Möte 2024-02-13

Ordförande (M) informerar om följande ändring i dagordningen: 

• Punkt 6 kommer att delas upp på så vis att information om projekten kommer att föredras inför beslut i respektive ärende. 

Region Gävleborg har i rollen som regionalt utvecklingsansvarig en samordnande, sektorsövergripande roll mellan aktörer på lokal, regional, nationell nivå i det regionala utvecklingsarbetet. Detta statliga uppdrag regleras genom årliga regeringsbeslut (villkorsbrev) med krav på återrapportering och uppdrag. Föreliggande villkorsrapport avser denna återrapportering för verksamhetsåret 2023. Region Gävleborg ska återrapportera sitt uppdrag till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och Tillväxtverket senast 21 februari 2024.

Rapporten innehåller sammanfattning av verksamheten inom regional utveckling. Den följer strukturen i regeringsbeslutet som beskriver uppdraget för 2023. Tillväxtverket har tillhandahållit en mall för återrapporteringen som har använts. Återrapporteringen är strukturerad i enlighet med rubrikerna i Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Rubrikerna överensstämmer till sitt innehåll i hög grad med Gävleborgs prioriteringar i det regionala utvecklingsarbetet.

Moniqa Klefbom informerar om projektet Innovationsklivet som avslutades 31 oktober 2023 efter sex (6) års genomförande. Det övergripande målet och syftet med projektet var att effektivisera och öka tillgängligheten till tjänster som hjälper till så att idéer utvecklas till lönsamma och hållbara affärer. Syftet var också att komma igång operativt med Gävleborgs regionala innovationsstrategi för smart specialisering. Projektet genomfördes i samarbete med företags- och innovationsfrämjande aktörer, företag, högskolor och universitet och olika intresseorganisationer.

Den övergripande målsättningen är uppdelad i tre (3) projektmål: ökad samverkan i innovationsstödssystemet, ett ökat flöde av idéer som kan bli innovationer samt stärkt nationell och internationell attraktionskraft. Resultatet visar exempelvis att projektet har bidragit till att samverkan mellan länets aktörer inom innovation har ökat och gemensamma samarbetsytor har skapats. Inflödet av idéer som kan omvandlas till innovationer har ökat från fem (5) till 70 per år. En stärkt attraktionskraft har uppnåtts genom deltagande i flertalet event och nätverk både nationellt och internationellt, bland annat genom Mid Sweden Hydrogen Valley och Vanguardinitiativet.

Regional utvecklingsförvaltnings avdelning Näringsliv och Innovation avser att ansöka om projektmedel från Region Gävleborg och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden för en förstudie kring utmaningarna för cirkulära affärsidéer som utgår från två utmaningar som är beroende av varandra:

• Gävleborg har låg innovationsförmåga i en nationell jämförelse genomförd av Reglabs innovationsindex.
• Det råder ett behov i samhället av att bättre kunna främja nya innovativa cirkulära lösningar. 

Syftet med förstudien är att ta fram underlag för ett genomförandeprojekt för att bearbeta hinder för cirkulära startups, dvs. idéer med lösningar som inte finns på marknaden idag. Förstudien ska ge en samlad vild av exempelvis framgångsfaktorer för cirkulära startups, faktorer som kan möjliggöra alternativt förhindra att cirkulära idéer leder till robusta företag samt överenskommelse gällande prioriteringar mellan länets kommuner och regionens aktörer inom innovation. 

Elin Skogens informerar om den ekonomiska föreningen Voxkedjan och deras projekt Hållbar samutveckling genom ekonomiskt ekosystem, delar som tillsammans utgör en del av den regionala utvecklingen. Gävleborg är ett skogslän med stora tillgångar och genom att koppla ihop olika verksamheter, i form av små och medelstora företag (SME), finns det potential att växla upp och tillsammans bygga ihop värdekedjor och ökade affärsmöjligheter. 

