Hoppa över navigering
  •   1

    Hålltider

  •   2

    Val av justerare samt datum för justering

  •   3

    Fastställande av dagordning

  •   4

    Anmälan av delegationsbeslut

  •   5

    Delgivningar

  •   6

    Kurser och konferenser

  •   7

    Beslutsuppföljning

  •   8

    Information från hälso- och sjukvårdsdirektören

  •   9

    Lokalisering av ögonverksamheten i Gävle - INFORMATION

  •   10

    Resultatredovisning per januari

  •   11

    Information från Sjukvårdsregion Mellansverige

  • Vårdgivaren är enligt Patientsäkerhetslagen skyldig att upprätta årlig Patientsäkerhetsberättelse.


    Region Gävleborgs Kvalitet- och Patientsäkerhetsberättelse beskriver struktur, process och resultat för patientsäkerhetsarbetet 2020.


    Region Gävleborgs Kvalitet och patientsäkerhetsberättelse beskriver även mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 2021 för Region Gävleborg.

    Bilagor

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade sammanträdesdagar för 2021 den 21:e september 2020.


    Regionstyrelsen har beslutat att budgetprocessen 2022 ska flyttas fram så att beslut om budget sker vid regionfullmäktiges sammanträde

    den 23 november 2021. Detta innebär att beslut om fördelning av ramarna för hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att ske i december.


    Med hänvisning till reviderad tidplan budget 2022 och ekonomisk plan 2023-2024 föreslås att ett extra sammanträde hålls i december 2021.

    Bilagor

  • I en motion föreslår Henrik Olofsson (SvG):

    Att regionstyrelsen får i uppdrag att utreda om fler orter i Region Gävleborg kan vara i behov av bedömningsbil för snabbare omhändertagande av patienter.

     

    Bedömningsbilen i Los fyller en viktig roll och fungerar som en bra resurs för de förutsättningar som finns där: avgränsat geografiskt område, folkmängd, glesbygd.

    Det ingår i ambulanssjukvårdens uppdrag att se över vilka behov som finns och utifrån behovet tillsätta resurser. Verksamheternas behov ses över kontinuerligt och detta görs i samverkan för att se vilka resurser och möjligheter som finnas för att komplettera och effektivisera organisationens olika verksamheter. Till exempel så används således i vissa områden bedömningsbil och i andra områden mobila team.

    Bilagor

  • I en motion föreslår Henrik Olofsson (SvG:

     

    • Att regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla förlossningsvården vi Bollnäs sjukhus på liknande sätt som man gör vid Lycksele sjukhus

    • Att regionstyrelsen får i uppdrag att ta del av andra små förlossningskliniker i Sverige och redovisa hur man kan utveckla förlossningsvården vid Bollnäs sjukhus

    • Att målet ska vara att kunna återöppna förlossningsvård i Bollnäs

     

    Region Gävleborg följer kontinuerligt utvecklingen inom aktuellt verksamhetsområde. Utvecklingen av vård före förlossning och efter förlossning i Bollnäs, är resultat av bl.a. sådan omvärldsbevakning av andra aktörers arbete. Det föreligger inte förutsättningar att, vid sidan av dagens befintliga förlossningsavdelningar, öppna förlossningsenhet i Bollnäs.

    Bilagor

  • I en motion föreslår Hans Backman (L)

    • Att Region Gävleborg återtar ansvaret för att göra dyslexiutredningar

     

    Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar


    Det är av stort värde att ett barns läs- och skrivsvårigheter kartläggs och vid behov utreds för att kunna erbjuda rätt stödinsatser
    Noggrann kartläggning av elevers läs- och skrivförmåga och individanpassade stödåtgärder ingår i skolans arbete där också kompetensen för detta finns. Det finns gediget stöd och material från skolans egen myndighet för specialpedagoger (SPSM) för hur detta ska tillämpas. SPSM beskriver att utredning av en elevs behov av särskilt stöd bör göras i två delar. En kartläggning av elevens skolsituation och vid uppmärksammat behov en djupare pedagogisk utredning som genomförs i skolan. Det krävs inga medicinska diagnoser av läs- och skrivförmåga för att en elev ska få rätt stödinsatser. Att få den medicinska diagnosen dyslexi utredd av sjukvården är inget som anges som viktigt i forskningen. Snarare har diagnoskriterier som tidigare använts börjat diskuteras som problematiska.

    Inom hälso- och sjukvård har vi skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen använda våra resurser så att de som har störst behov ska få företräde till den (2§ Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982: 763)). Som stöd för att värdera och kategorisera vilka patienter som ska ha företräde finns principer för hur vi ska prioritera. Dessa utgår från hälsotillståndets svårighetsgrad, patientnytta (effekt av åtgärd) och åtgärdens kostnadseffektivitet. Utredning och behandling av barn med språkstörning bedöms utifrån principerna ha högre svårighetsgrad och större patientnytta jämfört med barn med läs- och skrivsvårigheter.

    Bilagor

Det finns ingen information att visa

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.