•   1

    Hålltider

  •   2

    Val av justerare samt datum för justering

  •   3

    Fastställande av dagordningen

  •   4

    Anmälan av delegationsärenden

  •   5

    Delgivningar

  •   6

    Kurser och konferenser

  •   7

    Beslutsuppföljning

  • Covid 19

    Sommar 2020

  •   9

    Resultatredovisning per augusti

  • Resultatet för perioden uppgick till -62,3 mnkr jämfört med budgeterade 65,4 mnkr, d.v.s. en avvikelse med -127,7 mnkr. Verksamhetens intäkter uppgick till 5 351,2 mnkr och avvek positivt mot budget med 127,6 mnkr. Den främsta förklaringen bakom denna avvikelse är högre specialdestinerade statsbidrag. Verksamhetens kostnader uppgick till 5 411,1 mnkr och avvek negativt mot budget med 256,2 mnkr. Främsta orsaker var att kostnader för inhyrd och egen personal översteg budget.

    Resultatprognosen för året uppgår till -136,0 mnkr. Verksamhetens intäkter beräknas uppgå till 8 225,0 mnkr, vilket är 389,5 mnkr högre än budgeterat. Främsta anledning är ökade specialdestinerade statsbidrag. Verksamhetens kostnader förväntas uppgå till 8 357,4 mnkr, vilket är 527,0 mnkr högre än budgeterat. Ökningen finns främst inom inhyrd personal samt kostnader för egen personal.

    Periodens investeringar uppgick till 31,7 mnkr och där genomförda investeringar främst var försenade investeringar ifrån 2019 samt investeringar kopplat till Covid-19. Investeringsprognosen för året uppgår till 72,4 mnkr, d.v.s. 47,6 mnkr lägre än budgeterat. De största prognostiserade investeringarna är investeringar kopplat till inflyttningen i Tullhuset (5 mnkr) samt övervakningsutrustning till intensivvården (5 mnkr).

    Mål och satsningar inom nämndens prioriterade områden för 2020 bedöms helt eller delvis kunna uppnås under året förutom målen ”Undvikbara vårdskador ska minska mot föregående år”, ”Vården ska vara lätt att nå och ges i rimlig tid” samt ”Den nationella kunskapsstyrningen, som syftar till jämlik och jämställd hälsa och sjukvård, ska etableras och vara i drift inom alla programområden”

  •   11

    Verksamhetsplan 2020 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen

  • Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har utifrån de instruktioner som finns i rutin för internkontrollplan identifierad 8 risker i en riskanalys. Dessa risker är grunden för den internkontrollplan som förvaltningen föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta om. I internkontrollplanen beskrivs vad som ska kontrolleras, hur det ska kontrolleras, när och vem som är ansvarig för de olika kontrollmomenten.

  •   13

    Årsplan och Budget 2021 och ekonomisk plan 2022-2023 - INFORMATION

  •   14

    Utveckling av God och nära vård Gävleborg

  • Köpt vård - nytt regionalt avtal

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden ska inför varje nytt kalenderår upprätta plan över sammanträdesdagar. Sammanträdesplanen har koordinerats med övriga sammanträden för att skapa ett bra flöde för ärende i olika instanser.

  • Region Gävleborg har erbjudits att svara på remiss från Socialdepartementet – God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem.

    Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården (dir. 2017:24).

    Utredningen har presenterat ett första delbetänkande (SOU 2017:53) juni 2017, ett andra delbetänkande (SOU 2018:39) juni 2018, det tredje delbetänkandet (SOU 2019:29) i juni 2019.

    Nu i april 2020 detta huvudbetänkande - God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19).

    Utredningen redovisar här en övergripande beskrivning av det som under utredningens gång identifierats som centrala framgångsfaktorer respektive möjliga hinder för omställningsarbetet. Dessutom lämnas ett antal förslag och bedömningar som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Vidare lämnas förslag på att tydliggöra hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar att medverka i utbildning samt två olika alternativa vägar för att integrera de läkare och fysioterapeuter som i dag verkar enligt lagen om läkarvårdsersättning respektive lagen om ersättning för fysioterapeuter, i den ordinarie primärvården och dess vårdvalssystem samt övrig öppenvård, i samklang med övriga förändringar som sker inom hälso- och sjukvården. Slutligen lämnas också förslag och bedömningar kring vidare översyn och förändringar gällande den grundläggande strukturen med uppdelningen i öppen vård och sluten vård.

    Bilagor

  • PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gävleborg genomfört en granskning avseende regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens arbete för en ekonomi i balans inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnden har kommenterat de kontrollmål som gäller specifikt för Hälso- och sjukvårdsnämnden.

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av den granskning som har genomförts, vilka observationer som gjorts och tolkningarna av dessa. Hälso- och sjukvårdsnämnden kan inte ställa sig bakom de bedömningar som gjorts, och således får rekommendationerna begränsad betydelse. Det är nämndens uppfattning att revisorernas bedömning inte står i paritet med de fakta som framkommer, och även tenderar att avhandla områden som ligger vid sidan av själva kontrollmålen.

    Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.