Till grund för projektet ligger bland annat de regionala dokumenten Regionala utvecklingsstrategin (RUS), Smart Specialisering och Skogsprogrammet med fokus på den cirkulära och biobaserade ekonomin. Målsättning med projektet är exempelvis en ekonomiskt robust förening som tillsammans med andra medlemsföretag utvecklar en hållbar samindustrialisering och skogsbruk.

Projektet Hållbar samutveckling genom ekonomiska ekosystem syftar till att skapa förutsättningar för en ekonomiskt robust förening med egna intäkter, och upparbetade förmågor att driva utveckling tillsammans med medlemsföretag samt verka systempåverkande i sin bransch. Föreningen består av ett 20-tal små skogs- och träföretag. Arbetet sker horisontellt, med utarbetad metodik, där grupper av företag utvecklar och innoverar nya värdekedjor och lösningar för att möjliggöra hållbart skogsbruk, som i sin tur möjliggör leveranser av högkvalitativa råvaror till Voxkedjan.

Projektet är sprunget ur behov hos små företag och bidrar till förändring på ett nytt sätt där företag i samverkan är drivande. Det har föregåtts av en förstudie med Ovanåkers kommun som projektägare och där kommunen har agerat möjliggörare.  Detta visar på vikten av samverkan mellan offentlighet och företag. I föregående arbete har även potential i samarbete med HiG uppmärksammats. Potential kan även finnas i samarbete med KTP och Byggdialog Dalarna m.fl.

Projektets verksamhet utgör kärnan i Smart specialisering och området Bioekonomi, genom den samverkan mellan företag som växt sig allt starkare. Här finns specialisering och kunnande, genom att projektet fångar och växlar upp den spetskompetens inom skoglig bioekonomi som finns i små företag.

Malin Schönning informerar om projektet Knowledge Transfer Partnership (KTP) Transformation. KTP är en samverkansmodell för att utveckla hållbar kunskapsväxling mellan akademi och näringsliv. Högskolan i Gävle (HiG) har använt modellen sedan 2015. KTP-modellen innebär att en nyexaminerad akademiker arbetar på heltid, med marknadsmässig lön, som projektledare och genomför ett kvalificerat utvecklingsprojekt hos ett företag i regionen med marknadsmässig lön. Under projektets gång har projektledaren stöd av en handledare från akademin, en coach från näringslivet samt en processledare. 

Målet för projektet KTP Transformation är att förbättra företagens konkurrenskraft genom att involvera nyexaminerade akademiker samt att få kompentensen att stanna kvar i regionen. Målgruppen är små och medelstora tillverkande företag inom hållbar produktion-, organisation- samt affärer. Vid projektslut är sedan målsättningen att fyra (4) av de sex (6) projektledarna erbjuds en anställning. 

Projektet ska ge små och medelstora tillverkande företag i Gävleborg bättre förutsättningar att klara sin omställning till att bli mer hållbara och cirkulära genom att tillföra kompetenser enligt den beprövade KTP samverkansmodellen. Sex företagsutvecklingsprojekt, med minst åtta SMF företag inblandade, kommer att genomföras utifrån tre fokusområden; hållbar produktion, hållbar organisation och hållbara affärer.

Fokusområdena är valda utifrån Högskolans forskningsområden och kan också kopplas till Region Gävleborgs smarta specialiseringsområden.  Genom att tillföra aktuella tvärvetenskapliga kompetenser från nyutexaminerade akademiker, akademiska coacher och affärsutvecklare ska projektet bidra till att företagen bättre hanterar de utmaningar som de brottas med i dag och fortsätter att vara konkurrenskraftiga. Nya affärsmodeller, effektiva produktionsmetoder samt insatser för en bättre och mer inkluderande arbetsmiljö och stärkt entreprenörskap kommer att provas och implementeras.

