bli fragmentiserad med arbete på flera olika mottagningar.  Detta kan i sin tur påverka arbetsmiljön, patientsäkerheten och även tillgängligheten istället för att som tanken är öka tillgängligheten.    

Det finns goda exempel på familjecentralsliknande verksamheter både nationellt och i vårt eget län. Inom Region Gävleborg kan nämnas att Nordanstig kommun som saknar barnmorskemottagning istället har en kontaktbarnmorska i verksamheten men som är placerad på Barnmorskemottagningen i Hudiksvall. Socialtjänsten finns inte heller fysiskt närvarande på Familjecentralen i Bollnäs, men även här finns det utvecklade arbetssätt att kontakta socialtjänsten utarbetade.

I Ovanåkers kommun pågår för närvarande ett projekt för att hitta en familjecentralsliknande modell med flera ingående aktörer.  

Region Gävleborg har en utmärkt mödravård och barnmorskeverksamhet i hela vårt län, som vänder sig till kvinnor i alla åldrar, men verksamhetens stora problem är som sagt svårigheten att rekrytera personal till länets små enheter. Det som är mest prioriterat för familjen är att få tidigt stöd då barnet är fött och det tillhandahålls via barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst.
Arbete pågår med att se över hur det beskrivna stödet kan erbjudas hela länets befolkning genom alternativ till de regelrätta familjecentralerna.

 

Ärendet avses att beslutas på nämndens nästkommande sammanträde.

I en motion föreslår Richard Carlsson och Daniel Persson (SD) Att utreda förutsättningarna för att avskaffa patientavgiften för bland annat patienter som vårdas enligt LPT och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av detta till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

I Region Gävleborg finns det möjlighet till avgiftsbefrielse under vissa förutsättningar, exempelvis vid mottagningsbesök eller hembesök som sker huvudsakligen på vårdgivarens initiativ.

Under 2022 var det cirka 380 individer/år som vårdats under LPT och totalt antal dagar under LPT för dessa individer uppgick till cirka 25 800 dagar/år. Vid ett slopande av patientavgiften för dessa individer skulle de ekonomiska konsekvenserna bli ca 2 miljoner per år. 2017/2018 var frågan uppe i riksdagen och fick där avslag, gällande ett nationellt beslut om avgiftsfrihet.

Hur regionerna hanterar patientavgift vid tvångsvård skiljer sig således mycket åt. Vissa regioner har patientavgift för sluten tvångsvård men ingen patientavgift för öppen tvångsvård och tvärtom i andra regioner. Vissa regioner har ingen patientavgift för varken öppen eller sluten tvångsvård och vissa regioner tar ut patientavgift för såväl sluten som öppen tvångsvård. Det finns också ett flertal undantag i flera regioner.

Region Gävleborg har en hög ambitionsnivå och kompetens för att ytterligare stärka psykiatrin, även vid mer komplexa fall. Psykiatriverksamheten i Region Gävleborg arbetar med frågor som rör det förebyggande arbetet och effektiva behandlingsmetoder. Målet är att så få individer som möjligt ska tvångsvårdas, genom att man har ett proaktivt förhållningssätt i arbetet. Den bästa tillgängliga kunskapen ska identifieras och implementeras. Tillgången till hälsofrämjande insatser i befolkningen ska vara god. Dessutom ska alltid eventuella brister identifieras och åtgärdas.

Regionen driver ett gemensamt projekt tillsammans med verksamhetsområdet Ambulans-Akut, som rör prehospitalt omhändertagande. Detta inkluderar bland annat utbildningsinsatser, studiebesök och genomförande av mobilt arbete. Målet är att öka kvaliteten och förbättra omhändertagandet inom det prehospitala området. Arbetssättet har varit uppskattat av patienter och närstående och kan förhoppningsvis, tillsammans med god samverkan med ambulanspersonal och polismyndigheten, leda till att vi kan minska antalet tvångsåtgärder framgent. I detta svåra ekonomiska läge som vi befinner oss i, finns inga planer på att ändra avgiften vid psykiatrisk tvångsvård. Men vi ska fortsätta hålla en god dialog med berörda verksamheter och kommer vid behov att återkomma till frågan.

Ärendet avses att beslutas på nämndens nästkommande sammanträde.

I en motion föreslår Hans Backman (L) :

Att det med tanke på rådande situation med brist både på vårdplatser och på personal i delar av vårdorganisationen och konstant stort behov av inhyrd personal samtidigt som Region Gävleborg är den region i landet som har näst mest administration inrättas en regional kriskommission i Region Gävleborg

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Vi delar motionärens bild av att andel hyrpersonal i Region Gävleborg är problematisk. Vi är också medvetna om att administrationen vuxit kraftigt i regionen de senaste åren. Sedan motionen skrevs har åtgärder tagits fram för att minska både andelen hyrpersonal och den centrala administrationen.

Inom hälso- och sjukvårdsnämnden har bland annat ett kontinuitetsarbete för allmänsjuksköterskor sjösatts och en åtgärdsplan för att minska andelen övrig hyrpersonal håller i skrivande stund på att arbetas fram.

Gällande administrationen lades i budget 2023 ett uppdrag att minska den centrala administrationen vilket lett till att regionstyrelsen nu får minskad uppräkning med – 2 % för 2024.

Den politiska majoriteten jobbar enligt ovan med att både minska andelen hyrpersonal samt administrationen varför motionen anses vara besvarad.

Ärendet avses att beslutas på nämndens nästkommande sammanträde.

Från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna väcktes rubricerade initiativärende 2023-11-14 med följande lydelser:

"Protesterna mot angiverilagen är omfattande. Arbetstagarorganisationerna protesterar samfällt, likaså gör SKR. Det råder alltså enighet mellan berörda parter på arbetsmarknaden om att de inte vill se den här lagstiftningen. Man menar att de yrkesgrupper som berörs, till exempel inom vård och omsorg, tvingas bryta mot de etiska principer som deras yrken omfattas av. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra yrkesgrupper inom vården har samfällt demonstrerat, manifesterat och protesterat. Många regioner har beslutat att tillskriva regeringen och uppmana dem att sjukvårdspersonal inte ska omfattas av angiverilagen.

Om angiverilagstiftningen kommer att omfatta sjukvårdspersonal, har en del regioner uttryckt att deras personal ska veta att de som arbetsgivare anser att de inte behöver följa lagstiftningen. Det är viktigt för hälso- och sjukvårdsnämnden att få veta vilka konsekvenser de anställda anser en sådan lagstiftning kan få, vilka etiska principer hänvisar de till, vilka följder som de menar kan uppkomma om de omfattas av en eventuell angiverilagstiftning. Därför menar vi att arbetstagarorganisationerna ska bjudas in till nämnden för att de ska kunna delge oss sina konsekvensbeskrivningar, synpunkter m.m. vilka vi kan behöva få information och kunskap om.

Utifrån ovanstående yrkar vi: att arbetstagarorganisationerna, för berörda yrkesgrupper inom sjukvården, bjuds in till nämnden"

Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar:

Utredningen om informationsplikt är ännu pågående, det existerar inget lagförslag. Frågan om informationsplikt är komplicerad och uppdraget från ursprungsdirektivet står kvar om att utredaren ska analysera vilka situationer som eventuellt ska undantas från en informationsplikt. Vi inväntar färdigställandet av utredningen, med innehåll, slutsatser och förslag. På så sätt kan rätt information ges och processen får ha sin gång.