Stenhuggarn i Bergsjö AB grundades 1974. Verksamheten består av försäljning och tillverkning av gravstenar samt tillverkning av bänkskivor, och fönsterbänkar samt övrig inredningssten i materialen granit, marmor och kalksten. Företaget har idag 10 stycken heltidsanställda samt extrapersonal under sommarmånaderna. Företaget avser köpa in en ny CNC-styrd stensåg inklusive tillhörande utrustning för 1 761 766 kr, truck 259 000 kr samt uppdatering av hemsida 90 000 kr exklusive moms. Den totala kostnaden uppgår till 2 110 766 kr exklusive moms. Företagets nuvarande såg klarar inte av att bearbeta nya material som keramiska bänkskivor och gerade kanter vilket efterfrågas i en allt högre grad av företagets kunder. I många av de större avtalen idag kräver kunden att leverantören klarar av att såga i alla sorts stenmaterial och klarar alla typer av bearbetningar. Positivt för den sociala hållbarheten är att företaget uppskattar att investeringen på sikt leder till 1,5 nya arbetstillfällen tack vare högre omsättning genom att kunna ta avtal med större kedjor samt att Bergsjö är en liten ort där varje nytt arbetstillfälle är extra betydelsefullt.

Vad gäller miljömässig hållbarhet så håller Stenindustriförbundet på att ta fram en livscykelanalys för natursten som företaget kommer att få ta del av. Företaget avser i framtiden investera i förnybara energikällor, exempelvis solceller samt har påbörjat en planerad övergång till elbilar i verksamheten. Trucken är inte en investering som regionen normalt sett går in med stöd till efter rekommendation av Tillväxtverket att inte ge stöd till fordon på hjul och uppdatering av hemsida är ordinarie verksamhet och därför inte stödberättigad. Då återstår själva stensågen där det väger över till ett förslag till avslag då Region Gävleborg inte går in med stöd till företag vars ekonomi är så pass god att investeringen kan finansieras med egna medel.

Företaget skriver i ansökan att de inte har möjlighet genomföra investeringen utan stöd men bifogar samtidigt ett avbetalningsförslag från Handelsbanken på 2 020 766 kr exklusive moms, d.v.s. hela investeringen förutom hemsidan där handpenningen uppgår till 484 800 kr. Företaget gör under de tre senaste åren stabila resultat efter finansiella poster på lite drygt 2,3 miljoner kr per år och enligt senaste bokslutet uppgår kassa och bank plus kortfristiga placeringar tillsammans till ca 2 miljoner kr samt långfristiga skulder på endast 859 000 kr.

Utdelningarna från Stenhuggarn i Bergsjö AB har gått rakt upp i moderbolaget Bergsjö Stenhuggeri AB räkenskaper vilket syns i resultat efter finansiella poster hos moderbolaget. Utdelningen under 2021 på 3 miljoner kr från moderbolaget Bergsjö Stenhuggeri AB gjordes till de gamla ägarna som ett led i en påbörjad generationsväxling där två av ägarsönerna, vardera erhöll 16,6% av aktierna som gåva.

So this is why AB, grundat 2016 i kilafors, är ett bolag som verkar inom filmproduktion. Företaget erbjuder postproduktionstjänster inom visuella effekter, CGI samt color grading. Inom dessa områden har man framförallt arbetat med streamingtjänsternas egna produktioner men har även haft viss mån av internationellt samarbete där de har arbetat på internationella filmer.

Utöver postproduktion så har bolaget en liten verksamhet kopplat till produktionsdelen av produktionen där företaget kan erbjuda tjänster inom filmfotografi till inspelningarna. Utöver det så filmar företaget reklamfilmer och det är framförallt här företaget agerar filmfotografer i dagsläget.

Katrien Vanhaverbeke informerar om:

• Trafikverkets inriktningsunderlag har inkommit och för närvarande analyserar Region Gävleborg underlaget och ska arbeta fram ett yttrande.
• Genomförd organisationsöversyn gällande Almi Företagspartner och planer kring effektiviseringar utifrån ekonomiska utmaningar.